Så har Amanda Palmstierna röstat
Röstade aldrig emot sitt parti. Frånvarande vid 55 av 195 omröstningar.
Varje punkt i riksdagens betänkanden som det röstades om, med hur personen röstade och hur partiet röstade. Utskottet är gruppen ledamöter som föreslog beslutet; emot betyder oftast för ett annat förslag, en reservation. Där partiet var delat räknas ingen röst som emot partiet.
Alla omröstningar, betänkande för betänkande
Nej till motioner om vissa säkerhetspolitiska frågor (UU11)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till de cirka 60 förslag i motioner om vissa säkerhetspolitiska frågor från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar till exempel om säkerhetspolitisk inriktning, internationella insatser och nedrustning. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom områden som motionerna tar upp.
- Säkerhetspolitisk inriktning Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Nationell säkerhetsstrategi och utredning om Sveriges säkerhetspolitik För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Nedrustning För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- FN:s konvention om förbud mot kärnvapen Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Nya regler om hållbarhetsrapportering för företag (CU23)
Vad handlade det om?
Regeringen har föreslagit nya regler om redovisning för företag med anledning av två EU-direktiv som ska införas i svensk lag. Det handlar dels om företagens hållbarhetsrapportering, dels om uppgifter om könsfördelningen bland styrelseledamöter i börsnoterade företag. Riksdagen sa ja till ändringarna. De nya reglerna om hållbarhetsrapportering innebär krav på mer detaljerad hållbarhetsinformation, till exempel när det gäller utsläpp av växthusgaser. De innebär också att fler företag ska lämna en hållbarhetsrapport och att rapporten ska granskas av en auktoriserad revisor. De nya reglerna om uppgifter om könsfördelning i bolagsstyrelser innebär att stora börsnoterade bolag ska informera om förändringar som skett i könsfördelningen sedan året innan. Lagändringarna träder i kraft 1 juli 2024.
- Hållbarhetsrapportens innehåll Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Förslagens konsekvenser m.m. För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Sveriges tillträde till vissa Nato-avtal (FöU10)
Vad handlade det om?
Som Natomedlem förväntas Sverige tillträda vissa avtal som berör olika delar av försvarssamarbetet. Riksdagen sade ja till regeringens förslag om att godkänna fyra avtal. Två av avtalen, Nato SOFA och Parisprotokollet, är statusavtal. Syftet med dessa är att stärka de allierades förmåga att agera militärt tillsammans genom att på förhand reglera frågor som kan uppstå i samband med att en sändande stats militära personal befinner sig i en mottagande stat. De två andra avtalen berör frågor om informationshantering och hemlighållande av försvarsuppfinningar. Avtalen kräver vissa författningsändringar för att Sverige ska kunna uppfylla sina förpliktelser. Riksdagen sade ja till lagändringarna, som föreslås träda i kraft den dag som regeringen bestämmer att de ska börja gälla.
- Svensk reservation till avtalet mellan parterna i nordatlantiska fördraget om status för deras styrkor För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Det blir enklare att verkställa frihetsberövanden (JuU26)
Vad handlade det om?
De brottsbekämpande myndigheterna ska få bättre verktyg för att snabbt och effektivt kunna hitta eftersökta personer samt lokalisera utlänningar som utgör en allvarlig säkerhetsrisk. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslagen innebär bland annat att det ska bli möjligt att använda hemliga tvångsmedel, såsom till exempel hemlig dataavlyssning, i syfte att lokalisera personer som håller sig undan eller har avvikit från ett beslut om anhållande eller häktning eller från verkställighet av ett straff. Lagförslagen börjar gälla den 1 juli 2024.
- Övervakning av annan kommunikationsutrustning än den som tillhör den eftersökte och användning av överskottsinformation För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Två nya mål för Sveriges elsystem (NU14)
Vad handlade det om?
Regeringen föreslår två nya mål för Sveriges elsystem: ett planeringsmål och ett leveranssäkerhetsmål. Riksdagen föreslår att riksdagen ska säga ja till förslaget. Planeringsmålet innebär att elsystemet ska ge förutsättningar för att leverera den el som behövs för en ökad elektrifiering och för att göra den gröna omställningen möjlig. Målet ska underlätta i planeringen för att kunna möta ett elbehov om minst 300 TWh år 2045. Leveranssäkerhetsmålet innebär att det svenska elsystemet ska ha förmågan att leverera el där efterfrågan finns, i rätt tid och i tillräcklig mängd, i den utsträckning det är samhällsekonomiskt effektivt. Myndigheten Svenska kraftnät ska ansvara för regelbundna uppföljningar av målet. Riksdagen sa nej till förslag i motioner på det energipolitiska området, bland annat cirka 130 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2023.
- Energipolitikens inriktning Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Planeringsmål för elsystemet Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Leveranssäkerhetsmål för elsystemet Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Vattenkraft Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Biogas Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Tillståndsprövningen av elnät behöver bli tydligare (NU15)
Vad handlade det om?
Det behövs en tydligare process för tillståndsprövning av elnät. Det anser riksdagen som säger ja till regeringens förslag om ändringar i miljöbalken och ellagen. Beslutet innebär en tydligare och snabbare process för att förnya, förstärka och bygga ut elnät. De nya reglerna gäller starkströmsledningar som kräver nätkoncession för linje, eftersom tillståndsprocessen för sådana ledningar är längre än för övriga nät. Reglerna börjar gälla den 1 juli 2024.
- Teknikval Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Ändringar i minerallagen (NU17)
Vad handlade det om?
Tillståndsprocesserna för gruvor i Sverige ska effektiviseras. Riksdagen sade ja till regeringens förslag om ändringar i minerallagen som innebär att Natura 2000-tillstånd inte ska vara en förutsättning för att en ansökan om bearbetningskoncession ska kunna beviljas. Riksdagen anser att förslaget tillgodoser de EU-rättsliga kraven på en fullständig, exakt och slutgiltig bedömning av hur livsmiljöer och arter i ett Natura 2000-område påverkas. De nya reglerna träder i kraft den 1 juli 2024.
- Regeringens lagförslag Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Skärpta krav för att bli svensk medborgare genom anmälan och utökade möjligheter att avslå en ansökan om befrielse från svenskt medborgarskap (SfU15)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till ändringar i medborgarskapslagen. En person kan förvärva svenskt medborgarskap vid födseln, genom adoption, genom anmälan eller efter ansökan. Regeringen föreslår att kraven för att förvärva svenskt medborgarskap genom anmälan ska skärpas. De föreslagna bestämmelserna innebär att en person som är skäligen misstänkt eller dömd för viss brottslighet, utgör ett hot mot Sveriges säkerhet eller allmän säkerhet eller har anknytning till vissa grupper och organisationer inte ska kunna förvärva svenskt medborgarskap genom anmälan. Bestämmelserna ska, med vissa undantag, omfatta alla som har fyllt 15 år. Enligt regeringen behöver det svenska medborgarskapets betydelse stärkas såväl rättsligt som symboliskt. Regeringen föreslår också att möjligheterna att avslå en ansökan om befrielse från svenskt medborgarskap ska utökas. Syftet är att stärka skyddet för barn och vuxna som befinner sig i en utsatt situation. Lagändringarna ska börja gälla den 1 oktober 2024.
- Skärpta krav för förvärv av svenskt medborgarskap genom anmälan Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Stärkt arbete i ärenden om befrielse från medborgarskap Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Ersättning för höga sjuklönekostnader upphör (SfU16)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ersättning för höga sjuklönekostnader ska upphöra. Ersättningsformen, som funnits i knappt tio år, innebär att arbetsgivare i vissa fall har rätt till ersättning från staten för sina sjuklönekostnader. Riksdagen instämmer i regeringens beskrivning av det aktuella ekonomiska läget och behovet av att offentliga medel används på ett effektivt sätt. I likhet med regeringen framhåller riksdagen bland annat även att kontrollmöjligheterna är begränsade och ökar risken för felaktiga utbetalningar. Bestämmelserna om ersättningen ska enligt förslaget upphöra att gälla vid utgången av juni 2024, men ersättning ska fortfarande kunna betalas ut för vissa kostnader som avser tid dessförinnan. Utöver propositionen har riksdagen även behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om systemet för ersättning vid höga sjuklönekostnader. I skrivelsen gör regeringen bedömningen att det inte finns skäl att vidta några åtgärder utifrån Riksrevisionens iakttagelser då ersättningsformen enligt regeringens förslag ska avskaffas. Mot bakgrund av detta lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Regeringens lagförslag Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Felaktiga utbetalningar och höga sjuklönekostnader Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Tillfälligt höjt tak för rotavdraget (SkU24)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att tillfälligt höja taket för rotavdraget. Det innebär att taket för rotavdraget tillfälligt ska höjas och att det tillfälligt ska införas separata tak för rot- respektive rutavdraget. Under beskattningsåret 2024 ska taket för rotavdraget vara 75 000 kronor per person och 75 000 kronor per person för rutavdraget. Fram till den 30 juni 2024 får dock högst 50 000 kronor användas för rotavdrag och högst 75 000 kronor sammanlagt för rot- och rutavdrag. Det tillfälligt höjda taket syftar till att temporärt främja sysselsättningen i byggsektorn under lågkonjunkturen i svensk ekonomi. Bestämmelserna får tillämpas på hushållsarbete som har betalats, förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits och hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration under beskattningsåret 2024. De nya reglerna börja att gälla den 1 juli 2024 och upphöra att gälla vid årsskiftet.
- Tillfälligt höjt tak för rotavdraget Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Nej till motioner om luftfartsfrågor (TU14)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner om luftfartsfrågor från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om regionala flygplatser, beredskaps-flygplatser, säkerhetsrelaterade frågor inom luftfarten, flygets klimatpåverkan och elflyg. Anledningen till att riksdagen säger nej till motionerna är bland annat redan vidtagna åtgärder och pågående utredningsarbete.
- Finansiering och stöd till regionala flygplatser Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Arlanda, Bromma och Skavsta flygplatser Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Flygets klimatpåverkan Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Hinderbelysning vid vindkraftverk Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (UU12)
Vad handlade det om?
Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) är en sammanslutning för säkerhetspolitisk dialog och samverkan i Europa. En viktig uppgift för dess parlamentariska församling är att utföra valobservationer över parlamentsval i olika länder. Regeringen har i en skrivelse till riksdagen redogjort för OSSE:s verksamhet under 2022 och första halvåret 2023. Sverige har verkat för att OSSE ska utgöra ett instrument och en plattform för EU:s samlade politik i syfte att ställa Ryssland till ansvar för den fullskaliga invasionen av Ukraina. Riksdagen anser att Sverige även i fortsättningen ska vara en stark röst för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer, särskilt i ett läge där dessa utmanas i flera av deltagarstaterna. Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, vilket innebär att man avslutade ärendet.
- Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Moskvamekanismen Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Nej till motioner om vuxenutbildning (UbU13)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 60 förslag i motioner om vuxenutbildning från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar exempelvis om utbudet och behovet av vuxenutbildning, yrkeshögskolan, validering, kvaliteten inom kommunal vuxenutbildning (komvux) och om utbildningen i svenska för invandrare (sfi). Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående arbete.
- Kompetensförsörjning och omställning Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Utbildning inom vissa områden Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Utbyggnad och utveckling av yrkeshögskolan För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Kvalitet inom komvux För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Språkkrav för barnskötarutbildning För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Åtgärder för tryggare bostadsområden (CU20)
Vad handlade det om?
För att skapa tryggare bostadsområden i hela landet har regeringen föreslagit att fastighetsägare ska få utökade möjligheter att säga upp hyresgäster som begår brott. Ett hyresavtal ska kunna sägas upp om hyresgästen begår brott som typiskt sett försämrar närmiljön för dem som bor i lägenhetens omgivning. Det ansvar som hyresgästen har för barn och andra personer som bor eller vistas i lägenheten ska även gälla att se till att dessa personer inte begår brott som skapar otrygghet för övriga boende. Ett hyresavtal ska vidare kunna sägas upp i fler fall om lägenheten används för att begå brott, nämligen vid allvarlig eller omfattande brottslighet. Dessutom tydliggörs och skärps hyresgästens skyldighet att bevara tryggheten inom fastigheten. För att motverka missbruk av reglerna om inneboende ska hyresgästens rätt att inrymma utomstående personer i lägenheten stramas åt. Hyresvärden ska också få bättre möjligheter att kontrollera hur en lägenhet används. Förslagen innebär även förbättrade förutsättningar för en hyresgäst som utsatts för våld av en närstående att behålla lägenheten vid en uppsägning. Dessutom förstärks möjligheterna för en medhyresgäst eller medboende make eller sambo som utsatts för våld av en närstående att överta ett hyreskontrakt. Riksdagen sa ja till förslagen och lagändringarna börjar att gälla den 1 juli 2024.
- Regeringens lagförslag Frånvarande MPMiljöpartiet avstod
- Vissa frågor om framtida begränsningar av reglerna Frånvarande MPMiljöpartiet röstade emot
- Möjlighet till rättelse Frånvarande MPMiljöpartiet avstod
- Andra möjligheter för barnfamiljer att bo kvar Frånvarande MPMiljöpartiet röstade emot
Tydligare bestämmelse om hets mot folkgrupp (KU22)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändring i brottsbalken och antog som vilande regeringens förslag till ändringar i tryckfrihetsförordningen. Ändringarna innebär att bestämmelserna om hets mot folkgrupp förtydligas. Förtydligandena innebär bland annat att förnekelse av Förintelsen och vissa andra internationella brott uttryckligen kriminaliseras. Förslagen innebär även att enskilda personer i skyddade grupper ska ges skydd, målsägandestatus och rätt till skadestånd. Lagändringarna i brottsbalken börjar gälla den 1 juli 2024. Ändringarna i tryckfrihetsförordningen sa riksdagen ja till som vilande och de ska börja gälla den 1 januari 2027. Eftersom delar av förslagen gäller en ändring i tryckfrihetsförordningen, en grundlag, krävs det att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och det måste vara ett val mellan omröstningarna.
- Utvärdering Frånvarande MPMiljöpartiet röstade för
Regeringens klimathandlingsplan har behandlats (MJU15)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse Regeringens klimathandlingsplan – hela vägen till nettonoll. Riksdagen anser att innehållet i handlingsplanen är väl avvägt och föreslår därmed att riksdagen ska lägga planen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet. I skrivelsen beskriver regeringen hur det klimatpolitiska arbetet bör bedrivas under mandatperioden. Enligt regeringen behövs en rad åtgärder för att skapa de förutsättningar som krävs för att nå nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2045. I det ingår även det arbete som regeringen planerar på klimatområdet internationellt och inom EU. Regeringen presenterar även åtgärder för att underlätta för hushåll och företag att fatta de beslut som krävs för att nå de nationella och globala klimatmålen samt Sveriges klimatåtaganden gentemot EU. Riksdagen sa också nej till förslag i motioner varav cirka 100 förslag inkommit under den allmänna motionstiden 2023.
- En ny klimatpolitisk handlingsplan Frånvarande MPMiljöpartiet röstade emot
- Utgångspunkter för svensk klimatpolitik Frånvarande MPMiljöpartiet avstod
- Offentliga inköp Frånvarande MPMiljöpartiet avstod
Nej till motioner om socialförsäkringsfrågor (SfU13)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till de cirka 180 förslag i motioner om socialförsäkringsfrågor från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar till exempel om trygghetssystem för företagare och studerande, sjukförsäkring och rehabilitering, aktivitets- och sjukersättning samt arbetsskadeersättning. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom områden som motionerna tar upp.
- Socialförsäkring och välfärd Frånvarande MPMiljöpartiet avstod
- Rehabiliteringskedjan och arbetsförmågebedömningen Frånvarande MPMiljöpartiet avstod
- Karensavdraget Frånvarande MPMiljöpartiet avstod
- Sjukskrivning vid psykisk ohälsa Frånvarande MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om migrationsfrågor (SfU14)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till de cirka 130 förslag i motioner om migrationsfrågor från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar till exempel om permanent uppehållstillstånd, informationsplikt, EU:s migrations- och asylpolitik, mottagande av asylsökande, asylprocessen, anhöriginvandring och svenskt medborgarskap. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom områden som motionerna tar upp.
- Informationsplikt Frånvarande MPMiljöpartiet röstade emot
- EU:s migrations- och asylpolitik Frånvarande MPMiljöpartiet avstod
- Barn och unga i asylprocessen Frånvarande MPMiljöpartiet avstod
- Villkor för ukrainska medborgare Frånvarande MPMiljöpartiet avstod
Nej till motioner om nordiskt samarbete inklusive Arktis (UU4)
Vad handlade det om?
Riksdagen lade en skrivelse om Nordiskt samarbete och en redogörelse om Nordiska rådets svenska delegations verksamhet till handlingarna, det vill säga avslutar ärendena. Riksdagen sa också nej till cirka 80 förslag i motioner. Förslagen handlar bland annat om nordiskt samarbete, Arktis och Barentsregionen samt utrikespolitik, säkerhetspolitik och krisberedskap.
- Nordiskt samarbete Frånvarande MPMiljöpartiet röstade för
- Arktis Frånvarande MPMiljöpartiet röstade för
- Arktis och vissa frågor om klimat och demilitarisering Frånvarande MPMiljöpartiet röstade för
- Arktis och klimatet Frånvarande MPMiljöpartiet röstade emot
- Utrikespolitik, säkerhetspolitik och krisberedskap Frånvarande MPMiljöpartiet avstod
Lättare att få läsa i snabbare takt och på en högre nivå (UbU16)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär bättre möjligheter för elever i grundskolan, specialskolan och sameskolan att läsa på en högre nivå och för elever i gymnasieskolan att gå fram i snabbare studietakt. Vissa grundskoleelever med särskild begåvning eller som är högpresterande kan behöva en utbildning i en särskilt anpassad studiemiljö där det finns möjlighet till dagligt erfarenhetsutbyte och gemensamt lärande med andra elever med samma fallenhet och intresse. Riksdagen anser att regeringens förslag om att införa spetsutbildningar permanent är värdefullt och kommer att vara av betydelse för elever som i dag inte får tillräckliga utmaningar i skolan. De nya reglerna börjar att gälla den 2 juli 2024. Vissa regler börjar att gälla den 1 juli 2025.
- Lagförslag om riksrekryterande spetsutbildning i grundskolan Frånvarande MPMiljöpartiet röstade för
- Riksrekryterande spetsutbildning Frånvarande MPMiljöpartiet röstade för
- Utformningen av riksrekryterande spetsutbildning Frånvarande MPMiljöpartiet röstade emot
- Genomförandet av reformen Frånvarande MPMiljöpartiet röstade emot
- Möjligheter att läsa på distans Frånvarande MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om e-hälsa och beredskap (SoU21)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om kompetensförsörjning, e-hälsa och beredskap som inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om utbildning av personal i företagshälsovården, kompetensförsörjning och behörighet, arbetsmiljö, frågor om life science, vård i glesbygd samt hälso- och sjukvårdens beredskap. Riskdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom området.
- En beredning för hälso- och sjukvårdens personalförsörjning Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Hyrpersonal i hälso- och sjukvården Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Arbetsmiljö För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Vård i glesbygd Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Journalföring m.m. För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om grundläggande frågor om utbildning (UbU10)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till de cirka 130 förslag i motioner som rör grundläggande frågor om utbildning från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar till exempel om skolans värdegrund, trygghet och studiero i skolan, betyg och bedömning, läromedel och skolbibliotek. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och att det redan pågår arbete inom de områden som motionerna tar upp.
- Politiska partier i skolan Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Mobilfri skola För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Lärande för hållbar utveckling Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Betyg och bedömning Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Tillgång till skolbibliotek Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Nej till motioner om lärare och elever (UbU11)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag om lärare och elever i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Anledningen är bland annat att arbete pågår eller att åtgärder redan är vidtagna i de frågor som förslagen tar upp. Förslagen handlar exempelvis om skolans personal, registerkontroll, elevers hälsa och elever med särskilda behov.
- Förutsättningarna för lärare och annan personal i skolan För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Större tillit till professionen Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Registerkontroll För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Elevers hälsa m.m. Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Elevers psykiska hälsa För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om integration (AU7)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 50 integrationsförslag. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om bosättningslagen, etableringsprogrammet och utanförskap. Att riksdagen avslår motionerna beror främst på pågående arbete och befintligt regelverk.
- Målet för integrationspolitiken m.m. Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Bosättningslagen Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Etableringsprogrammet Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Etableringsinsatserna Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Nyanlända kvinnors etablering Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Civilsamhällets betydelse för integrationen För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Kärnavfallsfonden täcker fler kostnader (FöU8)
Vad handlade det om?
Kommunerna ska i större utsträckning kompenseras för sina kostnader i samband med hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att fler av kommunernas kostnader ska täckas av kärnavfallsfonden. Beslutet innebär att kommunerna ska kunna få ersättning ur kärnavfallsfonden till exempel för insatser i samband med stegvis prövning av utbyggnaden av slutförvaret för radioaktivt driftavfall och använt kärnbränsle. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2024.
- Stödet till ideella föreningar Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Kommunernas övriga kostnader För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Skrivelse om en nationell strategi mot organiserad brottslighet har behandlats (JuU29)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om en nationell strategi mot organiserad brottslighet. Syftet med strategin är att tydliggöra inriktningen för arbetet mot organiserad brottslighet och minska de sårbarheter som brottsligheten utnyttjar. Regeringen anger fem mål som vägledande i arbetet: Stoppa kriminella karriärer, exempelvis motverka att unga rekryteras in i kriminalitet. Minska tillgången på illegala vapen och explosiva varor, exempelvis effektivisera arbetet mot smuggling. Slå sönder den kriminella ekonomin, exempelvis förhindra att offentliga medel utnyttjas. Bygga robusthet mot otillåten och otillbörlig påverkan, exempelvis ta fram en ny handlingsplan mot korruption. Säkerställa tillförlitliga identiteter och en effektiv informationsförsörjning, exempelvis förbättra möjligheterna att utbyta information. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till förslag i motioner, varav åtta är från den allmänna motionstiden 2023.
- Komplettering av strategin För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Förebyggande insatser Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Intensivövervakning med elektronisk kontroll Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Kommuners tillståndsplikt för kamerabevakning Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Regeringen bör se över valbarhet och folkbokföring vid kommunval (KU12)
Vad handlade det om?
Riksdagen riktar en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att utreda en fråga om valbarhet och folkbokföring. Riksdagen anser att det inte bör vara möjligt för en person som kandiderat i flera kommuner att ändra sin folkbokföring på eller i anslutning till valdagen i syfte att bli valbar och invald. Tillkännagivandet gjordes i samband med behandlingen av cirka 40 förslag i motioner om valfrågor från allmänna motionstiden 2023. Riksdagen sa nej till övriga förslag, som bland annat handlar om valsedelssystemet, väljare med synnedsättning eller annan funktionsnedsättning och incidentrapportering.
- Väljare med synnedsättning eller annan funktionsnedsättning För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Incidentrapportering För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om minoritetsfrågor (KU18)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 50 förslag i motioner om minoritetsfrågor från den allmänna motionstiden 2023. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i flera av de frågor motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om judiskt liv i Sverige, stärkta rättigheter för tornedalingar, kväner och lantalaiset, genomförandet av FN:s urfolksdeklaration, urfolksperspektivet i EU, stöd till organisationer, samisk rätt till mark och vatten, Sametinget och samiskt självstyre, satsningar på samernas språk och kultur och en samisk språklag.
- Judiskt liv i Sverige Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Genomförandet av FN:s urfolksdeklaration Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Stöd till organisationer Avstod MPMiljöpartiet avstod
- En samisk språklag Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Regeringen uppmanas att skapa en samlad ekosystembaserad förvaltning för klövvilt (MJU14)
Vad handlade det om?
Riksdagen uppmanar regeringen, genom ett tillkännagivande, att skapa en samlad förvaltning för klövvilt – till exempel älg och kronhjort – som tar hänsyn till ekosystemet. Syftet med en samlad klövviltsförvaltning ska bland annat vara att vårda viltstammarna, minska skador på skogar och grödor samt minimera antalet trafikolyckor med klövvilt. Riksdagen beslutade också att säga nej till 110 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2023 om jakt och viltvård. Motionerna handlar bland annat om förvaltning av varg och älg, översyn av jaktlagen, åtgärder mot illegal jakt, blyammunition och ersättning för rovdjursavvisande stängsel. Riksdagen anser att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
- Samlad vilt- och klövviltsförvaltning Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Älgförvaltning För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Vargförvaltning För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Blyammunition För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om regional utveckling (NU12)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner om regional utveckling från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om insatser för regional utveckling och tillväxt, samt kommersiell service. Det finns också förslag om att regionerna och kommunerna ska få behålla mer av de värden som genereras av lokala naturresurser, exempelvis regionalisering av fastighetsskatten samt ekonomisk ersättning för vind- och vattenkraft och annan förnybar elproduktion. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående arbete.
- Insatser för regional utveckling och tillväxt För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Återföring av medel och produktionsvärden från naturresurser Avstod MPMiljöpartiet avstod
Rapport om det nationella smittskyddet (SoU7)
Vad handlade det om?
Riksrevisionen presenterar i en rapport sin granskning av det nationella smittskyddet. I en skrivelse till riksdagen redogör regeringen för sina bedömningar och åtgärder som man gjort med anledning av Riksrevisionens rapport. Regeringen vill att ansvaret för vårdhygien förtydligas i smittskyddsarbetet. Dessutom vill regeringen förbättra tillgången till vårddata för att på så sätt kunna ha en bättre beredskap och ett effektivare smittskydd. I skrivelsen till riksdagen poängterar regeringen att det pågår utredningsarbete inom området smittskydd och vårddata. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att riksdagen avslutade ärendet.
- Smittskyddsfrågor För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Skrivelse om verksamheten i Europeiska unionen har behandlats (UU10)
Vad handlade det om?
Regeringen har lämnat en skrivelse om verksamheten i EU under 2023. Riksdagen riktar en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande till regeringen med anledning av motionsyrkanden om en översyn av reglerna för EU:s sanktioner mot terrorism. Riksdagen anser att regeringen bör verka för att EU ska uppdatera dessa regler så att det blir enklare att terroristlista organisationer som bedriver en statsunderstödd terrorism. Regeringen bör i samband med detta även verka för att EU ska terroristlista iranska Islamiska revolutionsgardet. Riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet, och säger nej till övriga motioner.
- EU:s utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Sanktioner mot Ryssland Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Översyn av sanktionerna mot terrorism För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Kriget i Gaza Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Nej till motioner om mänskliga rättigheter (UU14)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till förslag om mänskliga rättigheter som kommit in i motioner under den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete pågår i de frågor som förslagen tar upp. Förslagen handlar om yttrandefrihet, minoriteter och storskalig miljöförstöring, så kallad ekocid.
- Yttrandefrihet Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Politiska fångar För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Minoriteter För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Storskalig miljöförstöring s.k. ekocid Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Riksdagen uppmanar regeringen att se över om det bör införas särskilda formkrav för vissa fullmakter (CU11)
Vad handlade det om?
Riksdagen riktar en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att se över om det bör införas särskilda formkrav för fullmakter som gäller större ekonomiska åtaganden, till exempel stora lån, och återkomma till riksdagen i frågan. För en fullmakt finns i de flesta fall inga särskilda formkrav, vilket är något som kan utnyttjas i förhållande till utsatta personer. När det gäller större ekonomiska åtaganden, exempelvis vid stora lån, anser civilutskottet att formkrav för fullmakter framstår ett användbart verktyg för att stärka det förebyggande arbetet mot mäns våld mot kvinnor, och då närmare bestämt det ekonomiska våldet. Formkrav för fullmakter skulle också skydda andra utsatta personer, till exempel den som inte har möjlighet att sköta sina bankärenden på egen hand. Formkrav skulle även minska risken för förfalskningar. Tillkännagivandet har gjorts i samband med behandlingen av motioner i olika konsumenträttsliga frågor från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen avslog övriga motionsyrkanden.
- Marknadsföring via telefon För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om mark- och vattenområden (CU16)
Vad handlade det om?
Riskdagen sa nej till cirka 100 förslag i motioner om frågor som rör hushållningen med mark- och vattenområden som inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om nationell samordning av havsplaner och riksintressen samt om skyddet av vattenområden och dricksvattenintäkter Riksdagen hänvisar till pågående arbete och de befintliga lagar och regler som finns.
- Skyddet av vattenområden och dricksvattentäkter Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Frågor om allmänna vattentjänster Avstod MPMiljöpartiet avstod
Nej till motioner om personalförsörjning (FöU3)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag om personalförsörjning i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i de frågor som förslagen gäller. Förslagen handlar om bland annat personal- och kompetensförsörjning inom totalförsvaret, könsfördelning och jämställdhet, civilplikt och frivilliga försvarsorganisationer.
- Totalförsvarsplikt Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Försvarsmaktens personalförsörjning och förmåga att rekrytera och behålla personal Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Systemet med adjutanter För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Skatt på spel höjs (SkU19)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att höja punktskatten på spel från 18 till 22 procent av vinsten för varje beskattningsperiod. En beskattningsperiod är en kalendermånad. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2024.
- Säkerställd finansiering och översyn För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Ja till utvidgat utreseförbud för barn (SoU24)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till ett mer omfattande utreseförbud för barn och unga. Med nuvarande lagstiftning ska utreseförbud utfärdas om det finns en påtaglig risk att en person under 18 år förs utomlands för att ingå äktenskap eller för att könsstympas. Regeringens lagförslag innebär att beslut om utreseförbud även ska kunna ska kunna tas om det finns en påtaglig risk för att ett barn förs utomlands och barnets hälsa eller utveckling skadas under utlandsvistelsen på grund av omständigheter som kan leda till vård enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. Det kan till exempel handla om så kallade uppfostringsresor, omvändelseförsök eller barn som vill lämna Sverige för att ansluta sig till terroristorganisationer och andra kriminella organisationer. Förslaget innebär också att uppgifter om barn med utreseförbud ska omfattas av sekretess hos Polismyndigheten, eftersom det kan handla om känsliga uppgifter om barns personliga förhållanden. Enligt förslaget ska även straffansvaret för egenmäktighet med barn utvidgas till att gälla när ett barn under 15 år förs bort eller undanhålls för att hindra att vård enligt LVU inleds. Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2024.
- Förutsättningar för utreseförbud För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Stöd till barn som förts utomlands och socialtjänstens förutsättningar Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Elektroniska kommunikationstjänster och besök ska begränsas och kontrolleras på särskilda ungdomshem (SoU25)
Vad handlade det om?
Säkerheten och tryggheten på särskilda ungdomshem ska öka. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om åtgärder. Bland annat föreslås att Statens institutionsstyrelses (Sis) särskilda ungdomshem ska vara indelade i säkerhetsnivåer. De som med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga vårdas på ett särskilt ungdomshem med förhöjd säkerhetsnivå och de som avtjänar sluten ungdomsvård enligt lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård, ska endast få använda elektroniska kommunikationstjänster såsom exempelvis mobiltelefoni och internet, för att stå i förbindelse med en annan person om utrustningen erbjudits av Sis, godkänts av Sis och om det anses lämpligt. Sis föreslås också få utökade möjligheter att besluta om begränsningar och kontroll av besök. Ett besök ska till exempel kunna villkoras med att besökaren genomgår kroppsvisitation av säkerhetsskäl om det är nödvändigt. Sis ska också kunna undersöka om den som barnet eller den unga vill kommunicera med eller få besök av, är dömd eller misstänkt för brott. Lagändringarna börjar gälla den 15 maj 2024.
- Användning av elektroniska kommunikationstjänster under avtjänande av sluten ungdomsvård på ett särskilt ungdomshem För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Kroppsvisitation av besökare Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Uppföljning och utvärdering av reformen Avstod MPMiljöpartiet avstod
Skrivelse om statens arbete med väntetider i vården har behandlats (SoU8)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen, som handlar om Riksrevisionens rapport om statens arbete med väntetider i vården. Riksrevisionen har granskat om flera av de styrmedel som regeringen använt för att korta ner vårdköerna har varit effektiva. Styrmedlen är: Vårdgarantin, som syftar till att tillhandahålla vård inom vissa tidsgränser. Kömiljarden 2009–2014, som innebar att staten betalade ut en miljard kronor årligen mellan 2009–2014. Pengarna fördelades till regioner utifrån hur väl de uppfyllde krav som var kopplade till vårdgarantins tidsgränser inom specialistvården. Standardiserade vårdförlopp inom cancervården (SVF), som bland annat beskriver vilka utredningar och första behandlingar som ska göras vid viss cancerdiagnos. Granskningen gäller även om dessa styrmedel har påverkat målet om en jämlik vård efter behov. Regeringen välkomnar granskningen och delar Riksrevisionens uppfattning att det finns ett behov av att se över effektiviteten i syfte att stärka patientens ställning och betydelsen av vårdgarantin som statligt styrmedel. I skrivelsen redovisar regeringen vidtagna och planerade åtgärder som ligger i linje med Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till motionsyrkanden.
- Fortsatt uppföljning och utvärdering Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Nationell vårdförmedling För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Utformningen av vårdgarantin Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Nej till motioner om internationellt bistånd (UU8)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag i motioner om internationellt bistånd från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om reformer av biståndet och bistånd till Ukraina. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
- Reform av biståndet Avstod MPMiljöpartiet avstod
Regeringen uppmanas kartlägga orsaker till dödsolyckor i arbetslivet (AU8)
Vad handlade det om?
Orsakerna till det ökande antalet dödsolyckor i arbetslivet bör kartläggas och förslag tas fram för att minska riskerna på området. Särskilt fokus bör riktas mot de mest utsatta branscherna som exempelvis byggbranschen. Det menar riksdagen som beslutade att rikta en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om det. Slutsatserna av kartläggningen ska enligt tillkännagivandet användas i berörda myndigheters arbete i frågan och även i genomförandet av regeringens arbetsmiljöstrategi. Beslutet grundar sig i ett så kallat utskottsinitiativ från arbetsmarknadsutskottet. Det innebär att det är utskottet som tagit initiativ till förslaget och att det inte kommer från en proposition från regeringen eller motioner från ledamöterna som annars är det vanliga. Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 120 förslag i motioner om arbetsmiljö och arbetstid från den allmänna motionstiden 2023, bland annat med hänvisning till pågående arbete.
- Åtgärder för att minska riskerna för dödsolyckor i arbetslivet Frånvarande MPMiljöpartiet röstade emot
- Sanktionsavgifter Frånvarande MPMiljöpartiet röstade emot
- Arbetsmiljöbrott m.m. Frånvarande MPMiljöpartiet röstade för
- Arbetslivskriminalitet Frånvarande MPMiljöpartiet avstod
- Tillträdesrätt för regionala skyddsombud m.m. Frånvarande MPMiljöpartiet röstade för
- Arbetstid Frånvarande MPMiljöpartiet avstod
Nej till motioner om familjerätt (CU9)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 130 förslag i motioner om familjerätt från den allmänna motionstiden 2023. Bland annat hänvisar riksdagen till att arbete redan pågår i de frågor som förslagen tar upp. Förslagen handlar bland annat om en könsneutral föräldrabalk, antalet vårdnadshavare för ett barn, juridiskt biträde för barn och vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge vid våld i familjen.
- Könsneutral föräldrabalk Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Barnets hörande i vårdnadsmål För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Juridiskt biträde för barn Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Vissa frågor om namnbyte För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om kriminalvårdsfrågor (JuU17)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner om kriminalvårdsfrågor som inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om säkerhet inom Kriminalvården, villkorlig frigivning och avhopparverksamhet. Avhopparverksamhet innebär att stötta personer som har valt att lämna organiserad brottslighet. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående utredningsarbete inom området.
- Avhopparverksamhet för unga personer För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- En plan för utbyggnad av Kriminalvården För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Översyn av Kriminalvårdens organisation och verksamhet För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om unga lagöverträdare (JuU19)
Vad handlade det om?
Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 30 förslag i motioner om unga lagöverträdare som inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om häktning av barn, rekryteringen av barn och unga till kriminella gäng, lättade sekretessregler och frihetsberövande påföljder för unga. Utskottet hänvisar till pågående utredningsarbete och aviserade reformer inom området.
- Lättade sekretessregler För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Projekt mot nyrekrytering av barn och unga För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om straffrättsliga frågor (JuU20)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag i motioner om straffrättsliga frågor som inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om brott mot frihet och frid, sexualbrott och stärkt skydd för tjänstedjur. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom området.
- Fridskränkningsbrott Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Kontrollerande beteende Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Polisanställda får stärkt skydd (JuU28)
Vad handlade det om?
Poliser som arbetar mot den organiserade brottsligheten ska i vissa situationer kunna använda en annan uppgift än sitt eget namn när de undertecknar beslut och dokumenterar åtgärder. Det kan handla om beslut och dokumentationer kring ingripanden, visitationer och beslag av vapen, narkotika och pengar. Riksdagen sade ja till regeringens förslag på ändringar i polislagen och i offentlighets- och sekretesslagen. Polismyndigheten har flaggat för att polisanställda som arbetar mot de kriminella nätverken löper ökad risk att utsättas för hot, våld och repressalier. Även anhöriga till polisanställda riskeras att utsättas för angrepp från kriminella. De nya lagändringarna som gör det möjligt för en polisanställd att använda en annan uppgift än sitt namn är tidsbegränsade och gäller från den 30 april 2024 till och med den 29 april 2029.
- Regeringens lagförslag För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Utvärdering För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om kultur för alla (KrU10)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2023 om allas tillgång till kultur. Anledningen är bland annat att arbete pågår eller att åtgärder redan är vidtagna i de frågor som förslagen gäller. Förslagen handlar bland annat om scenkonstens villkor, tillgång till kultur och kulturutövning, och litteratur- och biblioteksfrågor.
- Scenkonstens villkor Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Tillgång till kultur och kulturutövning Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Kulturpolitik och kulturmyndigheter Avstod MPMiljöpartiet avstod
- En samisk nationalscen Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Nej till motioner om idrott och friluftsliv (KrU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner om idrott och friluftsliv som inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om idrott i utsatta områden, stärkt antidopningsarbete, idrottsanläggningar och planer för friluftsliv. Riksdagen hänvisar exempelvis till pågående arbete och att förslagen till viss del redan är tillgodosedda.
- Idrott för alla Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Idrott i utsatta områden Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Trygga idrottsmiljöer Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Långsiktiga satsningar på friluftsliv Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Konsumentskyddet på spelområdet stärks (KrU9)
Vad handlade det om?
Nya regler ska stärka konsumentskyddet i samband med spel om pengar. Riksdagen sade ja till regeringens förslag som handlar om att begränsa de problem som spel om pengar orsakar såsom skuldsättning och missbruk. Ett skriftlighetskrav för telefonförsäljning av spel införs. Konsumenten måste efter telefonsamtalet skriftligt acceptera ett erbjudande för att avtalet ska vara giltigt. Beslutet innebär också att spelbolag med svensk spellicens får rätt att ta del av personuppgifter om ekonomi och hälsa som spelarna själva tillhandahållit, för att på så sätt kunna motverka överdrivet spelande. Dessutom innebär beslutet höjda sanktionsavgifter för spelbolag som bryter mot penningtvättslagen. De nya reglerna börjar gälla den 1 juni 2024.
- Spel på kredit För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Lotterier för allmännyttiga ändamål Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Reglering av politiska partiers lotterier Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Nationellt spelinstitut och nationell spelstrategi Avstod MPMiljöpartiet avstod
Nej till motioner om naturvård (MJU12)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 190 förslag i motioner om det naturvårdspolitiska arbetet som inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om områdesskydd, artskydd och arbetet med invasiva främmande arter. En invasiv främmande art innebär en art som med människans hjälp flyttats från sin ursprungliga miljö och orsakar allvarlig skada på bland annat ekosystem och infrastrukturen i den nya miljön. Riksdagen hänvisar till pågående utrednings- och lagstiftningsarbete.
- Övervakning av vatten Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Övervakning av invasiva främmande arter Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Arbetet med att revidera strandskyddsregelverket Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Efterbehandlingsansvar för förorenade områden m.m. Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Rening av avloppsvatten För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om miljöfrågor (MJU13)
Vad handlade det om?
Riksdagen sade nej till cirka 120 förslag om olika miljöfrågor. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om miljöprövning och tillståndsprocesser, miljömålssystemet, offentlig upphandling, vindkraftsetablering, miljöbrott och ansvarsfrågor vid miljöföroreningar. Att riksdagen avslår motionerna beror främst på pågående arbete.
- Effektiva tillståndsprocesser Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Offentlig upphandling Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Ansvarsfördelning och ersättningskrav vid miljöföroreningar Avstod MPMiljöpartiet avstod
Nej till motioner om högskolan (UbU14)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 130 förslag i motioner om högskolan från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar till exempel om akademisk frihet, tillgänglighet och utbildningars dimensionering. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående arbete.
- Värna akademisk frihet Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Grundlagsskydd Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Internationalisering För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Universitets och högskolors uppgifter Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Universitetsstatus För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Tillgänglighet För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Utbildningens genomförande Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Nej till motioner om övergripande skolfrågor (UbU9)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 135 förslag i motioner om övergripande skolfrågor från den allmänna motionstiden 2023. Anledningen är bland annat gällande bestämmelser och pågående utredningar. Förslagen handlar exempelvis om åtgärder för att höja kunskapsresultaten, ansvars- och resursfördelningen i skolväsendet och fristående skolor.
- Jämlik och likvärdig skola Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Förbud mot kötid som urvalsgrund Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Förbud mot vinstuttag Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Offentlighetsprincipen i fristående skolor Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- It i skolan Avstod MPMiljöpartiet avstod
Nej till motioner om polisfrågor (JuU16)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 210 förslag om polisfrågor. Motionerna har inkommit under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om prioriteringar av olika brott, polisens arbete med utsatta områden och gängkriminalitet. Att riksdagen avslog motionerna beror bland annat på pågående arbete och att riksdagen redan tagit ställning i vissa frågor.
- Polisens trygghetsskapande och brottsförebyggande uppdrag Frånvarande MPMiljöpartiet avstod
- Polisernas placering Frånvarande MPMiljöpartiet avstod
- Polisens inre organisation Frånvarande MPMiljöpartiet röstade emot
- Polisens samarbete med försvarsmakten Frånvarande MPMiljöpartiet röstade för
- Åtgärder i utsatta områden Frånvarande MPMiljöpartiet avstod
Nej till motioner om våldsbrott och brottsoffer (JuU18)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till drygt 100 förslag i motioner om våldsbrott och brottsoffer som kommit in under den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar bland annat om våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, kontaktförbud, stärkt skydd till brottsoffer och unga brottsoffer. Riksdagen hänvisar till pågående utredningsarbete och aviserade reformer inom området.
- Förundersökningar Frånvarande MPMiljöpartiet röstade för
- Brottsofferlag Frånvarande MPMiljöpartiet röstade emot
- Stärkt skydd till sexualbrottsoffer Frånvarande MPMiljöpartiet röstade emot
- Registerutdrag Frånvarande MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om processrättsliga frågor (JuU21)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om processrättsliga frågor som inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om häktning, hemliga tvångsmedel så som telefonavlyssning och kameraövervakning. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom området.
- Ökade möjligheter till kamerabevakning Frånvarande MPMiljöpartiet röstade för
- Sekretess för häktningsbeslut Frånvarande MPMiljöpartiet röstade emot
Skrivelse om en nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism har behandlats (JuU23)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om en ny samlad nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism. Syftet med strategin är att ge en långsiktig inriktning av arbetet i Sverige – lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Strategin delas in i fyra områden: förebygga – exempelvis minska tillväxten av våldsbejakande extremism genom att förebygga risken för radikalisering. förhindra – exempelvis förhindra möjligheter till finansiering och tillgång till vapen skydda – exempelvis arbeta med skyddet av det demokratiska samhället och fortsätta identifiera risker och sårbarheter hantera – exempelvis arbeta med hur attentat eller pågående dödligt våld ska hanteras, samt fokusera på vikten av ansvarsutkrävande och insatser till brottsoffer. Den nya strategin ersätter de tidigare strategierna mot våldsbejakande extremism och terrorism från 2015. Riksdagen menar att strategin skapar förutsättningar för ett brett och långsiktigt arbete på området och föreslår att riksdagen ska lägga regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.
- Blocköverskridande överenskommelse om våldsbejakande extremism och terrorism Frånvarande MPMiljöpartiet röstade emot
- Fler konkreta insatser mot våldsbejakande extremism och terrorism Frånvarande MPMiljöpartiet röstade emot
Nej till motioner om riksdagens arbetsformer (KU14)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till ett trettiotal förslag om riksdagens arbetsformer i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar bland annat om vice ordförande i riksdagens utskott, översyn av de förtroendevaldas villkor, flaggor i plenisalen, programmet vid riksmötets öppnande samt Riksdagsförvaltningens verksamhet.
- Antalet vice ordförande i utskott Frånvarande MPMiljöpartiet röstade för
- Svenska språket i riksdagen Frånvarande MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om ekonomisk familjepolitik (SfU12)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om ekonomisk familjepolitik som inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om de reserverade dagarna i föräldraförsäkringen, överlåtelse av föräldrapenningen, flerbarnstillägget i barnbidraget och bostadsbidraget. Riksdagen hänvisar till planerade och redan vidtagna åtgärder samt till pågående arbete inom området.
- Familjepolitikens inriktning Frånvarande MPMiljöpartiet avstod
- Reserverade dagar Frånvarande MPMiljöpartiet avstod
- Snabbhetspremien Frånvarande MPMiljöpartiet avstod
- Bostadsbidrag och underhållsstöd Frånvarande MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om punktskatt och tullfrågor (SkU13)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag om punktskatter och tullfrågor. Motionerna har inkommit under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om skatterna på el, bränsle, fordon, kemikalier, alkohol, tobak och flygresor. Förslagen handlar också om Tullverkets befogenheter och verksamhet. Att riksdagen avslog motionerna beror bland annat på pågående arbete och att utskottet redan tagit ställning i vissa frågor.
- Skatt på drivmedel m.m. Frånvarande MPMiljöpartiet avstod
- Vägskatt m.m. Frånvarande MPMiljöpartiet röstade för
- Trängselskatt Frånvarande MPMiljöpartiet röstade emot
- Skatt på kemikalier Frånvarande MPMiljöpartiet röstade för
Källa: Sveriges riksdag. Kammarkoll är en oberoende tjänst.