Försvar och samhällets krisberedskap

Sammanfattning AI, skriven i förväg

M anser att regeringen tagit försvaret på största allvar genom höjda budgetar och stöd till Ukraina. M betonar vikten av civilt försvar och att nå Natos mål samt behovet av snabb upprustning. S är överens med anslagen men kräver tydligare koppling till operativ förmåga. S vill inrätta nya regementen, föreslår en beredskapsskatt och vill ha statligt engagemang i försvarsindustrin för att säkra kontrollen. L anser att Sverige genomför den största upprustningen sedan 1950-talet. L betonar vikten av rekrytering, materielvård och innovation. L menar att privat kapital behövs för att höja produktionstempot. KD anser att fördjupat försvarssamarbete med USA är av yttersta vikt. KD menar att Sverige bör hämta inspiration från Finland gällande civilt försvar och bör satsa mer än 2 procent av BNP på försvaret. SD prioriterar fortsatt stöd till Ukraina och vill att reservofficerare kompenseras fullt ut. SD menar att Sverige tidigare rustat av för mycket. SD vill höja självförsörjningsgraden av livsmedel och läkemedel, utöka säkerhetszoner för kärnkraft samt att MSB ska fastställa beredskapslagrens innehåll. MP menar att klimatförändringar är ett existentiellt hot och vill öka satsningarna på det civila försvaret. V bakar en försvarsbudget på 2 procent av BNP och vill att Försvarsmakten ska kunna dimensionera sin verksamhet för både krig och stora kriser. C vill öka försvarsanslagen till minst 2 procent av BNP. C vill lägga till medel för krigsförband, civil beredskapsplanering och förstärkning av befolkningsskyddet.