Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta

Sammanfattning AI, skriven i förväg

L anser att forskningspropositionen är en nödvändig framtidssatsning med de största tillskotten någonsin. L vill stärka den akademiska friheten, skriva in den i grundlagen och öka basanslagen. L menar att ändringar i högskolelagen underlättar innovation och att biståndsprioriteringar är nödvändiga för att öka stödet till Ukraina. C menar att L vill ta ifrån forskarna friheten genom att prioritera forskningsråd framför basfinansiering och att forskningen blir mer ofri när basanslagens andel minskar. MP vill se ett starkare grundlagsskydd för den akademiska friheten. MP kritiserar regeringens agerande gällande utvecklingsforskningen. S vill att nuvarande delmål för forskningspolitiken ska ligga fast. S anser att regeringens resursökningar är för små, att basresursen minskar i realvärde och att förslaget minskar den akademiska friheten genom politisk styrning. S vill se mer fria medel, bättre planeringsförutsättningar, mer resurser i hela landet och en starkare ställning för det svenska språket. SD vill utöka den akademiska friheten genom att ändra styrelsernas sammansättning och se över Akademiska Hus uppdrag. SD anser att lärare ska få bestämma över litteraturlistor och att institutionen för genusvetenskap inte följer högskolelagens krav på vetenskaplighet. KD vill tillsätta en utredning för att stärka akademins självbestämmande och autonomi. KD menar att det finns högre anslag för banbrytande forskning och att man behöver verka på flera sätt för att ge lärosätena större strategiskt ansvar och autonomi. S anser att en utredning om lärosätenas associationsform är överflödig. S vill att akademin ska få besluta själv och att individer ska få ställa forskningsfrågor utan politisk inblandning. S menar att det enda sättet att skydda den akademiska friheten är att ha politiker som respekterar den.