Så har Anna Starbrink röstat
Röstade emot sitt parti en gång. Frånvarande vid 39 av 154 omröstningar.
Varje punkt i riksdagens betänkanden som det röstades om, med hur personen röstade och hur partiet röstade. Utskottet är gruppen ledamöter som föreslog beslutet; emot betyder oftast för ett annat förslag, en reservation. Där partiet var delat räknas ingen röst som emot partiet.
Röstade emot partiet
- Stärkt konsumentskydd mot riskfylld kreditgivning och överskuldsättning (CU5)Ett skuld- och kreditregister För utskottets förslag Emot partiet LLiberalerna röstade emot
Alla omröstningar, betänkande för betänkande
Nej till motioner om integration (AU5)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag om integration i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar bland annat om bosättningslagen, målgruppen för etableringsprogrammet, etableringsinsatserna och utanförskap. Riksdagen hänvisar till pågående arbete.
- Bosättningslagen Frånvarande LLiberalerna röstade för
- Etableringsinsatserna Frånvarande LLiberalerna röstade för
- Nyanlända kvinnors etablering Frånvarande LLiberalerna röstade för
Nej till motioner om ersättningsrätt samt insolvens- och utsökningsrätt (CU10)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar bland annat om ersättningsrättsliga frågor, som till exempel frågor om försäkringar och skadestånd. Andra handlar om insolvens- och utsökningsrättsliga frågor, det vill säga vad som ska gälla för personer och företag som inte kan betala sina skulder. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i många av de frågor som förslagen handlar om.
- Utmätning efter bristande kreditprövning Frånvarande LLiberalerna röstade för
- Betalningsplanen vid skuldsanering Frånvarande LLiberalerna röstade för
- Slutlig preskription Frånvarande LLiberalerna röstade för
- Avlägsnande av otillåtna bosättningar Frånvarande LLiberalerna röstade för
Nej till motioner om fastighetsrätt (CU8)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner om fastighetsrätt. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om tomträtt, expropriationsersättning, förköpslag och jordförvärvslagstiftningen. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår i många av de frågor som förslagen handlar om.
- Tomträtt Frånvarande LLiberalerna röstade för
- Översyn av fastighetsbildningslagen Frånvarande LLiberalerna röstade för
- Förköpslag Frånvarande LLiberalerna röstade för
Nej till motioner om jakt och viltvård (MJU7)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag som rör jakt och viltvård i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar till exempel om en översyn av jaktlagstiftning och jakttider, en viltmyndighet, älgförvaltning, vildsvinsförvaltning, skarvförvaltning, blyammunition, jakt och viltvårdsuppdraget, jakt på säl och jakt på rovdjur. Riksdagen hänvisar bland annat till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.
- Viltförvaltningsdelegationerna Frånvarande LLiberalerna röstade för
- Vilt- och klövviltsförvaltning Frånvarande LLiberalerna röstade för
- Skarvförvaltning Frånvarande LLiberalerna röstade för
- Jakt på säl Frånvarande LLiberalerna röstade för
Skrivelse om Sis särskilda ungdomshem har behandlats (SoU11)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av Statens institutionsstyrelses (Sis) särskilda ungdomshem och brister i statens tvångsvård av barn och unga. Riksrevisionens övergripande slutsats är att Sis inte når målen med verksamheten på Sis-hemmen och att de barn och unga som placeras på hemmen inte får en effektiv vård och behandling. Bland annat menar Riksrevisionen att Sis uppdrag är otydligt när det gäller vilka målgrupper Sis ska ta emot, och att Sis bör säkerställa att personalen på ungdomshemmen har rätt kompetens för att bedriva vård och behandling. I sin skrivelse instämmer regeringen delvis i det som Riksrevisionen lyft fram som brister i verksamheten. Vidare pekar regeringen på att den vidtagit åtgärder mot bland annat dessa brister, och att åtgärder planeras. Med detta anser regeringen att rapporten är slutbehandlad. Riksdagen konstaterar att regeringen vidtagit och planerar åtgärder och beslutar därmed att avsluta ärendet genom att lägga regeringens skrivelse till handlingarna.
- Kompetens Frånvarande LLiberalerna röstade för
- Uppföljning och redovisning Frånvarande LLiberalerna röstade för
Nej till motioner om läkemedel och tandvård (SoU14)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag om läkemedel och tandvård. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om utskrivning av läkemedel, översyn av apoteksmarknaden och högkostnadsskyddet för tandvården. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.
- Tillgänglighet till läkemedel Frånvarande LLiberalerna röstade för
- Läkemedel och psykisk hälsa Frånvarande LLiberalerna röstade för
- Läkemedel och miljö Frånvarande LLiberalerna röstade för
- Översyn av apoteksmarknaden Frånvarande LLiberalerna röstade för
- Personalförsörjning och förebyggande tandvård Frånvarande LLiberalerna röstade för
Nej till motioner om socialtjänstens arbete (SoU18)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag om socialtjänstens arbete i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom de områden som förslagen gäller. Förslagen handlar bland annat om utveckling av socialtjänstens arbete, stöd till anhöriga, försörjningsstöd och hemlöshet.
- Utveckling av socialtjänstens arbete Frånvarande LLiberalerna röstade för
- Arbetsförhållanden inom socialtjänsten Frånvarande LLiberalerna röstade för
- Stöd till anhöriga Frånvarande LLiberalerna röstade för
- Försörjningsstöd och övriga stödinsatser Frånvarande LLiberalerna röstade för
- Aktivitetskrav för rätt till försörjningsstöd Frånvarande LLiberalerna röstade för
Kompletterande bestämmelser till EU-förordning om bränslen för sjötransport (TU8)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en komplettering till EU-förordningen om användning av förnybara och koldioxidsnåla bränslen för sjötransport, som började gälla den 1 januari 2025. I och med förordningen infördes ett gränsvärde för hur mycket växthusgas som får släppas ut i genomsnitt per år av de drivmedel som fartyg inom den kommersiella sjöfarten använder. Regeringens förslag innehåller bland annat bestämmelser om när och hur svenska myndigheter kan besluta om straffavgifter för rederier som bryter mot EU-förordningen. Förslaget anger även vilka befogenheter svenska tillsynsmyndigheter ska ha vid tillsyn av att förordningen följs. Den nya lagen börjar gälla den 1 mars 2025.
- Regeringens lagförslag Frånvarande LLiberalerna röstade för
Nej till motioner om förskolan (UbU8)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag som rör förskolan i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar till exempel om deltagande i förskola, kvalitet och likvärdighet i förskolan samt personalkategorier och kompetens i förskolan. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.
- Omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds Frånvarande LLiberalerna röstade för
- Barngruppernas storlek och personaltäthet i förskolan Frånvarande LLiberalerna röstade för
- Stöd och likvärdighet i förskolan Frånvarande LLiberalerna röstade för
- Skyddad yrkestitel för barnskötare Frånvarande LLiberalerna röstade för
Skrivelse om Kriminalvårdens behandlingsverksamhet har behandlats (JuU19)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av Kriminalvårdens behandlingsverksamhet. I skrivelsen redogör regeringen för sin bedömning av slutsatser och rekommendationer som Riksrevisionen har lämnat i rapporten Verktyg för förändring – Kriminalvårdens behandlingsverksamhet. Riksrevisionens granskning visar på att Kriminalvårdens behandlingsverksamhet inte fullt ut bedrivs på ett effektivt sätt, vilket regeringen i huvudsak instämmer i. Enligt regeringen är det viktigt att Kriminalvården prioriterar behandlingsverksamheten och planeringen av verkställigheten för dömda med medelhög eller hög risk för återfall. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa även nej till ett antal förslag i motioner inom samma område.
- Vissa frågor om Kriminalvårdens behandlingsverksamhet För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Utredning om förutsättningarna för att genomföra kammarens sammanträden (KU14)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till ett förslag om att låta en utredning se över förutsättningarna för att säkerställa genomförandet av sammanträden i kammaren och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen. Riksdagen sa också nej till cirka 40 förslag om riksdagens arbetsformer i motioner från den allmänna motionstiden 2024 och hänvisar bland annat till pågående utredningsarbete. Förslagen handlar bland annat om riksmötets öppnande, placeringen i riksdagens plenisal, motionsrätten, en utredning om oppositionens ställning samt riksdagsledamöternas ekonomiska villkor.
- Utredning om oppositionens ställning För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Riksdagsledamöternas ekonomiska villkor För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Svenska språket i riksdagen För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Lobbyism För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Sänkt alkoholskatt för öl från oberoende småbryggerier (SkU11)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om sänkt alkoholskatt för öl från oberoende småbryggerier. För att omfattas av skattesänkningen får producentens årsproduktion uppgå till som mest 3 miljoner liter öl. De producenter som hamnar inom kategorin med lägst produktion ges skattenedsättning med 50 procent. Nedsättningen minskar sedan stegvis med 10 procentenheter per kategori. Syftet med de nya reglerna är att förbättra de ekonomiska förutsättningarna för små ölproducenter att bedriva sin verksam-het. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025.
- Förändrad omfattning på nedsättningen av alkoholskatten För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Nej till motioner om folkhälsa (SoU12)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag om folkhälsa i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp. Motionerna handlar bland annat om hälsosamma levnadsvanor, vaccinationer och psykisk hälsa.
- TBE För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- HPV För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Hälsosam livsmedelskonsumtion m.m. För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Strategi mot stressrelaterad ohälsa För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Ungdomsmottagningarnas uppdrag För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Nej till motioner om alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel (SoU13)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 150 förslag i motioner om bland annat alkohol, narkotika och tobak från den allmänna motionstiden 2024. Främst med hänvisning till pågående arbete. Motionerna handlar bland annat om alkohollagstiftningen, narkotikapolitiken samt tobak och tobaksfria nikotinprodukter.
- Alkohollagens krav på matservering och eget kök För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Narkotikapolitiken För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Tobak och tobaksfria nikotinprodukter m.m. För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Tobaksförebyggande arbete m.m. För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Nej till motioner om studiestöd (UbU7)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 40 förslag om studiestöd som inkommit under den allmänna motionstiden 2024. Detta med hänvisning till bland annat pågående arbete. Förslagen handlar exempelvis om villkor för studiestöd och avskrivning av studielån.
- Förändrade villkor för studiestöd För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Översyn av studiestödssystemet För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Avskrivning av studielån och examenspremie För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Studiestartsstöd För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Nej till motioner om associationsrätt (CU11)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag om associationsrätt i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar exempelvis om bokföringslagen, krav på aktiekapital och tvångslikvidation. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i de frågor som förslagen gäller.
- Krav på aktiekapital och tvångslikvidation För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Näringsförbud För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Företags rapportering om hållbarhet och mångfald För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Den kommunala bostadsförsörjningen ska förbättras (CU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som ska skapa bättre förutsättningar för kommunernas arbete med bostadsförsörjning. Lagändringarna innebär bland annat vissa förtydliganden gällande kommunala bostadsförmedlingar. En sådan bostadsförmedling ska huvudsakligen förmedla lägenheter i turordning efter kötid för att ha rätt att ta ut köavgift. Genom lagändringen ska det bli tydligare att en kommunal bostadsförmedling har rätt att ta ut köavgift även om den reserverar lägenheter för vissa kategorier av sökande eller fördelar lägenheter enligt ett förturssystem. Lagändringarna innebär också att nuvarande kommunala riktlinjer för bostadsförsörjningen ersätts av en handlingsplan. I handlingsplanen ska kommunerna redogöra för behovet av nya bostäder och ta hänsyn till behovet av samordning med andra kommuner både i planeringen och vid bostadsbyggandet. Riksdagen riktar även en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att se över hur användandet av reservationer och förtur vid kommunal bostadsförmedling kan begränsas. Tillkännagivandet kom med anledning av två förslag i följdmotioner. Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2025.
- Nationell handlingsplan för bostadsförsörjningen För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Hyresgarantier För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Kötid och förtur Avstod LLiberalerna avstod
- Utvärdering av lagstiftningen För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Ny ordning för asylsökandes boende (SfU11)
Vad handlade det om?
Asylsökande ska som huvudregel endast ha rätt till ekonomiskt bistånd om de uteslutande bor på det asylboende som de har tilldelats. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna innebär att Migrationsverket får möjlighet att undersöka utrymmen på asylboendena i syfte att kontrollera att asylsökanden bor på den tilldelade boendeplatsen. Syftet är att säkerställa att de asylsökande inte lever i utanförskap eller ekonomisk och social utsatthet, och är en förutsättning för att asylprocessen och återvändandearbetet ska fungera effektivt. Vidare ska en ansökan om uppehållstillstånd betraktas som återkallad för asylsökande som inte bor på ett asylboende och inte har underrättat Migrationsverket om sin bostadsadress. Dessutom införs en lagreglerad skyldighet för asylsökande att delta i samhällsintroduktion. De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2025.
- Avslag på propositionen För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Regeringens lagförslag För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Eget boende För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Nej till motioner om offentlighet, sekretess och integritet (KU7)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 25 förslag i motioner om offentlighet, sekretess och integritet från den allmänna motionstiden 2023 och 2024. Förslagen handlar till exempel om informationsutbyte mellan myndigheter och kommuner, handel med personuppgifter, personlig integritet och digital marknadsföring. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
- Informationsutbyte mellan myndigheter och kommuner För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Personlig integritet och digital marknadsföring För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Nej till motioner om allmänna helgdagar med mera (KU8)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 19 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar bland annat om minnesdagar, allmänna flaggdagar, regler om flaggning, skånska flaggans status, Sveriges nationalsång och en utmärkelse för utlandssvenskar. Anledningen är bland annat att allmänna flaggdagar nyligen setts över och att riksdagen anser att det saknas skäl till att ställa sig bakom övriga förslag.
- Allmänna flaggdagar För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Regler om flaggning För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Större naturvårdshänsyn vid fiske i Natura 2000-områden (MJU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär lagändringar för ökad naturvårdshänsyn vid fiske i Natura 2000-områden. Beslutet innebär bland annat att regler ska kunna utfärdas om fisket innebär en försämring av livsmiljön i området. Natura 2000 är naturområden inom EU som har ett särskilt skyddsvärde. De nya reglerna föreslås börja gälla den 1 mars 2025.
- Övrigt om reglering av fiske i havet för skydd av marina områden För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Kapacitetsmekanism ska förhindra effektbrist i elsystemet (NU11)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om finansiering av en så kallad kapacitetsmekanism för elmarknaden. Mekanismen kan behöva användas för att balansera Sveriges elsystem vid risk för effektbrist, så att elproduktionen alltid är lika stor som elförbrukningen. Regeringens förslag innebär att Svenska kraftnät får ta ut en avgift från de elföretag som är ansvariga för att balansen hålls. Avgiften ska täcka myndighetens kostnader för att upprätthålla kapacitetsmekanismen. Lagen börjar gälla den 16 mars 2025. Riksdagen beslutade också att säga nej till flera förslag som rör kapacitetsmekanismen, varav två är från den allmänna motionstiden 2024.
- Miljökrav på kapacitetsmekanismen För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Redogörelse för statens bolagsportfölj (NU4)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om 2024 års redogörelse för företag med statligt ägande. Skrivelsen innehåller verksamhetsberättelsen för de företag som finns i statens bolagsportfölj. Det är viktigt att regeringen årligen lämnar sin skrivelse för att riksdagen ska kunna följa utvecklingen i bolagsportföljen. Riksdagen vill också att regeringen fortsätter att utveckla innehållet i skrivelsen så att man får en god bild av utvecklingen i de statliga bolagen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutats. Riksdagen beslutade också att säga nej till cirka 60 förslag i motioner som handlar om statens ägande och förvaltning av företag. Av dessa har cirka 40 förslag inkommit under den allmänna motionstiden 2024.
- Översyn av statens företagsägande För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Statligt ägda företags klimatarbete För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Lernia AB För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Postnord AB För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Skrivelse om Allmänna arvsfonden har behandlats (SoU8)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om Allmänna arvsfonden. Riksrevisionens slutsats är att systemet med Allmänna arvsfonden varken fungerar ändamålsenligt eller effektivt. Riksrevisionen rekommenderar att nuvarande system med Allmänna arvsfonden avvecklas och att ett nytt system införs för att hantera arv efter avlidna utan arvingar och testamente. I sin skrivelse håller regeringen till viss del med om de rekommendationer som Riksrevisionen lämnar i sin rapport, men menar också att Riksrevisionens slutsatser bygger på ett begränsat underlag. Mot bakgrund av Allmänna arvsfondens betydelse för civilsamhället behövs det enligt regeringen en fördjupad analys innan en eventuell process inleds för att avveckla eller förändra systemet med Allmänna arvsfonden. Med anledning av granskningen har regeringen exempelvis påbörjat ett arbete för att stärka kontroll- och granskningsfunktionerna hos ansvariga myndigheter för arvsfonden. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till förslag i motioner, varav ett är från den allmänna motionstiden 2024.
- Allmänna arvsfondens stödverksamhet För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Skrivelse om statens insatser för barnkonventionen har behandlats (SoU9)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse som gäller Riksrevisionens rapport om statens insatser för att stärka efterlevnaden av barnkonventionen. Riksrevisionens granskning har omfattat regeringen, Barnombudsmannen och tre skolmyndigheter: Specialpedagogiska skolmyndigheten, Skolverket och Skolinspektionen. Den övergripande slutsatsen är att statens insatser inte har varit tillräckligt effektiva. Bristerna handlar bland annat om att det saknas kunskap om vad barnets rättighet innebär i praktiken för olika verksamheter. Regeringen instämmer i de flesta av Riksrevisionens bedömningar. I skrivelsen pekar regeringen på ett antal åtgärder som redan har vidtagits för att främja barnkonventionen, exempelvis strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige och åtgärder för att förstärka Barnombudsmannen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Fortsatt barnrättsarbete För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
47,8 miljarder till EU-avgiften (FiU5)
Vad handlade det om?
Cirka 47,8 miljarder kronor ur statens budget ska gå till EU-avgiften för 2025, föreslår regeringen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa också ja till att regeringen får ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten 2025. Riksdagen sa nej till ett förslag som rör EU-budgeten. Förslaget inkom under allmänna motionstiden 2024. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Frågor om Europeiska unionens budget För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Ja till regeringens förslag om totalförsvaret under 2025–2030 (FöU2)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett övergripande mål för totalförsvaret nya mål för det militära och det civila försvaret inriktningen för Försvarsmaktens krigsorganisation. Regeringens förslag innebär en kraftig förstärkning av totalförsvaret, som består av både militär och civil verksamhet.
- Totalförsvarets inriktning och förmåga För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Breddad hotbild För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Framtida försvarsbeslut och Försvarsberedningens roll För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Värnplikt För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Minskad klimat- och miljöpåverkan För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Materielförsörjning För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Mål för det civila försvaret För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps uppdrag och ansvar För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
8,3 miljarder kronor till näringslivet (NU1)
Vad handlade det om?
Cirka 8,3 miljarder kronor ut statens budget för 2025 ska gå till utgiftsområdet Näringsliv. Riksdagen sa ja till regeringens budgetförslag på området. Mest pengar, drygt 3,4 miljarder kronor, går till anslaget Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling. Det näst största anslaget Institutens strategiska kompentensmedel får 881 268 miljoner kronor. Anslaget Exportfrämjande åtgärder får drygt 484 367 miljoner kronor. Riksdagen godkänner också förslagen till bemyndiganden om ekonomiska åtaganden och om att ändra uppdraget för AB Göta kanalbolag. Riksdagen säger nej till sju förslag från den allmänna motionstiden 2024 som bland annat innehåller alternativa budgetförslag. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Mål för turismpolitiken inom området Näringspolitik För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Mål för Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
44,5 miljarder till internationellt bistånd (UU2)
Vad handlade det om?
Totalt cirka 44,5 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Internationellt bistånd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Den största delen av pengarna, drygt 42,4 miljarder kronor, går till biståndsverksamhet. Bland övriga anslag inom utgiftsområdet finns exempelvis Sidas förvaltningsanslag och Folke Bernadotteakademin. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om bemyndiganden om ekonomiska åtaganden och om att upphäva vissa riksdagsbindningar när det gäller politiken för global utveckling. Samtidigt sa riksdagen nej förslag i motioner från allmänna motionstiden 2024, bland annat alternativa budgetförslag. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Upphävande av riksdagsbindningar avseende politiken för global utveckling För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Bistånd enligt OECD-Dacs regelverk För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Stor satsning på Sveriges vägar och järnvägar (TU5)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ekonomisk ram, på totalt 1 171 miljarder kronor, som under tolv år ska användas för att rusta upp Sveriges transportinfrastruktur. Summan räknas i 2025 års priser. Under perioden 2026–2037 ska medlen användas till både upprätthållande och utveckling av bland annat vägar och järnvägar. 354 miljarder ska användas till att upprätthålla statliga vägar och 210 miljarder ska användas till att upprätthålla statliga järnvägar. 607 miljarder ska användas till att utveckla transportsystemet. Bland annat gäller det utveckling av statliga järnvägar och vägar, trimnings- och miljöåtgärder i befintlig infrastruktur samt statlig medfinansiering till vissa regionala kollektivtrafikanläggningar.
- Ekonomiska ramar för 2026-2037 För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Svensk beväpnad styrka ställs till förfogande för Natos avskräckning och försvar (UFöU2)
Vad handlade det om?
Riksdagen godkände att regeringen ställer en svensk väpnad styrka till förfogande till och med den 31 december 2025. Syftet är att bidra till Natos samlade avskräckning och försvar av det nordatlantiska området. Den väpnade styrkan ska bestå av markförband, specialförband och amfibieförband med högst 1 200 personer, högst sex örlogsfartyg med tillhörande personal och högst 24 stridsflygplan med tillhörande personal. Det svenska bidraget gäller bland annat markförband till Natos multinationella brigad i Lettland (FLF Lettland).
- Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025 För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Det svenska bidraget och agendan för kvinnor, fred och säkerhet För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
33,8 miljarder till studiestöd (UbU2)
Vad handlade det om?
Totalt cirka 33,8 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Studiestöd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Mest pengar, drygt 20,4 miljarder kronor, går till studiemedel. Drygt 4,8 miljarder kronor går till omställningsstudiestöd och drygt 4,5 miljarder kronor går till studiehjälp. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Mål för utgiftsområde 15 För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
3,2 miljarder till samhällsplanering (CU1)
Vad handlade det om?
Totalt cirka 3,2 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Mest pengar, cirka 1,4 miljarder kronor, går till investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande. Investeringsstödet är under avveckling. Knappt 300 miljoner går till bostadspolitisk utveckling och cirka 900 miljoner går till Lantmäteriet. Boverket får cirka 300 miljoner och Konsumentverket cirka 200 miljoner kronor. Utskottet föreslår även att riksdagen säger nej till alternativa budgetförslag i motioner. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Bostadspolitiskt mål För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
123 miljarder till ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (SfU1)
Vad handlade det om?
Totalt cirka 123 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Riksdagen säger ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet. Riksdagen säger också ja till regeringens förslag om ändringar i bland annat socialförsäkringsbalken och om ett bemyndigande om ekonomiska åtaganden. Samtidigt föreslår säger riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Mest pengar, cirka 53,9 miljarder kronor, går till anslaget Sjukpenning och rehabilitering. Det näst största anslaget Aktivitets- och sjukersättningar får cirka 51,7 miljarder kronor. Anslaget Försäkringskassan får cirka 10,8 miljarder kronor. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Mål för utgiftsområde 10 För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Arbetsgivare blir skyldiga att deklarera uppgifter om frånvaro vid vab (SfU9)
Vad handlade det om?
Regeringen har föreslagit att uppgifter om anställdas frånvaro ska lämnas till Skatteverket. Det gäller i de fall frånvaron kan ge rätt till föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning, så kallad vård av barn (vab). Riksdagen sa ja till förslaget. Enligt förslaget ska Skatteverket samla in uppgifterna i samband med arbetsgivardeklarationen, sedan lämnas de över till Försäkringskassan. Försäkringskassan använder uppgifterna i sin kontroll av föräldrapenningsförmånerna. Regeringens förslag innehåller också en bestämmelse om sekretess som ska gälla i det fall en uppgift om frånvaro inte hör till denna typ av ärende hos Försäkringskassan. Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2025.
- Uppgifter som ska lämnas i samband med arbetsgivardeklarationen För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
120,3 miljarder till hälsovård, sjukvård och social omsorg (SoU1)
Vad handlade det om?
Totalt cirka 120,3 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Hälsovård, sjukvård och social omsorg. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet. Mest pengar, knappt 41,1 miljarder kronor, går till anslaget Bidrag för läkemedelsförmånerna. Det näst största anslaget, knappt 26,9 miljarder kronor, går till kostnader för statlig assistansersättning. Anslaget Bidrag till folkhälsa och sjukvård får drygt 11,2 miljarder kronor. Riksdagen sa också säga ja till regeringens förslag om vissa bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, och att godkänna en investeringsplan. Dessutom godkände riksdagen förslag som handlar om mål för folkhälsopolitiken. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner och övriga motioner. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Mål för folkhälsopolitiken inom utgiftsområde 9 För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Övrig fråga om utgiftsområde 9 För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Riksdagen står bakom regeringens säkerhetspolitiska inriktning i försvarspropositionen (UFöU1)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat säkerhetspolitikens förutsättningar och inriktning för de närmaste sex åren. Inriktningen är en del av regeringens proposition Totalförsvaret 2025–2030. Riksdagen ställer sig bakom regeringens redovisade inriktning för den aktuella perioden. Bland annat framhåller såväl regeringen som riksdagen att Sveriges stöd till Ukraina ska vara uthålligt och långsiktigt Sverige ska vara en trovärdig och pålitlig medlem i Nato och föra en solidarisk allianspolitik för att stärka säkerheten och stabiliteten i vårt närområde och hela det euroatlantiska området politisk dialog och diplomati är viktiga verktyg för att stärka Sveriges säkerhet och främja svenska intressen klimatförändringar utgör ett hot i sig och öka internationella spänningar och instabilitet samt fördjupar existerande konflikter. Samtidigt beslutade riksdagen att säga nej till de förslag om säkerhetspolitik som inkommit i motioner, varav ett fyrtiotal är från den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen hänvisar till regeringens bedömningar och ställningstaganden i propositionen.
- Säkerhetspolitisk inriktning För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Stöd till Ukraina För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Sveriges medlemskap i Nato För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Nato Centre of Excellence om Ryssland För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Natos strategiska avskräckning m.m. För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Demokratifrågor och nedrustning inom Nato För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Svenskt deltagande i internationella insatser För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
169 miljarder till försvar och krisberedskap (FöU1)
Vad handlade det om?
Totalt cirka 169 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Försvar och samhällets krisberedskap. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Mest pengar, drygt 66 miljoner, går till förbandsverksamhet och beredskap. Drygt 59 miljarder går till anskaffning av materiel och anläggningar och knappt 23 miljarder går till stöd till Ukraina. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om exempelvis ekonomiska bemyndiganden och investeringsplaner. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Mål och resultatredovisning för utgiftsområde 6 Frånvarande LLiberalerna röstade för
- Stöd till Ukraina Frånvarande LLiberalerna röstade för
Det ska bli möjligt för Sis att hålla barn och unga i avskildhet i anslutning till dygnsvilan (SoU5)
Vad handlade det om?
Enligt ett förslag från regeringen ska Statens institutionsstyrelse, Sis, få möjlighet att i vissa fall hålla barn och unga i avskildhet i anslutning till dygnsvilan på särskilda ungdomshem. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Avskildhet i anslutning till dygnsvilan kan ske om det är nödvändigt med hänsyn till ordningen eller säkerheten på det särskilda ungdomshemmet. En annan anledning kan vara att förhindra att barnet eller ungdomen avviker från hemmet. Syftet med förslaget är att öka tryggheten och säkerheten. Förslaget gäller barn och unga som vårdas på en låsbar enhet på ett särskilt ungdomshem med förhöjd säkerhetsnivå eller avtjänar sluten ungdomsvård. Lagändringarna börjar gälla 15 december 2024.
- Regeringens lagförslag Frånvarande LLiberalerna röstade för
- Bemanning Frånvarande LLiberalerna röstade för
- Tidsbegränsad lagstiftning Frånvarande LLiberalerna röstade för
- Klagomålsfunktion Frånvarande LLiberalerna röstade för
- Utvärdering m.m. Frånvarande LLiberalerna röstade för
2,3 miljarder till internationell samverkan (UU1)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet Internationell samverkan ska fördelas. Totalt handlar det om cirka 2,3 miljarder kronor ur statens budget. Mest pengar går till avgifter till internationella organisationer, cirka 1,4 miljarder kronor. Utrikes- och säkerhetspolitiskt strategiska insatser får cirka 344 miljoner kronor och freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet får cirka 185 miljoner kronor. Riksdagen sa därmed nej till alternativa budgetförslag som inkommit i motioner under den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Statens budget inom utgiftsområde 5 Frånvarande LLiberalerna röstade för
Skrivelse om nationell säkerhetsstrategi har behandlats (UU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om nationell säkerhetsstrategi. I strategin definieras Sveriges nationella säkerhetsintressen. Den nationella säkerhetsstrategin är avsedd att ge en långsiktig inriktning av regeringens arbete med nationell säkerhet. Strategin ska också vara vägledande för arbetet med nationell säkerhet i Sverige lokalt, nationellt och internationellt. Strategin kommer också att ligga till grund för regeringens styrning av myndigheter och andra regeringsbeslut. Riksdagen konstaterar i enlighet med regeringens strategi att riksdag och regering har det yttersta ansvaret för att värna Sveriges fred, frihet och säkerhet. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Övergripande om nationell säkerhetsstrategi För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Ett motstånds- och konkurrenskraftigt Sverige För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Barns skydd mot våld i hemmet stärks (CU4)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som ska stärka barns skydd mot våld i hemmet samt stärka tryggheten och stabiliteten för barn som är placerade i familjehem. Förslagen innebär framför allt att man ska ta särskild hänsyn till risken att ett barn kan fara illa vid bedömningen om vad som är bäst för barnet i frågor om vårdnad, boende och umgänge. Det ska uppnås genom följande förändringar. Förbättra domstolarnas beslutsunderlag vid bedömningen om ett barn riskerar att fara illa. Domstolen ska i svår-bedömda mål eller ärenden om vårdnad, boende och umgänge begära ett expertutlåtande från en legitimerad psykolog. Barnets rätt till umgänge med en förälder som barnet inte bor med ska endast gälla när umgänget är förenligt med barnets bästa. Det ska förtydligas vilka omständigheter som ska beaktas särskilt för att det ska bli aktuellt att flytta vårdnaden från barnets föräldrar till särskilt förordnade vårdnadshavare. Vid en sådan prövning hos socialnämnden och i domstol ska som huvudregel ett offentligt biträde utses för barnet och dess vårdnadshavare. Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2025.
- Kompetensen hos domare För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Stärkt konsumentskydd mot riskfylld kreditgivning och överskuldsättning (CU5)
Vad handlade det om?
Reglerna i konsumentkreditlagen som gäller högkostnadskrediter, bland annat ränte- och kostnadstak, ska utvidgas och gälla flertalet konsumentkrediter. Räntetaket sänks från 40 till 20 procentenheter utöver gällande referensränta. Regeringens förslag till ändringar i konsumentkreditlagen ska bland annat motverka riskfylld kreditgivning och att enskilda blir överskuldsatta för att de beviljas lån som de inte kan betala tillbaka. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen riktar även en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen med anledning av flera motionsyrkanden. Enligt utskottet bör regeringen vidta nödvändiga åtgärder för att ett system för register över skuld- och kreditinformation ska kunna inrättas. Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2025.
- Avräkningsordningen vid utmätning För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Ett skuld- och kreditregister För utskottets förslag Emot partiet LLiberalerna röstade emot
- Utvärdering av räntetaket För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Ja till utgiftsramarna och inkomsterna i budgetpropositionen för 2025 (FiU1)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till utgiftsramar och inkomstberäkning i regeringens budgetproposition för år 2025. Utgifterna beräknas uppgå till 1 428 miljarder kronor och inkomsterna beräknas till 1 374 miljarder kronor. Det innebär ett underskott i statens budget på 55 miljarder kronor för 2025. Riskdagen sa ja till utgiftstaket för staten och ja till förslag om skatte- och avgiftsregler som bland annat gäller förstärkning av det ordinarie jobbskatteavdrag och det förhöjda grundavdraget slopad avtrappning vid högre inkomstnivåer inom ramen för jobbskatteavdraget, jobbskatteavdraget för äldre och det förhöjda grundavdraget sänkt ersättningsnivå i beloppsregeln för expertskatt sänkt skatt på bensin och diesel avskaffad skatt på flygresor utvidgning av det s.k. växa-stödet en skattefri nivå för sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring avtrappat ränteavdrag för lån utan säkerhet ändrad bonus malus för husbilar och alternativbränslebilar. Vissa av dessa förslag har lagts fram i egna propositioner, men finns aviserade i budgetpropositionen och ingår i beräkningen av inkomsterna i budgeten. Samtliga lagändringar ska börja gälla den 1 januari 2025 utom de som gäller avskaffad skatt på flygresor som börjar gälla den 1 juli 2025 och ändrad malus för husbilar och alternativbränslebilar som börjar gälla den 1 februari 2025. Riksdagen sa även ja till regeringens inriktning för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. En lägre inflation och stabila långsiktiga inflationsförväntningar gör att fokus för den ekonomiska politiken nu kan skiftas från att bekämpa inflationen till att investera i att bygga Sverige rikare och tryggare igen. Politiken bör enligt regeringen inriktas på att fortsätta stärka hushållens köpkraft, återupprätta arbetslinjen och öka tillväxten. Riksdagen är av samma mening. Den något expansiva finanspolitiken ger stöd åt den lågkonjunktur som Sverige bedöms vara i även 2025. En lägre inflation, högre reallöner och lägre räntor bidrar till att hushållens konsumtion och investeringar väntas öka. Arbetsmarknaden återhämtar sig gradvis under 2025, men arbetslösheten väntas vara fortsatt hög 2025. Riksdagens beslut om utgiftsramarna för statens budget är styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena i budgeten.
- Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Fördjupat polissamarbete i gränsområdet mellan Sverige och Finland (JuU5)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till ett avtal mellan Sverige och Finland som innebär ett fördjupat polissamarbete i gränsområdet och samtidigt antogs de lagändringar som krävs för att genomföra avtalet. Lagförslagen innebär att finska polismän ska få utföra brådskande polisiära uppgifter på svenskt territorium i gränsområdet. Det föreslås också bestämmelser som gör det möjligt att föra in finska tjänstevapen in i landet. Bestämmelserna ska även reglera de finska polismännens befogenheter. Lagändringarna ska börja gälla dag som regeringen bestämmer.
- Tillsynsmöjligheter vid främmande stats myndighetsutövning i Sverige För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Anonyma vittnen tillåts (JuU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att låta det bli möjligt att vittna anonymt under förundersökning och brottmål i domstol. Enligt förslaget ska vittnen få lämna sina uppgifter under anonymitet om det finns en påtaglig risk för att de eller deras närstående utsätts för allvarlig brottslighet. För att lämna uppgifter anonymt ska straffet för brottet i fråga motsvara minst två års fängelse. Skälen för anonymiteten måste också väga upp för svårigheterna det innebär för den misstänkta eller tilltalades möjligheter att förbereda och utföra sitt försvar. Syftet med de nya reglerna är att stärka skyddet för vittnen och bryta tystnadskulturen i och runt de kriminella gängen. På så sätt ska förmågan att utreda och klara upp brott förbättras. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2025.
- Regeringens lagförslag För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Utvärdering m.m. För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Ytterligare åtgärder för att stärka skyddet för vittnen För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Ändrad åldersgräns för avgiftsfri tandvård (SoU4)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till att den avgiftsfria barn- och ungdomstandvården ska sänkas från 23 till 19 år. Regeringen bedömer att sänkt åldersgräns för avgiftsfri tandvård skapar resurser och kapacitet för en reform av tandvårdens högkostnadsskydd, där äldre med sämst munhälsa ska prioriteras. Unga vuxna mellan 20 och 23 år ska kunna få del av statligt tandvårdsstöd istället för avgiftsfri tandvård. Det statliga tandvårdsstödet är ett ekonomiskt stöd som består av allmänt tandvårdsbidrag, särskilt tandvårdsbidrag och skydd mot höga kostnader. Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2025.
- Ändrad åldersgräns för avgiftsfri tandvård För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Åtgärder mot brott som begås i och genom företag (CU3)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som syftar till att förebygga och bekämpa brott som begås i och genom företag. Lagförslagen innebär bland annat att Bolagsverket får möjlighet att kräva personlig inställelse, att företagskapning kriminaliseras, att förseningsavgifter höjs och att vissa regler för stiftelser anpassas i brottsförebyggande syfte. Riksdagen sa också nej till förslag i motioner, varav fyra är från den allmänna motionstiden 2024. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2025.
- Straffbestämmelsens framtida utformning För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Revisionsplikt för små aktiebolag För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Riksrevisionens rapport om statens skydd av hotade personer (JuU4)
Vad handlade det om?
I en skrivelse redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har gjort i rapporten Statens skydd av hotade personer – brister i omfattning och effektivitet. Rapporten visar att staten inte arbetar tillräckligt effektivt för att skydda hotade personer. Riksdagen ser positivt på de åtgärder som regeringen, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten har genomfört och kommer att genomföra. Det handlar bland annat om initiativ till lagändringar som gäller kontaktförbud och Skatteverkets förmedling av post till personer med skyddade personuppgifter, samt om flera myndighetsuppdrag. Riksdagen lade regeringens skrivelse om statens skydd av hotade personer till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till förslag i motioner, varav fyra är från den allmänna motionstiden 2024, med hänvisning till pågående arbete.
- Kontaktförbud För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Ja till inriktning för havsmiljöpolitiken (MJU5)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om inriktning för havsmiljöpolitiken. Förslaget innehåller övergripande principer som ska gälla för allt havsmiljöarbete. Regeringen vill stärka användningen av den så kallade ekosystemansatsen, ett arbetssätt för bevarande och långsiktigt hållbart användande av naturresurser, biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Bland annat ska arbetet med en hållbar förvaltning av fiskresurserna tydligare samordnas med övrigt havsmiljöarbete. Andra utgångspunkter är att övergödningen ska minska samt att Sverige bör utöka och förstärka skyddet av marina områden. I förslaget betonas även behovet av att Sverige fortsatt arbetar internationellt för att minska tillförseln av farliga ämnen till havsmiljön, samt arbetar aktivt för att EU:s kemikaliestrategi för hållbarhet genomförs. Riksdagen sa även nej till förslag i motioner, varav 70 yrkanden kommer från den allmänna motionstiden 2024.
- En ekosystembaserad havsförvaltning För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Åtgärder för att minska näringsförlusterna från jordbruket För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- EU:s gemensamma fiskeripolitik För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Mål för marint områdesskydd För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Tillståndskravet för hotell och pensionat tas bort (NU8)
Vad handlade det om?
Det ska inte längre krävas tillstånd för att öppna ett hotell eller ett pensionat. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Tillståndskravet ska ersättas med ett anmälningsförfarande. Det innebär att den som ska öppna ett hotell eller pensionat som ska kunna ta emot minst nio gäster samtidigt eller som har minst fem gästrum ska anmäla detta till Polismyndigheten. En anmälan ska vara skriftlig och innehålla ett fåtal uppgifter om anmälaren och verksamheten. Syftet med förändringen är att förenkla administrationen och därmed sänka kostnaderna för hotell- och pensionatsinnehavare. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2025.
- Övriga förslag För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Bättre tillgång till mätvärden för el-kunder (NU9)
Vad handlade det om?
Företagen på elmarknaden ska bli bättre på att ge sina kunder tillgång till mät- och förbrukningsuppgifter. Riksdagen sa ja till ett regeringsförslag som grundar sig på nya EU-regler på elmarknadsområdet. Syftet med det nya regelverket, som innebär ändringar i ellagen, är att kunderna bättre ska kunna anpassa och planera sin energianvändning. Lagändringarna börjar gälla den 5 januari 2025.
- Kostnader och avgifter För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Alla elever ska ha tillgång till ett bemannat skolbibliotek (UbU3)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i skollagen och bibliotekslagen. Ändringarna innebär att syftet med skolbibliotek ska tydliggöras samt att alla elever från förskoleklass till gymnasieskolan, som huvudregel, ska ha tillgång till ett skolbibliotek på den egna skolan. Skolbiblioteket ska också vara bemannat. Om det finns särskilda skäl, kan skolbiblioteket få finnas på en annan skola eller på ett folkbibliotek. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025.
- Tillhandahållande av skolbibliotek För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Sanktioner För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Statens insatser för att kortutbildade ska studera vidare (AU3)
Vad handlade det om?
Arbetslösa utan utbildning har större svårigheter att komma i arbete. Dessutom visar en rapport från Riksrevisionen att gruppen i för låg utsträckning utbildar sig till lediga jobb. Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som utgår från Riksrevisionens granskning om hur effektivt Arbetsförmedlingen arbetar för att öka kortutbildade arbetssökandes övergång till reguljär utbildning. Riksrevisionen pekar i sin rapport på brister i Arbetsförmedlingens arbete och i regeringens styrning av Arbetsförmedlingen. I skrivelsen redogör regeringen för de åtgärder som man vidtagit för att fler personer ska komma i arbete. Riksdagen välkomnar regeringens insatser som handlar om att en utbildad arbetskraft bättre kan möta arbetsmarknadens efterfrågan och på så sätt upprätthålla arbetslinjen. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, vilket innebar att ärendet avslutades.
- Träffsäkerhet vid anvisning och information till den som anvisas till reguljära studier För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Justerat studiestartsstöd För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Tydligare aktsamhetskrav vid byggprojekt (CU2)
Vad handlade det om?
Regeringen föreslår tydligare krav på att bygg-, rivnings- och markarbeten ska utföras aktsamt. Riksdagen sa ja till förslaget. Syftet är bland annat att minska risken för att människor eller egendom skadas. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2025.
- Aktsamhetskravets omfattning För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning (MJU4)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning. Syftet med lagändringarna är att skapa en modernare och mer effektiv miljöprövning och att förenkla regelverket genom större enhetlighet och tydligare kravnivåer. Bland annat ska så kallade ändringstillstånd kunna användas i en större utsträckning än idag, detta för att viljan att investera inte ska hämmas och att infasningen av ny teknik inte fördröjs. Dessutom ska giltighetstiden för tidsbegränsade tillstånd kunna förlängas med tre år. Lagändringarna innebär också att länsstyrelsens uppgifter under avgränsningssamrådet ska utvecklas för att öka möjligheten att få fram ett bra underlag. Även antalet partsmyndigheter minskas genom att Kammarkollegiet inte längre ska vara en sådan myndighet. Vidare görs ändringar för att det ska hållas fler muntliga förberedelser och att användningen av tidsplaner ska öka. Dessutom ska fler mål få avgöras utan huvudförhandling och utrymmet för digital handläggning ska öka. De nya bestämmelserna börjar att gälla den 1 januari 2025.
- Ändringstillstånd För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Kammarkollegiets roll som partsmyndighet För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Obligatorisk omprövning av miljövillkor För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Uppföljning och ytterligare åtgärder i fråga om tillståndsprocesser För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Nya regler för taxinäringen (TU2)
Vad handlade det om?
Beloppsgränsen då föraren är skyldig att lämna en särskild prisuppgift vid taxifärd ska höjas och knytas till prisbasbeloppet i stället för att anges med ett nominellt belopp. Dessutom ska ålderskravet för taxiförarlegitimation sänkas från 21 år till 20 år. De nya reglerna innebär att beloppsgränsen för när en taxiförare är skyldig att lämna en särskild prisuppgift ska vara 1,2 procent av prisbasbeloppet. Det innebär en höjning från 500 kronor till 680 kronor, med 2024 års prisbasbelopp. Bakgrunden till lagändringarna är framförallt inflationstakten och att taxibranschen har ett behov av att nyrekrytera förare. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i taxitrafiklagen. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2025.
- Regeringens lagförslag För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Riksdagen godkände nytt samarbetsavtal mellan EU och Chile (UU4)
Vad handlade det om?
Riksdagen godkände ett nytt samarbetsavtal mellan EU och Chile – ett så kallat avancerat ramavtal. Avtalet är en modernisering av det nuvarande avtalet och kommer bland annat att innehålla bestämmelser om politisk dialog och handel mellan EU och Chile. För att ramavtalet ska börja gälla krävs att det godkänns av var och en av EU:s medlemsstater. Det beror på att avtalet omfattar områden som faller under både EU:s och medlemsstaternas kompetens. I Sverige godkänns avtalet genom ett riksdagsbeslut.
- Godkännande av avancerat ramavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å enda sidan, och Republiken Chile, å andra sidan För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Skrivelse om läkemedelsförskrivningen har behandlats (SoU2)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse som gäller Riksrevisionens rapport: Läkemedelsförskrivningen – statens styrning och tillsyn. I rapporten framgår det att Riksrevisionens övergripande slutsats är att statens styrning av och tillsyn över läkemedelsförskrivningen inte är effektiv. Bland annat påtalar Riksrevisionen svårigheterna med statens försök att styra hälso- och sjukvården så att hela befolkningen får tillgång till jämlik vård, samtidigt som det kommunala självstyret kräver samordning för att minska regionala kostnadsskillnader i läkemedelsanvändningen. Regeringen rekommenderas att bland annat föra över statsbidraget för läkemedelsförmånerna till det generella statsbidraget för regioner inom anslaget för kommunalekonomisk utjämning. När det gäller rekommendationen att ändra statsbidragets konstruktion anser regeringen att frågan behöver analyseras ytterligare. När det gäller Riksrevisionens övriga rekommendationer avser regeringen att återkomma med förslag till insatser på området. Regeringen instämmer i huvudsak med Riksrevisionens iakttagelser och bedömningar. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Vissa frågor om styrning av och tillsyn över läkemedelsförskrivningen För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Utökade möjligheter att ta tillgångar från kriminella (JuU3)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny förverkandelagstiftning. Bland annat ska det bli möjligt att ta tillgångar med brottsligt ursprung från kriminella, oavsett om det kan bevisas att någon har begått ett konkret brott. Det innebär att en person som till exempel har stora mängder kontanter, stora banktillgodohavanden eller lyxartiklar ska bli av med dem om han eller hon inte har inkomster som står i proportion till egendomen och inte heller kan förklara varifrån den kommer. Även barn och unga samt personer som agerat under en allvarlig psykisk störning omfattas av förslaget. Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 8 november 2024.
- Brott som kan utlösa utvidgat förverkande För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Rättssäkerhetsgarantier vid självständigt förverkande För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Förverkandebeslag För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Förbättrade levnadsvillkor vid uppehållstillstånd med tillfälligt skydd (SfU5)
Vad handlade det om?
Regeringen har föreslagit lagändringar som gäller personer som har beviljats uppehållstillstånd i Sverige med tillfälligt skydd. Riksdagen sa ja till ändringarna. Lagändringarna innebär bland annat att den som har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd ska kunna folkbokföras tidigare än vad nuvarande regler tillåter. Det medför i sin tur exempelvis att personen kan erbjudas samma hälso-och sjukvård och tandvård som övriga bosatta. Det innebär också möjligheter att få arbetsbaserad föräldrapenning på vissa nivåer och tillfällig föräldrapenning. Personer som omfattas av den nya regleringen ska enligt förslaget inte ha rätt till bosättningsbaserade förmåner och inte ha rätt till insatser med stöd av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Uppehållstillstånd med tillfälligt skydd är en form av uppehållstillstånd som möjliggörs av EU:s så kallade massflyktsdirektiv. Direktivet aktiverades för första gången i samband med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022. Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2024.
- Regeringens lagförslag För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Bosättningsbaserade förmåner samt stöd och service till personer med funktionsnedsättning För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Kompensation till kommuner och regioner För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Dagersättning För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Levnadsvillkoren för yngre och äldre För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Fler sektorer ska ingå i systemet för utsläppshandel för fossila bränslen (MJU3)
Vad handlade det om?
Regeringen har föreslagit lagändringar som innebär att ett nytt system införs för handel med utsläppsrätter för fossila bränslen. Riksdagen sa ja till ändringarna, som innebär att fler sektorer än i dag omfattas av EU-gemensam prissättning av utsläpp av växthusgaser. Det gäller bland annat utsläpp av koldioxid från förbränning av bränslen från vägtransporter och förbränning av bränslen i hushåll och kommersiella byggnader. I och med lagändringarna anpassas svensk lagstiftning till EU:s nya utsläppshandelssystem, kallat ETS 2. Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2024.
- Konsekvensanalyser på vissa områden För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Kompensationsåtgärder För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Effekter på utsläppen av växthusgaser För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Källa: Sveriges riksdag. Kammarkoll är en oberoende tjänst.