Kammarkoll

Sök i allt som sagts i riksdagens debatter

, till startsidan

← Tomas Eneroth

Tomas Eneroth
Foto: Sveriges riksdag (öppnas i ny flik)

Tomas Eneroth

Social­demokraternaTidigare riksdagsledamot

Det Tomas Eneroth har sagt i riksdagens kammare, debatt för debatt, och hur omröstningarna gick.

Följ via RSS

Så har Tomas Eneroth röstat

Riksmötet 2024/25 · 370 omröstningar

Röstade emot sitt parti 3 gånger. Frånvarande vid 61 av 370 omröstningar.

Varje punkt i riksdagens betänkanden som det röstades om, med hur personen röstade och hur partiet röstade. Utskottet är gruppen ledamöter som föreslog beslutet; emot betyder oftast för ett annat förslag, en reservation. Där partiet var delat räknas ingen röst som emot partiet.

Röstade emot partiet

Alla omröstningar, betänkande för betänkande

april 2025

  1. 10 april 2025

    Nej till motioner om bostadspolitik (CU13) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 160 förslag om bostadspolitik i motioner från allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar bland annat om åtgärder på bostadsmarknaden, finansiering av bostadsbyggande, bostadsbyggande vid grön industrietablering och cirkulär ekonomi i bygg- och fastighetssektorn. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i många av de frågor som förslagen handlar om.

  2. 10 april 2025

    Nej till motioner om militära frågor (FöU5) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag om militära frågor i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar bland annat om totalförsvarets riksintresse och målkonflikter, övriga miljöfrågor, försvarets organisation och förmåga samt skjutbanors och civila skyttars roll för totalförsvaret. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom området.

  3. 10 april 2025

    Nej till motioner om terrorism (JuU13) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen säger nej till cirka 30 förslag i motioner om terrorism. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om internationell samverkan för att motverka terrorism. Riksdagen anser att det saknas skäl för riksdagen att ta något initiativ i frågan.

  4. 10 april 2025

    Nej till motioner om processrättsliga frågor (JuU16) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner om processrättsliga frågor. Bland annat med hänvisning till pågående arbete. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om lagstiftning om tvångsmedel, domstolsprocessen, Sveriges Domstolar och rättshjälp.

  5. 10 april 2025

    Nej till motioner om kompetensförsörjning, e-hälsa och beredskap (SoU22) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner om kompetensförsörjning, e-hälsa och beredskap. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning och beredskapen inom hälso- och sjukvården. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.

  6. 10 april 2025

    Skrivelse om internationellt bistånd genom multilaterala organisationer (UU11) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Sveriges internationella bistånd genom multilaterala organisationer med fokus på år 2023. I skrivelsen framgår det att utbetalningar genom multilaterala organisationer, det vill säga internationella organisationer som till exempel olika FN-organ, uppgick till 31,8 miljarder kronor 2023. Det motsvarar 59 procent av Sveriges totala biståndsutbetalningar. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa även nej till två följdmotioner som lämnats med anledning av skrivelsen samt tio motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2024 inom samma område.

    • Övergripande frågor och prioriteringar inom det multilaterala biståndet Emot utskottets förslag Socialdemokraterna röstade emot
    • Sammanslagning av FN-organisationer För utskottets förslag Socialdemokraterna röstade för
    • Kärnstöd m.m. Emot utskottets förslag Socialdemokraterna röstade emot
  7. 9 april 2025

    Skrivelse om verksamheten i bland annat Internationella valutafonden (IMF) 2024 har behandlats (FiU22) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om verksamheten i Internationella valutafonden (IMF), Världsbanksgruppen och regionala utvecklings- och investeringsbanker 2023 och 2024. Skrivelsen behandlar bland annat om institutionernas arbete med frågor som rör finansiell och monetär stabilitet och insatser som har varit av särskild vikt under 2023 och 2024. Riksdagen delar regeringens syn på vad som är prioriterat i institutionernas arbete. Det är viktigt att institutionerna har ändamålsenliga resurser och goda reserver för att även i ekonomiskt och finansiellt turbulenta tider kunna bidra till finansiell stabilitet och ekonomisk utveckling i medlemsländerna. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till cirka 100 förslag i motioner om finansmarknadsfrågor från allmänna motionstiden 2024. Motionerna handlar bland annat om makrotillsyn, kreditupplysning och inkassoverksamhet, penningtvätt och bank- och betalningsbedrägerier samt kontanthantering och betaltjänster.

  8. 9 april 2025

    Nej till motioner om offentlig upphandling (FiU34) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag som handlar om hur såväl regelverken och formerna för offentlig upphandling är utformade när det gäller exempelvis mindre företag, idéburna organisationer, djurskydd och miljökrav. Förslagen inkom under den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen hänvisar bland annat till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.

  9. 9 april 2025

    Nej till motioner om offentlig förvaltning (KU23) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag om offentlig förvaltning i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Anledningen är bland annat att det redan pågår arbete och har vidtagits åtgärder inom de områden som förslagen gäller. Förslagen handlar bland annat om främjande av demokrati, statlig anställning, korruption och skydd av beslutsfattare.

  10. 9 april 2025

    Nej till motioner om fri- och rättigheter (KU25) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag om och fri- och rättigheter som inkom i motioner under den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen hänvisar bland annat till tidigare och pågående arbete inom de frågor som förslagen handlar om. Förslagen handlar bland annat om rätten till domstolsprövning, grundlagsskydd av aborträtten, återkallelse av medborgarskap, diskriminering och trossamfunds trygghets- och säkerhetsarbete.

  11. 9 april 2025

    Nej till motioner om kommunala och regionala frågor (KU26) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner om kommunala och regionala frågor från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar till exempel om kommunal samverkan och kompetens, antalet ledamöter och ersättare i fullmäktige och kommunalt partistöd. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

  12. 9 april 2025

    Nej till motioner om vägtrafik- och fordonsfrågor (TU11) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen säger nej till cirka 110 förslag i motioner om vägtrafik- och fordonsfrågor. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om arbetet för en fossilfri fordonsflotta, laddinfrastruktur för elfordon, parkeringsfrågor och vinterunderhåll av vägar. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår eller har genomförts inom de områden som förslagen tar upp.

  13. 2 april 2025

    Nej till motioner om planering och byggande (CU14) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 170 förslag om planering och byggande i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och gällande regler inom de områden som förslagen gäller. Förslagen handlar bland annat om plansystemet, hållbarhets- och klimatanpassningsåtgärder samt frågor om bygg- och rivningslov.

    • Översyn av plan- och bygglagen Emot utskottets förslag Socialdemokraterna röstade emot
    • Medborgarinflytande och vissa andra intressen vid fysisk planering För utskottets förslag Socialdemokraterna röstade för
    • Klimatfrågor i planeringen och planeringen för gröna områden För utskottets förslag Socialdemokraterna röstade för
    • Regionplanering För utskottets förslag Socialdemokraterna röstade för
    • Bygglovsbefriade åtgärder För utskottets förslag Socialdemokraterna röstade för
  14. 2 april 2025

    Nej till motioner om samhällets krisberedskap (FöU4) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag som rör samhällets krisberedskap i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar till exempel om krisberedskap, cybersäkerhet, strålsäkerhet och skydd mot olyckor. Riksdagen hänvisar bland annat till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.

  15. 2 april 2025

    Bättre förutsättningar för djursjukvården (MJU10) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Djursjukvården ska få bättre förutsättningar att bedriva sin verksamhet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär ändringar för de verksamheter som erbjuder hälso- och sjukvård för djur. Syftet är att långsiktigt säkerställa en väl fungerande hälso- och sjukvård för djur. Tillsynen av djurens hälso- och sjukvård ska utökas, i dag sker tillsynen endast på den person som utför en djurbehandling. Förslaget betyder att tillsynen nu också gäller den som bedriver en verksamhet där djurhälsopersonal arbetar. I dag tillhör inte djurvårdare djurhälsopersonalen. Mot bakgrund av att efterfrågan på djursjukvård ökat stort kommer djurvårdare att kunna bli godkända för att på så sätt kunna ingå djurhälsopersonalen. Ytterligare en ändring i regelverket handlar om att de ska bli enklare för utländska veterinärer att arbeta i Sverige. De nya reglerna börjar gälla den 1 september 2025 med undantag för de ändringar som gäller behörigheten för djurvårdare som istället börjar gälla den 1 september 2030. Riksdagen beslutade också att rikta ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att värna och utveckla den svenska betesrätten.

  16. 2 april 2025

    Förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden (MJU13) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att det blir möjligt att förbjuda bottentrålning i marina skyddade områden, det vill säga marina nationalparker, naturreservat, biotopskyddsområden eller Natura 2000-områden. Bottentrålning innebär fiske med redskap som släpas längs med botten. Syftet med förslaget är att öka skyddet för känslig havsmiljö, även om det innebär att fisket i dessa områden försvåras. Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2025.

    • Utformningen av föreskrifter om förbud mot bottentrålning och möjligheten till undantag Avstod Socialdemokraterna avstod
    • Ytterligare åtgärder i och utanför marina skyddade områden Emot utskottets förslag Socialdemokraterna röstade emot
  17. 2 april 2025

    Nej till motioner om skatteförfarande, folkbokföring och tull (SkU12) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag i motioner om skatteförfarande, folkbokföring och tull. Bland annat med hänvisning till att arbete pågår i flera frågor. Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om synliga skatter och avgifter, F-skatt, skatte- och avgiftskontroll, folkbokföring, skyddade personuppgifter, Tullverkets befogenheter och verksamhet samt tull och importskatter.

  18. 2 april 2025

    Nej till motioner om yrkestrafik och taxi (TU9) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag som rör yrkestrafik och taxi i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar till exempel om tillsyn och kontroll samt genomförande av översyner inom olika delar av området. Riksdagen hänvisar bland annat till planerade och vidtagna åtgärder samt pågående utrednings- och beredningsarbete.

mars 2025

  1. 27 mars 2025

    Nej till motioner om mineralpolitik (NU18) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till 43 förslag i motioner om mineralpolitik, bland annat med hänvisning till att arbete pågår i flera frågor, däribland med att ta fram en ny nationell mineralstrategi. Förslagen inkom under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om allmänna frågor om gruv- och mineralnäring, tillståndsprocesser, kritiska metaller och mineral samt utvinning av kol, olja, naturgas och uran.

    • Allmänt om gruv- och mineralnäringen Emot utskottets förslag Socialdemokraterna röstade emot
    • Mineralersättning, avgifter och vissa frågor om återföring För utskottets förslag Socialdemokraterna röstade för
    • Utvinning av uran, olja, kol och gas För utskottets förslag Socialdemokraterna röstade för
  2. 27 mars 2025

    Nej till motioner om internationellt bistånd (UU8) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag om internationellt bistånd i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar bland annat om civilsamhällets roll i biståndet, regeringens reformagenda för biståndet, biståndsnivåer, och prioriteringar inom biståndet.

    • Genomförandemodell för bistånd genom CSO Emot utskottets förslag Socialdemokraterna röstade emot
    • Stöd till information, fredsrörelsen och fackliga organisationer Emot utskottets förslag Socialdemokraterna röstade emot
  3. 26 mars 2025

    Nej till motioner om familjerätt (CU7) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag om familjerätt som finns i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Motionerna handlar bland annat om betänketid vid skilsmässa, bodelning och vårdnad, boende och umgänge vid våld i familjen. Riksdagen hänvisar främst till beslutad lagstiftning och att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.

  4. 26 mars 2025

    Skrivelse om statens insatser för barn som misstänks för grova brott har behandlats (JuU24) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om statens insatser för barn som misstänks för grova brott. Skrivelsen bygger på Riksrevisionens rapport där myndigheten har granskat hur effektiva statens insatser är för att förhindra att barn begår grova brott. Riksrevisionen konstaterar att statens insatser för att bryta barns grova kriminalitet inte är fullt ut effektiva. I skrivelsen redogör regeringen för de åtgärder som den gjort och planerar att göra med anledning av Riksrevisionens rapport. Det handlar bland annat om straffrättsliga och socialrättsliga åtgärder, mer resurser till myndigheter, kommuner och regioner samt insatser som rör föräldrar och vårdnadshavare. Riksdagen ser positivt på de åtgärder som regeringen har vidtagit och avser att vidta med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer. Det pågår ett omfattande arbete på området inom Regeringskansliet. Flera utredningar har tillsats och bereds för närvarande. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.

    • Förbättrad samhällsvård för barn och unga Emot utskottets förslag Socialdemokraterna röstade emot
    • HVB-hem i offentlig regi Emot utskottets förslag Socialdemokraterna röstade emot
    • Övriga frågor om statens insatser för barn som misstänks för grova brott Emot utskottets förslag Socialdemokraterna röstade emot
  5. 26 mars 2025

    Nej till motioner om tryck- och yttrandefrihet samt massmediefrågor (KU24) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag om tryck- och yttrandefrihetsfrågor samt massmediefrågor. Förslagen inkom i motioner under den allmänna motionstiden 2024 och handlar exempelvis om personuppgifter och digitala söktjänster, yttrandefrihet på internet och reglering av techjättarna. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i flera av de frågor som förslagen gäller.

  6. 26 mars 2025

    Nej till motioner om skogspolitik (MJU12) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om skogspolitik, som lämnats in under den allmänna motionstiden 2024. Motionerna handlar bland annat om skogens roll för bioekonomin och klimatet, brukandet av skogen, formellt skydd av skogen, skogsbruk och artskyddet samt forskningen inom ämnet. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.

  7. 26 mars 2025

    Nej till motioner om regelförenkling för företag (NU16) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till 37 förslag i motioner om regelförenkling för företag, bland annat med hänvisning till pågående insatser och gällande regelverk. Förslagen inkom under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om allmänna frågor om regelförenkling för företag, Regelrådet, konsekvensutredningar, handläggningstider och tillståndsprocesser samt kontakter mellan företag och myndigheter.

  8. 26 mars 2025

    Nej till motioner om inkomstskatt (SkU9) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag om inkomstskatt av fysiska personer som finns i motioner som lämnats in under den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen hänvisar främst till tidigare ställningstaganden, pågående lagstiftningsarbete och gällande lagstiftning på området. Motionerna handlar bland annat om inkomstbeskattningen när det gäller jobbskatteavdrag, skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning, rut- och rotavdrag och olika skattereformer.

  9. 26 mars 2025

    Nej till motioner om situationen i Israel och Palestina med mera (UU15) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 150 förslag om situationen i Israel och Palestina med mera. De handlar bland annat om den israelisk-palestinska konflikten, bistånd till Palestina och UNRWA samt åtgärder mot bosättare på Västbanken. Förslagen inkom under den allmänna motionstiden 2024.

  10. 20 mars 2025

    Nej till motioner om barn och unga inom socialtjänsten (SoU19) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om barn och unga inom socialtjänsten. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om insatser för barn och unga, placeringsformer för barn och unga samt barns rättigheter. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.

  11. 20 mars 2025

    Nej till motioner om socialtjänstens ansvar för våldsutsatta (SoU20) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om socialtjänstens ansvar för våldsutsatta. Förslagen inkom i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar bland annat om våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, skyddat boende och kvinnojourernas verksamhet samt våldsutövare. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

  12. 19 mars 2025

    Skrivelse om Sveriges genomförande av Agenda 2030 har behandlats (FiU17) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Sveriges genomförande av Agenda 2030 och de globala mål för hållbar utveckling som FN:s generalförsamling antog 2015. Riksdagen välkomnar skrivelsen och konstaterar att det nu är fem år kvar till dess att Agenda 2030 ska vara genomförd. Riksdagen anser likt regeringen att Sverige har goda chanser att nå målen, samtidigt som det finns utmaningar både nationellt och globalt. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

  13. 19 mars 2025

    Nej till motioner om statlig förvaltning och statistikfrågor (FiU25) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag om statlig förvaltning och statistikfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar bland annat om den statliga myndighetsstrukturen, statliga myndigheters effektivitet, digitalisering och it i den statliga förvaltningen, staten som arbetsgivare samt statens fastighetsförvaltning. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom områdena och att den statliga förvaltningspolitiken i stor utsträckning bygger på att myndigheterna själva avgör hur verksamheten ska organiseras för att på bästa sätt tillgodose samhällets behov.

  14. 19 mars 2025

    Nej till motioner om kommunala frågor (FiU26) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag om kommunala frågor i motioner från allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar bland annat om det kommunalekonomiska utjämningssystemet, aktörer och vinster inom välfärdens verksamheter, riktade statsbidrag och kommunala tillsynsavgifter Riksdagen hänvisar till befintlig lagstiftning och pågående arbete inom området.

  15. 19 mars 2025

    Skrivelse om förvaltningen av skyddad natur har behandlats (MJU11) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som bygger på Riksrevisionens granskningsrapport om förvaltningen av skyddad natur. Sveriges yta består till 15 procent av skyddad natur där landets naturreservat och nationalparker ingår. Riksdagen har beslutat att de skyddade områdena ska förvaltas med hög ambitionsnivå. Riksrevisionen pekar på ett flertal brister i förvaltningen och lämnar i sin rapport rekommendationer till regeringen, Naturvårdsverket och länsstyrelserna. Riksdagen instämmer i Riksrevisionens bedömningar om att statens insatser brister och välkomnar de åtgärder som regeringen föreslagit för att förbättra förvaltningen. Förvaltningen av skyddad natur ska, enligt riksdagen, vara effektiv och ändamålsenlig samtidigt som den bidrar till att uppfylla Sveriges nationella mål och internationella åtaganden. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.

  16. 19 mars 2025

    Nej till motioner om övergripande miljöfrågor (MJU9) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag om övergripande miljöfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar bland annat om tillståndsprocesser och miljöprövning, vindkraftsetablering, äganderättsfrågor, offentlig upphandling, miljöbrott och ansvarsfrågor vid miljöföroreningar. Riksdagen hänvisar framförallt till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen gäller.

  17. 19 mars 2025

    Nej till motioner om stöd till personer med funktionsnedsättning (SoU15) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag om stöd till personer med funktionsnedsättning i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar bland annat om rättigheter och levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning, habilitering, hjälpmedel och bilstöd. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom området.

  18. 19 mars 2025

    Nej till motioner om äldreomsorg (SoU21) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag om äldreomsorg i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar bland annat om äldreomsorgens organisation och funktion, hälso- och sjukvård inom äldreomsorgen och äldreomsorgens personal. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom området.

  19. 19 mars 2025

    Nej till motioner om cykelfrågor (TU10) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till 64 förslag om olika cykelfrågor. De handlar bland annat om infrastruktur och regler för ökad säkerhet, insatser för cykling bland barn och unga samt kombinerade resor med cykel. Merparten av förslagen inkom i motioner under den allmänna motionstiden 2024. Fyra förslag inkom i följdmotioner till en proposition från regeringen. Riksdagen hänvisar till planerade och redan vidtagna åtgärder samt till pågående arbete.

  20. 13 mars 2025

    Nej till motioner om elmarknadsfrågor (NU12) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 110 förslag om elmarknadsfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Anledningen är bland annat att arbete pågår i flera av de frågor som förslagen handlar om. Förslagen rör bland annat nätfrågor, elområden, tillståndsprocesser och leveranssäkerhet.

  21. 13 mars 2025

    Ja till nya mål för energiforskningen (NU14) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sade ja till ett regeringsförslag om nya mål för forskning och innovation på energiområdet. Sverige har gjort en omläggning av energipolitiken. Den innebär att man nu fokuserar på vad energi- och kraftsystemet ska prestera, snarare än vilka energi- och kraftslag det ska bestå av. Riksdagen delar regeringens uppfattning att målen för energiforskningen behöver anpassas till energipolitikens nya inriktning som handlar om försörjningstrygghet, konkurrenskraft och ekologisk hållbarhet. Vidare instämmer riksdagen i regeringens uppfattning om att det behövs en särskild satsning på forskning och innovation om kärnkraft. Dessutom behöver Energimyndigheten förbättra sin uppföljning och sina analyser av energiforskningens nytta och effekter.

    • Inriktning och mål för forskning och innovation på energiområdet Emot utskottets förslag Socialdemokraterna röstade emot
    • Forskning och innovation om kärnkraft För utskottets förslag Socialdemokraterna röstade för
  22. 13 mars 2025

    Nej till motioner om gymnasieskolan (UbU12) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag om gymnasieskolan i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar bland annat om utbildningen i gymnasieskolan, ämnen och särskilda kunskapsområden samt studie- och yrkesvägledning. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående arbete.

  23. 12 mars 2025

    Nej till motioner om arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen (AU6) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag om arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar bland annat om Arbetsförmedlingen, det arbetsmarknadspolitiska insatsutbudet, Samhall samt arbetslöshetsförsäkringen. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom området.

  24. 12 mars 2025

    Skrivelse om integritetsskydd vid signalspaning har behandlats (FöU3) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Denna skrivelse inkommer årligen. Det är Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, Siun, som kontrollerar att försvarsunderrättelseverksamhet bedrivs i enlighet med de lagar och förordningar som finns för att skydda den enskildas personliga integritet. Siun bestämmer även över de signaler som teleoperatörer ska lämna till samverkanspunkter om elektronisk kommunikation. Regeringen bedömer att Siuns granskning av den signalspaning som bedrivits under 2023 fungerat väl och att Siun har fått tillgång till den information som behövts för att fullgöra uppdraget. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa även nej till en motion från den allmänna motionstiden 2024 inom samma område.

    • En ändamålsenlig underrättelseverksamhet För utskottets förslag Socialdemokraterna röstade för
  25. 12 mars 2025

    Utökade möjligheter till kamerabevakning i brottsbekämpning och annan offentlig verksamhet (JuU27) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag som bland annat innebär utökade möjligheter till kamerabevakning. Förslaget innebär bland annat att kravet på tillstånd för kamerabevakning tas bort för alla aktörer inom offentlig verksamhet. Dessutom får brottsbekämpande myndigheter möjlighet att bedriva kamerabevakning på fler platser än i dag. Dessa myndigheter får även bättre möjligheter att kamerabevaka i brådskande fall. För att göra det möjligt för Polismyndigheten och Säkerhetspolisen att använda teknik med automatisk igenkänning av registreringsnummer (ANPR-teknik) i hela landet införs det också ett nytt undantag från kravet på att göra en intresseavvägning vid kamerabevakning. De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2025.

  26. 12 mars 2025

    Nej till motioner om idrott och friluftsliv (KrU3) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag om idrott och friluftsliv i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar bland annat om anläggningsfrågor, elitidrott, parasport och nordiskt friluftslivssamarbete. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom de områden som förslagen gäller.

  27. 12 mars 2025

    Nya regler om utvisnings- och avvisningsbeslut, återreseförbud och avskaffande av spårbyte (SfU17) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Regeringen föreslår lagändringar bland annat i syfte att få fler att lämna Sverige efter ett beslut om avlägsnande, det vill säga avvisning eller utvisning till hemlandet. Riksdagen sa ja till förslaget. Lagändringarna innebär bland annat följande: Ett beslut om avlägsnande ska upphöra att gälla (preskriberas) fem år från det att utlänningen har följt beslutet och lämnat Sverige. Enligt dagens regler är motsvarande tid fyra år. Om beslutet är förenat med ett så kallat återreseförbud som löper vid denna tidpunkt ska beslutet upphöra att gälla först när tiden för återreseförbudet löper ut. Återreseförbud ska bestämmas till högst fem år, i stället för ett år vilket gäller idag. Återreseförbud innebär ett förbud återvända till Sverige. Återreseförbudet kan bli längre bland annat om personen utgör ett allvarligt säkerhetshot. Systemet med så kallat spårbyte avskaffas. Spårbyte innebär att en person som fått avslag på sin asylansökan har möjlighet att i stället söka uppehålls- och arbetstillstånd utan att lämna Sverige. Lagändringarna börjar gälla 1 april 2025. Riksdagen beslutade också att säga nej till förslag i motioner inom området, varav två lämnats under den allmänna motionstiden 2024.

februari 2025

  1. 27 februari 2025

    Finansutskottet har behandlat regeringens skrivelse om penningtvätt (FiU16) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som bygger på Riksrevisionens granskningsrapport om statens tillsyn för att motverka penningtvätt. Riksrevisionen har granskat den tillsyn som myndigheterna gör och kommit fram till att tillsynen behöver bli bättre. Statens arbete med att förhindra penningtvätt är, enligt rapporten, inte tillräckligt effektivt. I skrivelsen till riksdagen redogör regeringen för vilka åtgärder som gjorts för att motverka penningtvätt. Regeringen har lämnat ett flertal propositioner och utredningsdirektiv för att stärka arbetet mot penningtvätt. På riksdagens bord ligger till exempel en proposition som handlar om åtgärder mot missbruk av alternativa betalningssystem. Propositionen innehåller förslag om åtgärder för att komma åt riskerna att alternativa betalningssystem används för penningtvätt och finansiering av terrorism. Utifrån de åtgärder som regeringen utfört så ser riksdagen inga skäl till att föreslå några ytterligare insatser. Riksdagen avslår motionerna och lägger skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutas.

  2. 27 februari 2025

    Nej till motioner om pensioner (SfU13) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 20 förslag som rör pensioner i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar bland annat om jämställda pensioner, pensionsrätt för barnår, kulturskapares pensioner och höjt bostadstillägg. Riksdagen hänvisar bland annat till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.

  3. 27 februari 2025

    Nej till motioner om socialavgifter (SfU14) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till tio förslag om socialavgifter i motioner från allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar bland annat om nedsättning av socialavgifter och undantag från avgiftsskyldighet för friluftsorganisationer. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom området.

  4. 27 februari 2025

    Nej till motioner om arbetskraftsinvandring (SfU15) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen säger nej till cirka 40 förslag om arbetskraftsinvandring. Förslagen finns i motioner som lämnats in under den allmänna motionstiden 2024. Motionerna handlar bland annat om arbetsmarknadsprövning, villkor för arbetstillstånd och åtgärder för att förhindra utnyttjande av utländska arbetstagare. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.

  5. 27 februari 2025

    Skrivelse om bildandet av Svevia och Infranord har behandlats (TU7) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om bildandet av de statliga infrastrukturföretagen Svevia och Infranord. Riksrevisionen lämnar flera rekommendationer till regeringen, bland annat att de systematiskt ska följa upp och utvärdera Svevias och Infranords åtgärder för att uppnå sina ekonomiska mål. Regeringen menar i sin skrivelse att de genom befintliga ägardialoger kan följa bolagens måluppfyllelse, och att ägaren kan begära en åtgärdsplan om målen inte nås. Regeringen skriver också att de inte kommer att göra några andra insatser med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och att rapporten därmed anses vara slutbehandlad. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

  6. 26 februari 2025

    Nej till motioner om unga lagöverträdare (JuU12) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till 19 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Bland annat med hänvisning till att arbete pågår inom områdena som förslagen tar upp. Förslagen rör unga lagöverträdare och handlar exempelvis om evidensbaserat arbete och rekryteringen av barn och unga till kriminella gäng.

  7. 26 februari 2025

    Utökade möjligheter att använda biometri i brottsbekämpning (JuU18) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa ja till ändringar i bland annat rättegångsbalken och polisens brottsdatalag som ska ge brottsbekämpande myndigheter utökade möjligheter att använda biometri. Syftet med ändringarna är att fler brott ska klaras upp och att fler gärningsmän ska ställas inför rätta. Lagändringarna innebär bland annat följande: Biometriska underlag ska få tas upp, registreras och användas vid utredning av brott i större utsträckning. Polisens nuvarande register över dna-profiler, fingeravtryck och signalement ska ersättas av nya biometriregister. Vid förundersökning om viss allvarlig brottslighet ska biometriska jämförelser av ansiktsbilder och fingeravtryck av misstänkta gärningsmän få göras mot Migrationsverkets register över fingeravtryck och fotografier. Dna-baserad släktforskning ska under vissa förutsättningar tillåtas vid mord och grova våldtäktsbrott. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025.

    • Förslag till ändringar i utlänningsdatalagen och polisens brottsdatalag För utskottets förslag Socialdemokraterna röstade för
    • Förutsättningar för att använda dna-baserad släktforskning För utskottets förslag Socialdemokraterna röstade för
    • Användning av biometriregister för realtidskameraövervakning med ansiktsigenkänning Emot utskottets förslag Socialdemokraterna röstade emot
  8. 26 februari 2025

    Fortsatta och utökade möjligheter till hemlig dataavläsning (JuU21) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att hemlig dataavläsning mot allvarliga brott ska vara fortsatt tillåtet. Förslaget innebär att vissa regler förtydligas och i vissa fall utvidgas möjligheten att använda hemlig dataavläsning. Förslaget innebär bland annat: Lagen ska gälla utan tidsbegränsning. Hemlig dataavläsning ska få användas i fler fall i syfte att utreda vem som skäligen kan misstänkas för ett brott. Reglerna för vilka typer av uppgifter som får hämtas in ska förtydligas. Reglerna för utformningen av ett tillstånd till hemlig dataavläsning ska förtydligas. Överskottsinformation som har kommit fram vid hemlig dataavläsning ska få användas för andra ändamål. Rättssäkerheten för den enskilde ska stärkas. Bland annat genom förbättrade möjligheter till insyn och tillsyn. Nuvarande lagstiftning slutar gälla den 31 mars 2025. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 april 2025. Riksdagen sa samtidigt nej till flera motioner, varav ett förslag i en motion som inkom under den allmänna motionstiden 2024.

  9. 26 februari 2025

    En ny straffrättslig preskriptionslagstiftning (JuU22) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny straffrättslig preskriptionslagstiftning. Bland annat ska preskriptionstiderna för allvarliga brott förlängas och alla brott som kan ge livstids fängelse undantas från preskription. De nya reglerna innebär även att preskriptionstiden vid grov fridskränkning och hedersförtryck mot ett barn ska räknas från den dag då målsäganden fyller eller skulle ha fyllt 18 år samt att utdömda fängelsestraff inte preskriberas. Lagändringarna börjar gälla från den 1 april 2025. Merparten av lagändringarna gäller även för brott som har begåtts men som vid den tidpunkten inte har preskriberats.

    • Beräkning av preskriptionstiden för unga lagöverträdare För utskottets förslag Socialdemokraterna röstade för
  10. 26 februari 2025

    Ökat informationsutbyte för att förebygga och bekämpa brott (JuU9) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag som innebär att kommuner, regioner, skolor och ett antal statliga myndigheter utan hinder av sekretess ska lämna ut vissa uppgifter till Polismyndigheten och övriga brottsbekämpande myndigheter. Denna skyldighet innebär att uppgifter ska lämnas på begäran men även att uppgifter ska lämnas på eget initiativ. Riksdagen sa även ja till regeringens förslag som innebär att socialtjänsten och hälso- och sjukvården ska få större möjligheter att lämna uppgifter som är av betydelse för brottsbekämpningen. De föreslagna reglerna ger de brottsbekämpande myndigheterna förbättrade möjligheter att ta del av information som finns hos andra aktörer om exempelvis begångna brott, misstänkta brottsupplägg och individer med koppling till kriminalitet. Detta ger dem bättre förutsättningar att förebygga och bekämpa brott samt att förhindra att barn och unga involveras i kriminalitet. Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 april 2025.

    • Regeringens lagförslag För utskottets förslag Socialdemokraterna röstade för
    • En möjlighet att lämna uppgifter på eget initiativ Emot utskottets förslag Socialdemokraterna röstade emot
    • Undantag från uppgiftsskyldigheten För utskottets förslag Socialdemokraterna röstade för
    • Informationsflöde från de brottsbekämpande myndigheterna Emot utskottets förslag Socialdemokraterna röstade emot
    • Utvärdering av lagstiftningen Emot utskottets förslag Socialdemokraterna röstade emot
  11. 26 februari 2025

    Nej till motioner om val (KU13) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen säger nej till cirka 40 motionsförslag som rör frågor om val. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om valsedelsystemet, åtgärder för ökat valdeltagande, sänkt rösträttsålder och personröster. Riksdagen hänvisar dels till tidigare ställningstaganden i riksdagen, dels att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.

  12. 26 februari 2025

    Nej till motioner om public service, film och dataspel (KrU4) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag om public service, film och dataspel. Motionerna handlar bland annat om public services uppdrag och förutsättningar, framtidens filmpolitik och konsumentskyddet vid lotteri-och kasinoliknande inslag i dataspel som riktar sig till barn och ungdomar. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp. Exempelvis avser regeringen att under våren 2025 lämna en proposition till riksdagen med förslag om public service-verksamheten.

  13. 26 februari 2025

    Nej till motioner om kulturarv (KrU5) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag om kulturarv i motioner från allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar bland annat om kulturmiljövård, krisberedskap och museifrågor. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och genomförda insatser.

  14. 26 februari 2025

    Nej till motioner om livsmedelspolitik (MJU8) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Bland annat med hänvisning till att arbete pågår i flera frågor. Förslagen handlar exempelvis om information om och märkning av livsmedel, livsmedelskontroll, självförsörjning, krisberedskap, livsmedelspriser, konkurrens samt otillbörliga handelsmetoder inom livsmedelskedjan.

    • Provtagning av och gränsvärden för PFAS m.m. i livsmedel För utskottets förslag Socialdemokraterna röstade för
    • Krisberedskap och stärkt självförsörjning av livsmedel Emot utskottets förslag Socialdemokraterna röstade emot
    • Siffersatta mål för självförsörjning av livsmedel För utskottets förslag Socialdemokraterna röstade för
    • Livsmedelspriser, konkurrens och otillbörliga handelsmetoder Avstod Socialdemokraterna avstod
    • Åtgärder från statens sida för att främja livsmedel som producerats i Sverige För utskottets förslag Socialdemokraterna röstade för
  15. 26 februari 2025

    Nej till motioner om regional utvecklingspolitik (NU10) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag om regional utvecklingspolitik i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar bland annat om insatser för regional utveckling och tillväxt, kommersiell och offentlig service samt lokalisering av statliga myndigheter. Det finns också förslag om att regionerna och kommunerna ska få behålla mer av de värden som genereras av lokala naturresurser, exempelvis regionalisering av fastighetsskatten samt ekonomisk ersättning för vind- och vattenkraft och annan elproduktion från naturresurser. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående insatser och utredningsarbete.

  16. 26 februari 2025

    Nej till motioner om handelspolitik (NU13) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag om handelspolitik i motioner från allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar bland annat om reformering av Världshandelsorganisationen, WTO, handelsrelationer med vissa länder och regioner och den fria rörligheten för vissa varor och tjänster. Riksdagen hänvisar bland annat till den förda politiken och att arbete redan pågår i många av de frågor som förslagen handlar om.

  17. 26 februari 2025

    Nej till motioner om järnvägs- och kollektivtrafikfrågor (TU6) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag som rör järnvägs- och kollektivtrafikfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar till exempel om organiseringen av järnvägsunderhållet, järnvägens signalsystem, banavgifter, biljettsystem för järnvägs- och kollektivtrafik, färdtjänst och Arlandabanan. Riksdagen hänvisar bland annat till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.

  18. 19 februari 2025

    Nej till motioner om integration (AU5) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag om integration i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar bland annat om bosättningslagen, målgruppen för etableringsprogrammet, etableringsinsatserna och utanförskap. Riksdagen hänvisar till pågående arbete.

  19. 19 februari 2025

    Nej till motioner om ersättningsrätt samt insolvens- och utsökningsrätt (CU10) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar bland annat om ersättningsrättsliga frågor, som till exempel frågor om försäkringar och skadestånd. Andra handlar om insolvens- och utsökningsrättsliga frågor, det vill säga vad som ska gälla för personer och företag som inte kan betala sina skulder. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i många av de frågor som förslagen handlar om.

  20. 19 februari 2025

    Nej till motioner om fastighetsrätt (CU8) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner om fastighetsrätt. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om tomträtt, expropriationsersättning, förköpslag och jordförvärvslagstiftningen. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår i många av de frågor som förslagen handlar om.

  21. 19 februari 2025

    Nej till motioner om jakt och viltvård (MJU7) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag som rör jakt och viltvård i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar till exempel om en översyn av jaktlagstiftning och jakttider, en viltmyndighet, älgförvaltning, vildsvinsförvaltning, skarvförvaltning, blyammunition, jakt och viltvårdsuppdraget, jakt på säl och jakt på rovdjur. Riksdagen hänvisar bland annat till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.

  22. 19 februari 2025

    Skrivelse om Sis särskilda ungdomshem har behandlats (SoU11) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av Statens institutionsstyrelses (Sis) särskilda ungdomshem och brister i statens tvångsvård av barn och unga. Riksrevisionens övergripande slutsats är att Sis inte når målen med verksamheten på Sis-hemmen och att de barn och unga som placeras på hemmen inte får en effektiv vård och behandling. Bland annat menar Riksrevisionen att Sis uppdrag är otydligt när det gäller vilka målgrupper Sis ska ta emot, och att Sis bör säkerställa att personalen på ungdomshemmen har rätt kompetens för att bedriva vård och behandling. I sin skrivelse instämmer regeringen delvis i det som Riksrevisionen lyft fram som brister i verksamheten. Vidare pekar regeringen på att den vidtagit åtgärder mot bland annat dessa brister, och att åtgärder planeras. Med detta anser regeringen att rapporten är slutbehandlad. Riksdagen konstaterar att regeringen vidtagit och planerar åtgärder och beslutar därmed att avsluta ärendet genom att lägga regeringens skrivelse till handlingarna.

  23. 19 februari 2025

    Nej till motioner om läkemedel och tandvård (SoU14) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag om läkemedel och tandvård. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om utskrivning av läkemedel, översyn av apoteksmarknaden och högkostnadsskyddet för tandvården. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.

  24. 19 februari 2025

    Nej till motioner om socialtjänstens arbete (SoU18) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag om socialtjänstens arbete i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom de områden som förslagen gäller. Förslagen handlar bland annat om utveckling av socialtjänstens arbete, stöd till anhöriga, försörjningsstöd och hemlöshet.

  25. 19 februari 2025

    Kompletterande bestämmelser till EU-förordning om bränslen för sjötransport (TU8) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en komplettering till EU-förordningen om användning av förnybara och koldioxidsnåla bränslen för sjötransport, som började gälla den 1 januari 2025. I och med förordningen infördes ett gränsvärde för hur mycket växthusgas som får släppas ut i genomsnitt per år av de drivmedel som fartyg inom den kommersiella sjöfarten använder. Regeringens förslag innehåller bland annat bestämmelser om när och hur svenska myndigheter kan besluta om straffavgifter för rederier som bryter mot EU-förordningen. Förslaget anger även vilka befogenheter svenska tillsynsmyndigheter ska ha vid tillsyn av att förordningen följs. Den nya lagen börjar gälla den 1 mars 2025.

  26. 19 februari 2025

    Nej till motioner om förskolan (UbU8) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag som rör förskolan i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar till exempel om deltagande i förskola, kvalitet och likvärdighet i förskolan samt personalkategorier och kompetens i förskolan. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.

  27. 13 februari 2025

    Skrivelse om Kriminalvårdens behandlingsverksamhet har behandlats (JuU19) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av Kriminalvårdens behandlingsverksamhet. I skrivelsen redogör regeringen för sin bedömning av slutsatser och rekommendationer som Riksrevisionen har lämnat i rapporten Verktyg för förändring – Kriminalvårdens behandlingsverksamhet. Riksrevisionens granskning visar på att Kriminalvårdens behandlingsverksamhet inte fullt ut bedrivs på ett effektivt sätt, vilket regeringen i huvudsak instämmer i. Enligt regeringen är det viktigt att Kriminalvården prioriterar behandlingsverksamheten och planeringen av verkställigheten för dömda med medelhög eller hög risk för återfall. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa även nej till ett antal förslag i motioner inom samma område.

    • Vissa frågor om Kriminalvårdens behandlingsverksamhet Emot utskottets förslag Socialdemokraterna röstade emot
  28. 13 februari 2025

    Utredning om förutsättningarna för att genomföra kammarens sammanträden (KU14) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa ja till ett förslag om att låta en utredning se över förutsättningarna för att säkerställa genomförandet av sammanträden i kammaren och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen. Riksdagen sa också nej till cirka 40 förslag om riksdagens arbetsformer i motioner från den allmänna motionstiden 2024 och hänvisar bland annat till pågående utredningsarbete. Förslagen handlar bland annat om riksmötets öppnande, placeringen i riksdagens plenisal, motionsrätten, en utredning om oppositionens ställning samt riksdagsledamöternas ekonomiska villkor.

  29. 13 februari 2025

    Sänkt alkoholskatt för öl från oberoende småbryggerier (SkU11) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om sänkt alkoholskatt för öl från oberoende småbryggerier. För att omfattas av skattesänkningen får producentens årsproduktion uppgå till som mest 3 miljoner liter öl. De producenter som hamnar inom kategorin med lägst produktion ges skattenedsättning med 50 procent. Nedsättningen minskar sedan stegvis med 10 procentenheter per kategori. Syftet med de nya reglerna är att förbättra de ekonomiska förutsättningarna för små ölproducenter att bedriva sin verksam-het. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025.

    • Förändrad omfattning på nedsättningen av alkoholskatten För utskottets förslag Socialdemokraterna röstade för
  30. 13 februari 2025

    Nej till motioner om folkhälsa (SoU12) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag om folkhälsa i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp. Motionerna handlar bland annat om hälsosamma levnadsvanor, vaccinationer och psykisk hälsa.

  31. 13 februari 2025

    Nej till motioner om alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel (SoU13) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 150 förslag i motioner om bland annat alkohol, narkotika och tobak från den allmänna motionstiden 2024. Främst med hänvisning till pågående arbete. Motionerna handlar bland annat om alkohollagstiftningen, narkotikapolitiken samt tobak och tobaksfria nikotinprodukter.

  32. 13 februari 2025

    Nej till motioner om studiestöd (UbU7) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till 40 förslag om studiestöd som inkommit under den allmänna motionstiden 2024. Detta med hänvisning till bland annat pågående arbete. Förslagen handlar exempelvis om villkor för studiestöd och avskrivning av studielån.

januari 2025

  1. 29 januari 2025

    Nej till motioner om associationsrätt (CU11) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag om associationsrätt i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar exempelvis om bokföringslagen, krav på aktiekapital och tvångslikvidation. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i de frågor som förslagen gäller.

  2. 29 januari 2025

    Den kommunala bostadsförsörjningen ska förbättras (CU6) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag som ska skapa bättre förutsättningar för kommunernas arbete med bostadsförsörjning. Lagändringarna innebär bland annat vissa förtydliganden gällande kommunala bostadsförmedlingar. En sådan bostadsförmedling ska huvudsakligen förmedla lägenheter i turordning efter kötid för att ha rätt att ta ut köavgift. Genom lagändringen ska det bli tydligare att en kommunal bostadsförmedling har rätt att ta ut köavgift även om den reserverar lägenheter för vissa kategorier av sökande eller fördelar lägenheter enligt ett förturssystem. Lagändringarna innebär också att nuvarande kommunala riktlinjer för bostadsförsörjningen ersätts av en handlingsplan. I handlingsplanen ska kommunerna redogöra för behovet av nya bostäder och ta hänsyn till behovet av samordning med andra kommuner både i planeringen och vid bostadsbyggandet. Riksdagen riktar även en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att se över hur användandet av reservationer och förtur vid kommunal bostadsförmedling kan begränsas. Tillkännagivandet kom med anledning av två förslag i följdmotioner. Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2025.

  3. 29 januari 2025

    Ny ordning för asylsökandes boende (SfU11) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Asylsökande ska som huvudregel endast ha rätt till ekonomiskt bistånd om de uteslutande bor på det asylboende som de har tilldelats. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna innebär att Migrationsverket får möjlighet att undersöka utrymmen på asylboendena i syfte att kontrollera att asylsökanden bor på den tilldelade boendeplatsen. Syftet är att säkerställa att de asylsökande inte lever i utanförskap eller ekonomisk och social utsatthet, och är en förutsättning för att asylprocessen och återvändandearbetet ska fungera effektivt. Vidare ska en ansökan om uppehållstillstånd betraktas som återkallad för asylsökande som inte bor på ett asylboende och inte har underrättat Migrationsverket om sin bostadsadress. Dessutom införs en lagreglerad skyldighet för asylsökande att delta i samhällsintroduktion. De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2025.

  4. 22 januari 2025

    Nej till motioner om offentlighet, sekretess och integritet (KU7) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till 25 förslag i motioner om offentlighet, sekretess och integritet från den allmänna motionstiden 2023 och 2024. Förslagen handlar till exempel om informationsutbyte mellan myndigheter och kommuner, handel med personuppgifter, personlig integritet och digital marknadsföring. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

    • Informationsutbyte mellan myndigheter och kommuner Emot utskottets förslag Socialdemokraterna röstade emot
    • Personlig integritet och digital marknadsföring För utskottets förslag Socialdemokraterna röstade för
  5. 22 januari 2025

    Nej till motioner om allmänna helgdagar med mera (KU8) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till 19 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar bland annat om minnesdagar, allmänna flaggdagar, regler om flaggning, skånska flaggans status, Sveriges nationalsång och en utmärkelse för utlandssvenskar. Anledningen är bland annat att allmänna flaggdagar nyligen setts över och att riksdagen anser att det saknas skäl till att ställa sig bakom övriga förslag.

  6. 22 januari 2025

    Större naturvårdshänsyn vid fiske i Natura 2000-områden (MJU6) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär lagändringar för ökad naturvårdshänsyn vid fiske i Natura 2000-områden. Beslutet innebär bland annat att regler ska kunna utfärdas om fisket innebär en försämring av livsmiljön i området. Natura 2000 är naturområden inom EU som har ett särskilt skyddsvärde. De nya reglerna föreslås börja gälla den 1 mars 2025.

    • Övrigt om reglering av fiske i havet för skydd av marina områden För utskottets förslag Socialdemokraterna röstade för
  7. 22 januari 2025

    Kapacitetsmekanism ska förhindra effektbrist i elsystemet (NU11) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om finansiering av en så kallad kapacitetsmekanism för elmarknaden. Mekanismen kan behöva användas för att balansera Sveriges elsystem vid risk för effektbrist, så att elproduktionen alltid är lika stor som elförbrukningen. Regeringens förslag innebär att Svenska kraftnät får ta ut en avgift från de elföretag som är ansvariga för att balansen hålls. Avgiften ska täcka myndighetens kostnader för att upprätthålla kapacitetsmekanismen. Lagen börjar gälla den 16 mars 2025. Riksdagen beslutade också att säga nej till flera förslag som rör kapacitetsmekanismen, varav två är från den allmänna motionstiden 2024.

  8. 22 januari 2025

    Redogörelse för statens bolagsportfölj (NU4) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om 2024 års redogörelse för företag med statligt ägande. Skrivelsen innehåller verksamhetsberättelsen för de företag som finns i statens bolagsportfölj. Det är viktigt att regeringen årligen lämnar sin skrivelse för att riksdagen ska kunna följa utvecklingen i bolagsportföljen. Riksdagen vill också att regeringen fortsätter att utveckla innehållet i skrivelsen så att man får en god bild av utvecklingen i de statliga bolagen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutats. Riksdagen beslutade också att säga nej till cirka 60 förslag i motioner som handlar om statens ägande och förvaltning av företag. Av dessa har cirka 40 förslag inkommit under den allmänna motionstiden 2024.

  9. 22 januari 2025

    Skrivelse om Allmänna arvsfonden har behandlats (SoU8) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om Allmänna arvsfonden. Riksrevisionens slutsats är att systemet med Allmänna arvsfonden varken fungerar ändamålsenligt eller effektivt. Riksrevisionen rekommenderar att nuvarande system med Allmänna arvsfonden avvecklas och att ett nytt system införs för att hantera arv efter avlidna utan arvingar och testamente. I sin skrivelse håller regeringen till viss del med om de rekommendationer som Riksrevisionen lämnar i sin rapport, men menar också att Riksrevisionens slutsatser bygger på ett begränsat underlag. Mot bakgrund av Allmänna arvsfondens betydelse för civilsamhället behövs det enligt regeringen en fördjupad analys innan en eventuell process inleds för att avveckla eller förändra systemet med Allmänna arvsfonden. Med anledning av granskningen har regeringen exempelvis påbörjat ett arbete för att stärka kontroll- och granskningsfunktionerna hos ansvariga myndigheter för arvsfonden. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till förslag i motioner, varav ett är från den allmänna motionstiden 2024.

  10. 22 januari 2025

    Skrivelse om statens insatser för barnkonventionen har behandlats (SoU9) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen har behandlat en skrivelse som gäller Riksrevisionens rapport om statens insatser för att stärka efterlevnaden av barnkonventionen. Riksrevisionens granskning har omfattat regeringen, Barnombudsmannen och tre skolmyndigheter: Specialpedagogiska skolmyndigheten, Skolverket och Skolinspektionen. Den övergripande slutsatsen är att statens insatser inte har varit tillräckligt effektiva. Bristerna handlar bland annat om att det saknas kunskap om vad barnets rättighet innebär i praktiken för olika verksamheter. Regeringen instämmer i de flesta av Riksrevisionens bedömningar. I skrivelsen pekar regeringen på ett antal åtgärder som redan har vidtagits för att främja barnkonventionen, exempelvis strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige och åtgärder för att förstärka Barnombudsmannen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

december 2024

  1. 18 december 2024

    47,8 miljarder till EU-avgiften (FiU5) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Cirka 47,8 miljarder kronor ur statens budget ska gå till EU-avgiften för 2025, föreslår regeringen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa också ja till att regeringen får ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten 2025. Riksdagen sa nej till ett förslag som rör EU-budgeten. Förslaget inkom under allmänna motionstiden 2024. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

  2. 17 december 2024

    Ja till regeringens förslag om totalförsvaret under 2025–2030 (FöU2) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett övergripande mål för totalförsvaret nya mål för det militära och det civila försvaret inriktningen för Försvarsmaktens krigsorganisation. Regeringens förslag innebär en kraftig förstärkning av totalförsvaret, som består av både militär och civil verksamhet.

  3. 17 december 2024

    8,3 miljarder kronor till näringslivet (NU1) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Cirka 8,3 miljarder kronor ut statens budget för 2025 ska gå till utgiftsområdet Näringsliv. Riksdagen sa ja till regeringens budgetförslag på området. Mest pengar, drygt 3,4 miljarder kronor, går till anslaget Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling. Det näst största anslaget Institutens strategiska kompentensmedel får 881 268 miljoner kronor. Anslaget Exportfrämjande åtgärder får drygt 484 367 miljoner kronor. Riksdagen godkänner också förslagen till bemyndiganden om ekonomiska åtaganden och om att ändra uppdraget för AB Göta kanalbolag. Riksdagen säger nej till sju förslag från den allmänna motionstiden 2024 som bland annat innehåller alternativa budgetförslag. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

    • Mål för turismpolitiken inom området Näringspolitik Emot utskottets förslag Socialdemokraterna röstade emot
    • Mål för Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande Emot utskottets förslag Socialdemokraterna röstade emot
  4. 17 december 2024

    44,5 miljarder till internationellt bistånd (UU2) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Totalt cirka 44,5 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Internationellt bistånd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Den största delen av pengarna, drygt 42,4 miljarder kronor, går till biståndsverksamhet. Bland övriga anslag inom utgiftsområdet finns exempelvis Sidas förvaltningsanslag och Folke Bernadotteakademin. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om bemyndiganden om ekonomiska åtaganden och om att upphäva vissa riksdagsbindningar när det gäller politiken för global utveckling. Samtidigt sa riksdagen nej förslag i motioner från allmänna motionstiden 2024, bland annat alternativa budgetförslag. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

    • Upphävande av riksdagsbindningar avseende politiken för global utveckling Emot utskottets förslag Socialdemokraterna röstade emot
    • Bistånd enligt OECD-Dacs regelverk Emot utskottets förslag Socialdemokraterna röstade emot
  5. 12 december 2024

    Stor satsning på Sveriges vägar och järnvägar (TU5) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ekonomisk ram, på totalt 1 171 miljarder kronor, som under tolv år ska användas för att rusta upp Sveriges transportinfrastruktur. Summan räknas i 2025 års priser. Under perioden 2026–2037 ska medlen användas till både upprätthållande och utveckling av bland annat vägar och järnvägar. 354 miljarder ska användas till att upprätthålla statliga vägar och 210 miljarder ska användas till att upprätthålla statliga järnvägar. 607 miljarder ska användas till att utveckla transportsystemet. Bland annat gäller det utveckling av statliga järnvägar och vägar, trimnings- och miljöåtgärder i befintlig infrastruktur samt statlig medfinansiering till vissa regionala kollektivtrafikanläggningar.

  6. 12 december 2024

    Svensk beväpnad styrka ställs till förfogande för Natos avskräckning och försvar (UFöU2) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen godkände att regeringen ställer en svensk väpnad styrka till förfogande till och med den 31 december 2025. Syftet är att bidra till Natos samlade avskräckning och försvar av det nordatlantiska området. Den väpnade styrkan ska bestå av markförband, specialförband och amfibieförband med högst 1 200 personer, högst sex örlogsfartyg med tillhörande personal och högst 24 stridsflygplan med tillhörande personal. Det svenska bidraget gäller bland annat markförband till Natos multinationella brigad i Lettland (FLF Lettland).

    • Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025 För utskottets förslag Socialdemokraterna röstade för
    • Det svenska bidraget och agendan för kvinnor, fred och säkerhet Emot utskottets förslag Socialdemokraterna röstade emot
  7. 12 december 2024

    33,8 miljarder till studiestöd (UbU2) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Totalt cirka 33,8 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Studiestöd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Mest pengar, drygt 20,4 miljarder kronor, går till studiemedel. Drygt 4,8 miljarder kronor går till omställningsstudiestöd och drygt 4,5 miljarder kronor går till studiehjälp. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

  8. 11 december 2024

    3,2 miljarder till samhällsplanering (CU1) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Totalt cirka 3,2 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Mest pengar, cirka 1,4 miljarder kronor, går till investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande. Investeringsstödet är under avveckling. Knappt 300 miljoner går till bostadspolitisk utveckling och cirka 900 miljoner går till Lantmäteriet. Boverket får cirka 300 miljoner och Konsumentverket cirka 200 miljoner kronor. Utskottet föreslår även att riksdagen säger nej till alternativa budgetförslag i motioner. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

  9. 11 december 2024

    123 miljarder till ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (SfU1) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Totalt cirka 123 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Riksdagen säger ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet. Riksdagen säger också ja till regeringens förslag om ändringar i bland annat socialförsäkringsbalken och om ett bemyndigande om ekonomiska åtaganden. Samtidigt föreslår säger riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Mest pengar, cirka 53,9 miljarder kronor, går till anslaget Sjukpenning och rehabilitering. Det näst största anslaget Aktivitets- och sjukersättningar får cirka 51,7 miljarder kronor. Anslaget Försäkringskassan får cirka 10,8 miljarder kronor. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

  10. 11 december 2024

    Arbetsgivare blir skyldiga att deklarera uppgifter om frånvaro vid vab (SfU9) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Regeringen har föreslagit att uppgifter om anställdas frånvaro ska lämnas till Skatteverket. Det gäller i de fall frånvaron kan ge rätt till föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning, så kallad vård av barn (vab). Riksdagen sa ja till förslaget. Enligt förslaget ska Skatteverket samla in uppgifterna i samband med arbetsgivardeklarationen, sedan lämnas de över till Försäkringskassan. Försäkringskassan använder uppgifterna i sin kontroll av föräldrapenningsförmånerna. Regeringens förslag innehåller också en bestämmelse om sekretess som ska gälla i det fall en uppgift om frånvaro inte hör till denna typ av ärende hos Försäkringskassan. Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2025.

    • Uppgifter som ska lämnas i samband med arbetsgivardeklarationen För utskottets förslag Socialdemokraterna röstade för
  11. 11 december 2024

    120,3 miljarder till hälsovård, sjukvård och social omsorg (SoU1) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Totalt cirka 120,3 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Hälsovård, sjukvård och social omsorg. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet. Mest pengar, knappt 41,1 miljarder kronor, går till anslaget Bidrag för läkemedelsförmånerna. Det näst största anslaget, knappt 26,9 miljarder kronor, går till kostnader för statlig assistansersättning. Anslaget Bidrag till folkhälsa och sjukvård får drygt 11,2 miljarder kronor. Riksdagen sa också säga ja till regeringens förslag om vissa bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, och att godkänna en investeringsplan. Dessutom godkände riksdagen förslag som handlar om mål för folkhälsopolitiken. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner och övriga motioner. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

    • Mål för folkhälsopolitiken inom utgiftsområde 9 Emot utskottets förslag Socialdemokraterna röstade emot
    • Övrig fråga om utgiftsområde 9 Emot utskottets förslag Socialdemokraterna röstade emot
  12. 11 december 2024

    Riksdagen står bakom regeringens säkerhetspolitiska inriktning i försvarspropositionen (UFöU1) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen har behandlat säkerhetspolitikens förutsättningar och inriktning för de närmaste sex åren. Inriktningen är en del av regeringens proposition Totalförsvaret 2025–2030. Riksdagen ställer sig bakom regeringens redovisade inriktning för den aktuella perioden. Bland annat framhåller såväl regeringen som riksdagen att Sveriges stöd till Ukraina ska vara uthålligt och långsiktigt Sverige ska vara en trovärdig och pålitlig medlem i Nato och föra en solidarisk allianspolitik för att stärka säkerheten och stabiliteten i vårt närområde och hela det euroatlantiska området politisk dialog och diplomati är viktiga verktyg för att stärka Sveriges säkerhet och främja svenska intressen klimatförändringar utgör ett hot i sig och öka internationella spänningar och instabilitet samt fördjupar existerande konflikter. Samtidigt beslutade riksdagen att säga nej till de förslag om säkerhetspolitik som inkommit i motioner, varav ett fyrtiotal är från den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen hänvisar till regeringens bedömningar och ställningstaganden i propositionen.

  13. 4 december 2024

    169 miljarder till försvar och krisberedskap (FöU1) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Totalt cirka 169 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Försvar och samhällets krisberedskap. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Mest pengar, drygt 66 miljoner, går till förbandsverksamhet och beredskap. Drygt 59 miljarder går till anskaffning av materiel och anläggningar och knappt 23 miljarder går till stöd till Ukraina. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om exempelvis ekonomiska bemyndiganden och investeringsplaner. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

  14. 4 december 2024

    Det ska bli möjligt för Sis att hålla barn och unga i avskildhet i anslutning till dygnsvilan (SoU5) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Enligt ett förslag från regeringen ska Statens institutionsstyrelse, Sis, få möjlighet att i vissa fall hålla barn och unga i avskildhet i anslutning till dygnsvilan på särskilda ungdomshem. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Avskildhet i anslutning till dygnsvilan kan ske om det är nödvändigt med hänsyn till ordningen eller säkerheten på det särskilda ungdomshemmet. En annan anledning kan vara att förhindra att barnet eller ungdomen avviker från hemmet. Syftet med förslaget är att öka tryggheten och säkerheten. Förslaget gäller barn och unga som vårdas på en låsbar enhet på ett särskilt ungdomshem med förhöjd säkerhetsnivå eller avtjänar sluten ungdomsvård. Lagändringarna börjar gälla 15 december 2024.

  15. 4 december 2024

    2,3 miljarder till internationell samverkan (UU1) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet Internationell samverkan ska fördelas. Totalt handlar det om cirka 2,3 miljarder kronor ur statens budget. Mest pengar går till avgifter till internationella organisationer, cirka 1,4 miljarder kronor. Utrikes- och säkerhetspolitiskt strategiska insatser får cirka 344 miljoner kronor och freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet får cirka 185 miljoner kronor. Riksdagen sa därmed nej till alternativa budgetförslag som inkommit i motioner under den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

november 2024

  1. 28 november 2024

    Skrivelse om nationell säkerhetsstrategi har behandlats (UU6) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om nationell säkerhetsstrategi. I strategin definieras Sveriges nationella säkerhetsintressen. Den nationella säkerhetsstrategin är avsedd att ge en långsiktig inriktning av regeringens arbete med nationell säkerhet. Strategin ska också vara vägledande för arbetet med nationell säkerhet i Sverige lokalt, nationellt och internationellt. Strategin kommer också att ligga till grund för regeringens styrning av myndigheter och andra regeringsbeslut. Riksdagen konstaterar i enlighet med regeringens strategi att riksdag och regering har det yttersta ansvaret för att värna Sveriges fred, frihet och säkerhet. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    • Övergripande om nationell säkerhetsstrategi För utskottets förslag Socialdemokraterna röstade för
    • Ett motstånds- och konkurrenskraftigt Sverige Emot utskottets förslag Socialdemokraterna röstade emot
  2. 27 november 2024

    Barns skydd mot våld i hemmet stärks (CU4) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag som ska stärka barns skydd mot våld i hemmet samt stärka tryggheten och stabiliteten för barn som är placerade i familjehem. Förslagen innebär framför allt att man ska ta särskild hänsyn till risken att ett barn kan fara illa vid bedömningen om vad som är bäst för barnet i frågor om vårdnad, boende och umgänge. Det ska uppnås genom följande förändringar. Förbättra domstolarnas beslutsunderlag vid bedömningen om ett barn riskerar att fara illa. Domstolen ska i svår-bedömda mål eller ärenden om vårdnad, boende och umgänge begära ett expertutlåtande från en legitimerad psykolog. Barnets rätt till umgänge med en förälder som barnet inte bor med ska endast gälla när umgänget är förenligt med barnets bästa. Det ska förtydligas vilka omständigheter som ska beaktas särskilt för att det ska bli aktuellt att flytta vårdnaden från barnets föräldrar till särskilt förordnade vårdnadshavare. Vid en sådan prövning hos socialnämnden och i domstol ska som huvudregel ett offentligt biträde utses för barnet och dess vårdnadshavare. Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2025.

  3. 27 november 2024

    Stärkt konsumentskydd mot riskfylld kreditgivning och överskuldsättning (CU5) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Reglerna i konsumentkreditlagen som gäller högkostnadskrediter, bland annat ränte- och kostnadstak, ska utvidgas och gälla flertalet konsumentkrediter. Räntetaket sänks från 40 till 20 procentenheter utöver gällande referensränta. Regeringens förslag till ändringar i konsumentkreditlagen ska bland annat motverka riskfylld kreditgivning och att enskilda blir överskuldsatta för att de beviljas lån som de inte kan betala tillbaka. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen riktar även en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen med anledning av flera motionsyrkanden. Enligt utskottet bör regeringen vidta nödvändiga åtgärder för att ett system för register över skuld- och kreditinformation ska kunna inrättas. Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2025.

  4. 27 november 2024

    Ja till utgiftsramarna och inkomsterna i budgetpropositionen för 2025 (FiU1) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa ja till utgiftsramar och inkomstberäkning i regeringens budgetproposition för år 2025. Utgifterna beräknas uppgå till 1 428 miljarder kronor och inkomsterna beräknas till 1 374 miljarder kronor. Det innebär ett underskott i statens budget på 55 miljarder kronor för 2025. Riskdagen sa ja till utgiftstaket för staten och ja till förslag om skatte- och avgiftsregler som bland annat gäller förstärkning av det ordinarie jobbskatteavdrag och det förhöjda grundavdraget slopad avtrappning vid högre inkomstnivåer inom ramen för jobbskatteavdraget, jobbskatteavdraget för äldre och det förhöjda grundavdraget sänkt ersättningsnivå i beloppsregeln för expertskatt sänkt skatt på bensin och diesel avskaffad skatt på flygresor utvidgning av det s.k. växa-stödet en skattefri nivå för sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring avtrappat ränteavdrag för lån utan säkerhet ändrad bonus malus för husbilar och alternativbränslebilar. Vissa av dessa förslag har lagts fram i egna propositioner, men finns aviserade i budgetpropositionen och ingår i beräkningen av inkomsterna i budgeten. Samtliga lagändringar ska börja gälla den 1 januari 2025 utom de som gäller avskaffad skatt på flygresor som börjar gälla den 1 juli 2025 och ändrad malus för husbilar och alternativbränslebilar som börjar gälla den 1 februari 2025. Riksdagen sa även ja till regeringens inriktning för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. En lägre inflation och stabila långsiktiga inflationsförväntningar gör att fokus för den ekonomiska politiken nu kan skiftas från att bekämpa inflationen till att investera i att bygga Sverige rikare och tryggare igen. Politiken bör enligt regeringen inriktas på att fortsätta stärka hushållens köpkraft, återupprätta arbetslinjen och öka tillväxten. Riksdagen är av samma mening. Den något expansiva finanspolitiken ger stöd åt den lågkonjunktur som Sverige bedöms vara i även 2025. En lägre inflation, högre reallöner och lägre räntor bidrar till att hushållens konsumtion och investeringar väntas öka. Arbetsmarknaden återhämtar sig gradvis under 2025, men arbetslösheten väntas vara fortsatt hög 2025. Riksdagens beslut om utgiftsramarna för statens budget är styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena i budgeten.

    • Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken Emot utskottets förslag Socialdemokraterna röstade emot
    • Rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget Emot utskottets förslag Socialdemokraterna röstade emot
  5. 27 november 2024

    Fördjupat polissamarbete i gränsområdet mellan Sverige och Finland (JuU5) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa ja till ett avtal mellan Sverige och Finland som innebär ett fördjupat polissamarbete i gränsområdet och samtidigt antogs de lagändringar som krävs för att genomföra avtalet. Lagförslagen innebär att finska polismän ska få utföra brådskande polisiära uppgifter på svenskt territorium i gränsområdet. Det föreslås också bestämmelser som gör det möjligt att föra in finska tjänstevapen in i landet. Bestämmelserna ska även reglera de finska polismännens befogenheter. Lagändringarna ska börja gälla dag som regeringen bestämmer.

    • Tillsynsmöjligheter vid främmande stats myndighetsutövning i Sverige För utskottets förslag Socialdemokraterna röstade för
  6. 27 november 2024

    Anonyma vittnen tillåts (JuU6) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att låta det bli möjligt att vittna anonymt under förundersökning och brottmål i domstol. Enligt förslaget ska vittnen få lämna sina uppgifter under anonymitet om det finns en påtaglig risk för att de eller deras närstående utsätts för allvarlig brottslighet. För att lämna uppgifter anonymt ska straffet för brottet i fråga motsvara minst två års fängelse. Skälen för anonymiteten måste också väga upp för svårigheterna det innebär för den misstänkta eller tilltalades möjligheter att förbereda och utföra sitt försvar. Syftet med de nya reglerna är att stärka skyddet för vittnen och bryta tystnadskulturen i och runt de kriminella gängen. På så sätt ska förmågan att utreda och klara upp brott förbättras. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2025.

  7. 27 november 2024

    Ändrad åldersgräns för avgiftsfri tandvård (SoU4) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa ja till att den avgiftsfria barn- och ungdomstandvården ska sänkas från 23 till 19 år. Regeringen bedömer att sänkt åldersgräns för avgiftsfri tandvård skapar resurser och kapacitet för en reform av tandvårdens högkostnadsskydd, där äldre med sämst munhälsa ska prioriteras. Unga vuxna mellan 20 och 23 år ska kunna få del av statligt tandvårdsstöd istället för avgiftsfri tandvård. Det statliga tandvårdsstödet är ett ekonomiskt stöd som består av allmänt tandvårdsbidrag, särskilt tandvårdsbidrag och skydd mot höga kostnader. Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2025.

    • Ändrad åldersgräns för avgiftsfri tandvård Emot utskottets förslag Socialdemokraterna röstade emot
  8. 20 november 2024

    Åtgärder mot brott som begås i och genom företag (CU3) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som syftar till att förebygga och bekämpa brott som begås i och genom företag. Lagförslagen innebär bland annat att Bolagsverket får möjlighet att kräva personlig inställelse, att företagskapning kriminaliseras, att förseningsavgifter höjs och att vissa regler för stiftelser anpassas i brottsförebyggande syfte. Riksdagen sa också nej till förslag i motioner, varav fyra är från den allmänna motionstiden 2024. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2025.

  9. 20 november 2024

    Riksrevisionens rapport om statens skydd av hotade personer (JuU4) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    I en skrivelse redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har gjort i rapporten Statens skydd av hotade personer – brister i omfattning och effektivitet. Rapporten visar att staten inte arbetar tillräckligt effektivt för att skydda hotade personer. Riksdagen ser positivt på de åtgärder som regeringen, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten har genomfört och kommer att genomföra. Det handlar bland annat om initiativ till lagändringar som gäller kontaktförbud och Skatteverkets förmedling av post till personer med skyddade personuppgifter, samt om flera myndighetsuppdrag. Riksdagen lade regeringens skrivelse om statens skydd av hotade personer till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till förslag i motioner, varav fyra är från den allmänna motionstiden 2024, med hänvisning till pågående arbete.

  10. 20 november 2024

    Ja till inriktning för havsmiljöpolitiken (MJU5) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om inriktning för havsmiljöpolitiken. Förslaget innehåller övergripande principer som ska gälla för allt havsmiljöarbete. Regeringen vill stärka användningen av den så kallade ekosystemansatsen, ett arbetssätt för bevarande och långsiktigt hållbart användande av naturresurser, biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Bland annat ska arbetet med en hållbar förvaltning av fiskresurserna tydligare samordnas med övrigt havsmiljöarbete. Andra utgångspunkter är att övergödningen ska minska samt att Sverige bör utöka och förstärka skyddet av marina områden. I förslaget betonas även behovet av att Sverige fortsatt arbetar internationellt för att minska tillförseln av farliga ämnen till havsmiljön, samt arbetar aktivt för att EU:s kemikaliestrategi för hållbarhet genomförs. Riksdagen sa även nej till förslag i motioner, varav 70 yrkanden kommer från den allmänna motionstiden 2024.

  11. 20 november 2024

    Tillståndskravet för hotell och pensionat tas bort (NU8) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Det ska inte längre krävas tillstånd för att öppna ett hotell eller ett pensionat. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Tillståndskravet ska ersättas med ett anmälningsförfarande. Det innebär att den som ska öppna ett hotell eller pensionat som ska kunna ta emot minst nio gäster samtidigt eller som har minst fem gästrum ska anmäla detta till Polismyndigheten. En anmälan ska vara skriftlig och innehålla ett fåtal uppgifter om anmälaren och verksamheten. Syftet med förändringen är att förenkla administrationen och därmed sänka kostnaderna för hotell- och pensionatsinnehavare. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2025.

  12. 20 november 2024

    Bättre tillgång till mätvärden för el-kunder (NU9) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Företagen på elmarknaden ska bli bättre på att ge sina kunder tillgång till mät- och förbrukningsuppgifter. Riksdagen sa ja till ett regeringsförslag som grundar sig på nya EU-regler på elmarknadsområdet. Syftet med det nya regelverket, som innebär ändringar i ellagen, är att kunderna bättre ska kunna anpassa och planera sin energianvändning. Lagändringarna börjar gälla den 5 januari 2025.

  13. 20 november 2024

    Alla elever ska ha tillgång till ett bemannat skolbibliotek (UbU3) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i skollagen och bibliotekslagen. Ändringarna innebär att syftet med skolbibliotek ska tydliggöras samt att alla elever från förskoleklass till gymnasieskolan, som huvudregel, ska ha tillgång till ett skolbibliotek på den egna skolan. Skolbiblioteket ska också vara bemannat. Om det finns särskilda skäl, kan skolbiblioteket få finnas på en annan skola eller på ett folkbibliotek. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025.

oktober 2024

  1. 23 oktober 2024

    Statens insatser för att kortutbildade ska studera vidare (AU3) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Arbetslösa utan utbildning har större svårigheter att komma i arbete. Dessutom visar en rapport från Riksrevisionen att gruppen i för låg utsträckning utbildar sig till lediga jobb. Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som utgår från Riksrevisionens granskning om hur effektivt Arbetsförmedlingen arbetar för att öka kortutbildade arbetssökandes övergång till reguljär utbildning. Riksrevisionen pekar i sin rapport på brister i Arbetsförmedlingens arbete och i regeringens styrning av Arbetsförmedlingen. I skrivelsen redogör regeringen för de åtgärder som man vidtagit för att fler personer ska komma i arbete. Riksdagen välkomnar regeringens insatser som handlar om att en utbildad arbetskraft bättre kan möta arbetsmarknadens efterfrågan och på så sätt upprätthålla arbetslinjen. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, vilket innebar att ärendet avslutades.

    • Träffsäkerhet vid anvisning och information till den som anvisas till reguljära studier Frånvarande Socialdemokraterna röstade emot
    • Justerat studiestartsstöd Frånvarande Socialdemokraterna röstade emot
  2. 23 oktober 2024

    Tydligare aktsamhetskrav vid byggprojekt (CU2) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Regeringen föreslår tydligare krav på att bygg-, rivnings- och markarbeten ska utföras aktsamt. Riksdagen sa ja till förslaget. Syftet är bland annat att minska risken för att människor eller egendom skadas. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2025.

  3. 23 oktober 2024

    Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning (MJU4) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning. Syftet med lagändringarna är att skapa en modernare och mer effektiv miljöprövning och att förenkla regelverket genom större enhetlighet och tydligare kravnivåer. Bland annat ska så kallade ändringstillstånd kunna användas i en större utsträckning än idag, detta för att viljan att investera inte ska hämmas och att infasningen av ny teknik inte fördröjs. Dessutom ska giltighetstiden för tidsbegränsade tillstånd kunna förlängas med tre år. Lagändringarna innebär också att länsstyrelsens uppgifter under avgränsningssamrådet ska utvecklas för att öka möjligheten att få fram ett bra underlag. Även antalet partsmyndigheter minskas genom att Kammarkollegiet inte längre ska vara en sådan myndighet. Vidare görs ändringar för att det ska hållas fler muntliga förberedelser och att användningen av tidsplaner ska öka. Dessutom ska fler mål få avgöras utan huvudförhandling och utrymmet för digital handläggning ska öka. De nya bestämmelserna börjar att gälla den 1 januari 2025.

  4. 23 oktober 2024

    Nya regler för taxinäringen (TU2) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Beloppsgränsen då föraren är skyldig att lämna en särskild prisuppgift vid taxifärd ska höjas och knytas till prisbasbeloppet i stället för att anges med ett nominellt belopp. Dessutom ska ålderskravet för taxiförarlegitimation sänkas från 21 år till 20 år. De nya reglerna innebär att beloppsgränsen för när en taxiförare är skyldig att lämna en särskild prisuppgift ska vara 1,2 procent av prisbasbeloppet. Det innebär en höjning från 500 kronor till 680 kronor, med 2024 års prisbasbelopp. Bakgrunden till lagändringarna är framförallt inflationstakten och att taxibranschen har ett behov av att nyrekrytera förare. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i taxitrafiklagen. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2025.

  5. 23 oktober 2024

    Riksdagen godkände nytt samarbetsavtal mellan EU och Chile (UU4) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen godkände ett nytt samarbetsavtal mellan EU och Chile – ett så kallat avancerat ramavtal. Avtalet är en modernisering av det nuvarande avtalet och kommer bland annat att innehålla bestämmelser om politisk dialog och handel mellan EU och Chile. För att ramavtalet ska börja gälla krävs att det godkänns av var och en av EU:s medlemsstater. Det beror på att avtalet omfattar områden som faller under både EU:s och medlemsstaternas kompetens. I Sverige godkänns avtalet genom ett riksdagsbeslut.

    • Godkännande av avancerat ramavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å enda sidan, och Republiken Chile, å andra sidan Frånvarande Socialdemokraterna röstade för
  6. 16 oktober 2024

    Skrivelse om läkemedelsförskrivningen har behandlats (SoU2) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen har behandlat en skrivelse som gäller Riksrevisionens rapport: Läkemedelsförskrivningen – statens styrning och tillsyn. I rapporten framgår det att Riksrevisionens övergripande slutsats är att statens styrning av och tillsyn över läkemedelsförskrivningen inte är effektiv. Bland annat påtalar Riksrevisionen svårigheterna med statens försök att styra hälso- och sjukvården så att hela befolkningen får tillgång till jämlik vård, samtidigt som det kommunala självstyret kräver samordning för att minska regionala kostnadsskillnader i läkemedelsanvändningen. Regeringen rekommenderas att bland annat föra över statsbidraget för läkemedelsförmånerna till det generella statsbidraget för regioner inom anslaget för kommunalekonomisk utjämning. När det gäller rekommendationen att ändra statsbidragets konstruktion anser regeringen att frågan behöver analyseras ytterligare. När det gäller Riksrevisionens övriga rekommendationer avser regeringen att återkomma med förslag till insatser på området. Regeringen instämmer i huvudsak med Riksrevisionens iakttagelser och bedömningar. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    • Vissa frågor om styrning av och tillsyn över läkemedelsförskrivningen Emot utskottets förslag Socialdemokraterna röstade emot
  7. 2 oktober 2024

    Utökade möjligheter att ta tillgångar från kriminella (JuU3) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny förverkandelagstiftning. Bland annat ska det bli möjligt att ta tillgångar med brottsligt ursprung från kriminella, oavsett om det kan bevisas att någon har begått ett konkret brott. Det innebär att en person som till exempel har stora mängder kontanter, stora banktillgodohavanden eller lyxartiklar ska bli av med dem om han eller hon inte har inkomster som står i proportion till egendomen och inte heller kan förklara varifrån den kommer. Även barn och unga samt personer som agerat under en allvarlig psykisk störning omfattas av förslaget. Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 8 november 2024.

  8. 2 oktober 2024

    Förbättrade levnadsvillkor vid uppehållstillstånd med tillfälligt skydd (SfU5) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Regeringen har föreslagit lagändringar som gäller personer som har beviljats uppehållstillstånd i Sverige med tillfälligt skydd. Riksdagen sa ja till ändringarna. Lagändringarna innebär bland annat att den som har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd ska kunna folkbokföras tidigare än vad nuvarande regler tillåter. Det medför i sin tur exempelvis att personen kan erbjudas samma hälso-och sjukvård och tandvård som övriga bosatta. Det innebär också möjligheter att få arbetsbaserad föräldrapenning på vissa nivåer och tillfällig föräldrapenning. Personer som omfattas av den nya regleringen ska enligt förslaget inte ha rätt till bosättningsbaserade förmåner och inte ha rätt till insatser med stöd av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Uppehållstillstånd med tillfälligt skydd är en form av uppehållstillstånd som möjliggörs av EU:s så kallade massflyktsdirektiv. Direktivet aktiverades för första gången i samband med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022. Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2024.

september 2024

  1. 25 september 2024

    Fler sektorer ska ingå i systemet för utsläppshandel för fossila bränslen (MJU3) – Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Regeringen har föreslagit lagändringar som innebär att ett nytt system införs för handel med utsläppsrätter för fossila bränslen. Riksdagen sa ja till ändringarna, som innebär att fler sektorer än i dag omfattas av EU-gemensam prissättning av utsläpp av växthusgaser. Det gäller bland annat utsläpp av koldioxid från förbränning av bränslen från vägtransporter och förbränning av bränslen i hushåll och kommersiella byggnader. I och med lagändringarna anpassas svensk lagstiftning till EU:s nya utsläppshandelssystem, kallat ETS 2. Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2024.