Så har Daniel Bäckström röstat
Röstade emot sitt parti en gång. Frånvarande vid 14 av 143 omröstningar.
Varje punkt i riksdagens betänkanden som det röstades om, med hur personen röstade och hur partiet röstade. Utskottet är gruppen ledamöter som föreslog beslutet; emot betyder oftast för ett annat förslag, en reservation. Där partiet var delat räknas ingen röst som emot partiet.
Röstade emot partiet
- Nej till motioner om internationella relationer med mera (UU7)Värden och prioriteringar i utrikespolitiken För utskottets förslag Emot partiet CCenterpartiet avstod
Alla omröstningar, betänkande för betänkande
Riksrevisionens rapport om statens hantering av markintrång (CU24)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens rapport om statens hantering av markintrång, det vill säga när mark tas i anspråk, ytterst med tvång. Riksrevisionens övergripande slutsats är att myndigheternas hantering i stor utsträckning är enhetlig och effektiv. Det finns dock skillnader i hur myndigheterna behandlar fastighetsägare och bestämmer ersättningen i vissa fall. Det är också svårt att få en samlad bild av om de statliga resurserna för ersättning vid markintrång används kostnadseffektivt. Riksrevisionens huvudsakliga rekommendation till regeringen är att se över hur ersättningsfrågor vid markintrång kan hanteras mer enhetligt mellan olika områden. Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser och bedömningar och anser att det är viktigt att ersättningar vid olika markintrång bestäms på ett förutsägbart och enhetligt sätt samt att de statliga resurserna används kostnadseffektivt. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Riksrevisionens rapport om statens hantering av markintrång För utskottets förslag CCenterpartiet röstade för
Ett nationellt tillståndsregister för explosiva varor och kriminalisering av förstadier till brott (FöU12)
Vad handlade det om?
Regeringen har föreslagit ett nationellt tillståndsregister för explosiva varor och kriminalisering av förstadier till brott mot tillståndsplikten. Syftet är att minska den illegala användningen av explosiva varor i samhället och att stärka det brottsbekämpande arbetet. Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag. De nya reglerna börjar gälla den 8 juli 2024.
- Licensiering av sprängmedel och en insatsgrupp för brottsofferstöd För utskottets förslag CCenterpartiet röstade för
Skrivelse om nationell strategi och regeringens handlingsplan för klimatanpassning har behandlats (MJU18)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse där regeringen presenterar dels den reviderade nationella strategin för klimatanpassning, dels sin handlingsplan för klimatanpassning för de kommande fem åren. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Syftet med att uppdatera strategin är att beskriva hur det nationella klimatanpassningsarbetet bör utvecklas och hur åtgärder bör prioriteras utifrån uppdaterad kunskap om ett förändrat klimat. I handlingsplanen identifierar regeringen en rad åtgärder som de under mandatperioden avser verka för att vidta. Riksdagen sa också nej till cirka 70 förslag i motioner, varav cirka 20 är från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar om klimatanpassning på olika sätt och riksdagen hänvisar till bland annat pågående utrednings- och lagstiftningsarbete.
- En reviderad strategi för klimatanpassning För utskottets förslag CCenterpartiet röstade för
- En reviderad handlingsplan för klimatanpassning För utskottets förslag CCenterpartiet röstade för
- Finansieringsmodeller Emot utskottets förslag CCenterpartiet röstade emot
- Statlig finansiering av klimatanpassningsåtgärder Avstod CCenterpartiet avstod
Skrivelse om Riksrevisionens rapport om kontrollen av subventionerade anställningar har behandlats (AU10)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning av subventionerade anställningar. Det vill säga anställningar där staten efter beslut av Arbetsförmedlingen, betalar delar av lönekostnaden, men i övrigt har samma villkor som vanliga anställningar, är effektiv eller inte. Resultatet av granskningen redovisas i rapporten Subventionerade anställningar – att motverka fel i ett system med allvarliga risker. Bland annat görs bedömningen att de kontroller som Arbets-förmedlingen gör när en subventionerad anställning beviljas är ineffektiva, ofta på grund av eftersatta it-system och tungrodd administration. Riksrevisionen gör också bedömningen att regeringen har utformat de subventionerade anställningarna på ett sätt som medför risker för missbruk, och det gäller särskilt nystartsjobben. I rapporten lämnas tre rekommen-dationer till regeringen och tre rekommendationer till Arbetsförmedlingen. Arbetsmarknadsutskottet välkomnar Riksrevisionens granskning, inte minst mot bakgrund av att missbruk av subventionerade anställningar i vissa fall handlar om systematisk och organiserad ekonomisk brottslighet. Utskottet noterar att regeringen har vidtagit ett antal åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna och avslog motionerna.
- Riksrevisionens rapport om kontrollen av subventionerade anställningar För utskottets förslag CCenterpartiet röstade för
Arbetslöshetsförsäkringen ska baseras på inkomster (AU9)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att rätten till arbetslöshetsersättning ska baseras på inkomster och att den som ansöker om arbetslöshetsersättning måste uppfylla ett inkomstvillkor. Samma inkomster som har legat till grund för den sökandes rätt till arbetslöshetsersättning ska användas vid beräkningen av ersättningens storlek. Ersättningsnivån ska baseras på hur länge sökanden varit ansluten till en arbetslöshetskassa. Arbetslöshetsersättningen ska trappas ned under tiden sökanden är arbetslös. Ersättningsperiodens längd ska se olika ut beroende på hur förankrad den sökande är på arbetsmarknaden. Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2025.
- Regeringens lagförslag För utskottets förslag CCenterpartiet röstade för
- Arbetslöshetsförsäkringens framtida utformning Avstod CCenterpartiet avstod
- Analys och uppföljning För utskottets förslag CCenterpartiet röstade för
- Utredning om ett sammanslaget trygghetssystem För utskottets förslag CCenterpartiet röstade för
Ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken (FiU20)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken i den ekonomiska vårpropositionen. Den ekonomiska politiken ska inriktas på att lägga grunden för återhämtning, högre tillväxt och en bättre välfärd, i takt med att inflationen faller samtidigt som effekterna av lågkonjunkturen slår igenom allt tydligare. Riksdagen delar regeringens bedömning att även om det finns stora osäkerheter finns det nu utrymme för att inrikta politiken på en mer normal konjunkturpolitik och på att investera i Sverige. En låg statsskuld och starka offentliga finanser ger utrymme för ytterligare investeringar för högre tillväxt. Genom en väl avvägd finanspolitik ska inflationen fortsätta att bekämpas. Arbetslinjen ska återupprättas och strukturreformer ska genomföras för att öka produktiviteten och förbättra den långsiktiga tillväxten. Sverige ska byggas starkare och rikare genom investeringar i infrastruktur, klimatomställning, forskning, energiproduktion, regelförenklingar och kompetensförsörjning samt genom att fortsätta arbetet med att trycka tillbaka brottsligheten. Skattepolitiken utgör en central del av den ekonomiska politiken och den ska uppmuntra företagsamhet, entreprenörskap, hårt arbete och högre utbildning.
- Riktlinjer för den ekonomiska politiken Avstod CCenterpartiet avstod
Utökade möjligheter att använda preventiva tvångsmedel vid brottsbekämpning (JuU24)
Vad handlade det om?
Brottsbekämpande myndigheter får utökade möjligheter att använda preventiva tvångsmedel. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar som syftar till att stärka förutsättningarna att förebygga och förhindra allvarlig brottslighet. Lagändringarna handlar bland annat om att vissa uppgifter om elektronisk kommunikation får inhämtas vid fler typer av brott fler tvångsmedel och verkställighetsåtgärder, exempelvis hemlig rumsavlyssning och husrannsakan, ska få användas genomsökning på distans, exempelvis genomsökning av externa servrar, ska få användas i utlänningsärenden med kvalificerade säkerhetsaspekter rättssäkerheten för den enskilde ska stärkas, bland annat genom utökade förbud mot avlyssning och övervakning. Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2024. Flera av lagändringarna tidsbegränsas till utgången av september 2028.
- Avslag på propositionen För utskottets förslag CCenterpartiet röstade för
- Preventiva tvångsmedel för att förebygga och förhindra allvarliga brott Avstod CCenterpartiet avstod
- Beslut i ärenden enligt inhämtningslagen Emot utskottets förslag CCenterpartiet röstade emot
- Översyn och utvärdering Emot utskottets förslag CCenterpartiet röstade emot
Statens stöd till trossamfund och civilsamhället (KrU7)
Vad handlade det om?
Regeringen har föreslagit nya regler om statsbidrag till trossamfund. Den nya lagstiftningen ska innehålla bestämmelser om när ett annat trossamfund än Svenska kyrkan är berättigat till statsbidrag, statlig avgiftshjälp och att definitionen av trossamfund ändras. Den nya regleringen innebär också att ett demokrativillkor ska gälla för stöd till trossamfund och för stöd ur Allmänna arvsfonden. Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag och nej till förslag i motioner, varav cirka 40 är från den allmänna motionstiden 2023. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2025.
- Villkor för statsbidrag till trossamfund För utskottets förslag CCenterpartiet röstade för
- Demokratisk uppbyggnad som demokrativillkor För utskottets förslag CCenterpartiet röstade för
- Omvändelseterapi - kränkning i strid med demokrativillkoret Emot utskottets förslag CCenterpartiet röstade emot
- Utländsk finansiering För utskottets förslag CCenterpartiet röstade för
Nej till motioner om hälso- och sjukvårdens organisation (SoU14)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till de cirka 100 förslag i motioner om hälso- och sjukvårdens organisation från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar till exempel om hälso- och sjukvårdens organisation och styrning, privatisering och vårdval, tillgänglig och jämlik vård samt psykisk hälsa. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
- Primärvård För utskottets förslag CCenterpartiet röstade för
- Barns och ungas psykiska hälsa För utskottets förslag CCenterpartiet röstade för
- Samsjuklighet Emot utskottets förslag CCenterpartiet röstade emot
Nej till motioner om prioriteringar inom hälso- och sjukvården (SoU16)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till de cirka 140 förslag i motioner om prioriteringar inom hälso- och sjukvården från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar till exempel om prioriteringar, assisterad befruktning, donation och oskuldskontroll. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
- Vård och behandling av olika sjukdomar För utskottets förslag CCenterpartiet röstade för
- Nationella screeningprogram För utskottets förslag CCenterpartiet röstade för
- Assisterad befruktning För utskottets förslag CCenterpartiet röstade för
- Oskuldskontroll Emot utskottets förslag CCenterpartiet röstade emot
- Könstillhörighet För utskottets förslag CCenterpartiet röstade för
Nej till motioner om socialtjänstens arbete (SoU17)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till de cirka 90 förslag i motioner om socialtjänstens arbete från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar till exempel om socialtjänstens arbete, försörjningsstöd och övriga stödinsatser, hemlöshet, stöd till anhöriga och adoption. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
- Kompetens och arbetsförhållanden inom socialtjänsten Emot utskottets förslag CCenterpartiet röstade emot
- Försörjningsstöd och övriga stödinsatser För utskottets förslag CCenterpartiet röstade för
- Uppföljning av den nationella anhörigstrategin För utskottets förslag CCenterpartiet röstade för
- Stöd till familjer som drabbas av sällsynta sjukdomar För utskottets förslag CCenterpartiet röstade för
- Adoption Avstod CCenterpartiet avstod
Skrivelse om granskning av nationell plan för transportinfrastruktur samt motioner om infrastrukturfrågor har behandlats (TU18)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om en nationell plan för transportinfrastrukturen. Riksrevisionens övergripande slutsats är att investeringarna i den nationella planen bidrar till att de transportpolitiska målen uppnås men inte på ett effektivt sätt. I sin skrivelse välkomnar regeringen Riksrevisionens granskning och anser att den är ett viktigt bidrag i arbetet med att ta fram en ny nationell plan. Regeringen står i begrepp att ta fram en ny infrastruktur-proposition för att kunna fatta ett beslut om en ny nationell plan under 2026 och ser Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer som ett underlag i den fortsatta processen. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Samtidigt sa riksdagen nej till förslag i motioner, varav cirka 380 är från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar exempelvis om infrastrukturplanering, utgångspunkter för planeringen, åtgärder i infra-strukturen samt finansierings- och effektivitetsfrågor. Riksdagen hänvisar bland annat till det pågående arbetet med att ta fram en ny nationell plan för transportinfrastrukturen.
- Ansvarsfördelningen inom infrastrukturplaneringen Emot utskottets förslag CCenterpartiet röstade emot
- Infrastrukturplanering Avstod CCenterpartiet avstod
- Långsiktigt hållbara transporter Avstod CCenterpartiet avstod
- Gränsöverskridande infrastruktur För utskottets förslag CCenterpartiet röstade för
- Myndighetsstrukturen inom transportområdet För utskottets förslag CCenterpartiet röstade för
Ja till avtal om försvarssamarbete med USA (UFöU1)
Vad handlade det om?
Riksdagen godkände avtalet om försvarssamarbete mellan Sverige och USA. Avtalet är ett så kallat defense cooperation agreement (DCA-avtal) och reglerar de närmare förutsättningarna för amerikansk militär närvaro i Sverige. Det handlar bland annat om den rättsliga statusen för amerikansk militär personal, leverantörer och anhöriga. I avtalet regleras även USA:s rätt till tillträde till svenskt territorium och rätt att använda vissa anläggningar här. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om lagändringar, vilka krävs för att Sverige ska kunna uppfylla sina åtaganden enligt DCA-avtalet. Lagändringarna börjar gälla den dag regeringen bestämmer. Så röstade partierna i ärendet Ärendet beslutades genom flera omröstningar. På ärendesidan för Avtal om försvarssamarbete med Amerikas förenta stater (UFöU1) finns voteringsresultaten för samtliga omröstningar i ärendet. Sammansatta utrikes- och försvarsutskottets betänkande 2023/24:UFöU1 Avtal om försvarssamarbete med Amerikas förenta stater
- Kärnvapen För utskottets förslag CCenterpartiet röstade för
- Permanenta baser med utländsk trupp på svensk mark För utskottets förslag CCenterpartiet röstade för
- Nedrustning För utskottets förslag CCenterpartiet röstade för
- Domsrätt m.m. För utskottets förslag CCenterpartiet röstade för
Nej till motioner om internationella relationer med mera (UU7)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag i motioner om internationella relationer från den allmänna motionstiden 2023 och hänvisar bland annat till den politik som förs och pågående processer. Motionerna handlar bland annat om värden och prioriteringar i svensk utrikespolitik, Sveriges engagemang i internationella organisationer, arbetet med agendan för kvinnor, fred och säkerhet samt Sveriges diplomatiska förbindelser, arbetet med konsulära ärenden och politiken gentemot Kina.
- Värden och prioriteringar i utrikespolitiken För utskottets förslag Emot partiet CCenterpartiet avstod
- Relationer till Kina Avstod CCenterpartiet avstod
Ja till regeringens vårändringsbudget (FiU21)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten om ändrade utgifter för staten under 2024. Ändringar av anslag görs i 22 av de 27 utgiftsområdena i statens budget för 2024. Bland annat förlängs det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag till och med den 31 december 2024. Bidragets storlek ska fortsätta att vara 40 procent av det preliminära bostadsbidraget. Ett annat förslag handlar om ett nytt integrationspolitiskt mål. Regeringens förslag i vårändringsbudgeten innebär att statens budgetsaldo och den offentliga sektorns finansiella sparande försämras med drygt 17 miljarder kronor. Vissa av förslagen beräknas påverka statens budget även kommande år.
- Ett nytt integrationspolitiskt mål För utskottets förslag CCenterpartiet röstade för
Skrivelse om det kyrkliga kulturarvet har behandlats (KrU11)
Vad handlade det om?
I en skrivelse om de kulturhistoriska värdena inom Svenska kyrkan redogör regeringen bland annat för hur den kyrkoantikvariska ersättningen användes under perioden 2002–2022. Regeringen beskriver till exempel tillgängligheten till de kyrkliga kulturminnena, kunskaps- och kompetensfrågor och samverkan mellan Svenska kyrkan och olika myndigheter. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen avslog även ett antal motionsyrkanden på samma område med hänvisning till pågående arbete.
- Dokumentation av det kyrkliga kulturarvet Emot utskottets förslag CCenterpartiet röstade emot
- Det kyrkliga kulturarvet För utskottets förslag CCenterpartiet röstade för
- Det kyrkliga kulturarvet och klimatförändringarna Emot utskottets förslag CCenterpartiet röstade emot
Nej till motioner om jordbrukspolitik (MJU16)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner om jordbrukspolitik från den allmänna motionstiden 2023 och hänvisar främst till pågående arbete. Förslagen handlar bland annat om utformningen av den gemensamma jordbrukspolitiken, konkurrensfrågor, produktion av växtbaserade livsmedel och jordbrukets klimatfrågor.
- Målsättningar inom den gemensamma jordbrukspolitiken För utskottets förslag CCenterpartiet röstade för
- Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023-2027 Emot utskottets förslag CCenterpartiet röstade emot
- Ett konkurrenskraftigt lantbruk För utskottets förslag CCenterpartiet röstade för
- Jordbruksproduktion i ett förändrat klimat För utskottets förslag CCenterpartiet röstade för
- Bekämpningsmedel För utskottets förslag CCenterpartiet röstade för
Skrivelse om hantering av uttjänta solcellspaneler och vindturbinblad och motioner om cirkulär och giftfri ekonomi har behandlats (MJU17)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om hantering av uttjänta solcellspaneler och vindturbinblad. Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringen, Naturvårdsverket och Energimyndigheten inte har sett till att uttjänta solcellspaneler och vindturbinblad kan hanteras omhändertas på ett giftfritt och cirkulärt sätt. Riksrevisionens rekommendationer till regeringen är bland annat att se över behovet av styrmedel för att främja en sådan hantering. I sin skrivelse instämmer regeringen i Riksrevisionens iakttagelser och pekar samtidigt på åtgärder som har vidtagits, bland annat att regeringen har gett Energimyndigheten i uppdrag att utreda hur solcellspaneler och turbinblad till vindkraftverk i högre utsträckning ska kunna omhändertas i enlighet med den så kallade avfallshierarkin. Riksdagen anser att de åtgärder som regeringen presenterar delvis motsvarar det som Riksrevisionen efterfrågar. Samtidigt betonar riksdagen att arbetet behöver intensifieras för att uppnå en hållbar hantering av dessa produkter. Med detta föreslår utskottet att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. Riksdagen sa också nej till cirka 180 förslag om cirkulär och giftfri ekonomi i motioner från den allmänna motionstiden 2023, bland annat med hänvisning till pågående arbete. Motionerna handlar bland annat om hållbar design, konsumtion och produktion, återanvändning och återvinning, avfall, cirkulära livsmedelsfrågor, plastfrågor och kemikaliefrågor.
- Övergripande åtgärder för en cirkulär och giftfri ekonomi För utskottets förslag CCenterpartiet röstade för
- Återanvändning och återvinning av textilier Emot utskottets förslag CCenterpartiet röstade emot
- Handel med avfall För utskottets förslag CCenterpartiet röstade för
- Brottslighet inom avfallsområdet För utskottets förslag CCenterpartiet röstade för
- Översyn av EU:s kemikalielagstiftning För utskottets förslag CCenterpartiet röstade för
- PFAS och hormonstörande ämnen För utskottets förslag CCenterpartiet röstade för
Skrivelse om strategi för företag i kulturella och kreativa branscher har behandlats (NU19)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om strategi för företag i kulturella och kreativa branscher. Strategin innehåller regeringens övergripande vision, sex strategiska mål och lika många prioriterade områden. Ett av målen är bland annat träffsäker rådgivning och finansiering, träffsäkert stöd och minskade regelkostnader. Ett annat mål är god kompetensförsörjning, livslångt lärande och goda villkor i trygghetssystemen. Riksdagen anser att strategin sammantaget lägger en god grund för det fortsatta arbetet med att främja företag i kulturella och kreativa branscher. Därmed lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till motionsyrkanden.
- Företagsfrämjande åtgärder Avstod CCenterpartiet avstod
- Immaterialrättsliga åtgärder Avstod CCenterpartiet avstod
- Främjande av spel och dataspelsbranschen Emot utskottets förslag CCenterpartiet röstade emot
Nej till motioner om inkomstskatt (SkU11)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 120 förslag i motioner om inkomstskatt från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar exempelvis om jobbskatteavdrag, skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning och rot- och rutavdrag. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående arbete.
- Husavdrag (rut- och rotavdrag) Avstod CCenterpartiet avstod
- Gåvoskatteavdrag Avstod CCenterpartiet avstod
- Medlemsavgifter m.m. Avstod CCenterpartiet avstod
- Beskattning av sexuella tjänster Emot utskottets förslag CCenterpartiet röstade emot
- Avdrag för arbetsredskap m.m. Emot utskottets förslag CCenterpartiet röstade emot
- Skattereform Avstod CCenterpartiet avstod
Insatsen ledsagning för personer med synnedsättning ses över (SoU13)
Vad handlade det om?
Riksdagen riktar två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen. Det ena gäller ledsagning för personer med synnedsättning och det andra handlar om schablonbeloppet för assistansersättning. Riksdagen anser att regeringen bör se över förutsättningarna för avgiftsfri ledsagning för personer med synnedsättning. Regeringen bör även se över förutsättningarna för att reglera insatsen ledsagning i en särskild lag. Riksdagen vill också se ändringar som gäller schablonbeloppet för assistansersättning, bland annat att regeringen årligen bör redovisa hur beloppet har räknats fram. Riksdagen anser även att regeringen snarast bör tillsätta en utredning med målet att ta fram en långsiktigt hållbar finansieringsmodell för assistansersättningen som bättre tar hänsyn till olika utförares faktiska kostnader. Riksdagens förslag om tillkännagivanden kom i samband med att cirka 90 förslag i motioner om stöd till personer med funktionsnedsättning från allmänna motionstiden 2023 behandlades. Riksdagen föreslår att riksdagen säger nej till övriga förslag i motioner med hänvisning till pågående arbete. Förslagen handlar bland annat om rättigheter och levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning, tolktjänst och bilstöd.
- Huvudmannaskapsutredningen Emot utskottets förslag CCenterpartiet röstade emot
- Rätten till personlig assistans Avstod CCenterpartiet avstod
- Uppräkning av assistansersättning För utskottets förslag CCenterpartiet röstade för
- Daglig verksamhet För utskottets förslag CCenterpartiet röstade för
- Tolktjänstutredningen Emot utskottets förslag CCenterpartiet röstade emot
- Bilstöd För utskottets förslag CCenterpartiet röstade för
Nej till motioner om socialtjänstens ansvar för våldsutsatta (SoU19)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till de cirka 100 förslag i motioner om socialtjänstens ansvar för våldsutsatta från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar till exempel om förebyggande arbete och stöd när det gäller våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
- Förebyggande arbete och stöd Avstod CCenterpartiet avstod
- Våld mot barn För utskottets förslag CCenterpartiet röstade för
Ny lag om hur data förmedlas inom Sverige och EU (TU16)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till en ny lag med kompletterande bestämmelser till dem som finns på EU-nivå. Det handlar bland annat om tillsyn av företag som förmedlar data och av fysiska och juridiska personer som vidareutnyttjar skyddade data enligt EU:s dataförvaltningsförordning. Lagen börjar gälla den 2 augusti 2024. Riksdagen har också tagit del av regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om digitala tjänster till privatpersoner och föreslår att riksdagen ska lägga den till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 100 förslag om digitaliserings- och postfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Främst med hänvisning till pågående arbete och vidtagna åtgärder.
- Artificiell intelligens För utskottets förslag CCenterpartiet röstade för
- Kompetens För utskottets förslag CCenterpartiet röstade för
- Tillgång till elektronisk kommunikation Emot utskottets förslag CCenterpartiet röstade emot
Nej till motioner om sjöfartsfrågor (TU17)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag om sjöfartsfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i de frågor förslagen tar upp. Förslagen handlar bland annat om svensk sjöfarts konkurrenskraft, Sjöfartsverkets miljöfrågor samt fritidsbåtsfrågor.
- En konkurrenskraftig svensk sjöfart Avstod CCenterpartiet avstod
- Farledsavgifter och lotsning Avstod CCenterpartiet avstod
- Främjande av inlands- och kustsjöfarten Emot utskottets förslag CCenterpartiet röstade emot
- Om utsläpp av skrubbervatten För utskottets förslag CCenterpartiet röstade för
- Gotlandstrafiken För utskottets förslag CCenterpartiet röstade för
Flygplatsers kostnader för säkerhetskontroller får täckas på annat sätt än genom avgift (TU19)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i lagen om luftfartsskydd. Lagändringarna innebär att flygplatsers kostnader för säkerhetskontroller av passagerare och deras bagage till viss del ska få täckas på annat sätt än av en avgift om det behövs för att hantera de ekonomiska effekterna av covid-19-pandemin. Lagändringen börjar gälla den 1 augusti 2024 och slutar gälla den 31 juli 2025.
- Regeringens lagförslag För utskottets förslag CCenterpartiet röstade för
Svensk export av krigsmateriel under 2023 (UU9)
Vad handlade det om?
Riksdagen beslutade att lägga regeringens skrivelse om strategisk exportkontroll till handlingarna, vilket innebar att ärendet avslutades. Sedan 1985 redogör regeringen för sin politik när det gäller svensk export av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Skrivelsen innehåller en redovisning av den export av krigsmateriel som förekommit under 2023. Dessutom beskriver regeringen samarbetet inom EU och i andra internationella forum när det gäller strategisk exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Regeringen redogör också för Sveriges donationer av krigsmaterial till Ukraina och för konsekvenserna för exportkontrollen av Sveriges ansökan om Natomedlemskap. Riksdagen sa också nej till sju förslag i motioner om exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar exempelvis om att se över den nuvarande lagstiftningen och om att tillämpningen av lagstiftningen ska bli mer restriktiv eller i vissa fall mer generös. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående utredningsarbete och gällande bestämmelser.
- Regelverket för krigsmaterielexport För utskottets förslag CCenterpartiet röstade för
- Tillämpning av regelverket För utskottets förslag CCenterpartiet röstade för
21 miljarder kronor till samhällsekonomi och finansförvaltning (FiU2)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2024 ska fördelas inom utgiftsområdet Samhällsekonomi och finansförvaltning. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Mest pengar, cirka 16 miljarder kronor, går till statliga tjänstepensioner. 900 miljoner kronor går till Statens servicecenter och 800 miljoner kronor går till Finansinspektionen. Övriga anslag inom utgiftsområdet är bland annat Statistiska centralbyrån och Riksgäldskontoret. Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden, bland annat kredit- och garantiramar för stabilitetsfonden och resolutionsreserven. Vidare godkände riksdagen investeringsplaner för Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Agenda 2030 För utskottets förslag CCenterpartiet röstade för
9,5 miljarder till näringslivet (NU1)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2024 inom utgiftsområdet Näringsliv ska fördelas. Totalt handlar det om cirka 9,5 miljarder kronor ur statens budget. Mest pengar, cirka 3,5 miljarder kronor, går till Verket för innovationssystem: forskning och utveckling. Cirka 834 miljoner kronor går till institutens strategiska kompetensmedel och cirka 680 miljoner går till bidrag till företagsutveckling och innovation. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa bemyndiganden när det gäller SAS AB och Almi AB, samt ja till övriga förslag till bemyndiganden om eko-no--miska åtaganden. Dessutom säger riksdagen ja till regeringens förslag om att målet för turismpolitiken ska upphöra att gälla. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Mål för turismpolitiken inom området Näringspolitik För utskottets förslag CCenterpartiet röstade för
- Mål för Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande För utskottets förslag CCenterpartiet röstade för
Bättre anpassad undervisningstid i grundskolan, specialskolan och sameskolan (UbU5)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att elevens val tas bort i grundskolan, specialskolan och sameskolan. Syftet är att frigöra undervisningstid till ämnen där det behövs mer tid för att skapa bättre förutsättningar för elevers lärande, öka likvärdigheten i utbildningen och förbättra elevernas kunskapsresultat. De nya reglerna börjar att gälla den 1 juli 2024 och tillämpas första gången på utbildning som påbörjas höstterminen 2024.
- Uppföljning och stärkt kulturuppdrag För utskottets förslag CCenterpartiet röstade för
Nej till motioner om arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen (AU3)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 90 förslag i motioner om bland annat Arbetsförmedlingen, arbetsmarknadspolitiska program och insatser samt arbetslöshetsförsäkringen. Utskottet hänvisar till att det redan pågår arbete inom respektive område. Samtliga motioner inkom under den allmänna motionstiden 2023.
- Fler vägar till jobb Avstod CCenterpartiet avstod
- Kompetensförsörjning och kompetensutveckling För utskottets förslag CCenterpartiet röstade för
- Arbetsförmedlingen Emot utskottets förslag CCenterpartiet röstade emot
- Arbetsmarknadspolitiska program och insatser Avstod CCenterpartiet avstod
- Insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga Avstod CCenterpartiet avstod
48,6 miljarder till internationellt bistånd (UU2)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2024 ska fördelas inom utgiftsområdet Internationellt bistånd. Den största delen av pengarna, cirka 46 miljarder kronor, går till biståndsverksamhet. Övriga anslag inom utgiftsområdet är Sidas förvaltningsanslag, utvärdering av internationellt bistånd, Nordiska Afrikainstitutet, Folke Bernadotteakademin samt Riksrevisionen (Internationellt utvecklingssamarbete). Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Reform av svenskt bistånd Avstod CCenterpartiet avstod
30,5 miljarder till studiestöd (UbU2)
Vad handlade det om?
Totalt cirka 30,5 miljarder kronor ur statens budget för 2024 går till utgiftsområdet Studiestöd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Mest pengar, drygt 20,2 miljarder kronor, går till studiemedel. Drygt 4,5 miljarder kronor går till studiehjälp och drygt 2,8 miljarder kronor går till omställningsstudiestöd. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, samt ja till förslaget om ett nytt mål för utgiftsområdet. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Mål för utgiftsområde 15 Emot utskottets förslag CCenterpartiet röstade emot
Stärkt tillgång till läromedel (UbU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i skollagen. Ändringarna syftar till att stärka elevernas tillgång till ändamålsenliga läromedel. De bestämmelser som reglerar vad eleverna ska ha tillgång till i utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan förtydligas. Det ska i bestämmelserna anges att eleverna utan kostnad ska ha tillgång till läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg som behövs för en god kunskapsutveckling i enlighet med utbildningens mål. Vidare kompletteras skollagen med definitioner av begreppen lärobok, läromedel och lärverktyg. Även i bestämmelserna om de olika utbildningsformerna inom kommunal vuxenutbildning (komvux) ska framgå att eleverna ska ha tillgång läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg som behövs för en god kunskapsutveckling i enlighet med utbildningens mål. Lagändringarna börja gälla den 1 juli 2024.
- Frågor om rätten till läromedel m.m. För utskottets förslag CCenterpartiet röstade för
- Ytterligare åtgärder för kvalitetssäkring av läromedel Avstod CCenterpartiet avstod
- Avgifter inom den kommunala vuxenutbildningen För utskottets förslag CCenterpartiet röstade för
6 miljarder till bostads- och konsumentområdet (CU1)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande och konsumentpolitik. Totalt handlar det om drygt 6 miljarder kronor ur statens budget för 2024. Mest pengar, 3,7 miljarder kronor, går till investeringsstödet för anordnandet av hyresbostäder och bostäder för studerande. Investeringsstödet är under avveckling och kommer att fasas ut. Riksdagen beslutade att budgetanslaget för energieffektivisering av flerbostadshus ska tilldelas 840 000 miljoner kronor och att Konsumentverket ska få 178 972 miljoner kronor. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Bostadspolitiskt mål För utskottets förslag CCenterpartiet röstade för
Skärpta straff för hantering av skjutvapen och explosiva varor (JuU4)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till höjda straff för de allvarligare formerna av vapenbrott, brott mot tillståndsplikten för explosiva varor, vapensmuggling och smuggling av explosiva varor. Förslagen innebär att lagarna skärps på följande sätt: Straffskalorna för grovt brott ändras från fängelse i lägst två år och högst fem år till fängelse i lägst fyra år och högst sju år. Straffskalorna för synnerligen grovt brott ändras från fängelse i lägst fyra år och högst sju år till fängelse i lägst sex år och högst tio år. Maximistraffen för normalgradsbrott höjs från fängelse i tre år till fängelse i fem år. Syftet är att markera allvaret i dessa brott som ofta begås av kriminella nätverk. Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2024.
- Ytterligare straffskärpningar Emot utskottets förslag CCenterpartiet röstade emot
- En plan för Kriminalvården För utskottets förslag CCenterpartiet röstade för
117 miljarder till ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (SfU1)
Vad handlade det om?
Totalt går cirka 117 miljarder kronor ur statens budget för 2024 till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Mest pengar, drygt 50 miljarder kronor, går till aktivitets- och sjukersättningar och knappt 50 miljarder kronor går till sjukpenning och rehabilitering. Försäkringskassan får drygt 9,5 miljarder. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ett bemyndigande om ekonomiska åtaganden. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag och förslag om ett nytt mål för utgiftsområdet som förts fram i motioner. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Mål för utgiftsområde 10 För utskottets förslag CCenterpartiet röstade för
Ny tilläggsskatt för företag i stora koncerner (SkU6)
Vad handlade det om?
Regeringen har föreslagit en ny tilläggsskatt för företag i stora koncerner. Riksdagen sa ja till förslaget, men med en ändring som gäller redovisningsstandard. Regeringens förslag innebär att koncerner som har en årlig intäkt motsvarande minst 750 miljoner euro ska betala en effektiv skatt om minst 15 procent på en särskilt definierad skattebas. Undantag är myndigheter, ideella organisationer och pensionsfonder. Syftet med lagändringen är att företag i multinationella och nationella koncerner ska betala en skälig andel skatt oavsett var de är verksamma. Förslaget grundar sig på ett EU-direktiv som ska införas i svensk lagstiftning. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2024.
- Företrädaransvar Emot utskottets förslag CCenterpartiet röstade emot
- Översyn av lagstiftningen Emot utskottets förslag CCenterpartiet röstade emot
126 miljarder till försvar och krisberedskap (FöU1)
Vad handlade det om?
Drygt 126 miljarder kronor ur statens budget 2024 går till utgiftsområdet Försvar och samhällets krisberedskap. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen. Mest pengar, cirka 60 miljarder kronor går till förbandsverksamhet och beredskap. Drygt 48 miljarder kronor går till anskaffning av materiel och anläggningar. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att riksdagen ska åta sig att anvisa framtida ekonomiska åtaganden på cirka 217 miljarder kronor inom utgiftsområdet att regeringen ska att kunna besluta om anskaffning av taktiskt transportflygplan och nya ytstridsfartyg att målet för strålsäkerhetsområdet ska vara att kärnteknisk verksamhet och annan verksamhet med strålning bedrivs strålsäkert samt att det finns beredskap för olyckor och utsläpp av radioaktiva ämnen för att skydda människors hälsa och miljön mot skadlig verkan av strålning. Riksdagen sa också nej till elva förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2023, bland annat några med alternativa budgetförslag. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Övriga mål för utgiftsområde 6 För utskottets förslag CCenterpartiet röstade för
En effektivare upphandlingstillsyn (FiU12)
Vad handlade det om?
Tillsynen över offentliga upphandlingar ska bli mer effektiv. Regeringens förslag innebär att Konkurrensverket ges utökade befogenheter, att tidsfristen för att besluta om en upphandlingsskadeavgift förlängs till två år och att avgiftens tak höjs från 10 miljoner till 20 miljoner kronor. Konkurrensverket ska också kunna förelägga upphandlande myndigheter och enheter att besluta om riktlinjer för användning av direktupphandling. Konkurrensverket, som är tillsynsmyndighet över den offentliga upphandlingen, ska också ges utökade befogenheter vid tillsynen. Riksdagen sa ja till förslaget. Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2024.
- Ökade befogenheter för Konkurrensverket m.m. Frånvarande CCenterpartiet röstade för
Sänkning av reduktionsplikten för bensin och diesel (MJU5)
Vad handlade det om?
Riksdagen röstade ja till regeringens förslag om ändring i lagen om reduktion av växthusgasutsläpp från vissa fossila drivmedel. Ändringen innebär att reduktionspliktens krav på minskade utsläpp för bensin och diesel sänks till sex procent för 2024–2026 och att reduktionsnivåerna för 2027–2030 slopas. I dagsläget ligger reduktionsnivåerna på 7,8 procent för bensin och 30,5 procent för diesel. Syftet med ändringen är bland annat att minska drivmedelspriserna. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2024.
- Reduktionsnivåer för bensin och diesel Frånvarande CCenterpartiet röstade emot
- Nya modeller för reduktionsplikten Frånvarande CCenterpartiet avstod
- Effekter på miljön och klimatet Frånvarande CCenterpartiet röstade för
Sänkt skatt på bensin, diesel och jordbruksdiesel (SkU7)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till sänkt skatt på bensin och diesel. Det innebär att skatten på bensin och diesel (utom akrylatbensin) sänks 2024 jämfört med den nivå som skulle gällt med nuvarande omräkningsregler. För 2025 räknas skattebeloppen för bränslen om från 2024 års nivåer. För bensin (utom alkylatbensin) sänks de omräknade energiskattebeloppen med 60 öre per liter. Vidare kommer en utökad skattenedsättning på diesel som används i arbetsmaskiner, skepp och vissa båtar att gälla även för sådan förbrukning som sker under 2024. Ansökan om återbetalning av skatt för jordbruksdiesel ska göras per kalenderkvartal. Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2024 respektive den 1 januari 2025.
- Permanent och teknikneutralt jordbruksavdrag Frånvarande CCenterpartiet röstade emot
Riksrevisionens rapport om lex Maria och lex Sarah (SoU5)
Vad handlade det om?
Riksrevisionen har granskat om statens insatser inom ramen för bestämmelserna om lex Maria och lex Sarah är effektiva så att vårdskador och missförhållanden inom vården och omsorgen om äldre förhindras. Riksrevisionens slutsats är att statens insatser bör stärkas och de lämnar flera rekommendationer i sin granskningsrapport. Regeringen har i en skrivelse redogjort för sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen redovisar i rapporten och instämmer i huvudsak med problembeskrivningen. Regeringen gör dock en annan bedömning av vilka insatser som bör göras och redovisar flera åtgärder som redan har vidtagits för att stärka den nationella styrningen och för att öka kvaliteten i omsorgen om äldre och för att förhindra missförhållanden. Vidare anser regeringen att det redan finns ett tillräckligt stöd, genom exempelvis Socialstyrelsens vägledning, för att informera och involvera enskilda vid vårdskador och missförhållanden. Riksdagen beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.
- Den statliga styrningen för ökad kvalitet i vården och omsorgen om äldre Frånvarande CCenterpartiet röstade emot
- Verksamheternas ansvar mot enskilda Frånvarande CCenterpartiet avstod
Ja till utgiftsramarna och inkomsterna i budgetpropositionen för år 2024 (FiU1)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till utgiftsramar och inkomstberäkning i regeringens budgetproposition för 2024. Utgifterna beräknas uppgå till 1 331 miljarder kronor och inkomsterna beräknas till 1 324 miljarder kronor. Det innebär ett underskott i statens budget på 7 miljarder kronor för 2024. Förslagen bygger på en politisk överenskommelse mellan SD, M, KD och L Riksdagen sa också ja till utgiftstaket för staten och ja till förslag om skatte- och avgiftsregler som bland annat gäller förstärkt ordinarie jobbskatteavdrag att införa indexering i beräkningen av jobbskatteavdraget för äldre och höjd åldersgräns utvidgad expertskatt avskaffad skatt på plastbärkassar slopad nedsättning av arbetsgivaravgifter för 15–18-åringar. Vissa av dessa förslag har lagts fram i egna propositioner, men finns aviserade i budgetpropositionen och ingår i beräkningarna av inkomsterna i budgeten. Samtliga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2024 utom de som gäller avskaffad skatt på plastbärkassar som börjar gälla den 1 november 2024, ändrad beskattning av inlösenaktier i vissa fall som börjar gälla den 1 januari 2025 och höjd åldersgräns från 66 till 67 år för rätt till avdrag vid beräkning av egenavgifter och den allmänna löneavgiften som börjar gälla den 1 januari 2026. Riksdagen sa även ja till regeringens inriktning för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Svensk ekonomi bedöms vara i en lågkonjunktur 2024. Inflationen har börjat falla, men är fortfarande högre än Riksbankens mål om 2 procent. Arbetsmarknaden har hittills varit motståndskraftig, men väntas gradvis försämras till följd av den minskade aktiviteten i ekonomin. Politiken bör enligt regeringen inriktas enligt en långsiktig plan i tre delar för att ta Sverige genom det besvärliga läget: att bekämpa inflationen samt stötta hushållen och välfärden, att återupprätta arbetslinjen och att genomföra strukturreformer för högre tillväxt. Riksdagen är av samma mening. Genom den väl avvägda, återhållsamma finanspolitiken tas ansvar för att inte spä på inflationen samtidigt som den bidrar till att förbättra förutsättningarna för svensk ekonomi. Genom att styra finanspolitiken mot överskottsmålet motverkar inte finanspolitiken penningpolitiken. Riksdagens beslut om utgiftsramarna kommer att vara styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Riksdagen har också behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2022. Riksdagen beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.
- Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken Avstod CCenterpartiet avstod
- Rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget Avstod CCenterpartiet avstod
Höständringsbudget för 2023 (FiU11)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens höständringsbudget för 2023. Förslaget innebär att statens budget ökar med 24,9 miljarder kronor i år. Totalt berörs 19 utgiftsområden. Regeringens förslag till ändringar i statens budget för 2023 innebär att 18 anslag ökas till ett värde av 25,1 miljarder kronor, och att sex anslag minskas, till ett värde av 0,1 miljarder kronor. Vidare föreslås höjningar av fyra beställningsbemyndiganden. Det handlar bland annat om höjda trängselskatter i Stockholm och Göteborg. Bland övriga förslag finns att riksdagen ska bemyndiga, det vill säga ge befogenhet, till regeringen att under 2025–2030 fullt ut utnyttja den begränsade annulleringen av utsläppsrätter från Sveriges auktionsvolym inom EU:s utsläppshandelssystem för 2025–2030 som följer av artikel sex i EU:s ansvarsfördelningsförordning. Det betyder att Sverige avstår intäkten från auktioneringen av dessa utsläppsrätter.
- Höständringsbudget för 2023 För utskottets förslag CCenterpartiet röstade för
Ny kärnkraft i Sverige (NU5)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om ny kärnkraft i Sverige. Lagändringarna gör att det blir tillåtet med nya reaktorer på andra platser än vid kärnkraftverken i Forsmark, Ringhals och Oskarshamn. Dessutom tillåts fler än tio reaktorer får vara i drift samtidigt. Riksdagen delar regeringens bedömning att fossilfri kärnkraftsel ska spela en central roll i den svenska energimixen även fortsättningsvis. Huvudskälen till detta är en förväntad större efterfrågan på el i kombination med att fossila bränslen måste fasas ut, inte minst av klimatskäl. Kärnkraften bidrar dessutom till att det svenska kraftsystemet kan fungera på ett stabilt och förutsägbart sätt. Lagändringarna börjar att gälla den 1 januari 2024.
- Regeringens lagförslag Emot utskottets förslag CCenterpartiet röstade emot
- Nya reaktorers lokalisering Emot utskottets förslag CCenterpartiet röstade emot
Pausad uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt (SkU8)
Vad handlade det om?
Det blir ingen uppräkning av gränsen för uttag av statlig inkomstskatt på beskattningsbara förvärvsinkomster för beskattningsåret 2024. Skiktgränsen föreslås uppgå till 598 500 kronor. Riksdagen säger ja till regeringens förslag.
- Metod för uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt Emot utskottets förslag CCenterpartiet röstade emot
Välfärdsteknik inom äldreomsorgen (SoU3)
Vad handlade det om?
Möjligheten att använda digital teknik inom hemtjänsten eller i särskilda boendeformer för äldre ska förtydligas. Syftet är bland annat att motverka den osäkerhet som finns i kommunerna och för att stimulera användningen av välfärdsteknik. Det blir även nya bestämmelser som gäller behandlingen av personuppgifter vid användning av digital teknik med funktioner som innebär monitorering, sensorering eller positionering. Endast de personuppgifter som är nödvändiga för att uppnå ändamålet med användningen av tekniken får behandlas. De insamlade personuppgifterna får heller inte sparas under längre tid än vad som är nödvändigt. Den som har beviljats en insats som genomförs med digital teknik ska även samtycka till behandlingen av personuppgifter. Även vissa bestämmelser om villkor för behörighetstilldelning och åtkomstkontroll införs. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2024.
- Framtida utformning av lagstiftningen För utskottets förslag CCenterpartiet röstade för
- Frågor om bemanning och kompetens För utskottets förslag CCenterpartiet röstade för
EU-förslag om bekämpande av sena betalningar kritiseras delvis (CU18)
Vad handlade det om?
EU-kommissionen har föreslagit en ny förordning om bekämpande av sena betalningar vid affärstransaktioner, det vill säga transaktioner mellan företag eller mellan företag och offentliga myndigheter. Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut om nya EU-lagar tas så nära medborgarna som möjligt. EU ska därför bara vidta åtgärder om det är mer effektivt än om de enskilda länderna agerar på egen hand. Principen värnar medlemsstaternas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. Riksdagen ifrågasätter i och för sig inte behovet av en reglering på EU-nivå för att främja snabbare betalningar vid affärstransaktioner men anser att EU-kommissionens förslag i vissa delar är för långtgående och därför strider mot subsidiaritetsprincipen. Det gäller till exempel förslagen om en tvingande betalningstid om 30 dagar och en fast räntesats för dröjsmålsränta som skulle begränsa avtalsfriheten för företag. Mot bakgrund av detta beslutade riksdagen att lämna sina synpunkter i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, ministerrådets och EU-kommissionens ordförande.
- Förslag till förordning om bekämpande av sena betalningar vid affärstransaktioner Frånvarande CCenterpartiet röstade emot
Lag om grupptalan ska skydda konsumenters kollektiva intressen (CU4)
Vad handlade det om?
Riksdagen har röstat ja till regeringens förslag om bland annat en ny lag om grupptalan till skydd för konsumenters kollektiva intressen. Lagförslaget bygger på ett EU-direktiv som syftar till att uppnå en hög skyddsnivå för konsumenter samt förbättra konsumenters tillgång till rättslig prövning när konsumentskyddande bestämmelser överträds. Genom den nya lagen införs regler om godkännande av enheter som ska kunna väcka talan om åtgärder för en grupp konsumenters räkning. En konsumentorganisation ska godkännas som en sådan enhet bland annat om den bedriver verksamhet riktad till allmänheten i syfte att skydda konsumenters intressen. En enhet kan väcka talan om förbudsföreläggande och om gottgörelse, till exempel skadestånd. Tillämpningsområdet för den nya lagen omfattar bland annat marknadsföring, avtalsvillkor, finansiella tjänster, transport, läkemedel, dataskydd och energi. Den nya lagen ska börja gälla den 1 januari 2024.
- Gruppens bestämning vid talan om åtgärder för gottgörelse Frånvarande CCenterpartiet röstade för
Fler omständigheter för att kunna meddela näringsförbud (CU8)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att näringsförbud i en annan stat också ska tas med i en domstols bedömning om näringsförbud ska ges i Sverige. Även utländska förbud och förhållanden ska alltså få betydelse vid prövningen. Domstolen ska också ta hänsyn till om näringsidkaren grovt har misskött sin verksamhet i en annan stat. Lagändringen bygger på ett EU-direktiv och ska börja gälla den 1 januari 2024.
- Lagstiftningens framtida utformning Frånvarande CCenterpartiet röstade för
Riksrevisionens rapport om Polismyndighetens arbete med särskilda händelser riktade mot organiserad brottslighet (JuU6)
Vad handlade det om?
Riksrevisionen har granskat om Polismyndighetens arbete med särskilda händelser är en effektiv ledningsform för att bekämpa grov brottslighet. Resultatet av granskningen redovisas i rapporten Att släcka bränder – Polismyndighetens arbete med särskilda händelser riktade mot grov brottslighet. I rapporten lämnar Riksrevisionen rekommendationer till Polismyndigheten. Regeringen har i en skrivelse redogjort för sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen redovisar i rapporten och konstaterar att granskningen utgör ett viktigt bidrag till arbetet med att utveckla ledningsformen särskild händelse. Regeringen kommer att fortsätta följa Polismyndighetens arbete kopplat till ledningsformen särskild händelse i dialog med myndigheten. Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Genomförande av rekommendationer Frånvarande CCenterpartiet röstade för
Riksrevisionens rapport om Polismyndighetens hantering av mängdbrott (JuU7)
Vad handlade det om?
Riksrevisionen har granskat om Polismyndighetens hantering av mängdbrott är effektiv. Resultatet av granskningen presenteras i rapporten Polisens hantering av mängdbrott – en verksamhet vars förmåga behöver förstärkas. I rapporten lämnar Riksrevisionen rekommendationer till Polismyndigheten. Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning. I skrivelsen redogörs för åtgärder som Polismyndigheten har vidtagit inom ramen för ett större förändringsarbete som tar sikte på hur myndigheten arbetar med mängdbrott. Riksdagen ser positivt på de redovisade åtgärderna och bedömer att de innebär att Riksrevisionens rekommendationer tas om hand på ett adekvat sätt. Av skrivelsen framgår också att regeringen har för avsikt att särskilt följa upp vilka åtgärder Polismyndigheten vidtar för att förstärka utredningsförmågan kopplat till mängdbrott. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Genomförande av rekommendationer Frånvarande CCenterpartiet röstade för
Effektivare verktyg vid inre utlänningskontroll (SfU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att införa en möjlighet att kroppsvisitera en utlänning för att söka efter pass och andra identitetshandlingar och möjlighet att omhänderta sådana handlingar – vid en inre utlänningskontroll. Riksdagen sa också ja till förslaget att det ska förtydligas att en utlänning under vissa förutsättningar får tas med för utredning av hans eller hennes rätt att vistas i Sverige. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2024.
- Effektivare verktyg vid inre utlänningskontroll Frånvarande CCenterpartiet röstade för
- Uppföljning av de nya befogenheterna Frånvarande CCenterpartiet röstade emot
Krav på trafikförsäkring för elsparkcyklar (CU6)
Vad handlade det om?
Flertalet elsparkcyklar i trafiken kommer omfattas av krav på trafikförsäkring. Det är en av de åtgärder som ska stärka skyddet för den som skadas i trafiken, enligt ett lagförslag från regeringen. Förslaget omfattar bland annat även ett så kallat insolvensgarantisystem. Det innebär att den som skadats får ersättning även om hens trafikförsäkringsgivare går i konkurs. Riksdagen sa ja till förslaget, som bygger på ett EU-direktiv från 2021. De nya reglerna börjar gälla den 23 december 2023, med undantag av insolvensgarantisystemet som ska börja gälla vid den tidpunkt som regeringen bestämmer.
- Lagstiftningens framtida utformning För utskottets förslag CCenterpartiet röstade för
Ny lag för ekonomiska sanktioner mot terrorism (JuU2)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om frysning av tillgångar för att förhindra och motverka finansiering av terrorhandlingar. Den nya lagen innebär att tillgångar kan frysas för den som skäligen kan misstänkas för brott enligt terroristbrottslagen, eller den som har dömts för brott enligt terroristbrottslagen. Även den som på grund av innehållet i en utländsk brottsutredning, eller den som skäligen kan misstänkas för att i en annan stat ha begått brott som motsvarar brott enligt terroristbrottslagen, ska omfattas av lagen. Det blir också möjligt att besluta om att tillfälligt frysa tillgångar för någon som listats av FN:s säkerhetsråd eller sanktionskommitté. De nya bestämmelserna syftar till att Sverige ska uppfylla sina internationella förpliktelser på sanktionsområdet och börjar gälla den 1 januari 2024.
- Beviskrav vid frysning av tillgångar För utskottets förslag CCenterpartiet röstade för
Ny lag om mediestöd (KU3)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om mediestöd. Den nya lagen innehåller bestämmelser om syftet med mediestöd, om grundläggande förutsättningar för mediestöd och om mediestödsnämnden. Lagen börjar gälla den 1 januari 2024.
- Lag om mediestöd För utskottets förslag CCenterpartiet röstade för
- Främjande av mediemångfald i hela landet För utskottets förslag CCenterpartiet röstade för
- Möjlighet att överklaga mediestödsnämndens beslut För utskottets förslag CCenterpartiet röstade för
Myndighet ska få ansvar för ledarhundar (SoU2)
Vad handlade det om?
Det blir statens ansvar att tillhandahålla ledarhundar till personer med synnedsättning. Ansvaret för ledarhundsverksamhet förs över från Synskadades Riksförbund till den förvaltningsmyndighet regeringen bestämmer. De nya reglerna syftar till att flytta över myndighetsutövningen gällande dispositionsrätt till ledarhund från Synskadades Riksförbund till en förvaltningsmyndighet. Det är också en fördel att samma myndighet som prövar ansökningar och tilldelar ledarhundar ansvarar för information, inköp av ledarhundsutrustning, utbildningar och veterinärvård. Den som beviljats ledarhund ska tilldelas en ledarhund inom skälig tid, att den som tilldelats ledarhund ska genomgå fortlöpande utbildning tillsammans med hunden, samt ansvara för att hunden får den vård som behövs under den tid som hunden disponeras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2024.
- Regeringens lagförslag Emot utskottets förslag CCenterpartiet röstade emot
- Lagens framtida utformning Avstod CCenterpartiet avstod
Förändringar i utlänningslagen (SfU5)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja regeringens förslag om ändringar i utlänningslagen. Lagändringarna innebär vissa skärpta villkor för anhöriginvandring och begränsade möjligheter till uppehållstillstånd av humanitära skäl. Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2023.
- Avslag på propositionen För utskottets förslag CCenterpartiet röstade för
- Undantag från försörjningskravet vid anhöriginvandring och uppehållstillstånd av humanitära skäl Emot utskottets förslag CCenterpartiet röstade emot
Statens insatser för klimatanpassning av den byggda miljön (CU2)
Vad handlade det om?
Samhället behöver anpassas till de konsekvenser som klimatförändringarna för med sig. Staten har i uppdrag att stödja kommunernas arbete med klimatanpassning av ny och befintlig bebyggelse. Riksrevisionen har granskat hur effektivt statens stöd till kommunerna har varit. Myndigheten redovisar vissa brister, och lämnar därför rekommendationer till regeringen, Boverket och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap på hur stödet kan bli bättre. I en skrivelse till riksdagen redogör regeringen för sin syn på Riksrevisionens rapport och vilka åtgärder man vidtagit. Riksdagen avslutade ärendet och lade skrivelsen till handlingarna.
- Riksrevisionens rapport om statens insatser för klimatanpassning av den byggda miljön För utskottets förslag CCenterpartiet röstade för
Effektivare ekonomistyrning i kommuner och regioner (KU2)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i kommunallagen, lagen om kommunal bokföring och redovisning samt lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Lagändringarna innebär att de resultatutjämningsreserver som regleras i kommunallagen ska ersättas med resultatreserver. Införandet av resultatreserver innebär att kommuner och regioner ges större möjligheter att planera sitt sparande i syfte att nå en god ekonomisk hushållning. Vidare ska även budgeten innehålla en redogörelse för ekonomin i de kommunala koncernföretagen och revisionsberättelserna ska hållas tillgängliga för allmänheten på kommunens eller regionens webbplats. Kravet på att besluta om särskilda riktlinjer för pensionsmedelsförvaltningen tas bort. Syftet med lagändringarna är att främja en effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner. Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2024.
- Garantimodell För utskottets förslag CCenterpartiet röstade för
- God ekonomisk hushållning och tioårsprogram, åtgärdsplan vid betydande budgetavvikelser samt vägledning och stöd För utskottets förslag CCenterpartiet röstade för
- Balanskravet För utskottets förslag CCenterpartiet röstade för
Källa: Sveriges riksdag. Kammarkoll är en oberoende tjänst.