Kammarkoll

Förslaget innebär ändringar som kompletterar EU-förordningar om klassificering, märkning och förpackning av kemikalier samt avfallstransporter. Det föreslås bland annat att överträdelser av krav i CLP-förordningen ska bli straffbelagda och att en tillsynsmyndighet ska kunna omhänderta avfall. Dessutom föreslås regler för undantag från avfallsförebyggande åtgärder och pantavgifter vid försäljningsstället.

Regeringen föreslår ändringar i regeringsformen för att stärka den konstitutionella beredskapen och säkerställa att Sverige kan styras demokratiskt och effektivt under krig eller andra svåra kriser. Förslagen innebär bland annat möjligheter till helt digitala riksdagssammanträden, justeringar av krigsdelegationen samt nya bestämmelser för regeringens befogenheter att meddela föreskrifter i allvarliga fredstida krissituationer.

Regeringen föreslår lagändringar för att säkra personalförsörjningen av det civila försvaret genom tydligare regler om krigsplacering, bemanningsansvar och säkerhetsprövning. Förslaget innebär även utökade möjligheter för Plikt- och prövningsverket att begära in uppgifter om utbildning och kompetens för att identifiera lämplig personal.

Regeringen redovisar sin bedömning av Riksrevisionens granskning av Migrationsverkets kontroller av arbetstillstånd. Regeringen instämmer i rekommendationerna och har gett Migrationsverket i uppdrag att vidta åtgärder för att stärka kontrollverksamheten och motverka fusk och missbruk.

Regeringen redovisar sin bedömning av Riksrevisionens granskning gällande Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens hantering av ändrade förhållanden. Regeringen anser att det inte finns skäl att inleda lagstiftningsarbete för att effektivisera handläggningen eller minska risken för felaktiga utbetalningar, då befintliga åtgärder redan vidtagits för att stärka myndigheternas möjligheter att förebygga och upptäcka fel.

Förslaget innebär lagändringar som gör det möjligt att bilda skatterättsligt transparenta värdepappersfonder i Sverige för vissa kategorier av institutionella investerare. Syftet är att investeringar i dessa fonder ska få samma skattemässiga situation som vid en direktinvestering för att stärka fondmarknadens konkurrenskraft.

Skrivelsen innehåller en redogörelse för förvaltningen av Allmänna arvsfonden och hur Arvsfondsdelegationen fördelat stöd under 2025. Den beskriver även regeringens bedömning av delegationens verksamhet, analyser av fördelningen inom olika områden samt kommande inriktningar och prioriterade områden för framtida stöd.

Regeringen redovisar sin bedömning av Riksrevisionens rapport om statens arbete mot etnisk diskriminering vid myndigheters beslut. Regeringen har gett Diskrimineringsombudsmannen i uppdrag att genomföra främjande insatser för att stödja myndigheternas arbete med att undersöka och hantera risker. SD vill att arbetet ska utgå från den enskilda individen och principen om likabehandling.

Regeringen lämnar en redovisning av utvecklingen mot det ungdomspolitiska målet att alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. V vill att regeringen tar fram och tillkännager en ungdomspolitisk handlingsplan för att möjliggöra budgetsatsningar och en tydlig riktning för området.

Förslaget innebär ändringar i miljöbalken för att anpassa nationella bestämmelser till EU:s marknadskontroll- och kontrollförordningar samt effektivisera kommuners tillsyn. Det innebär bland annat att regeringen får meddela föreskrifter om planering och utvärdering av tillsyn, samt regler om kostnadsfri provtagning och ersättning för analyskostnader.

Regeringen redovisar sin bedömning av Riksrevisionens granskning av hur Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket hanterar ärenden där den enskilde inte behärskar svenska. Syftet är att öka effektiviteten, säkerställa rättssäkerheten och förhindra felaktiga beslut genom bättre kvalitetssäkring, ansvarsfördelning och uppföljning av tolkning och översättning.

Förslaget innebär ändringar i lagstiftningen gällande registrering av riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen, instruktioner för Riksdagsförvaltningen samt ersättning till riksdagens ledamöter. Det innehåller även åtgärder för ökad säkerhet och trygghet för ledamöterna samt regler kring utseende av lekmannarevisorer i Systembolaget Aktiebolag.

Regeringen redogör för sin bedömning av Riksrevisionens granskning av hur Försvarets materielverk, Kammarkollegiet och Kriminalvården motverkar infiltration. Regeringen anser att de vidtagna åtgärderna träffar de utvecklingsområden som framkommit och anser att rapporten är slutbehandlad.

Ärendet rör Riksrevisorns årliga rapport för år 2026. Det innebär en redogörelse för revisionens arbete och resultat under det aktuella året.

Regeringen föreslår en ny lag om kommuners och regioners grundläggande beredskap för att anpassa regelverket till det allvarliga säkerhetsläget. Syftet är att skärpa kraven på beredskapsåtgärder så att samhällsviktiga verksamheter kan upprätthållas under fredstida kriser och höjd beredskap.

Regeringen föreslår ändringar och kompletteringar i lagen om tilläggsskatt, inklusive två nya förenklingsregler för moderföretag i länder med parallella system för minimibeskattning. Förslaget innehåller även regler om kvalificerade skatteincitament, uppskjuten skattekostnad och förlängning av tillfälliga förenklingsregler.

Regeringen föreslår en ny lag för att genomföra EU:s CER-direktiv i svensk rätt. Lagen innebär att kritiska verksamhetsutövare inom vissa sektorer ska vidta åtgärder för ökad motståndskraft, rapportera incidenter samt omfattas av nya tillsyns- och sanktionsbestämmelser.

Regeringen föreslår nya mål för den nationella filmpolitiken för att skapa ett brett filmutbud, främja svensk film internationellt och bevara filmarvet. Förslaget innebär bland annat ökat samspel mellan privat och offentlig finansiering samt en ny ordning för produktionsincitament. V föreslår att propositionen avslås då den saknar tydliga finansieringsmodeller. MP vill inrätta en filmfond, införa medfinansieringsavgifter för strömningstjänster och biografmoms.

Förslaget innebär att företag som är föremål för återkrav av statligt stöd på grund av beslut från Europeiska kommissionen inte ska kunna tonnagebeskattas. Skatteverket ska inte godkänna ansökningar för tonnagebeskattning för dessa företag och ska återkalla befintliga godkännanden om betalningskravet inte fullgörs i tid.

Regeringen redovisar sin bedömning av Riksrevisionens granskning av det statliga tandvårdsstödet, som bedömts vara ineffektivt. Regeringen välkomnar granskningen och konstaterar att den synliggör behovet av att utveckla stödet för att det ska bli mer effektivt. Regeringen anser att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad.

Förslaget innebär en modernisering av abortlagen för att anpassa den till medicinsk utveckling och gravida kvinnors behov. Det föreslås bland annat att abort ska kunna ske i hemmet, att barnmorskor ska kunna utföra medicinska aborter och att vården ska ske skyndsamt. V, MP och C vill att lagen ska inkludera alla gravida oavsett juridiskt kön. S vill att yrkesgrupper ska tydliggöras. C vill att rätten till abort ska tydliggöras för alla som vistas i Sverige. MP vill även ha rutiner för att hantera våld i nära relationer.

Regeringen föreslår en ny produktansvarslag som utvidgar ansvaret till att även omfatta fristående programvara och skador på data. Förslaget innebär också bevislättnad för skadelidande och utökat ansvar för tillverkare utanför EES.

Regeringen föreslår att Sverige ansluter sig till ett internationellt avtal om bevarande och hållbar användning av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion. Förslaget innebär bland annat en ny lag med krav på tillstånd och information om insamling och användning av marina genetiska resurser samt ändringar i miljöbalken.

Förslaget innebär att aktiebolag får lämna uppgifter om kupongskatt elektroniskt till Skatteverket och att vissa administrativa bestämmelser om blanketter slopas. Skatteverket ges även nya möjligheter att förelägga företag och tredje part att lämna uppgifter för att effektivisera kontrollen och minska företagens regelbörda.

Förslaget innebär att riksdagen godkänner ett nytt skatteavtal mellan Sverige och Nederländerna för att undvika dubbelbeskattning av inkomster samt förhindra skatteflykt och skatteundandragande. Avtalet ersätter det nuvarande avtalet från 1991 och uppdaterar informationsutbytet till nuvarande internationella standarder.

Förslaget innebär att en definition av begreppet stadigvarande vistelse införs i inkomstskattelagen. Definitionen innebär att en person anses ha stadigvarande vistelse om vistelsen under ett kalenderår omfattar fler än 160 vistelsedagar, eller fler än 120 vistelsedagar om antalet även under föregående år översteg 120.

Förslaget innebär att ett nytt brott, olaga nyttjande av tjänst, införs för att straffa den som anlitar en person som är utsatt för människohandel eller människoexploatering. Jämställdhetsmyndigheten föreslås även bli nationell kontaktpunkt för gränsöverskridande vidareslussning av brottsoffer. SD vill att en annan myndighet än Jämställdhetsmyndigheten utses som kontaktpunkt. V vill ha åtgärder för att stärka skyddet för brottsoffer och Jämställdhetsmyndighetens förutsättningar.

Förslaget innebär ett förtydligande av bestämmelserna om krav på bygglov för komplementbostadshus, inredning av ytterligare en bostad i enbostadshus samt ekonomibyggnader för hästhållning. Det ska uttryckligen framgå att bygglov endast krävs om åtgärden vidtas på en plats som kan antas bli utsatt för buller från flygplatser eller övnings- och skjutfält. Förslaget innehåller även justeringar av rättelsekaraktär.

Regeringen föreslår skärpta regler för förverkande av bostadsrätter vid brottslighet eller bristande skötsamhet samt utökade möjligheter att neka medlemskap i bostadsrättsföreningar. MP vill att begreppen i lagen definieras tydligare, att rättssäkerheten stärks vid förverkande, att barnperspektivet stärks, att enhetliga kriterier införs för nekande av medlemskap samt att regeringens förslag utvärderas efter två år.

Regeringen redovisar åtgärder för att effektivisera det sociala brottsförebyggande arbetet och bryta rekryteringen till kriminella nätverk. Strategin fokuserar på att främja kunskapsbaserade insatser, stärka skolan och socialtjänsten, samt förbättra förutsättningarna för informationsutbyte mellan myndigheter.

Regeringen lämnar en redovisning av AP-fondernas verksamhet fram till 2025, inklusive en utvärdering sedan 2001 och information om konsolidering av buffertfonderna. S vill att regeringen genomför en genomlysning av de totala kostnaderna för omorganisationen av AP-fonderna.

Förslaget innebär att en ny lag införs med kompletterande bestämmelser till en EU-förordning om överföring av straffrättsliga förfaranden mellan medlemsstaterna. Lagen ska möjliggöra tillämpning av förordningen i Sverige, reglera åklagares behörighet att ansöka om eller pröva överföringar, samt innehålla bestämmelser om rätt till effektivt rättsmedel och rättsligt biträde.

Regeringen föreslår en ny lag om domstolar och domare för att stärka domstolarnas oberoende. Förslaget innebär bland annat att Domstolsverket blir en självständig styrelsemyndighet, att regeringen binds av Domarnämndens förslag vid utnämningar, att Domaransvarsnämnden inrättas och att Justitiekanslern upphör med tillsyn över domstolsväsendet. V vill att det arbetsrättsliga regelverket för avskedande ska tillämpas vid skiljande av ordinarie domare.

Skrivelsen redogör för regeringens insatser och åtgärder under perioden 2024–2026 för att förebygga, förhindra, skydda och hantera våldsbejakande extremism och terrorism. Syftet är att ge en utförlig bild av hur arbetet har utvecklats och vilka åtgärder som initierats för att stärka Sveriges säkerhet och stödja offer för dessa brott.

Regeringen lämnar en uppföljande redovisning om hur arbetet mot organiserad brottslighet har fortskridit sedan den nationella strategin presenterades 2024. Redovisningen omfattar framsteg inom att stoppa kriminella karriärer, minska tillgången på vapen, slå sönder den kriminella ekonomin samt stärka skyddet mot otillåten påverkan och säkerställa tillförlitliga identiteter.

Texten innehåller ingen information om vad förslaget innebär eller vilka motioner som finns.

Propositionen föreslår en ny lag som ersätter den nuvarande lagen om hälsodataregister för att möjliggöra behandling av uppgifter från fler områden. Syftet är att öka kunskapen för att förbättra hälso- och sjukvården samt stärka folkhälsan, samtidigt som personlig integritet skyddas genom en ramlag som kompletteras av föreskrifter.

Regeringen redovisar sin bedömning av Riksrevisionens granskning av statens styrning av kommunernas myndighetsutövning enligt LSS. Regeringen anser att rapporten är slutbehandlad och att ytterligare åtgärder inte behövs. V vill att regeringen skyndsamt justerar och förtydligar bestämmelser i LSS för bättre likvärdighet och kvalitet. C vill att regeringen skyndsamt vidtar åtgärder för att höja kvaliteten och stärka likvärdigheten i insatser enligt LSS.

Regeringen redovisar sin bedömning av Riksrevisionens granskning som visar att statens arbete mot spelproblem inte är effektivt. Regeringen anser att rapporten är slutbehandlad och att ytterligare åtgärder inte behövs. C vill att regeringen genomför Riksrevisionens rekommendationer i ett samlat och konkret sätt för att förbättra stödet till kommuner och regioner.