Kammarkoll

Regeringen redogör för sin bedömning av Riksrevisionens granskning av hur Försvarets materielverk, Kammarkollegiet och Kriminalvården motverkar infiltration. Regeringen anser att de vidtagna åtgärderna träffar de utvecklingsområden som framkommit och anser att rapporten är slutbehandlad.

Förslaget innebär ändringar i miljöbalken för att anpassa nationella bestämmelser till EU:s marknadskontroll- och kontrollförordningar samt effektivisera kommuners tillsyn. Det innebär bland annat att regeringen får meddela föreskrifter om planering och utvärdering av tillsyn, samt regler om kostnadsfri provtagning och ersättning för analyskostnader.

Ärendet rör Riksrevisorns årliga rapport för år 2026. Det innebär en redogörelse för revisionens arbete och resultat under det aktuella året.

Förslaget innebär ändringar i lagstiftningen gällande registrering av riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen, instruktioner för Riksdagsförvaltningen samt ersättning till riksdagens ledamöter. Det innehåller även åtgärder för ökad säkerhet och trygghet för ledamöterna samt regler kring utseende av lekmannarevisorer i Systembolaget Aktiebolag.

Regeringen redovisar sin bedömning av Riksrevisionens granskning av hur Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket hanterar ärenden där den enskilde inte behärskar svenska. Syftet är att öka effektiviteten, säkerställa rättssäkerheten och förhindra felaktiga beslut genom bättre kvalitetssäkring, ansvarsfördelning och uppföljning av tolkning och översättning.

Regeringen redovisar sin bedömning av Riksrevisionens rapport om statens arbete mot etnisk diskriminering vid myndigheters beslut. Regeringen har gett Diskrimineringsombudsmannen i uppdrag att genomföra främjande insatser för att stödja myndigheternas arbete med att undersöka och hantera risker. SD vill att arbetet ska utgå från den enskilda individen och principen om likabehandling.

Regeringen föreslår en ny lag om kommuners och regioners grundläggande beredskap för att anpassa regelverket till det allvarliga säkerhetsläget. Syftet är att skärpa kraven på beredskapsåtgärder så att samhällsviktiga verksamheter kan upprätthållas under fredstida kriser och höjd beredskap.

Regeringen föreslår en ny lag för att genomföra EU:s CER-direktiv i svensk rätt. Lagen innebär att kritiska verksamhetsutövare inom vissa sektorer ska vidta åtgärder för ökad motståndskraft, rapportera incidenter samt omfattas av nya tillsyns- och sanktionsbestämmelser.

Regeringen föreslår ändringar och kompletteringar i lagen om tilläggsskatt, inklusive två nya förenklingsregler för moderföretag i länder med parallella system för minimibeskattning. Förslaget innehåller även regler om kvalificerade skatteincitament, uppskjuten skattekostnad och förlängning av tillfälliga förenklingsregler.

Regeringen föreslår nya mål för den nationella filmpolitiken för att skapa ett brett filmutbud, främja svensk film internationellt och bevara filmarvet. Förslaget innebär bland annat ökat samspel mellan privat och offentlig finansiering samt en ny ordning för produktionsincitament. V föreslår att propositionen avslås då den saknar tydliga finansieringsmodeller. MP vill inrätta en filmfond, införa medfinansieringsavgifter för strömningstjänster och biografmoms.

Förslaget innebär att företag som är föremål för återkrav av statligt stöd på grund av beslut från Europeiska kommissionen inte ska kunna tonnagebeskattas. Skatteverket ska inte godkänna ansökningar för tonnagebeskattning för dessa företag och ska återkalla befintliga godkännanden om betalningskravet inte fullgörs i tid.

Regeringen redovisar sin bedömning av Riksrevisionens granskning av det statliga tandvårdsstödet, som bedömts vara ineffektivt. Regeringen välkomnar granskningen och konstaterar att den synliggör behovet av att utveckla stödet för att det ska bli mer effektivt. Regeringen anser att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad.

Förslaget innebär en modernisering av abortlagen för att anpassa den till medicinsk utveckling och gravida kvinnors behov. Det föreslås bland annat att abort ska kunna ske i hemmet, att barnmorskor ska kunna utföra medicinska aborter och att vården ska ske skyndsamt. V, MP och C vill att lagen ska inkludera alla gravida oavsett juridiskt kön. S vill att yrkesgrupper ska tydliggöras. C vill att rätten till abort ska tydliggöras för alla som vistas i Sverige. MP vill även ha rutiner för att hantera våld i nära relationer.

Regeringen föreslår en ny produktansvarslag som utvidgar ansvaret till att även omfatta fristående programvara och skador på data. Förslaget innebär också bevislättnad för skadelidande och utökat ansvar för tillverkare utanför EES.

Regeringen föreslår att Sverige ansluter sig till ett internationellt avtal om bevarande och hållbar användning av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion. Förslaget innebär bland annat en ny lag med krav på tillstånd och information om insamling och användning av marina genetiska resurser samt ändringar i miljöbalken.

Förslaget innebär ett förtydligande av bestämmelserna om krav på bygglov för komplementbostadshus, inredning av ytterligare en bostad i enbostadshus samt ekonomibyggnader för hästhållning. Det ska uttryckligen framgå att bygglov endast krävs om åtgärden vidtas på en plats som kan antas bli utsatt för buller från flygplatser eller övnings- och skjutfält. Förslaget innehåller även justeringar av rättelsekaraktär.

Förslaget innebär att aktiebolag får lämna uppgifter om kupongskatt elektroniskt till Skatteverket och att vissa administrativa bestämmelser om blanketter slopas. Skatteverket ges även nya möjligheter att förelägga företag och tredje part att lämna uppgifter för att effektivisera kontrollen och minska företagens regelbörda.

Regeringen föreslår skärpta regler för förverkande av bostadsrätter vid brottslighet eller bristande skötsamhet samt utökade möjligheter att neka medlemskap i bostadsrättsföreningar. MP vill att begreppen i lagen definieras tydligare, att rättssäkerheten stärks vid förverkande, att barnperspektivet stärks, att enhetliga kriterier införs för nekande av medlemskap samt att regeringens förslag utvärderas efter två år.

Förslaget innebär att riksdagen godkänner ett nytt skatteavtal mellan Sverige och Nederländerna för att undvika dubbelbeskattning av inkomster samt förhindra skatteflykt och skatteundandragande. Avtalet ersätter det nuvarande avtalet från 1991 och uppdaterar informationsutbytet till nuvarande internationella standarder.

Förslaget innebär att en definition av begreppet stadigvarande vistelse införs i inkomstskattelagen. Definitionen innebär att en person anses ha stadigvarande vistelse om vistelsen under ett kalenderår omfattar fler än 160 vistelsedagar, eller fler än 120 vistelsedagar om antalet även under föregående år översteg 120.

Förslaget innebär att ett nytt brott, olaga nyttjande av tjänst, införs för att straffa den som anlitar en person som är utsatt för människohandel eller människoexploatering. Jämställdhetsmyndigheten föreslås även bli nationell kontaktpunkt för gränsöverskridande vidareslussning av brottsoffer. SD vill att en annan myndighet än Jämställdhetsmyndigheten utses som kontaktpunkt. V vill ha åtgärder för att stärka skyddet för brottsoffer och Jämställdhetsmyndighetens förutsättningar.

Regeringen redovisar åtgärder för att effektivisera det sociala brottsförebyggande arbetet och bryta rekryteringen till kriminella nätverk. Strategin fokuserar på att främja kunskapsbaserade insatser, stärka skolan och socialtjänsten, samt förbättra förutsättningarna för informationsutbyte mellan myndigheter.

Regeringen föreslår att riksdagen beslutar att svenska väpnade styrkor får sättas in under 2027 för att bidra till Natos avskräckning och försvar. Förslaget innebär även att vissa förvaltningsuppgifter överlåts till Nato för att vidta militära försvarsåtgärder på svenskt territorium inom ramen för Natos framskjutna närvaro i Finland.

Regeringen lämnar en redovisning av AP-fondernas verksamhet fram till 2025, inklusive en utvärdering sedan 2001 och information om konsolidering av buffertfonderna. S vill att regeringen genomför en genomlysning av de totala kostnaderna för omorganisationen av AP-fonderna.

Förslaget innebär att en ny lag införs med kompletterande bestämmelser till en EU-förordning om överföring av straffrättsliga förfaranden mellan medlemsstaterna. Lagen ska möjliggöra tillämpning av förordningen i Sverige, reglera åklagares behörighet att ansöka om eller pröva överföringar, samt innehålla bestämmelser om rätt till effektivt rättsmedel och rättsligt biträde.

Regeringen föreslår en ny lag om domstolar och domare för att stärka domstolarnas oberoende. Förslaget innebär bland annat att Domstolsverket blir en självständig styrelsemyndighet, att regeringen binds av Domarnämndens förslag vid utnämningar, att Domaransvarsnämnden inrättas och att Justitiekanslern upphör med tillsyn över domstolsväsendet. V vill att det arbetsrättsliga regelverket för avskedande ska tillämpas vid skiljande av ordinarie domare.

Förslaget innebär en ekonomisk redovisning av Hovstatens och Slottsstatens verksamhet samt anslagsnivåer för åren 2027–2029. Medlen ska finansiera kostnader för representation, resor, personal och levnadsomkostnader kopplade till statschefens funktion. Redovisningen visar på ökade driftskostnader och personalbehov för att upprätthålla verksamheten och visningsverksamheten vid de kungliga slotten.

Propositionen innehåller förslag till ändringar i statens utgifter för budgetåret 2026. Förslagen omfattar bland annat ändrade ramar och anslag för försvar, internationellt bistånd, hälsovård, ekonomisk trygghet vid ålderdom samt näringsliv, samt bemyndiganden för specifika avtal och kapitaltillskott.

Förslaget innebär att statens budget för 2027 fastställs, där anslagsmedlen till Kungliga hov- och slottsstaten ska täcka kostnader för personal, drift, representation och levnadsomkostnader. Budgeten baseras på tidigare års verksamhetsberättelser och kostnadsfördelning mellan Hovstaten och Slottsstaten.

Förslaget innebär en ekonomisk redovisning av Hovstatens och Slottsstatens verksamhet, inklusive anslagsnivåer och kostnadsfördelning. Medlen ska finansiera kostnader för representation, resor, personal och levnadsomkostnader kopplade till statschefens funktion. Redovisningen ska även visa hur anslaget fördelas till statschefen och andra medlemmar av den kungliga familjen som utfört officiella uppdrag.

Förslaget innebär en ekonomisk redovisning och budgetering för Kungliga hov- och slottsstaten, där anslagsmedlen ska finansiera kostnader för representation, resor, personal och levnadsomkostnader kopplade till statschefens funktion. Redovisningen ska även klargöra hur anslaget fördelas mellan Hovstaten och Slottsstaten baserat på deras faktiska kostnader.

Texten innehåller ingen information om vad förslaget innebär eller vilka motioner som finns.

Förslaget innebär en ekonomisk redovisning av Hovstatens och Slottsstatens verksamhet samt anslagsnivåer för åren 2027–2029. Det omfattar kostnader för representation, resor, personal och levnadsomkostnader kopplade till statschefens funktion, samt intäkter från visningar och försäljning. Anslagsfördelningen mellan Hovstaten och Slottsstaten grundar sig på relationen mellan deras faktiska kostnader.

Förslaget innebär en ekonomisk redovisning av Hovstatens och Slottsstatens verksamhet, inklusive anslagsfördelning och kostnader för personal, resor och representation. Det redovisar även resultat och intäkter från bland annat visningar och försäljning i slottsbodar.

Förslaget innebär en ekonomisk redovisning av Hovstatens och Slottsstatens verksamhet samt anslagsfördelningen mellan dem. Regeringen föreslår anslagsnivåer för 2027–2029 baserat på faktiska kostnader för personal, drift och levnadsomkostnader kopplade till statschefens funktion.

Förslaget innebär en ekonomisk redovisning och anslagsfördelning för Kungliga hov- och slottsstaten. Medlen ska finansiera kostnader för representation, resor, personal och levnadsomkostnader kopplade till statschefens funktion samt Slottsstatens verksamhet.

Förslaget innebär en ekonomisk redovisning av Hovstatens och Slottsstatens verksamhet, där anslagsmedlen ska användas för att finansiera kostnader för bland annat representation, resor, personal och levnadsomkostnader kopplade till statschefens funktion. Redovisningen ska även utgöra en grund för en eventuell framtida ändring av anslagsfördelningen mellan Hovstaten och Slottsstaten.

Förslaget innebär en ekonomisk redovisning av Hovstatens och Slottsstatens verksamhet samt anslagsfördelningen mellan dem. Regeringen föreslår anslagsnivåer för 2027–2029 baserat på faktiska kostnader för personal, drift och levnadsomkostnader kopplade till statschefens funktion.

Förslaget innebär en ekonomisk redovisning och budgetanvisning för Kungliga hov- och slottsstaten under perioden 2027–2029. Medlen ska finansiera kostnader för representation, resor, personal och levnadsomkostnader kopplade till statschefens funktion samt Slottsstatens verksamhet.

Förslaget innebär en ekonomisk redovisning av Hovstatens och Slottsstatens verksamhet, inklusive anslagsnivåer och kostnadsfördelning. Det redovisar även resultat, intäkter och ökade driftskostnader för personal och visningsverksamhet.

Förslaget innebär en budgetanpassning för Kungliga hov- och slottsstaten baserat på verksamhetsberättelser och faktiska kostnader. Anslagsmedlen ska finansiera kostnader för representation, resor, personal och levnadsomkostnader kopplade till statschefens funktion. Fördelningen mellan Hovstaten och Slottsstaten grundas på deras faktiska kostnader och ska utgöra en grund för eventuella framtida ändringar i anslagsfördelningen.

Förslaget innebär en ekonomisk redovisning av Hovstatens och Slottsstatens verksamhet samt anslagsnivåer för 2027–2029. Medlen ska finansiera kostnader för representation, resor, personal och levnadsomkostnader kopplade till statschefens funktion. Redovisningen följer vedertagna principer och inkluderar information om hur anslaget fördelas till statschefen och andra medlemmar av den kungliga familjen som utfört officiella uppdrag.

Förslaget innebär en ekonomisk redovisning och budgetering för Kungliga hov- och slottsstaten, där anslagsmedlen ska täcka kostnader för representation, resor, personal och levnadsomkostnader kopplade till statschefens funktion. Förslaget omfattar även en fördelning av anslaget mellan Hovstaten och Slottsstaten baserat på deras faktiska kostnader.

Förslaget innebär att anslaget till Kungliga hov- och slottsstaten ska anpassas efter faktiska kostnader för personal, drift och levnadsomkostnader kopplade till statschefens funktion. Regeringen föreslår en anslagsfördelning mellan Hovstaten och Slottsstaten baserad på deras faktiska kostnader samt ökad öppenhet kring hur anslaget fördelas till statschefen och kungliga familjemedlemmar.

Förslaget innebär en ekonomisk redovisning av Hovstatens och Slottsstatens verksamhet samt anslagsnivåer för åren 2027–2029. Medlen ska finansiera kostnader för representation, resor, personal och levnadsomkostnader kopplade till statschefens funktion. Redovisningen följer vedertagna principer och inkluderar information om hur anslaget fördelas till statschefen och andra medlemmar av den kungliga familjen.

Förslaget innebär en ekonomisk redovisning av Hovstatens och Slottsstatens verksamhet samt anslagsfördelningen mellan dem. Regeringen föreslår anslagsnivåer för 2027–2029 baserat på faktiska kostnader för personal, drift och representation.

Propositionen föreslår en ny lag som ersätter den nuvarande lagen om hälsodataregister för att möjliggöra behandling av uppgifter från fler områden. Syftet är att öka kunskapen för att förbättra hälso- och sjukvården samt stärka folkhälsan, samtidigt som personlig integritet skyddas genom en ramlag som kompletteras av föreskrifter.

Förslaget innebär en budgetanpassning för Kungliga hov- och slottsstaten baserat på verksamhetsberättelsen och faktiska kostnader. Anslaget ska finansiera kostnader för representation, resor, personal och levnadsomkostnader kopplade till statschefens funktion samt Slottsstatens verksamhet. Fördelningen mellan Hovstaten och Slottsstaten grundar sig på deras faktiska kostnader och ska gälla långsiktigt.

Förslaget innebär en budgetanpassning för Kungliga hov- och slottsstaten baserat på verksamhetsberättelsen och faktiska kostnader. Anslaget ska täcka kostnader för representation, resor, personal och levnadsomkostnader kopplade till statschefens funktion. Fördelningen mellan Hovstaten och Slottsstaten grundar sig på deras faktiska kostnader och ska utgöra grund för framtida anslagsfördelning.

Förslaget innebär en anslagsfördelning mellan Hovstaten och Slottsstaten baserat på deras faktiska kostnader. Medlen ska finansiera kostnader för representation, resor, personal och levnadsomkostnader kopplade till statschefens funktion samt Slottsstatens verksamhet.

Förslaget innebär en ekonomisk redovisning av Hovstatens och Slottsstatens verksamhet, inklusive resultat, balansinformation och kostnadsfördelning. Det omfattar även anslagsnivåer för åren 2027–2029 baserat på faktiska kostnader för personal, drift och levnadsomkostnader kopplade till statschefens funktion.

Regeringen redovisar sin bedömning av Riksrevisionens granskning av statens styrning av kommunernas myndighetsutövning enligt LSS. Regeringen anser att rapporten är slutbehandlad och att ytterligare åtgärder inte behövs. V vill att regeringen skyndsamt justerar och förtydligar bestämmelser i LSS för bättre likvärdighet och kvalitet. C vill att regeringen skyndsamt vidtar åtgärder för att höja kvaliteten och stärka likvärdigheten i insatser enligt LSS.

Regeringen redovisar sin bedömning av Riksrevisionens granskning som visar att statens arbete mot spelproblem inte är effektivt. Regeringen anser att rapporten är slutbehandlad och att ytterligare åtgärder inte behövs. C vill att regeringen genomför Riksrevisionens rekommendationer i ett samlat och konkret sätt för att förbättra stödet till kommuner och regioner.

Skrivelsen redogör för regeringens insatser och åtgärder under perioden 2024–2026 för att förebygga, förhindra, skydda och hantera våldsbejakande extremism och terrorism. Syftet är att ge en utförlig bild av hur arbetet har utvecklats och vilka åtgärder som initierats för att stärka Sveriges säkerhet och stödja offer för dessa brott.

Regeringen lämnar en uppföljande redovisning om hur arbetet mot organiserad brottslighet har fortskridit sedan den nationella strategin presenterades 2024. Redovisningen omfattar framsteg inom att stoppa kriminella karriärer, minska tillgången på vapen, slå sönder den kriminella ekonomin samt stärka skyddet mot otillåten påverkan och säkerställa tillförlitliga identiteter.

Regeringen föreslår att bestämmelserna om information vid prissänkningar endast ska gälla för varor och inte för tjänster eller andra nyttigheter än varor. Syftet är att anpassa den svenska regleringen till EU:s prisinformationsdirektiv och underlätta för näringsidkare som tillhandahåller tjänster.

Regeringen redovisar sin bedömning av Riksrevisionens rapport om statens hantering av insolvensförfaranden för företag. Regeringen avser att följa hur förändringar i konkursförfarandet påverkar hanteringen av konkurser och rekonstruktioner, samt analysera behovet av åtgärder gällande förvaltarkretsen och utdelning till borgenärer.

Regeringen lämnar en redogörelse för förvaltningen av statens bolagsägande och verksamheten i de bolag som förvaltades vid årsskiftet 2025/26. Skrivelsen beskriver även verksamheten i Svenska skeppshypotekskassan, Stiftelsen Industrifonden och Stiftelsen Norrlandsfonden. Vänsterpartiet vill att samhällsnyttan alltid ska stå i fokus för statens ägarstrategi utan att tumma på ekonomisk effektivitet.