Så har Andreas Ahlqvist röstat

november 2026

1. 11 november 2026

   Stärkt konstitutionell beredskap vid krig och svåra kriser (KU6) – Debatten i Kammarkoll

   Vad handlade det om?

   Riksdagen sa ja till grundlagsändringar i regeringsformen och ändringar i riksdagsordningen. Ändringarna handlar bland annat om att riksdagen och regeringen ska ges bättre förutsättningar att i krig och andra svåra kriser fullgöra sina uppgifter och fatta nödvändiga beslut på legal grund. Beslutet gäller ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. Ändringarna innebär bland annat följande: Riksdagens möjligheter att sammanträda stärks. Riksdagens krigsdelegation behålls för krig och krigsfara, och reglerna om delegationen justeras. Bland annat får talmannen en roll som motsvarar den i riksdagen. Vidare ska en ledamot som blir statsråd inte längre kunna ingå i delegationen. Det införs nya bestämmelser om normgivning i allvarliga fredstida krissituationer. Regleringen innebär att riksdagen med kvalificerad majoritet ska kunna ge regeringen särskilda befogenheter att meddela föreskrifter om det behövs för att hantera krissituationen. Befogenheterna ska när som helst kunna återkallas av riksdagen. Riksdagen antar också förslag till vissa lagtekniska och redaktionella ändringar i riksdagsordningen, samt en redaktionell ändring i offentlighets- och sekretesslagen. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027. En ändring i en huvudbestämmelse i riksdagsordningen börjar gälla den 2 januari 2027. Eftersom beslutet gäller regeringsformen som är en grundlag krävs att riksdagen röstar likadant två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Samma regler gäller i detta fall ändringarna i riksdagsordningens huvudbestämmelser i det vilande förslaget. Det första beslutet om förslaget togs den 3 december 2025 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval.

   • Vilande förslag För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
   • Ändring i en huvudbestämmelse i riksdagsordningen För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för

2. 11 november 2026

   Ja till grundlagsändringar om abort, medborgarskap och föreningsfrihet (KU9) – Debatten i Kammarkoll

   Vad handlade det om?

   Riksdagen sa ja till grundlagsändringar i regeringsformen som bland annat handlar om att abort ska bli en grundlagsskyddad fri- och rättighet. Beslutet gäller ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. Det vilande förslaget om ändringar i regeringsformen innebär att rätten till abort införs i regeringsformen som en ny grundläggande fri- och rättighet det ska bli möjligt att genom lag ta det svenska medborgarskapet ifrån en person som har dubbla medborgarskap och som har fått medborgarskapet på felaktiga grunder eller som har dömts för brott som allvarligt skadar Sveriges vitala intressen föreningsfriheten, det vill säga friheten att bland annat starta föreningar, ska kunna begränsas genom lag när det gäller sammanslutningar som ägnar sig åt allvarlig brottslighet för ekonomisk vinning eller annan otillbörlig fördel. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027. Eftersom beslutet gäller ändringar i regeringsformen som är en grundlag krävs att riksdagen röstar likadant två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det första beslutet om förslaget togs den 20 maj 2026 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval.

   • Vilande förslag För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för

3. 4 november 2026

   Tillgången till personal i det militära försvaret ska förbättras (FöU2) – Debatten i Kammarkoll

   Vad handlade det om?

   Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att förbättra tillgången till personal inom det militära försvaret i syfte att stärka dess uthållighet. Exempelvis ska värnplikten bli förlängd och antalet beredskapstjänstgöringsdagar utökas, vid höjd beredskap. Det innebär bland annat att värnpliktiga som nått den övre åldersgränsen för värnplikt, som är 47 år, ska fortsatt ha tjänstgöringsplikt om de har blivit inkallade till beredskaps­tjänstgöring eller krigstjänstgöring före slutet av det kalenderår när han eller hon fyller 47 år. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027.

   • Villkor för förlängd värnplikt för tidigare yrkes- och reservofficerare För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för

4. 4 november 2026

   Stärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende (KU4) – Debatten i Kammarkoll

   Vad handlade det om?

   Riksdagen sa ja till ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen. Ändringarna handlar om att det ska bli svårare att ändra grundlagarna och om ökat skydd och stärkt oberoende för domstolarna. Beslutet gäller ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket betyder att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. Ändringarna i regeringsformen innebär bland annat att det ska bli svårare att ändra grundlagarna. Det kommer exempelvis att ställas krav på att minst hälften av riksdagsledamöterna säger ja till ett beslut att anta ett grundlagsförslag som vilande och att minst två tredjedelar av riksdagens ledamöter säger ja till det andra beslutet att anta förslaget – efter att riksdagsval har hållits mellan de båda omröstningarna. Dessa krav ska även gälla vid ändringar av huvudbestämmelser i riksdagsordningen. Ändringarna innebär även att skyddet för domstolarnas och domarnas oberoende långsiktigt stärks. Bland annat ska den myndighet som ansvarar för administrationen av domstolarna ledas av en styrelse där en majoritet av ledamöterna är domare. Myndigheter under regeringen ska inte heller längre kunna utöva tillsyn över domstolarnas rättskipande verksamhet. Syftet är att stärka det institutionella skyddet för Sverige som demokratisk rättsstat. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2027. Eftersom beslutet gäller ändringar i regeringsformen som är en grundlag krävs att riksdagen röstar likadant två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Samma regler gäller i detta fall ändringar i riksdagsordningen. Det första beslutet om förslaget togs den 1 oktober 2025 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval.

   • Vilande förslag Emot utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade emot