Snabbare lagföring av brott genom strafförelägganden och delgivning AI
Vänsterpartiet välkomnar propositionens förslag om snabbare lagföring genom att underlätta delgivning, deldomar och effektivare hantering av strafförelägganden 1. Vänsterpartiet anser att reformen ger bättre kvalitet i brottsutredningar då bevisning är färskvara 1. Vänsterpartiet menar dock att förslaget riskerar att leda till högre bötesbelopp och strider mot rättssäkerhetsprincipen om likabehandling 1. Centerpartiet välkomnar reformen för att snabba upp lagföringen och förbättra brottsförebyggande arbete 2. Centerpartiet betonar vikten av att värna rättsstatsprincipen att lika fall bedöms lika 2. Centerpartiet anser att förslaget ökar risken för att lika fall bedöms olika och menar att befintliga regler i brottsbalken borde användas för att lösa problemet 2.
Skriven av AI i förväg och kan innehålla fel. Siffrorna leder till inlägget ett påstående bygger på; kontrollera mot texten nedan.
Lagens väg
- Regeringens förslag (öppnas i ny flik) (klart)
- Du är här: Debatt i kammaren (klart)17 november 2022
- Riksdagen sa ja (klart)17 november 2022
- Regeringen utfärdar lagen (nästa steg)
- Börjar gälla (inte än)1 januari 2023, enligt riksdagens beslut
Källa: Sveriges riksdag och Regeringskansliets rättsdatabaser (SFS-registret) (öppnas i ny flik)
Så röstade riksdagen
Vad betyder det här?
Utskottet är en grupp riksdagsledamöter från alla partier som förbereder ärendet och föreslår vad riksdagen ska besluta, i ett betänkande. Partier i utskottet som vill något annat skriver en reservation, ett eget förslag.
Riksdagen röstar sedan om varje del för sig. Rubriken säger vad delen handlar om. Heter den Avslag på propositionen gäller den ett yrkande om att avslå hela förslaget, och utskottets förslag vann betyder då att förslaget inte avslogs utan gick igenom. För utskottets förslag och emot är hur partiernas ledamöter röstade; emot betyder oftast för en reservation. Delat betyder att partiets ledamöter röstade olika, och avstod att de inte röstade för något av förslagen.
Partilösa är ledamöter som har lämnat sitt parti, eller blivit uteslutna, och sitter kvar utan parti. Riksdagen skriver det som (-). De röstar var för sig, så för dem står antalet.
Håll muspekaren över ett parti för att se hur många som röstade hur.
Lagföring av brott ska gå fortare (JuU2)
Riksdagen sa ja till ett förslag från regeringen om lagändringar som ska göra processen för lagföring snabbare och mer effektiv. Lagändringarna handlar bland annat om att det införs ett krav på tingsrätterna att avgöra brottmål snabbare om brottet har ingått i ett särskilt snabbförfarande under utredningen tillgänglighetsdelgivning införs som ett permanent delgivningssätt och utvecklas till att omfatta även handlingar som är omedelbart tillgängliga förenklad delgivning ska kunna användas i fler fall uppdelad handläggning av åtal ska kunna användas i större omfattning delgivning ska gå snabbare vid misstankar mot personer som är under 18 år hantering av strafförelägganden ska göras effektivare. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023.
Ny påföljdsbestämning efter tidigare dom Utskottets förslag vann.
- För utskottets förslag: Socialdemokraterna, Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna, Liberalerna
- Emot: Vänsterpartiet, Miljöpartiet
- Delat: Centerpartiet
Talade för partierna i debatten
- Centerpartiet: Ulrika Liljeberg
- Vänsterpartiet: Gudrun Nordborg
Det som beslutades utan omröstning visas inte. Källa: Sveriges riksdag.
Debatten på riksdagens webb-tv (öppnas i ny flik)
Videon kommer från riksdagens webb-tv och laddas från riksdagen.se först när du klickar. Riksdagen kan då räkna uppspelningen i sin besöksstatistik.
Gudrun Nordborg (V)
Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till Vänsterpartiets, Centerpartiets och Miljöpartiets reservation under punkt 2.
I stort välkomnas propositionens förslag av Vänsterpartiet. Propositionens förslag syftar till att utveckla och göra lagföringen mer effektiv. Bland förslagen finns bland annat att man påverkar tingsrätterna att avgöra brottmål skyndsamt genom att underlätta delgivning. Man får möjlighet att dela upp handläggning av ett åtal, och deldom möjliggörs i större omfattning än i dag. Dessutom möjliggörs en effektivare hantering av strafförelägganden.
Förslagen bygger på erfarenheter från försöksverksamhet med snabbförfarande i brottmål som man nu föreslår ska permanentas och implementeras i hela landet.
Reformen innebär viktiga fördelar, som snabbare lagföring och bättre kvalitet i brottsutredningarna. Bevisning är alltid färskvara, och ju snabbare vi kan komma till beslut i en process, förutsatt att vi har ett underlag, desto bättre.
Samtidigt finns det en problematik här, och Lagrådet har framfört skarp kritik i sitt remissvar när det gäller utdömda böter i samband med att man delar upp handläggningen om det handlar om strafföreläggande eller deldom om det är traditionellt brottmål. I utskottets förslag föreslås att man inte ska beakta detta inom ramen för ett slutgiltigt avgörande.
Här instämmer Vänsterpartiet definitivt med Lagrådets synpunkter. Lagrådet ger konkreta exempel på att reformen riskerar att leda till väsentligt högre bötesbelopp om redan utdömda böter inte ska beaktas vid det slutgiltiga avgörandet.
Lagrådet skriver ganska skarpt: "Särskilt beträffande strafföreläggande skulle den föreslagna ändringen få betydande konsekvenser eftersom det vid sådana förelägganden nästan alltid är fråga om bötesstraff."
Lagrådet markerar ytterligare kritikens allvar: "Om frågan lämnas olöst ser Lagrådet inte någon annan möjlighet än att avstyrka remissens förslag i dessa delar."
Jag vill hävda att Lagrådets kritik riktas mot ett tydligt avsteg från en viktig rättssäkerhetsprincip, nämligen principen om likabehandling. Samma brott kan i det här förslaget nu leda till olika påföljder, vilket är tvärtemot tanken med likabehandling.
I propositionen avfärdar regeringen problemet med att säga att risken för att de här bötesbeloppen skulle bli disparata är relativt liten. Att medvetet bortse från en central rättsstatlig princip är dock oacceptabelt och riskerar att undergräva respekten för rättsstaten men också medborgarnas förtroende för både politiken och juridiken. En lösning vore därför, vilket Lagrådet också påpekar, att låta bestämmelserna vara tillämpliga även när det handlar om böter, på ett likartat sätt som vid andra påföljder.
Riksdagen, vi här i kammaren, har makten att stifta lagar. Vi som ledamöter har den politiska makten, given av våra väljare. Fyra ord kan sammanfatta detta: Juridik är frusen politik.
Men dålig politik skapar dålig juridik, och det är vårt ansvar här i kammaren att beakta och respektera centrala rättsstatliga principer i beslut om såväl små som stora reformer. Allas likhet inför lagen är en viktig sådan princip.
Ulrika Liljeberg (C)
Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservationen.
Det här är en välkommen reform som nu permanentas och implementeras i hela landet. Utöver ett bra brottsförebyggande arbete och en hög uppklarandegrad av brott är just snabb lagföring både önskvärd och viktig för alla inblandade.
Vi från Centerpartiet ser gärna fortsatta reformer och förbättringar inom rättsområdet som möter de utmaningar vi har som samhälle och där vi använder våra gemensamma resurser på bästa sätt.
Men samtidigt kommer vi i Centerpartiet i dag och även fortsättningsvis att värna de grundläggande rättsstatsprinciperna, det vill säga i dag principen att liknande fall ska bedömas lika. På samma gång som vi är för att rationalisera och snabba upp anstår det oss inte som rättsstat att inte samtidigt upprätthålla de principer som är grunden för förtroendet för systemet. Den bärande principen är att man ska få en samlad påföljd för de brott man begått fram till att domen avkunnas. Dock kan, och ska, mål i större utsträckning nu kunna avgöras genom deldomar där man så att säga dömer av brott allteftersom.
Utan en ventil att beakta påföljderna i respektive deldom är risken att lika fall bedöms olika enbart utifrån val av handläggningsrutin. Sådana olikheter brukar allmänheten varken förstå eller uppskatta, och det är normalt sådant som ny lagstiftning omhändertar och löser. Men nu är förslaget i stället att öka risken för detta.
Lagrådet påpekar, som vi har hört, detta i sitt yttrande och ifrågasätter starkt om det är rätt att förhålla sig på det sättet. Lagrådet anger att en möjlig lösning på detta är att använda de befintliga reglerna i 34 kap. i brottsbalken genom att där lägga till dagsböter. Problemet lyftes även upp i utredningen och i Brås utvärdering av försöksverksamheten. Vi anser att detta borde ha tagits med i den nya lagen.
Jag vill avslutningsvis påpeka att det vi föreslår inte ska förväxlas med den så kallade mängdrabatten, som vi anser bör ses över, utan det här avser rättsprincipen att lika fall ska behandlas lika.
Källa: Sveriges riksdag. Anförandena kommer från riksdagens öppna data.
Porträtten: Foto: Sveriges riksdag. (öppnas i ny flik)