Svar på interpellation 2024/25:87 om dimensionering av gymnasieutbildning

Sammanfattning AI, skriven i förväg

L menar att regeringen prioriterar medel till fler platser inom yrkeshögskolan och yrkesinriktad vuxenutbildning för att förbättra kompetensförsörjningen. L föreslår en höjning av lärlingsersättningen till 1 500 kronor, betonar vikten av att förändra friskolesystemet och arbetar med branschskolor för att inkludera näringslivet. L menar att samverkan mellan skola och industri är viktig för att lösa kompetensbrist, att målet är att fler unga får en gymnasieutbildning som leder till jobb och att man följer reformens utveckling. S menar att dimensioneringsreformen riskerar att misslyckas eftersom fristående huvudmän inte verkar vilja anpassa sig efter arbetsmarknadens behov. S påpekar att den socialdemokratiskt ledda regeringen tidigare satsade stort på vuxenutbildning. S ifrågasätter om det innebär valfrihet om kommunala skolor inte kan erbjuda annat än yrkesprogram. S anser att återinförandet av grundläggande behörighet kan öka yrkesprogrammens attraktivitet. S menar att branscher måste förbättra arbetsvillkor och att friskolor inte ska kunna tjäna pengar på utbildningar som inte leder till jobb. S vill att regeringen ska inkludera fristående huvudmän i tvingande samverkan och kritiserar regeringen för att det för närvarande är "mer snack och lite verkstad".