Bordläggning
När ett ärende läggs fram i kammaren för att ledamöterna ska hinna läsa det. Det debatteras och avgörs vid ett senare sammanträde.
Innan riksdagen fattar beslut i ett ärende ska det som regel bordläggas: det anmäls i kammaren och ”läggs på bordet”, så att alla ledamöter får tid att sätta sig in i det. Vid ett senare sammanträde tas det upp till debatt och beslut.
Så har ordet använts i kammaren
- Granskningsbetänkande 2026-06-15
När majoriteten inte accepterade denna omsvängning inleddes ett beklagligt misstänkliggörande av motiven bakom en fortsatt bordläggning.
- Skärpta regler om uppsikt och förvar 2026-06-14
Angående sakfrågan och varför vi inte agerade tidigare är det så att det enda utrymmet för att göra en vilandeförklaring är mellan bordläggningen – som alltså var i torsdags eller fredags; jag är osäker – och slutet av d…
- Granskningsbetänkande 2025-06-16
Efter sådana sammanslagningar, en del bordläggningar och några avskrivningar har vi under denna vårgranskning slutligen landat i 26 ärenden där vi har formulerat ställningstaganden.
- Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning 2025-01-22
Vi har uppmärksammat tiden mellan bordläggningen av en proposition och det datum då lagförslaget ska träda i kraft samt huruvida det förekommit förkortad motionstid.
- (forts.) Avtal om försvarssamarbete med Amerikas förenta stater (forts. UFöU1) 2024-06-18
Vi har också krävt en bordläggning, så kallad vilandeförklaring, för att ge mer tid till folklig debatt i det stora ärendet.
Sök efter ”bordläggning” i alla debatter