Så har Amalia Rud Stenlöf röstat
Röstade aldrig emot sitt parti. Frånvarande vid 31 av 139 omröstningar.
Varje punkt i riksdagens betänkanden som det röstades om, med hur personen röstade och hur partiet röstade. Utskottet är gruppen ledamöter som föreslog beslutet; emot betyder oftast för ett annat förslag, en reservation. Där partiet var delat räknas ingen röst som emot partiet.
Alla omröstningar, betänkande för betänkande
Reglerna skärps för unga brottslingar (JuU41)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om regelskärpningar för unga lagöverträdare. Skärpningarna syftar enligt regeringen till att möta det behov som uppstått i och med den stora ökningen av allvarlig brottslighet bland unga samt för att upprätthålla det straffrättsliga systemets trovärdighet och legitimitet. Beslutet innebär bland annat följande: Straffbarhetsåldern sänks till 14 år för allvarliga brott under en period om fem år. Straffrabatten, så kallad ungdomsreduktion, ska minska för lagöverträdare under 18 år. För unga myndiga avskaffas ungdomsreduktionen helt. Straffmaximum för brott som någon har begått innan han eller hon fyllt 18 år ska höjas från fängelse i 14 år till fängelse i 18 år. Påföljden ungdomsövervakning skärps, bland annat genom att kunna utöka tiden för hemarrest och att kunna förbjuda vistelse på en särskilt angiven plats. Reglerna vid misskötsamhet av påföljderna ungdomsvård och ungdomstjänst skärps. Lagändringarna börjar i allt väsentligt gälla den 10 september 2026.
- Avslag på propositionen För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Sänkt straffbarhetsålder till 14 år för allvarliga brott För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Förslag om ungdomsvård För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Förslag om registrering av en fällande dom i mål om bevistalan För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Ett nytt straffrättsligt påföljdssystem ska införas (JuU48)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett nytt straffrättsligt påföljdssystem. Syftet med förslaget är att skapa ett mer rättvist straffsystem där straffen på ett bättre sätt återspeglar brottslighetens allvar, påföljderna som döms ut i större utsträckning framstår som rimliga och rättvisa, brottsofferperspektivet ges ett ökat inflytande och samhällsskyddet förbättras. Regeringen föreslår bland annat följande: Presumtionen mot fängelse, det vill säga huvudregeln att andra påföljder än fängelse ska väljas i första hand, avskaffas. I stället införs ett system med villkorligt fängelse. Samtliga icke frihetsberövande alternativ till fängelse för vuxna lagöverträdare ska enligt förslaget inordnas under det villkorliga fängelsestraffet. Det innebär att påföljderna villkorlig dom och skyddstillsyn avskaffas. Hela straffskalan ska användas i större utsträckning när straff bestäms. Syftet är att göra straffmätningen mer nyanserad för alla typer av brott. Dagens så kallade mängdrabatt avskaffas. När någon döms för flera brott ska varje ytterligare brott få större betydelse för straffets längd. Straffet ska utgå från det sammanlagda straffvärdet för alla brott som personen döms för. Vissa strafflindringsgrunder, så kallade billighetsskäl, tas bort. Lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.
- Regeringens lagförslag Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Ny översyn av brottsbalken För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Skärpta villkor för anhöriginvandring (SfU37)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär bland annat att reglerna om vem som kan beviljas uppehållstillstånd som anhörig anpassas till EU:s rättsliga miniminivåer. Förslaget innebär bland annat att olika regler ska gälla i fråga om möjligheten att vara anknytningsperson för svenska medborgare, andra nordiska medborgare och personer med permanent uppehållsrätt respektive för personer med uppehållstillstånd för att uppehållstillstånd ska kunna beviljas på grund av anknytning till en person som har tidsbegränsat uppehållstillstånd ska det som huvudregel krävas att anknytningspersonen har vistats med uppehållstillstånd i Sverige i minst två år. Undantag ska bland annat gälla för ensamkommande barn och för flyktingar i vissa situationer försörjningskraven för anhöriginvandring skärps. Bland annat ska försörjningskrav gälla i fler situationer. Kravet ska gälla även vid en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd reglerna om uppehållstillstånd anpassas för nära anhöriga utanför kärnfamiljen för förlängningssituationer. Det innebär bland annat att den som är under 21 år och tidigare har beviljats uppehållstillstånd på grund av anknytning som barn, men som har fyllt 18 år, ska kunna beviljas uppehållstillstånd. Även möjligheterna för vissa anhöriginvandrare att ansöka om uppehållstillstånd inifrån Sverige utökas tillfälligt. Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2026 med vissa övergångsbestämmelser. De tillfälligt utökade möjligheterna för vissa anhöriginvandrare att ansöka om och beviljas uppehållstillstånd inifrån Sverige liksom möjligheten att besluta om inhibition av ett beslut om utvisning avseende sådana utlänningar ska upphöra att gälla den 1 januari 2028.
- Uppehållstillstånd på grund av anknytning Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Krav på vistelsetid Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Försörjningskrav Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Försörjningskrav för familjemedlemmar till forskare Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Möjlighet till uppehållstillstånd Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Familjeåterförening utan biologiskt släktskap För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Uppehållstillstånd för unga vuxna i vissa situationer Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Andra frågor om uppehållstillstånd för unga vuxna För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Utvärdering och översyn av lagförslagen Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Ny lagstiftning ska ersätta lagen om vård av unga (LVU) (SoU38)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att den nuvarande lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) ersätts av en ny lag om omhändertagande för vård av barn och unga och en ny lag om särskilda befogenheter för den statliga barn- och ungdomsvården. Syftet är att åstadkomma en modern, tydlig och överskådlig lagstiftning som utgår från barnet som egen rättighetsbärare och som svarar mot de behov av skydd och stöd som barn och unga har i dag. Barnrättsperspektivet stärks bland annat genom att barns och ungas rättigheter samlas i ett eget kapitel i lagarna. Dessutom förtydligas och utökas rätten till offentligt biträde. I den nya lagstiftningen införs även en ny grund för omhändertagande för vård på grund av anknytning till familjehemmet. Den ska kunna användas när det inte längre finns kvar några brister i ett barns hemförhållanden och ett omhändertagande därför ska upphöra. Om det i en sådan situation finns en påtaglig risk för att barnet tar skada av att skiljas från det familjehem som barnet varit placerad i, och det är till barnets bästa att vården fortsätter, kan den nya anknytningsgrunden tillämpas. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2027.
- Krav på samtycke från barn som fyllt 15 år Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Översyn av särskilda befogenheter För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Insatser för barn och unga ska kunna beslutas utan samtycke (SoU39)
Vad handlade det om?
Socialnämnden i en kommun ska kunna besluta om insatser till barn, unga och deras vårdnadshavare även utan de berördas samtycke. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ny lagstiftning samt ändringar i bland annat socialtjänstlagen. I beslutet ingår bland annat att socialnämnden ska kunna sätta upp särskilda villkor för insatserna – exempelvis att den unge ska hålla sig nykter och drogfri vilket kan följas upp med drogtest elektronisk övervakning ska kunna användas i vissa fall en vårdnadshavare som inte följer ett beslut om en insats kan bli skyldig att betala vite, ett belopp som fastställs baserat på inkomst vårdnadshavare ska kunna få tillfällig föräldrapenning när han eller hon deltar i vissa insatser socialnämnden ska hålla ett så kallat allvarssamtal med ett barn eller en ung person om det är första gången som han eller hon är misstänkt för ett brott som kan leda till fängelse. Lagändringarna, utom de om elektronisk övervakning, ska börja gälla den 2 januari 2027. Lagändringen om elektronisk övervakning ska börja gälla den dag som regeringen bestämmer.
- Regeringens lagförslag För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Utredning om att vilja ta emot stöd från socialtjänsten För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Uppföljning och utvärdering av den nya lagen m.m. För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Utlänningar ska betala skälig ersättning för tandvård (SoU40)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler om tandvårdsavgifter för vissa utlänningar. Förslaget innebär att sökande av internationellt skydd och vissa andra utlänningar ska betala skälig ersättning till Migrationsverket för tandvård som inte kan anstå. Detta gäller de som har fyllt 18 år och som har en inkomst eller egna tillgångar. Samtidigt föreslår regeringen att tandvård som inte kan anstå inte längre ska vara subventionerad för vuxna utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Regeringen föreslår även en förlängd övergångsperiod för vissa privata tandvårdgivare att ansöka om tillstånd för att bedriva verksamheten. Lagändringen i fråga om möjligheten att bedriva tandvårdsverksamhet utan tillstånd börjar gälla den 23 augusti 2026. Övriga lagändringar börjar gälla den 2 januari 2027.
- Regeringens lagförslag För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Frågor om tillstånd För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Ja till regelverket kring Sveriges utrikes underrättelsetjänst (UU24)
Vad handlade det om?
Sverige inrättar en ny myndighet för att stärka den svenska underrättelseverksamheten. Riksdagen sa ja lagändringarna som behöver göras för att Sveriges utrikes underrättelsetjänst, Und, ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2027. Riksdagen godkänner en ny lag som handlar om behandlingen av personuppgifter vid Und. Behandlingen av personuppgifter vid Und ska säkerställa att myndigheten kan behandla personuppgifter på ett ändamålsenligt sätt och samtidigt skydda fysiska personers grundläggande rättigheter i samband med en sådan behandling. Riksdagen godkänner också regeringens övriga förslag till lagändringar som krävs för att inrätta myndigheten. I likhet med vad som i dag gäller för bland annat Försvarsmakten delar riksdagen regeringens bedömning om att det bör införas en möjlighet för Und att kunna medge direktåtkomst för utländsk underrättelse- eller säkerhetstjänst. Direktåtkomst är ett sätt att ta del av personuppgifter. Den som har direktåtkomst till någon annans register eller databas kan på egen hand söka efter uppgifter. Lagförslagen börjar gälla den 1 januari 2027.
- Regeringens lagförslag För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Samordning mellan Sveriges underrättelsemyndigheter För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Övriga frågor För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Skärpta villkor för friskolesektorn (UbU30)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna. Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger. Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.
- Förbud mot vinstutdelning Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Värdeöverföringsförbud utan begränsningar Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Undantag från kravet på särredovisning för idéburna organisationer För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Utvärdering av lagändringarnas konsekvenser För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om familjerätt (CU12)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag om familjerätt i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om betänketid vid äktenskapsskillnad, bodelning, juridiskt biträde för barn, frågor om vårdnad, boende och umgänge vid våld i familjen, systemet med överförmyndare, gode män och förvaltare och vissa frågor om namnbyte. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och utskottets tidigare ställningstaganden.
- En moderniserad föräldrabalk Frånvarande SSocialdemokraterna avstod
- Begrepp och metoder i familjemål Frånvarande SSocialdemokraterna röstade för
- Förslag om vårdnad och vårdnadsöverflyttning vid våld i familjen Frånvarande SSocialdemokraterna röstade emot
- EU-regler på familjerättens område Frånvarande SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om fastighetsrätt (CU13)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2025 i olika fastighetsrättsliga frågor. Förslagen handlar bland annat om tomträtt, expropriationsersättning, förköpslag, fastighetsförmedling och översyn av lantmäteriverksamheten. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i flera av de frågor som förslagen handlar om.
- Tomträtt Frånvarande SSocialdemokraterna röstade för
- Förköpslag Frånvarande SSocialdemokraterna röstade emot
- Översyn av lantmäteriverksamheten Frånvarande SSocialdemokraterna röstade emot
Större möjligheter till registerkontroll vid anställning i kommun (JuU22)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till att kommuner ska få större möjligheter att göra registerkontroll vid anställning. Enligt beslutet ska kommuner kunna genomföra registerkontroll på personer som ska arbeta i hemmet åt äldre personer eller vuxna personer med funktionsnedsättning. Registerkontroller ska även få göras på personer som ska anställas till ledande befattningar i kommuner. Dessutom utökas möjligheten till registerkontroll av personer som ska arbeta med barn. Detta innebär att kommuner i fler fall än i dag ska kunna ta del av information från belastningsregistret – och i vissa fall även misstankeregistret – innan de anställer någon. Syftet med de nya reglerna är att motverka att personer med brottsliga eller skadliga avsikter tar anställning i kommunala verksamheter. De nya lagarna och lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2026.
- Registerkontroller Frånvarande SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om skogspolitik (MJU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om skogspolitik. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om ägande, brukande och skydd av skog, ersättning vid begränsning av skogsägares ägande- och brukanderätt samt klimatanpassning inom skogsbruket. Riksdagen hänvisar främst till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.
- EU:s inflytande över skogspolitiken Frånvarande SSocialdemokraterna röstade för
- Ägande, brukande och formellt skydd av skog Frånvarande SSocialdemokraterna röstade emot
- Regler för avverkning av skog Frånvarande SSocialdemokraterna röstade för
- Klimatanpassning inom skogsbruket Frånvarande SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om övergripande miljöfrågor (MJU7)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 om den övergripande miljöpolitiken. Riksdagen hänvisar framförallt till pågående arbete. Förslagen handlar bland annat om tillståndsprocesser och miljöprövning, talerättsfrågor, bullerfrågor, offentlig upphandling och ansvarsfrågor vid miljöföroreningar.
- Effektivare tillståndsprocesser och kortare handläggningstider Frånvarande SSocialdemokraterna röstade emot
- Lagstiftningen om dispenser för dumpning av muddermassor Frånvarande SSocialdemokraterna röstade för
- Ansvarsfördelning och ersättningskrav vid miljöföroreningar Frånvarande SSocialdemokraterna röstade för
Skrivelse om statligt företagsägande har behandlats (NU4)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om 2025 års redogörelse för företag med statligt ägande. Skrivelsen innehåller verksamhetsberättelsen för de företag som finns i statens bolagsportfölj och uppmärksammar deras utveckling under framförallt 2024. Riksdagen understryker betydelsen av den årligt återkommande skrivelsen och framhåller vikten av att regeringen fortsätter att utveckla innehållet i den så att riksdagen får en god bild av utvecklingen i företagen med statligt ägande. Riksdagen beslutade också att säga nej till cirka 50 förslag som handlar om statens ägande och förvaltning såväl på en övergripande nivå som i fråga om enskilda bolag. Av dessa har cirka 20 förslag inkommit under den allmänna motionstiden 2025. Riksdagen lade därmed skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.
- Statens ägande av företag Frånvarande SSocialdemokraterna röstade för
- Statliga företags arbete med opinionsbildning Frånvarande SSocialdemokraterna röstade för
- Statliga företags klimatarbete Frånvarande SSocialdemokraterna avstod
- Swedavia AB Frånvarande SSocialdemokraterna röstade emot
Arbetsprövning med bibehållen sjukpenning (SfU9)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i socialförsäkringsbalken för att sänka trösklarna för återgång i arbete. Förslagen innebär att en försäkrad som har rätt till hel sjukpenning i överenskommelse med sin arbetsgivare får möjlighet att arbetspröva hos arbetsgivaren med bibehållen sjukpenning under en begränsad tid. Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2026.
- Prövoperioden för arbetsprövning Frånvarande SSocialdemokraterna röstade för
- Flexibilitet Frånvarande SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om unga lagöverträdare (JuU13)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 12 förslag i motioner om unga lagöverträdare från den allmänna motionstiden 2024. Motionerna handlar bland annat om nyrekrytering av barn och unga, insatser för tjejer inom den organiserade brottsligheten, snabbare lagföring av unga och straffbarhetsålder. Anledningen till att riksdagen säger nej till motionerna är främst att arbete redan pågår.
- Nyrekrytering av barn och unga Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Straffbarhetsålder Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Nej till motioner om vapenfrågor (JuU18)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag om vapenfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om lämplighet att inneha skjutvapen, handläggning av vapenlicensärenden och vapenamnesti. Riksdagen hänvisar bland annat till det arbete som pågår med anledning av 2022 års vapenutredning.
- Översyn av lämplighetsprövningen i vapenlicensärenden Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Skjutvapens lämplighet för jakt Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Vapenamnesti Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Nej till motioner om tryck- och yttrandefrihet samt massmediefrågor (KU18)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 60 förslag i motioner om tryck- och yttrandefrihet samt massmediefrågor, som inkommit under den allmänna motionstiden 2025. Bland annat handlar förslagen om yttrandefrihet på internet och reglering av techjättarna, personuppgifter och digitala söktjänster, säkerheten för opinionsbildare och medieföretag, illegal ip-tv, mediestöd och begränsning av spridning av pornografi och skildringar av grovt våld. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete pågår i flera frågor.
- Yttrandefrihet på internet och reglering av techjättarna Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Personuppgifter och digitala söktjänster Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Mediestöd För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Skrivelse om statens insatser mot ekonomiskt våld i nära relationer har behandlats (AU5)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som bygger på Riksrevisionens rapport om statens insatser mot ekonomiskt våld i nära relationer. Ekonomiskt våld innebär exempelvis att ta makt över och kontrollera en annan persons ekonomi. Riksdagen välkomnar Riksrevisionens granskning och menar att den visar att arbetet mot ekonomiskt våld måste fortsätta och intensifieras samt att det ekonomiska våldet måste synliggöras i större utsträckning. I rapporten lämnas fyra rekommendationer till regeringen och två till relevanta myndigheter. Riksdagen noterar att regeringen har genomfört en del åtgärder utifrån rekommendationerna. Bland annat har regeringen initierat en översyn av reglerna om bodelningsprocessen och betänketid i äktenskapsbalken. Riksdagen noterar även att regeringen arbetar med att ta fram en ny långsiktig strategi om bland annat mäns våld mot kvinnor och att regeringen inom ramen för det arbetet kommer fortsätta arbetet för att förebygga och bekämpa ekonomiskt våld. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Samtidigt sa riksdagen nej till ett antal motioner på området, varav två inkom under den allmänna motionstiden 2025.
- Ekonomiskt våld i lagstiftningen För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Styrning och myndigheternas arbete mot ekonomiskt våld För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Ytterligare åtgärder mot ekonomiskt våld Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Nej till motioner om socialavgifter (SfU14)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 16 förslag om socialavgifter i motioner som lämnats in under den allmänna motionstiden 2025. Motionerna handlar bland annat om sänkta arbetsgivaravgifter och undantag från avgiftsskyldigheten. Socialavgifter tas ut för att finansiera de sociala trygghetssystemen och betalas som arbetsgivaravgifter eller egenavgifter. Riksdagen hänvisar främst till tidigare ställningstaganden och beslut.
- Socialavgifter För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Undantag från avgiftsskyldighet För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
54,2 miljarder till EU-avgiften för 2026 (FiU5)
Vad handlade det om?
Cirka 54,2 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Avgiften till Europeiska unionen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ett ekonomiskt bemyndigande. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Frågor om Europeiska unionens budget Frånvarande SSocialdemokraterna röstade för
9 miljarder till näringsliv (NU1)
Vad handlade det om?
Totalt cirka 9 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Näringsliv. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Mest pengar, drygt 3,4 miljarder kronor, går till Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling. Knappt 813 miljoner kronor går till institutens strategiska kompetensmedel och knappt 620 miljoner kronor går till näringslivsutveckling. Pengar ska också gå till ytterligare 26 områden. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Mål för området Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande Frånvarande SSocialdemokraterna röstade emot
35,8 miljarder till studiestöd (UbU2)
Vad handlade det om?
Totalt cirka 35,8 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Studiestöd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Mest pengar, cirka 19,8 miljarder kronor, går till studiemedel. Drygt 7,3 miljarder kronor går till omställningsstudiestöd och drygt 2,8 miljarder kronor går till statens utgifter för räntor på studielån. Pengar ska också gå till ytterligare fem områden. Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. Riksdagen sa också ja till lagändringar inom området. Det handlar dels om rätt till studiestöd för personer som tvingats lämna Ukraina på grund av den ryska invasionen, dels om att avskaffa det så kallade studiestartsstödet. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.
- Mål för utgiftsområde 15 Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
1,8 miljarder till samhällsplanering (CU1)
Vad handlade det om?
Cirka 1,8 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Mest pengar, knappt 1 miljard kronor, går till Lantmäteriet. Drygt 300 miljoner kronor går till Boverket och knappt 200 miljoner kronor går till Konsumentverket. Pengar fördelas även till ytterligare sex områden. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ett bemyndigande om ekonomiskt åtagande. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Bostadspolitiskt mål För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
225 miljarder till försvar och krisberedskap (FöU1)
Vad handlade det om?
Totalt cirka 225 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Försvar och samhällets krisberedskap. Riksdagen sade ja till regeringens förslag för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sade riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Mest pengar, drygt 77 miljarder kronor, går till förbandsverksamhet och beredskap. Drygt 71,1 miljarder går till anskaffning av materiel och anläggningar och drygt 39,1 miljarder går till stöd till Ukraina. Pengar fördelas på ytterligare 22 områden. Riksdagen sade också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden och investeringsplaner. Dessutom bemyndigas regeringen att ingå avtal med Lettland om upplåtelse och försäljning av artillerisystemet Archer. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Övriga grundorganisationsfrågor Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Stärkt skydd för nätverks- och informationssystem (FöU2)
Vad handlade det om?
För att uppnå en hög cybersäkerhetsnivå i samhället föreslår regeringen en ny cybersäkerhetslag som syftar till att genomföra det så kallade NIS 2-direktivet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget innebär att offentliga och enskilda verksamhetsutövare inom vissa utpekade sektorer bland annat ska vidta åtgärder för att skydda sina nätverks- och informationssystem samt rapportera betydande incidenter. Förslaget innebär även att en tillsynsmyndighet ska ingripa om en verksamhetsutövare bryter mot bestämmelser i lagen. NIS 2-direktivet beslutades av EU 2022 och syftar till att uppnå en hög gemensam cybersäkerhetsnivå i hela unionen. Riksdagen sa även ja till regeringens förslag till ändring i andra lagar som rör elektronisk kommunikation, toppdomäner och sekretess. De nya reglerna börjar gälla den 15 januari 2026.
- Finansieringen av den nya lagen För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Ledningens ansvar För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Påverkan på mindre företag och organisationer För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Cyberpolitikens utveckling Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
122 miljarder till ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (SfU1)
Vad handlade det om?
Totalt cirka 122 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Mest pengar, cirka 54 miljarder kronor, går till aktivitets- och sjukersättning. Cirka 52 miljarder kronor går till sjukpenning och rehabilitering och drygt 11 miljarder kronor går till Försäkringskassan. Pengar ska också gå till ytterligare fem områden. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ett ekonomiskt bemyndigande. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om lagändringar. Regeringens förslag innebär att den ekonomiska tryggheten för medföljande till statligt anställda ska stärkas. Regeringens förslag gäller även utökade möjligheter till vilande sjuk- och aktivitetsersättning vid studier. Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2026 respektive den 1 juni 2026.
- Mål för utgiftsområde 10 För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2026 (UFöU2)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ramarna för det svenska bidraget till Natos avskräckning och försvar under 2026. Beslutet innebär att regeringen får sätta in svenska väpnade styrkor bestående av markförband och specialförband om högst 1 700 personer, marina förband om högst 700 personer och flyg- och luftförsvarsförband om högst 600 personer till och med 31 december 2026.
- Kärnvapenanvändning För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Reglerna för villkorlig frigivning ska skärpas (JuU8)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa reglerna för villkorlig frigivning. Förslagen handlar bland annat om att den andel av strafftiden som måste avtjänas innan villkorlig frigivning kan ske höjs från två tredjedelar till tre fjärdedelar och att denna höjning genomförs stegvis med de längsta fängelsestraffen först tröskeln för att skjuta upp den villkorliga frigivningen om den dömde missköter sig under anstaltsvistelsen sänks det ska vara möjligt att skjuta upp den villkorliga frigivningen om det finns en risk för att den dömde återfaller i allvarlig brottslighet allmänna fängelseminimum, det kortaste fängelsestraffet, ska höjas till en månad och att alla fängelsestraff ska omfattas av systemet med villkorlig frigivning prövotiden efter villkorlig frigivning ska vara minst två år, i stället för dagens ett år, och att den villkorligt frigivne som huvudregel ska ställas under övervakning hela den villkorligt medgivna friheten ska förverkas vid återfall i brott under prövotiden samt att det inte ska ges någon ny villkorlig frigivning från den förverkade delen. Ett syfte med regeringens förslag är att fokus ska flyttas från gärningsman till brottsoffer och samhällsskydd. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026, utom vissa av lagändringarna om höjning av andelen av strafftiden som måste avtjänas innan villkorlig frigivning kan ske. De lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.
- Regeringens lagförslag För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- De framtida höjningarna av kvotdelen Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Inslussning För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Utvärdering För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Stärkt konstitutionell beredskap (KU8)
Vad handlade det om?
Riksdagen och regeringen ska ges bättre förutsättningar att i krig och andra svåra kriser fullgöra sina uppgifter och fatta nödvändiga beslut på legal grund. Riksdagen sa ja till att som vilande anta regeringens förslag till ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen i de delar det avser huvudbestämmelserna. Regeringens förslag innebär bland annat följande: Riksdagens möjligheter att sammanträda stärks. Riksdagens krigsdelegation behålls för krig och krigsfara, och reglerna om delegationen justeras. Bland annat får talmannen en roll som motsvarar den i riksdagen. Vidare ska en ledamot som blir statsråd inte längre kunna ingå i delegationen. Det införs nya bestämmelser om normgivning i allvarliga fredstida krissituationer. Regleringen innebär att riksdagen med kvalificerad majoritet ska kunna ge regeringen särskilda befogenheter att meddela föreskrifter om det behövs för att hantera krissituationen. Befogenheterna ska när som helst kunna återkallas av riksdagen. Eftersom förslaget gäller grundlagsändringar krävs att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det här är det första beslutet om förslaget. Riksdagen sa ja till att anta förslaget som vilande. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2027.
- Grundlagsförslag och ändringar i riksdagsordningens huvudbestämmelser För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Lagrådets roll För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Kompletterande regler för tilläggsskatt (SkU5)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om kompletterande regler för tilläggsskatt för företag i stora koncerner. Det innehåller en rad lagändringar i lagen om tilläggsskatt. Förslaget grundar sig i ett EU-direktiv om global minimibeskattning som bygger på de modellregler som Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) samt G20-länderna antagit. Direktivet ska säkerställa att stora multinationella koncerner betalar en rättvis andel av sina vinster i skatt oavsett var de har sin verksamhet. För att tydliggöra hur reglerna för global minimibeskattning ska tolkas och tillämpas har de försetts med administrativa riktlinjer. Dessa riktlinjer föranleder regeringens förslag om kompletterande regler för tilläggsskatt. Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2026.
- Konsekvensanalys av implementeringen av lagen om tilläggsskatt Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvård (SoU10)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvård. Beslutet innebär att det nuvarande högkostnadsskyddet ska kompletteras med ett nytt stöd. Stödet kallas för särskild tandvårdsersättning och riktar sig i ett första steg till äldre. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om vilka patienter som kan vara berättigade till särskild tandvårdsersättning och om vilken tandvård som kan berättiga till särskild tandvårdsersättning. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.
- Framtida tandvårdsreform och högkostnadsskydd För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Merkostnader för högre materialstandard För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Tillgången till tandvård Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Uppföljning och utvärdering av reformen Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Straffrättsligt skydd för tekniska företagshemligheter (CU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att kriminalisera olovligt utnyttjande och röjande av tekniska företagshemligheter. Beslutet innebär att det blir straffbart att utan lov utnyttja eller röja företagshemligheter, även när personen genom exempelvis sin anställning haft laglig tillgång till informationen. Kriminaliseringen gäller tekniska företagshemligheter, det vill säga företagshemligheter som är viktiga för den tekniska utvecklingen. Det kan exempelvis handla om ritningar, processer eller forskningsresultat. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.
- Ett mer heltäckande straffansvar vid angrepp på företagshemligheter För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Krav på hållbarhetsrapport skjuts upp (CU8)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att vissa företag blir skyldiga att upprätta en hållbarhetsrapport först om två år. Kravet på att hållbarhetsrapportera skjuts upp för att vissa delar av de nya reglerna för rapporteringen ska förenklas och bli mer praktiskt genomförbara. Genom att kravet pausas får dessa företag mer tid att förbereda sig. Kravet om hållbarhetsrapportering grundar sig i ett EU-direktiv och innebär att företag är skyldiga att rapportera om sin inverkan på exempelvis miljö, personal och mänskliga rättigheter. Lagändringarna ska börja gälla den 31 december 2025.
- Sveriges agerande i EU För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Ja till utgiftsramarna och inkomsterna i budgetpropositionen för 2026 (FiU1)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till utgiftsramar och inkomstberäkning i regeringens budgetproposition för år 2026. Utgifterna beräknas uppgå till 1 542 miljarder kronor och inkomsterna beräknas till 1 375 miljarder kronor. Det innebär ett underskott i statens budget på 167 miljarder kronor för 2026. Riksdagen sa även ja till utgiftstaket för staten och till att nuvarande överskottsmål ersätts med ett balansmål från och med 2027 samt till förslag om skatte- och avgiftsregler som bland annat gäller förstärkning av det ordinarie jobbskatteavdrag, det förhöjda grundavdraget och skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning höjd beloppsgräns vid avdrag för vissa typer av resor sänkt särskild inkomstskatt för utomlands bosatta att ett grundavdrag i riskskatten införs och skattesatsen höjs enklare och bättre skatteregler för delägare i fåmansföretag att en skattereduktion införs för gåvor från juridiska personer till ideell verksamhet höjd fastighetsskatt för vindkraftverk sänkt energiskatt på el förlängd tillfälligt utökad nedsättning av skatt på jordbruksdiesel slopad fordonskatt och saluvagnsskatt för vissa släpvagnar moderniserad beskattning av gaser. Samtliga lagändringar ska börja gälla den 1 januari 2026 utom de som gäller moderniserad beskattning av gaser som börjar gälla den 1 juli 2026 och slopad fordonsskatt och saluvagnsskatt för vissa släpvagnar som börjar gälla den 1 februari 2026. Riksdagen sa även ja till regeringens inriktning för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Politiken ska inriktas på att stötta hårt arbetande människors ekonomi så att den utdragna lågkonjunkturen kan brytas och återhämtningen återupptas. En bidragsreform ska göra det mer lönsamt att arbeta. Företagens villkor ska förbättras. Resurserna till skolan ska öka, brottsligheten ska fortsätta att bekämpas och vårdköerna kortas. Försvaret ska förstärkas liksom stödet till Ukraina. Fossila bränslen ska fasas ut och Sverige ska nå nettonollutsläpp till 2045. Finanspolitiken är expansiv 2026 för att motverka att lågkonjunkturen ger långvarigt negativa konsekvenser på svensk ekonomi. Med stabila statsfinanser och en låg statsskuld står Sverige starkt och har därför möjlighet att genomföra åtgärder som stärker Sverige och de svenska hushållens ekonomi och bryter lågkonjunkturen. Riksdagens beslut om utgiftsramarna för statens budget är styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena i budgeten.
- Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Kraven på offentliga biträden och tolkar i migrationsärenden ska skärpas (JuU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att skärpa kraven för offentliga biträden. Ett offentligt biträde anlitas för att ge juridiskt stöd och företräda enskilda personer i exempelvis avvisnings- och utvisningsärenden eller ärenden om tvångsomhändertagande. Även kompetenskraven på tolkar i migrationsärenden ska skärpas. Syftet med lagändringarna är bland annat att stärka rättssäkerheten i ärenden som rör personers integritet och frihet. Lagändringarna handlar bland annat om följande: Behörighetskraven för offentliga biträden skärps. I dag finns exempelvis inget absolut krav på juristexamen vilket ska krävas enligt lagförslaget. Det ska krävas särskilt tillstånd för att ett offentligt biträde ska få överlämna sitt uppdrag till någon annan behörig person. En person som bedöms olämplig ska kunna förklaras obehörig att vara ombud eller biträde vid Migrationsverket, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen. Det införs kompetenskrav för tolkar och översättare i migrationsärenden. Det innebär bland annat att myndigheten, om möjligt, ska anlita en tolk eller översättare som är auktoriserad. Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2026.
- Kompetenskrav och förordnande av offentliga biträden För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Ändringar i reglerna på elmarknadsområdet (NU10)
Vad handlade det om?
Lagändringar behöver göras för att Sverige bättre ska leva upp till EU:s regelverk när det gäller nätföretagens intäktsramar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag, med några mindre lagtekniska anpassningar, om ändringar i bland annat ellagen och naturgaslagen. Anpassningarna till EU-reglerna innebär att Energimarknadsinspektionen kommer att bestämma villkoren för hur elnätsföretagens intäktsramar ska beräknas. Myndighetens uppdrag är att verka för väl fungerande energimarknader. Målet är att kunderna ska betala rimliga nätavgifter och att nätföretagen får goda förutsättningar att driva och utveckla sina nät på ett kostnadseffektivt sätt. Lagändringarna börjar gälla dels den 1 januari 2026, dels den 1 januari 2027.
- Överföring av underskott För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Övriga förslag om elmarknaden Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Nya regler på Sveriges och EU:s elmarknad (NU8)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om regeländringar på elmarknaden. Ändringarna ska göras för att anpassa svensk lag till förändrade EU-regler. Bland annat föreslås följande: Elleverantörer med fler än 200 000 elanvändare ska kunna erbjuda avtal med fast löptid och pris. Elanvändare ska få en sammanfattning av de viktigaste avtalsvillkoren innan ett avtal ingås eller förlängs. Elleverantörer ska ha strategier för att minska risken för att inte kunna leverera el. Nätföretag ska välja så kallade anvisade elleverantörer på ett rättvist, öppet och icke-diskriminerande sätt. Dessa samt övriga regeländringar börjar gälla den 1 januari 2026.
- Anvisade elleverantörer Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Utökade möjligheter att justera presumtionshyror löpande (CU5)
Vad handlade det om?
Reglerna om hyressättning för nyproducerade lägenheter, så kallade presumtionshyror, ska bli mer flexibla. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar som gäller presumtionshyror. Presumtionshyra tillämpas ofta vid nyproduktion och innebär att hyran bestäms för de första 15 åren. Under den tiden höjs i regel inte hyran lika mycket som för lägenheter med bruksvärdeshyror. Det gör att inflyttningshyran för nyproduktion i dag oftast är högre än på hyresmarknaden i övrigt. Med de nya reglerna ska det finnas större möjligheter att justera presumtionshyrorna löpande under hyrestiden. Enligt förslaget ska detta skapa både bättre förutsättningar att bygga hyresbostäder och möjliggöra lägre inflyttningshyror för hyresgästerna. En annan del i förslaget är att hyresgästerna ska få större möjligheter att själva påverka lägenhetens utformning – och därmed hyran – genom önskemål om tillval eller frånval. För att möjliggöra angelägna moderniseringar av en fastighet ska hyran också kunna ändras med hänsyn till ett väsentligt intresse. Tvister som rör inledande presumtionshyror och löpande justeringar av sådana hyror ska enligt regeringens förslag kunna lösas med hjälp av en så kallad skiljeman som utses av hyresnämnden. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.
- Regeringens lagförslag Frånvarande SSocialdemokraterna röstade för
Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om politisk reklam (KU13)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om politisk reklam. Förslaget innebär i huvudsak att vissa kompletterande bestämmelser till förordningen samlas i en ny lag. Den nya lagen beskriver bland annat vilka befogenheter de ansvariga myndigheterna har och vilka sanktionsavgifter som kan bli aktuella vid överträdelser av förordningen. Syftet med EU-förordningen om politisk reklam är att öka transparensen för sådan reklam och att harmonisera reglerna för tillhandahållande av politiska reklamtjänster inom EU. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2026.
- Regeringens lagförslag Frånvarande SSocialdemokraterna röstade för
Reglerna för ränteavdrag ska anpassas till EU-rätten (SkU8)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att anpassa ränteavdragsreglerna till EU-rätten. Förslaget innebär att ränteutgifter till ett företag i samma intressegemenskap som hör hemma inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) inte får dras av om skuldförhållandet ingår i ett så kallat konstlat upplägg vars syfte är att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Företag anses vara i intressegemenskap med varandra om ett av företagen äger andelar i det andra företaget eller om det på annat sätt har ett väsentligt inflytande i det andra företaget, oavsett om det är direkt eller indirekt. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.
- Administrativ börda för företagen Frånvarande SSocialdemokraterna röstade för
Hälso-och sjukvårdens beredskap vid kriser och krig (SoU6)
Vad handlade det om?
Det ska bli tydligare vilka skyldigheter som kommuner och regioner har att erbjuda vård och hjälpa varandra under fredstida krissituationer, höjd beredskap och vid katastroftillstånd. Riksdagen sade ja till regeringens förslag som handlar om att stärka hälso- och sjukvårdens beredskap i händelse av kris och krig. Beslutet innebär också att det blir tydligare vilka skyldigheter som kommuner, regioner och vårdgivare har i situationer då ett katastroftillstånd fortsätter trots hjälp. Kommuner och regioners ansvar för att planera för svåra förhållanden blir också tydligare. Det kan till exempel handla om händelser som medför ett stort antal skadade och sjuka. Dessutom innebär de nya reglerna en skyldighet för kommuner och regioner att hålla sjukvårdsprodukter i lager. Alla lagändringar, förutom de nya reglerna om lagerhållning, börjar gälla den 1 januari 2026. Reglerna om lagerhållningsskyldigheten börjar gälla den 1 januari 2027.
- Nationella beredskapssjukhus Frånvarande SSocialdemokraterna röstade för
Inspektionen för vård och omsorg ska kunna stoppa oseriösa aktörer (SoU8)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ge Inspektionen för vård och omsorg (IVO) fler verktyg att ingripa mot oseriösa och kriminella aktörer inom vård och omsorg. Det handlar bland annat om privata företag och andra juridiska personer som driver HVB-hem, hemtjänstföretag eller är verksamma inom personlig assistans. Regeringens förslag innebär bland annat att tillstånd för verksamheter som inte använts på sex månader ska kunna återkallas verksamheter som bedrivs olovligen ska kunna förbjudas den som driver verksamheter trots förbud ska kunna dömas till böter det tydliggörs att den juridiska personen som ansöker om tillstånd ska genomgå en lämplighetsprövning kommunerna ska kunna anmäla sådan verksamhet som kräver tillstånd till IVO om det finns misstankar om allvarliga brister. Syftet med regeringens förslag är att skärpa tillsynen och trygga rätten till bra vård och omsorg. Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2026.
- Sanktionsavgift för anmälningspliktig verksamhet Frånvarande SSocialdemokraterna röstade för
- Tillstånd Frånvarande SSocialdemokraterna röstade emot
Skärpta krav i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (UbU4)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa kraven i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi). Förslagen innebär i huvudsak följande: Rätten att delta i sfi ska gälla i tre år från den tidpunkt då personen för första gången togs emot till utbildningen, med vissa möjligheter till förlängning. Kommunen ska upprätta en handlingsplan för sina insatser att nå de personer i kommunen som har rätt till sfi. Den som har rätt till sfi ska ha rätt att delta i utbildningen även i en annan kommun än hemkommunen, om personen med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl. När en person tas emot till sfi ska dennes kunskaper bedömas, om en sådan bedömning inte är uppenbart onödig. Resultatet av bedömningen ska ligga till grund för den individuella studieplanen. Den individuella studieplanen för en elev i sfi ska innehålla en uppgift om den tidpunkt då eleven för första gången togs emot till utbildningen. Syftet med regeringens förslag är bland annat att göra utbildningen i sfi mer effektiv och sammanhållen så att fler individer får med sig tillräckliga kunskaper i svenska för vidare studier eller för att etablera sig på arbetsmarknaden. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.
- Rätten till sfi Frånvarande SSocialdemokraterna röstade emot
- Sfi och yrkesutbildning Frånvarande SSocialdemokraterna röstade emot
En ny lag ska komplettera EU:s mediefrihetsförordning (KU12)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att bestämmelser som kompletterar EU:s mediefrihetsförordning samlas i en ny lag. Förslaget innebär bland annat att Mediemyndigheten kommer att ha tillsynsansvar och bland annat övervaka regler, hantera en ny databas över medieägande och bedöma mediekoncentrationer medieleverantörer ska få en skyldighet att lämna information till Mediemyndigheten, som exempelvis leverantörens juridiska namn och kontaktuppgifter. Syftet med mediefrihetsförordningen är bland annat att främja mediemångfald, skydda journalister och säkerställa att medieföretag kan verka oberoende, utan politisk eller ekonomisk påverkan. I förslaget ingår även en ändring av den nya lagen. Ändringen beror på att vissa bestämmelser i lagen ska börja gälla vid en senare tidpunkt. Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2026 och vissa ändringar i lagen börjar gälla den 8 maj 2027.
- Lagstiftningens framtida utformning För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Myndigheter ska kunna stänga av anställda (AU4)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att myndigheter ska kunna stänga av anställda. Den möjligheten ska gälla om en arbetstagare befinner sig i en situation som har lett till uppsägning eller som kan antas leda till uppsägning eller avskedande. Bland annat gäller dessa regler för förslaget: Avstängningen ska gälla omedelbart och under en viss tid som får uppgå till max två månader i taget. Om kollektivavtalet inte säger någonting annat ska arbetstagaren få behålla sin lön och andra anställningsförmåner under avstängningstiden. I det fall arbetstagaren är medlem i facket behöver arbetsgivaren informera arbetstagarorganisationen om avstängningen, om det inte görs kan arbetstagaren ha rätt till skadestånd. Det gäller också om arbetsgivaren bryter mot vissa handläggningsföreskrifter. Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2026.
- Den framtida utformningen av reglerna om avstängning av statligt anställda För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Skrivelse om tillgången till kommunalt vatten och avlopp har behandlats (CU3)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av om statens insatser gentemot kommunerna i fråga om deras ansvar att tillhandahålla allmänna vattentjänster är effektiva. Med allmänna vattentjänster menas vattenförsörjning och avlopp. Riksrevisionens övergripande slutsats är att statens ansvar brister i flera avseenden. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att bland annat ge berörda myndigheter i uppdrag att fördjupa sin samverkan. Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens problembeskrivning och anser att de åtgärder som Riksrevisionen föreslagit är väl motiverade. I skrivelsen hänvisar regeringen till att den genom Havs- och vattenmyndighetens uppdrag, länsstyrelsens återrapporteringskrav och den fortsatta hanteringen av Va-beredskapsutredningens betänkande vidtar nödvändiga åtgärder för att i enlighet med Riksrevisionens rekommendationer effektivisera statens insatser för allmänna vattentjänster. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Statens insatser för allmänna vattentjänster För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Finansiering av den kommunala va-infrastrukturen För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Uranbrytning ska bli tillåtet i Sverige (NU7)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om uranbrytning i Sverige. Beslutet innebär att det blir tillåtet att bryta uran i Sverige och att uran klassas som koncessionsmineral, det vill säga mineral som är särskilt viktigt för samhället. Beslutet innebär också att verksamheter som hanterar små mängder uran inte ska omfattas av krav på tillstånd och inte omfattas av det kommunala vetot. Det kommunala vetot innebär att kommuner genom ett lokalt politiskt beslut kan bestämma om verksamheten ska tillåtas eller inte i kommunen. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.
- Regeringens lagförslag Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Sekundär utvinning av uran Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Det kommunala vetot Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Förbud mot brytning i alunskiffer För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Effektivare sanktioner inom luftfarten införs (TU4)
Vad handlade det om?
Riksdagen sade ja till regeringens förslag som handlar om effektivare sanktioner inom luftfarten. De nya reglerna innebär också att luftfartslagens straffbestämmelser även kommer att omfatta överträdelser av bestämmelser i EU-förordningar som handlar om luftfarten. Vårdslöshet i lufttrafik som inte är grov ska kunna ligga till grund för ansvar, och det förtydligas i lagen när ett brott ska bedömas som grovt. Personer som under berusning utför en uppgift av väsentlig betydelse för flygsäkerheten utanför ett luftfartyg ska enligt beslutet i större utsträckning än med det nuvarande regelverket kunna dömas för flygfylleri. Lagändringarna innebär också att regeringen i ett enskilt fall ska kunna besluta om tillfälliga inskränkningar av eller förbud mot luftfart inom hela landet. Detta gäller under särskilda förhållanden eller när det i övrigt krävs av hänsyn till allmän säkerhet. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2026.
- Motiveringen för beslut om förbud mot luftfart För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Ny beslutsordning för deltagande i Natos samlade verksamhet för avskräckning och försvar (UFöU1)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en tydlig beslutsordning för deltagande i Natos samlade verksamhet för avskräckning och försvar. Förslaget innebär att det införs en reglering i lag om hur beslut om att sätta in svenska väpnade styrkor i sådan verksamhet ska fattas. Enligt huvudregeln är det fortsättningsvis riksdagen som fattar beslut om ramarna för svenskt deltagande i Nato. I brådskande situationer ska dock regeringen få eget mandat att sätta in numerärt begränsade väpnade styrkor under en begränsad tid. Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2025.
- Avslag på propositionen För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- En tydlig beslutsordning för deltagande i Natos samlade verksamhet för avskräckning och försvar För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Ett nytt regelverk för bygglov ska införas (CU2)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett enklare, effektivare och mer ändamålsenligt regelverk för bygglov. Syftet med förslaget är att skapa fler bostäder och öka fastighetsägares möjligheter att bestämma hur den egna fastigheten ska utvecklas. Regeringen föreslår bland annat följande: I områden som inte omfattas av en detaljplan ska det bli möjligt att göra fler och större åtgärder utan bygglov. Dock ska bygglov fortfarande krävas vid byggnation nära gräns, inom områden som är av riksintresse för totalförsvaret och inom särskilt värdefulla områden. Större tillbyggnader ska kunna byggas utan krav på bygglov. Kravet på bygglov för fasadförändringar för en- och tvåbostadshus slopas. Bygglov ska kunna ges för vindsinredning i bostadshus trots att det i detaljplanen finns ett vindsinredningsförbud. Kravet på så kallat planenligt utgångsläge slopas femton år efter att detaljplanens genomförandetid har gått ut. Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2025.
- Avslag på propositionen För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Anmälningsplikt och reglering för komplementbostadshus m.m. Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Områdesdifferentiering av lovplikten Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Nationella mål för natur- och kulturvärden För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Utvärdering av lagstiftningen Avstod SSocialdemokraterna avstod
Regeringens försvarsindustristrategi har behandlats (FöU3)
Vad handlade det om?
Under försvarsbeslutsperioden fram till 2030 gör riksdagen och regeringen stora investeringar för att stärka och utveckla totalförsvaret. Fler företag och aktörer behövs för att tillgodose försvarets behov av snabb innovation och ökad produktion till rimliga kostnader och för att framgångsrikt leverera kvalificerad försvarsmateriel till allierade och partnerländer. Regeringen har i en skrivelse presenterat sin försvarsindustristrategi. I strategin redogör regeringen för inriktningen med arbetet för att stärka Sveriges försvarsindustriella bas. Målet för strategin är en innovativ och konkurrenskraftig försvarsindustri med hög produktionskapacitet. Riksdagen beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.
- Genomförande och uppföljning Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Utredning om statligt ägande, riskkapital och statliga krediter Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Svensk rådighet över försvarsmaterielproduktion Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Nordisk samverkan inom det försvarsindustriella området Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Upphandling och import av krigsmateriel Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Försvarsindustriell utveckling med hänsyn till Sveriges klimat- och miljömål För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Kriminalisering av oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsingrepp (JuU3)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att oskuldskontroller, intygande av sexuell oskuld samt oskuldsingrepp kriminaliseras, såväl inom som utanför hälso- och sjukvården. Ändringarna syftar till att stärka skyddet för de flickor och kvinnor som lever i en hederskontext. Straffet för oskuldskontroll respektive oskuldsingrepp är fängelse i högst ett år. Straffet för intygande av sexuell oskuld är böter eller fängelse i högst sex månader. Riksdagen sa även ja till regeringens förslag att underlåtenhet att avslöja eller förhindra brottet äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott kriminaliseras, det vill säga att det blir straffbart att inte avslöja eller förhindra pågående brott. Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2025.
- Uppdrag till Inspektionen för vård och omsorg För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Myndigheter ska få utökade möjligheter att lämna uppgifter mellan varandra (KU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att uppgifter kan lämnas mellan myndigheter utan att sekretess till skydd för enskilda är ett hinder. Det ska vara möjligt förutsatt att det behövs för följande syften: förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet utreda brott förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda felaktiga utbetalningar förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda fusk och olika typer av överträdelser. För att uppgifter ska kunna lämnas ut föreslår regeringen att en sekretessbrytande bestämmelse införs. En uppgift kan dock bara lämnas ut om sekretessen inte överväger det behov och syfte som myndigheten har av uppgiften. Lagändringen innebär att vissa sekretessområden undantas. Lagändringarna ska börja gälla den 1 december 2025.
- Regeringens lagförslag För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Lagstiftningens framtida utformning För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- En samlad översyn Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Ny lag om public service och riktlinjer för verksamheten 2026–2033 (KrU2)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om att regler för public service-uppdraget och finansieringen av uppdraget ska samlas i en ny lag om public service. Riksdagen sa också ja till regeringens övriga förslag om bland annat utformningen av public service-uppdraget och de ekonomiska förutsättningarna för public service-företagen under uppdragsperioden 2026–2033. Lagen om public service och ändringarna i radio- och tv-lagen börjar gälla den 2 december 2025 och övriga lagändringar den 1 januari 2026.
- Regeringens förslag om grundläggande krav på utformningen av innehållsuppdraget Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Regeringens förslag om uppföljning av public service-uppdragen Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Regeringens förslag om ekonomiska förutsättningar För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Verksamhetsramar för public service-företagen Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Sändning och tillhandahållande av utbudet Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Sändningar på nationella minoritetsspråk och teckenspråk Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Stärkt säkerhet och tillgänglighet vid val (KU4)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i vallagen. Ändringarna syftar till att skydda de allmänna valen och stärka möjligheterna att utnyttja rösträtten. Ändringarna innebär att Valmyndigheten ges ansvar att stödja och samordna arbetet med skydd av val. Länsstyrelserna, kommunerna och utlandsmyndigheterna som inrättat röstningslokaler ska skyndsamt rapportera incidenter som kan påverka valens genomförande. Vidare tydliggörs kraven på att röstningen ska vara tillgänglig för alla väljare och fler väljare ska få möjlighet att rösta med ambulerande röstmottagare. Ändringarna i vallagen innebär också krav på att en röstmottagare alltid ska vara närvarande när väljare anlitar ett biträde samt att utlandssvenskar som fallit ur röstlängden ska kunna förtidsrösta i Sverige och genom sin röst återupptas i röstlängden. Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2025 för att kunna tillämpas vid de allmänna valen 2026.
- Krav på id-kontroll vid röstning För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Kontrollen av tredjelandsmedborgare ska stärkas (SfU5)
Vad handlade det om?
Kontrollen av tredjelandsmedborgare som ansöker om nationell visering eller uppehållstillstånd i Sverige ska stärkas. Riksdagen sa ja till förslaget. Syftet med förslaget är att anpassa svensk rätt till EU:s reviderade regelverk om Centrala informationssystemet för viseringar, VIS. VIS är ett system för utbyte av uppgifter om viseringar mellan EU:s medlemsländer. Enligt det reviderade regelverket ska nu även uppgifter om nationella viseringar, det vill säga visering för längre vistelser, och uppehållstillstånd ingå i systemet. Dessutom ska brottsbekämpande myndigheter få förbättrad åtkomst till det. Förslaget innebär bland annat att det blir tydligare i vilka situationer en tredjelandsmedborgare, det vill säga en person som inte är medborgare i ett EU/EES-land, är skyldig att låta sig fotograferas och lämna fingeravtryck för en kontroll i systemet det införs en skyldighet att låta sig fotograferas och att lämna fingeravtryck vid ansökan om nationell visering. Lagändringarna börjar gälla den dag regeringen bestämmer.
- Åldersgränser för fingeravtryck För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Skrivelse om ansvar och styrning av funktionshinderspolitiken har behandlats (SoU2)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som bygger på Riksrevisionens rapport om sektorsansvaret i funktionshinderspolitiken. Riksrevisionen konstaterar att de sektorsansvariga myndigheterna delvis arbetar effektivt med att bidra till genomförandet av funktionshinderspolitiken. Riksrevisionen menar i sin granskning att regeringens styrning av funktionshinderspolitiken behöver bli tydligare. Regeringen delar i huvudsak Riksrevisionens iakttagelser. Regeringen anser också att rapporten är ett viktigt bidrag i främjandet av funktionshinderspolitiken och regeringens arbete för att Sverige ska uppfylla åtagandena i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Riksdagen konstaterar bland annat att Riksrevisionen rekommenderar att regeringen ser över om myndigheter för fler sektorer ska tilldelas ett sektorsansvar inom funktionshinderspolitiken. Regeringen delar den bedömningen, men menar att ett sådant övervägande måste föregås av en analys. Riksdagen instämmer i regeringens bedömning. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Fler sektorsansvariga myndigheter Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Stärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende (KU2)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till att som vilande anta regeringens förslag till ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen, med syftet att stärka det institutionella skyddet för Sverige som demokratisk rättsstat. Förslagen innebär i huvudsak att det ska bli svårare att ändra grundlagarna och att skyddet för domstolarnas och domarnas oberoende långsiktigt stärks. Bland annat kommer det att ställas krav på att minst hälften av riksdagens ledamöter säger ja till ett beslut att anta ett grundlagsförslag som vilande och att minst två tredjedelar av riksdagens ledamöter säger ja till det andra beslutet att anta förslaget – efter att riksdagsval har hållits. Eftersom förslaget gäller en ändring i grundlag krävs det att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och det måste vara ett riksdagsval emellan. Det första beslutet innebär att grundlagsförslaget antas som vilande. Genom det andra beslutet antas grundlagsförslaget slutligt. Ändringar av så kallade huvudbestämmelser i riksdagsordningen beslutas på samma sätt. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 april 2027.
- Grundlagsförslaget och ändringar i riksdagsordningens huvudbestämmelser För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Hemliga och preventiva tvångsmedel ska tillåtas när barn under 15 år begår brott (JuU2)
Vad handlade det om?
De brottsbekämpande myndigheterna ska få möjlighet att använda hemliga och preventiva tvångsmedel mot barn under 15 år. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslagen ska ge myndigheterna bättre verktyg för att bekämpa allvarlig brottslighet som begås av barn och minska risken för att barn involveras i brottslig verksamhet. Förslagen handlar bland annat om följande: Hemliga tvångsmedel ska få användas för att utreda vissa allvarliga brott där den skäligen misstänkte är under 15 år. Preventiva tvångsmedel ska i vissa fall få användas mot barn under 15 år för att förebygga, förhindra och upptäcka särskilt allvarlig brottslighet. Barn ska kunna hållas kvar i fler fall och under något längre tid än i dag för förhör eller i syfte att överlämnas till exempelvis föräldrar eller socialtjänst. Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2025. Flera av lagändringarna ska tidsbegränsas till den 30 september 2028 eller den 30 september 2030.
- Lagförslagen För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Hemliga och preventiva tvångsmedel när barn under 15 år begår brott För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Källa: Sveriges riksdag. Kammarkoll är en oberoende tjänst.