Ändring i statens budget för 2026 - Bemyndigande om ekonomiska åtaganden för beräkningskraft
Hela debatten på riksdagen.se (öppnas i ny flik)
Talare: Eva Lindh (S), Ida Drougge (M)
Sammanfattning
Debatten är ny och har ingen sammanfattning än. Den kommer snart.
Debatten på riksdagens webb-tv (öppnas i ny flik)
Videon kommer från riksdagens webb-tv och laddas från riksdagen.se först när du klickar. Riksdagen kan då räkna uppspelningen i sin besöksstatistik.
Eva Lindh (S)
Fru talman! Vi socialdemokrater står bakom att Sverige ökar sina åtaganden för att säkra tillgången till avancerad beräkningskraft. Det är viktigt för svensk forskning, för våra företag och för möjligheten att utveckla en modern och effektiv offentlig sektor.
AI förändrar redan vår ekonomi och vårt samhälle. Den kan bidra till nya läkemedel, snabbare forskning, smartare industriproduktion och bättre offentliga tjänster. Den kan hjälpa företag att utveckla nya produkter, effektivisera sin verksamhet och skapa jobb. Inom välfärden kan AI bidra till att frigöra tid för personalen, så att mer tid kan ägnas åt människor. Samtidigt ska vi naturligtvis också skydda oss och reglera de negativa konsekvenserna av AI.
För att kunna utveckla och använda AI krävs det dock beräkningskraft. Det är en strategisk resurs, och tillgången till den påverkar vilka länder som kan leda utvecklingen. Det här förslaget handlar om att säkerställa att vi i Sverige kan ha beräkningskapacitet för forskning, för innovation, för offentlig sektor och för näringsliv.
Den som har tillgång till beräkningskraft har också bättre förutsättningar att utveckla den nya tekniken. Sverige och Europa behöver därför investera i den här infrastrukturen och minska vårt beroende av andra delar av världen.
Genom Euro HPC kan vi tillsammans med andra europeiska länder stärka vår kapacitet och skapa bättre förutsättningar för forskning och innovation. Att möjliggöra för AI-gigafabriker i Europa är en satsning som vi anser att Sverige ska vara en del av.
Det handlar om Europas självständighet. I dag är en stor del av världens AI-kapacitet koncentrerad till USA och Kina. Genom europeiskt samarbete kan vi stärka vår konkurrenskraft, minska sårbarheten och få större möjligheter att själva påverka hur tekniken utvecklas och används. Euro HPC är ett viktigt steg i den riktningen.
Det är därför vi socialdemokrater säger ja till att Sverige ska kunna göra dessa åtaganden. Vi ser värdet av att investera i framtidens forskning, innovation och konkurrenskraft. Men vi ser också att teknikutvecklingen måste komma hela samhället till del. AI ska skapa vinster för enskilda företag men också bidra till högre produktivitet, fler jobb och en välfärd som fungerar bättre för människor.
Fru talman! Det är dock anmärkningsvärt hur regeringen har hanterat frågan. Regeringen har haft ansvaret för att bereda ärendet och skapa förutsättningar för ett väl underbyggt beslut. Men frågan har nu kommit till riksdagen utan att regeringen har gjort det förberedelsearbete som hade behövts.
Nu måste riksdagen ta ansvar för att möjliggöra ett åtagande som är strategiskt viktigt för Sverige. Men regeringens bristande hantering får inte stå i vägen för Sveriges möjligheter. Vi måste kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt och trots det nu ta ansvar för Sveriges framtid.
Därför röstar vi socialdemokrater ja till att Sverige ska kunna göra dessa åtaganden. Vi gör det för svensk forskning, för våra företag, för välfärden och för Sveriges konkurrenskraft, så att Sverige och Europa ska stå starkare i den globala AI-utvecklingen.
Ida Drougge (M)
Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag om extra ändringsbudget.
Normalt sett ska vi inte behöva fatta beslut om extra ändringsbudgetar över huvud taget. Vi försöker vara restriktiva med det. De senaste åren, med pandemin och kriget i Ukraina, har detta dock ökat. Det kommer vi inte ifrån. Men trots den ökningen är det ovanligt att vi lägger fram extra ändringsbudgetar och har behov av att göra det så här nära inpå en ordinarie budgetprocess.
I det här fallet bygger det på att vi behöver förhålla oss till en tidsfrist. Förslaget vi hanterar handlar om att vi ska kunna upphandla beräkningskraft tillsammans med andra: med EU-kommissionen och framför allt med Finland. Då behöver vi förhålla oss till de tidsfrister som finns. Det hade därför inte gått att invänta den ordinarie budgetprocessen.
Vår förmåga att hantera och processa information blir bara viktigare, och potentialen i detta växer enormt. Att inte ha beräkningskraft som ägs av svenska och europeiska företag och inte ha servrar och datacenter i Sverige och Finland skulle för svensk del göra att det blir väldigt svårt för offentlig sektor, våra myndigheter och de som hanterar känslig information och personuppgifter att dra nytta av den teknikutveckling som det privata kan nyttja och som våra grannländer och världen i övrigt utnyttjar. Sverige skulle halka efter.
Det skulle mycket riktigt försämra, och vi skulle inte kunna ta tillvara de möjligheter som finns inom välfärden. Vi skulle inte heller kunna upprätthålla säkerheten.
Att ha datacenter och beräkningskraft handlar om AI, men det handlar långtifrån bara om AI. I Sverige har vi haft de här behoven länge. Vi använder beräkningskraft för att kunna simulera väder och för att veta hur våra satelliter rör sig och hur galaxer rör sig. Vi testar läkemedel i datorer, innan vi testar på oss människor, för att se hur molekyler reagerar med varandra på kemisk nivå.
Det finns alltså ett oändligt antal situationer där vi redan i dag använder beräkningskraft. Det som händer nu handlar just om att det finns ytterligare många fler situationer som vi behöver göra det i. Det handlar också om att kunna förhindra cyberattacker och upptäcka om personer, organiserad brottslighet eller andra makter försöker utnyttja vårt välfärdssystem. Det kan gälla pensionsutbetalningar och bidragsutbetalningar. Det handlar om vår möjlighet att motverka det – att upptäcka och förebygga det.
Vi menar att detta är absolut nödvändigt, och för att möjliggöra det kan man inte bara förlita sig på datahallar och serverhallar som ägs av andra länder eller företag som har sina säten i andra länder. Därför yrkar vi bifall till den extra ändringsbudgeten.
Källa: Sveriges riksdag. Anförandena kommer från riksdagens öppna data.
Porträtten: Foto: Sveriges riksdag. (öppnas i ny flik)