Så har Frida Tånghag röstat
Röstade aldrig emot sitt parti. Frånvarande vid 0 av 397 omröstningar.
Varje punkt i riksdagens betänkanden som det röstades om, med hur personen röstade och hur partiet röstade. Utskottet är gruppen ledamöter som föreslog beslutet; emot betyder oftast för ett annat förslag, en reservation. Där partiet var delat räknas ingen röst som emot partiet.
Alla omröstningar, betänkande för betänkande
Åtgärder för ett sunt och säkert spelande (KrU7)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om åtgärder för att säkerställa en sund och säker spelmarknad. De åtgärder som regeringen föreslagit är bland annat möjligheter att involvera betaltjänstleverantörer för att blockera insatser och utbetalning av vinster till och från spelbolag som saknar licens möjlighet för Spelinspektionen att köpa speltjänster under dold identitet som en del av tillsynen av spelbolagen möjligheter att lagra och skicka vidare personuppgifter för att hindra så kallad matchfixning, det vill säga när en sporthändelse manipulerats i samband med vadhållning skyldighet för spelbolag att på begäran lämna ut uppgifter till Polismyndigheten som behövs för att utreda brott i samband med spel. Åtgärderna innebär ändringar i spellagen börjar gälla den 1 juli 2023. Samtidigt sa riksdagen nej till cirka 50 förslag i motioner om spelfrågor från den allmänna motionstiden 2022. Bland annat hänvisar riksdagen till tidigare ställningstaganden och till regeringsförslaget som beskrivs ovan.
- E-sport För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Reglering av politiska partiers lotterier Avstod VVänsterpartiet avstod
- Vadhållning och matchfixning Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Lagring och delning av personuppgifter Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
Nej till motioner om tillståndsprocesser, vindkraft och miljöbrott (MJU13)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till de 140 förslag i motioner som gäller övergripande miljöfrågor och som kommit in under den allmänna motionstiden 2022 och hänvisar främst till pågående arbete. Några av förslagen handlar om miljömålssystemet och om att inrätta en fristående myndighet för utvärdering av miljömålen. Medan andra förslag gäller förändringar i miljöbalken, effektivare tillståndsprocesser, vindkraft, talerättsfrågor, stärkt äganderätt, riktvärden för buller, offentlig upphandling och miljöbrott.
- Översyn av miljöbalken För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Effektivare tillståndsprocesser och kortare handläggningstider För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Klimat och miljöprövning Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Kommunal tillstyrkan av vindkraft Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Torvfrågor För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
Nej till motioner inom fiskeripolitiken (MJU14)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till de 106 förslag i motioner om fiskeripolitiska åtgärder som kommit in under den allmänna motionstiden 2022 och hänvisar framför allt till pågående arbete. Förslagen handlar bland annat om åtgärder för miljömässigt hållbara bestånd, trålfiske, åtgärder för att främja svensk fiskerinäring, fiskerikontroll, vattenbruk och fritidsfiske.
- Övergripande åtgärder för hållbara bestånd, bl.a. bestånden av sill och strömming För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Hållbara fiskekvoter För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Utflyttning av trålgränsen Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Begränsningar av trålfisket i övrigt För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Selektiva redskap och alternativa fiskemetoder För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
Nej till motioner om näringspolitik (NU16)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 120 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om näringspolitik. Anledningen är bland annat det arbete som redan pågår i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om företagsfrämjande, konkurrensfrågor, riktade insatser, företagens kapitalförsörjning samt särskilda näringsgrenar och branscher.
- Innovationsfrämjande åtgärder För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Företagsstöd för klimatomställningen För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Övrigt om företagsfrämjande åtgärder Avstod VVänsterpartiet avstod
- Kooperativt företagande Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
Nej till motioner om hushållningen med mark- och vattenområden (CU13)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till ett nittiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om hushållningen med mark- och vattenområden. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete. Motionerna handlar bland annat om riksintressen, skyddet av jordbruksmark och vattenområden, tillstånd till vattenverksamhet, va-infrastruktur och allmänna vattentjänster.
- Riksintressen För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Skyddet av jordbruksmark För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Vattenkraft För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Vattenförsörjning och vattenförvaltning För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
Nej till motioner om konsumenträtt (CU8)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 70 förslag om konsumenträtt i motioner från den allmänna motionstiden 2022, främst med hänvisning till att arbete redan pågår i de frågor förslagen tar upp. Förslagen handlar bland annat om telefonförsäljning av lotter och andra spel, reklam riktad till barn, köp av levande djur, snabblån, resegarantisystemet, konsumentvägledning och märkningsfrågor.
- Telefonförsäljning av lotter och andra spel För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Reklam riktad till barn För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Konsumentvägledning Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
Nej till motioner om terrorism (JuU16)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 20 förslag om terrorism. Motionerna handlar bland annat om förebyggande åtgärder, våldsbejakande organisationers verksamhet och finansiering av terrorism. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen avslår motionerna bland annat med hänvisning till utrednings- och beredningsarbete pågår.
- Nationellt avhopparprogram Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Förbud mot deltagande i våldsbejakande organisationer För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Samverkan inom EU För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
Ny lag om hur Rättsmedicinalverket får hantera material från människokroppen (JuU19)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om Rättsmedicinalverkets hantering av humanbiologiskt material, det vill säga material från människokroppen. Den nya lagen syftar till att skapa tydliga rättsliga förutsättningar för hanteringen och därmed stärka skyddet för människors integritet. Riksdagen sa även ja till regeringens föreslagna lagändringar som gäller rättspsykiatriska undersökningar. Det handlar bland annat om vilka uppgifter som får lämnas ut om en misstänkt ska genomgå en rättspsykiatrisk undersökning, eller vid så kallade paragraf 7-intyg. Behovet av uppgifter från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Kriminalvården, Migrationsverket samt Totalförsvarets plikt- och prövningsverk anses väga tyngre än det intrång i den personliga integriteten som uppgiftslämnandet kan innebära. Slutligen sa riksdagen ja till regeringens förslag om sekretessregler för att upprätthålla ordningen och förhindra rymningar i den rättspsykiatriska verksamheten. Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023.
- Utlämnande av humanbiologiskt material Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
Nej till motioner om valfrågor (KU23)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 40 motioner om valfrågor som inkommit under allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om skilda valdagar, rösträtt och valbarhet, sänkt rösträttsålder, utlandssvenskar, valkretsar, personval, röstningsförfarandet, väljare med synnedsättning eller annan funktionsnedsättning, valsystemet, incidentrapportering, publicering av opinionsundersökningar, geografisk representation, kommunala valinformatörer, ökat valdeltagande och överklagande och återföring av mandat. Riksdagen hänvisar bland annat till att åtgärder redan är tagna inom de områden som motionerna tar upp.
- Sänkt rösträttsålder Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Valsedelssystemet För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Incidentrapportering För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
Nej till motioner om fri- och rättigheter (KU26)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag om mänskliga fri- och rättigheter. Motionerna handlar bland annat om grundlagsskyddad aborträtt, skyddet av äganderätten , juridiskt kön och förebyggande åtgärder mot radikalisering. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen avslår motionerna och hänvisar bland annat till att regeringen aviserat att utredning ar ska tillsättas .
- Grundlagsskydda aborträtten Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Förbud mot rasistiska organisationer m.m. För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Diskriminering För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Juridiskt kön Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
Nej till motioner om minoritetsfrågor (KU28)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 35 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om minoritetsfrågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i de frågor motionerna tar upp. Motionerna handlar om judiskt liv i Sverige, romsk inkludering, sanningskommissionen för det samiska folket, samepolitiken och Sametingets konstruktion, rättigheter för nationella minoriteter och urfolk, älvdalskans ställning, teckenspråk som minoritetsspråk, informationscentrum om nationella minoriteter, utvärdering av konsultationslagen, genomförande, tillsyn och uppföljning av minoritetspolitiken, stöd till organisationer och kontaktyta för dialog mellan Sametinget och riksdagen.
- Rättigheter för nationella minoriteter och urfolk Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Älvdalskans ställning Avstod VVänsterpartiet avstod
- Genomförande, tillsyn och uppföljning av minoritetspolitiken Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
Nytt förvaltningsgrepp för att minska skarvpopulationerna (MJU17)
Vad handlade det om?
Det behövs en minskning av skarvpopulationen. Riksdagen uppmanar regeringen att prioritera frågan. Enligt utskottet krävs det en reviderad förvaltningsplan för skarv och en likvärdig förvaltning i hela landet för att på så sätt åstadkomma en minskning av skarvpopulationerna. Regeringen har tillsatt en utredning om en ny förvaltningsplan för skarv. Riksdagen vill säkerställa att utredningen, utan fördröjning, resulterar i en uppdaterad förvaltningsplan för skarv. Riksdagen poängterar särskilt betydelsen av en bättre samverkan mellan länsstyrelserna och Havs- och vattenmyndigheten. Uppmaningen till regeringen sker i ett så kallat tillkännagivande med anledning av två förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022.
- Internationella konventioner och avtal För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Nationell målsättning för skydd av skogsmark Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Skötsel av skyddad natur och restaurering av livsmiljöer För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Vargstammens storlek och referensnivå För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
Nej till motioner om arbetskraftsinvandring (SfU17)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till ett tjugotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om arbetskraftsinvandring. Riksdagen hänvisar till det pågående reformarbetet på området, gällande bestämmelser och uppdrag som lämnats till Migrationsverket. Motionerna handlar om arbetskraftsinvandring, forskning och studier.
- Arbetskraftsinvandring Avstod VVänsterpartiet avstod
Nej till motioner om skatteförfarande (SkU13)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till ett sjuttiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om skatteförfarande. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i de frågor motionerna tar upp. I motionerna finns ett flertal förslag om att synliggöra skatter och avgifter medan andra förslag gäller F-skatt, kontrolluppgifter och deklarationsfrågor. Ytterligare förslag gäller skatte- och avgiftskontroll, bland annat om en nationell handlingsplan mot skattefusk, svartjobb och förstärkta insatser mot skattefusk. En rad förslag gäller reglerna om certifierade kassaregister, personalliggare och personligt betalningsansvar för bolagsföreträdare. Utskottet behandlar även förslag som rör reglerna om anstånd med att betala skatt, ersättning för kostnader i skattemål, rättssäkerhet i skattemål, förseningsavgifter, minskad skatteadministration för företag samt skatteavtal.
- Synliga skatter och avgifter För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Offentlig land-för-land-rapportering Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- F-skatt och näringsverksamhet Avstod VVänsterpartiet avstod
- Personalliggare Avstod VVänsterpartiet avstod
Nej till motioner om hälso- och sjukvårdens organisation (SoU12)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om hälso- och sjukvårdens organisation. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete. Motionerna handlar bland annat om primärvården, vårdval och valfrihet samt tillgänglighet.
- Hälso- och sjukvårdens organisation och styrning Avstod VVänsterpartiet avstod
- Ambulanssjukvård För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Tolkning i hälso- och sjukvården Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Primärvård Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Jämställd vård Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
Nej till motioner om sjöfart (TU7)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 65 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Bland annat med hänvisning till pågående arbete. Förslagen handlar exempelvis om svensk sjöfarts konkurrenskraft, Sjöfartsverkets verksamhetsform, sjöfartsavgifter, isbrytare, vissa miljöfrågor och arbetsmiljöfrågor samt fritidsbåtsfrågor.
- En konkurrenskraftig svensk sjöfart Avstod VVänsterpartiet avstod
- Farledsavgifter För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Främjande av inlands- och kustsjöfarten För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
Sverige ska verka för att skapa enighet för att terrorlista det islamiska revolutionsgardet (UU15)
Vad handlade det om?
Riksdagen riktade en uppmaning genom ett så kallat tillkännagivande till regeringen om att Sverige ska verka för att skapa enighet inom EU för att lista det islamiska revolutionsgardet som terroristorganisation. Vidare sa riksdagen nej till cirka 100 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Bland annat med hänvisning till pågående arbete.
- Yttrandefrihet i Ryssland Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Yttrandefrihet och politiska fångar i Turkiet Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Yttrandefrihet och politiska fångar i Ryssland För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Stöd och skydd för MR-försvarare, aktivister, kulturarbetare och journalister samt klimat- och kvinnorättsaktivister För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Religions- och övertygelsefrihet Avstod VVänsterpartiet avstod
Nej till motioner om ekonomisk familjepolitik (SfU16)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar exempelvis om föräldraförsäkring, barnbidrag, underhållsstöd och bostadsbidrag.
- Föräldraförsäkring Avstod VVänsterpartiet avstod
- Reserverade dagar Avstod VVänsterpartiet avstod
- Bostadsbidrag Avstod VVänsterpartiet avstod
Nej till motioner om cykelfrågor (TU9)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till ett femtiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen hänvisar till planerade eller redan vidtagna åtgärder och pågående beredningsarbete. Motionerna handlar bland annat om mål, infrastruktur och trafikregler för cykling samt insatser för cykling bland barn och unga och kombinerade resor med cykel. Riksdagen framhåller att cykling har många positiva effekter. Riksdagen betonar bland annat vikten av att beakta cyklisters förutsättningar när det gäller infrastrukturfrågor, att trafikregler är utformade så att de underlättar en ökad och säker cykling och vikten av att barn och unga börjar cykla.
- Mål för cykling För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Cykling, hållbarhet och folkhälsa För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Infrastruktur för cykling För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Trafikregler för cyklister För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
Nya regler för kollektivtrafikresenärer och järnvägstrafik (CU18)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändrade regler för kollektivtrafikresenärer och järnvägstrafik. EU har infört en ny tågpassagerarförordning som innehåller grundläggande regler om transportavtalet, information och biljetter. Med anledning av den nya tågpassagerarförordningen föreslår regeringen dels ett undantag från resenärens rätt till prisavdrag om en försening beror på en extraordinär händelse. Exempelvis extrema väderleksförhållanden eller en större folkhälsokris. Dels föreslås att järnvägstrafik som bedrivs för historiska ändamål eller turism ska undantas från tågpassagerarförordningen. De nya reglerna börjar gälla 7 juni 2023.
- Ändringar i lagen om kollektivtrafikresenärers rättigheter Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Lagstiftningens framtida utformning Avstod VVänsterpartiet avstod
Nej till motioner om personalförsörjning inom försvaret (FöU8)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 70 motioner om personalförsörjning inom försvaret. Förslagen handlar om bland annat personal- och kompetensförsörjning inom totalförsvaret och räddningstjänsten, könsfördelning och jämställdhet, civilplikt, veteraner och frivilliga försvarsorganisationer. Riksdagen anser att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp och att den långtgående delegeringen i arbetsgivarpolitiken ger Försvarsmakten en betydande frihet och ett mycket långtgående ansvar inom området.
- Totalförsvarsplikt Avstod VVänsterpartiet avstod
- Rekrytering och personalförsörjning vid Försvarsmakten Avstod VVänsterpartiet avstod
- Försvarsmaktens förmåga att utveckla och behålla personal Avstod VVänsterpartiet avstod
- Frivilligorganisationerna För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
Nej till motioner om polisfrågor (JuU10)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 190 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om polisfrågor. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående utrednings- och beredningsarbete. Motionerna handlar exempelvis om en mer effektiv polis, polisens inre organisation, polisens arbetsmiljö, prioritering av olika typer av brott samt polisens samarbete med myndigheter och andra aktörer.
- Polisberedning och strategiskt arbete Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Polisernas placering m.m. För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Antagningskrav till polisutbildningen För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Utredning av sexualbrott För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Jaktbrott För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
Deltagande i terroristorganisation blir ett nytt brott i terroristbrottslagen (JuU20)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa ett nytt brott i terroristbrottslagen, deltagande i en terroristorganisation. Det nya brottet innebär ett särskilt straffansvar för den som deltar i en terroristorganisation på ett sätt som är ägnat att främja, stärka eller understödja organisationen. Straffskalan ska vara fängelse i högst fyra år. Om brottet är grovt ska straffskalan vara fängelse i lägst två och högst åtta år. Om gärningsmannen har lett terroristorganisationen ska straffskalan vara fängelse på viss tid, lägst två och högst arton år, eller på livstid. Det ska även vara straffbart att finansiera deltagande i en terroristorganisation, att offentligt uppmana och rekrytera till brottet samt att resa utomlands i avsikt att begå brottet. Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2023.
- En särskild straffbestämmelse för deltagande i en terroristorganisation Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Uppföljning och utvärdering Avstod VVänsterpartiet avstod
Skärpta straff för brott i kriminella nätverk (JuU8)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa straffen för brott i kriminella nätverk och vid kriminella uppgörelser. Syftet med lagändringarna är att markera allvaret i den här typen av brott och för att ge rättsväsendet utvidgade möjligheter att bekämpa gängkriminaliteten. Straffen skärps bland annat för grovt olaga tvång, olaga hot, rån och utpressning. Även straffet för narkotikabrott som tar sikte på försäljning skärps, samt att beställning av narkotika för eget bruk kriminaliseras som försöksbrott. Det blir också straffbart att involvera personer som är under 18 år i brott eller brottslig verksamhet. Dessutom införs en ny typ av straffskärpningsbestämmelse som tar sikte på våldsamma uppgörelser bland kriminella. Presumtionen, eller antagandet för häktning ska gälla vid misstanke om brott med ett minimistraff om fängelse i ett år och sex månader eller mer, jämfört med tidigare ett minimistraff om fängelse i två år eller mer. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023.
- Regeringens lagförslag Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
Större tillgänglighetskrav på produkter och tjänster (SoU10)
Vad handlade det om?
Större tillgänglighetskrav ska ställas på vissa produkter och tjänster. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som bygger på EU:s tillgänglighetsdirektiv. Produkter som omfattas av de nya reglerna är exempelvis datorer, smarttelefoner, betalningsterminaler, kontantautomater, biljettförsäljnings- och incheckningsautomater och självbetjäningsterminaler. Syftet med lagen är att öka tillgängligheten till produkterna och tjänsterna hos framför allt personer med funktionsnedsättningar. Den nya lagen träder i kraft den 28 juni 2025.
- Behov av en utredning om grundlagsändring Avstod VVänsterpartiet avstod
- Införlivande Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Uppföljning För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
Nej till motioner om kompetensförsörjning, digital infrastruktur och beredskap (SoU14)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 110 förslag i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2022 och hänvisar främst till pågående arbete. Några av förslagen handlar om kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården, patienter utsatta för våld, registerkontroll, arbetsmiljö och arbetsvillkor samt legitimation och tillstånd. Andra förslag berör digital infrastruktur och hälsodata, utveckling av 1177 samt hälso- och sjukvårdens beredskap.
- Kompetensförsörjning Avstod VVänsterpartiet avstod
- Arbetsmiljö och arbetsvillkor Avstod VVänsterpartiet avstod
- Legitimation och tillstånd För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Marknadsföring av vårdtjänster Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
Nej till motioner om socialtjänstens arbete (SoU16)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag om socialtjänstens arbete. Motionerna handlar bland annat om socialtjänstlagen, försörjningsstöd och hemlöshet. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen avslår motionerna och hänvisar bland annat till att utredningsarbete pågår.
- Utveckling av socialtjänstens arbete För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Jämställt försörjningsstöd För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Hemlöshet Avstod VVänsterpartiet avstod
Regeringen ska se över tillsynsansvaret för privata förskolor (UbU5)
Vad handlade det om?
Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning till regeringen, att överväga att se över för- och nackdelarna med att ge Skolinspektionen ansvar för tillstånd och tillsyn även för enskilda förskolor, fritidshem samt pedagogisk omsorg. Utöver detta sa riksdagen nej till de cirka 120 förslag i motioner om övergripande skolfrågor som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen i motionerna handlar bland annat om åtgärder för att höja kunskapsresultaten, ansvars- och resursfördelningen i skolväsendet, val av skola, fristående skolor, tillsyn, it i skolan och särskilda undervisningsformer. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser, pågående utredningar, aviserade och vidtagna åtgärder.
- Jämlik och likvärdig skola För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Kunskapsutveckling och kunskapsmål För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Ekonomiska förutsättningar för fristående skolor Avstod VVänsterpartiet avstod
- Offentlighetsprincipen i fristående skolor Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
Nej till motioner om lärare och elever (UbU7)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Bland annat med hänvisning till gällande bestämmelser, pågående arbete samt aviserade och vidtagna åtgärder. Motionerna handlar exempelvis om läraryrket, fortbildning, rektorer, grundsärskolan och gymnasiesärskolan, elever med särskilda behov, elever med skolfrånvaro, undervisning för nyanlända samt elevers hälsa.
- Registerkontroll För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Elever med särskilda behov Avstod VVänsterpartiet avstod
- Undervisning för nyanlända m.m. Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Elevers hälsa m.m. För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
Nej till motioner om arbetsmiljö och arbetstid (AU8)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om arbetsmiljö och arbetstid. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och till parternas ansvar på den svenska arbetsmarknaden. Motionerna handlar exempelvis om förebyggande arbetsmiljöarbete, arbetslivskriminalitet, skyddsombud och skyddskommittéer, Arbetsmiljöverket och arbetstidslagen.
- Sanktionsavgifter Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Lokala skyddsombud och skyddskommittéer Avstod VVänsterpartiet avstod
- Tillträdesrätt för regionala skyddsombud Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Distansarbete För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Arbetstid Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
Nej till motioner om arbetsmarknadspolitiska frågor (AU9)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag om arbetsmarknadspolitiska frågor. Motionerna handlar bland annat om Arbetsförmedlingen, arbetsmarknadspolitiska insatser och arbetslöshetsförsäkringen. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen avslår motionerna och hänvisar bland annat till att utredningsarbete inom området pågår.
- Fler vägar till jobb För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Arbetsförmedlingen För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Arbetsmarknadspolitiska program och insatser Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Arbetsintegrerande sociala företag För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
Finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor (FiU22)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Internationella valutafonden (IMF), Världsbanksgruppen samt regionala utvecklings- och investeringsbanker under 2021 och 2022. Skrivelsen handlar bland annat om hur institutionerna arbetar med finansiell och monetär stabilitet. Riksdagen konstaterar att IMF och de andra ekonomiska institutionerna har en viktig roll att spela, bland annat för att identifiera och uppmärksamma risker för den finansiella stabiliteten. Institutionernas arbete har påverkats mycket av både covid-19-pandemin och Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Riksdagen välkomnar att institutionerna har hjälpt medlemsländerna att hantera de ekonomiska konsekvenserna, och även stöttat Ukraina genom finansiering, tekniskt stöd och samordning. Riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. Riksdagen har också behandlat cirka 80 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om makrotillsyn, bolånemarknaden och hushållens skuldsättning, samt penningtvätt. Riksdagen säger nej till förslagen, bland annat med hänvisning till att regeringen redan arbetar med frågorna.
- Makrotillsyn, bolånemarknaden och hushållens skuldsättning Avstod VVänsterpartiet avstod
- Ett nationellt skuldregister För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Kapitalförsörjning i hela landet För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
Nej till motioner om vuxenutbildning (UbU9)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om vuxenutbildning. Riksdagen hänvisar till gällande bestämmelser, vidtagna åtgärder och pågående arbete. Motionerna handlar bland annat om utbudet av vuxenutbildning, finansieringen av yrkesinriktad kommunal vuxenutbildning, tillträde till yrkeshögskolan och validering.
- Utbildning för omställning och livslångt lärande För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Utformningen av sfi För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Utveckling av yrkeshögskolan Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
Nej till motioner om lokal service, skydd av beslutsfattare och handläggningstider (KU24)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till de cirka 60 förslag i motioner som gäller offentlig förvaltning, och som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och tidigare ställningstaganden. Några av förslagen handlar främjande av demokrati, rättstillämpning och vägledning, lokal service, samverkan mellan myndigheter, språktolkar, lättläst svenska, skydd av beslutsfattare, opinionsbildande verksamhet och egendomsskydd. Andra förslag rör statlig anställning, tjänstemannaansvar, digitalisering, myndigheternas ledningsformer, regelförenkling, handläggningstider, länsstyrelserna, Regeringskansliets och utrikesförvaltningens organisation.
- Främjande av demokrati För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Lokal service För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Digitalisering För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
Nej till motioner om författningsfrågor (KU30)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat cirka 80 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om partifinansiering, reglering av lobbyister, formerna för grundlagsändringar och domstolarnas oberoende. Riksdagen sa nej till samtliga förslag, bland annat med hänvisning till att regeringen redan arbetar med frågan.
- Nationella folkomröstningar och medborgarinitiativ För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Yttre hot mot politiska partier För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Partifinansiering För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Reglering av lobbyister För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Bestämmelser om nationella minoriteter och minoritetsspråken Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
Nej till motioner om idrott och friluftsliv (KrU11)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag som handlar om idrott och friluftsliv. Motionerna handlar bland annat om statens idrottsanslag, parasport, idrottsanläggningar och förutsättningar för friluftsliv. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen avslår motionerna och hänvisar bland annat till att utredningsarbete pågår.
- Ett brett idrottsliv För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Idrottsanläggningar Avstod VVänsterpartiet avstod
- Parasport Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Påverkan på leder i sårbar natur För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
Nej till motioner om public service och film (KrU9)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 40 motioner om public service och film som inkommit under allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar om bland annat förutsättningar och villkor för public service och filmpolitik. Riksdagen anser att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
- Språkfrågor För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Framtidens filmpolitik Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Biografer på mindre orter För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Digitalisering av filmarvet Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
Delar av EU:s elmarknadsdirektiv genomförs (NU9)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur EU:s elmarknadsdirektiv när det gäller leverans av el och så kallade aggregeringstjänster ska införas i den svenska lagstiftningen. Direktivet syftar till att anpassa elmarknaden till nya förutsättningar som en mer decentraliserad produktion av el från förnybara källor samt utfasning av fossila bränslen medför. Regeringens förslag innebär större möjlighet för elanvändarna att anpassa elförbrukningen när elpriset är lågt eller när elnätet är hårt belastat. Förslaget innebär också ändringar i vissa krav på elleverantörer samt förändringar i reglerna om byte av elleverantör för småföretag. Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får i och med förslaget även bestämma regler om den information som elleverantörer ska lämna till elanvändare. Riksdagen beslutade under 2022 om att införa de delar av elmarknadsdirektivet som gäller nätverksamhet i den svenska lagstiftningen. Elmarknadsdirektivet skulle i sin helhet införts i svensk lagstiftning senast den 31 december 2020. Europeiska kommissionen har inlett ett överträdelseärende mot Sverige om för sent genomförande av elmarknadsdirektivet. Riksdagen godkände också ett tillägg till regeringens förslag om ett så kallat normgivningsbemyndigande. Ett sådant bemyndigande behövs för att regeringen ska kunna bestämma regler om olika administrativa processer. Exempelvis att nätföretag ska sända underrättelser till elleverantörer vid påbörjande eller övertagande av leverans av el. Slutligen sa riksdagen nej till 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022.
- Definitionen av obalans För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Ekonomiskt ansvar och kompensationsmodell för obalanserna För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Elektrifiering och industrins gröna omställning För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Elprisfrågor Avstod VVänsterpartiet avstod
- Krav på flexibilitet vid anslutning För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Svenska kraftnät och anslutning av havsbaserad vindkraft För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
Avskiljningar vid Sis särskilda ungdomshem (SoU24)
Vad handlade det om?
I april 2022 beslutade riksdagen att rikta en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om Statens institutionsstyrelses (Sis) åtgärder för att minska antalet avskiljningar vid särskilda ungdomshem. Därefter har regeringen i en skrivelse redovisat effekterna av Sis åtgärder och vilka fortsatta insatser som krävs för att avskiljningarna ska upphöra. Riksdagen anser liksom regeringen att åtgärderna och den lämnade återrapporteringen innebär att tillkännagivandet är tillgodosett. Riksdagen avslutade ärendet genom att lägga skrivelsen till handlingarna.
- Ny skrivelse till riksdagen Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Ensamarbete i klientnära kontakter För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Avskiljningar i övrigt För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
Nej till motioner om utrikespolitik (UU7)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat cirka 110 förslag i motioner från den allmänna motionstiden. Förslagen handlar bland annat om utrikespolitikens övergripande inriktning och hur Sverige ska förhålla sig till situationen i vissa delar av världen. Riksdagen sa nej till förslagen, bland annat med hänvisning till att regeringens utrikespolitiska inriktning anses väl avvägd och lämplig.
- Utrikespolitikens inriktning Avstod VVänsterpartiet avstod
- Västsahara Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Kina och Taiwan För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Mellanöstern Avstod VVänsterpartiet avstod
Nej till motioner om skolans värdegrund, bedömning och läromedel (UbU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till de 118 förslag i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om skolans värdegrund, trygg skola, särskilda ämnen och kunskapsområden, bedömning och nationella prov, läromedel och skolbibliotek, modersmål och minoritetsspråk. Riksdagen hänvisar till gällande bestämmelser, pågående arbete och vidtagna åtgärder.
- Övergripande värdegrundsfrågor För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Genusfrågor i skolan För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Ansvaret för tryggheten och studieron i skolan För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Särskilda ämnen och kunskapsområden Avstod VVänsterpartiet avstod
- Läromedelsutredningens förslag Avstod VVänsterpartiet avstod
- Modersmål och minoritetsspråk Avstod VVänsterpartiet avstod
Nej till motioner om gymnasieskolan (UbU8)
Vad handlade det om?
Riksdagen sade nej till cirka 50 förslag som handlade om gymnasieskolan. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om antalet platser inom gymnasieskolan i förhållande till arbetsmarknadens behov, ämnen i gymnasieskolan, yrkesprogrammens utformning och studie- och yrkesvägledningen på gymnasiet. Riksdagen avslog motionerna med hänvisning till befintliga regler och att utredningsarbete inom området pågår.
- Utbildningens dimensionering För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Ämnen i gymnasieskolan Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Branschskolor Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Studie- och yrkesvägledning i skolväsendet Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
Nej till motioner om socialförsäkringsfrågor (SfU14)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 160 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om socialförsäkringsfrågor. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete. Motionerna handlar bland annat om åtgärder mot välfärdsbrott, trygghetssystem för företagare och studerande, sjukförsäkring och rehabilitering, aktivitets- och sjukersättning och arbetsskadeersättning.
- Trygghetssystem för företagare För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Företagare inom kulturområdet För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Rehabiliteringskedjan Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Rätten till aktivitets- och sjukersättning Avstod VVänsterpartiet avstod
- Studier och arbete Avstod VVänsterpartiet avstod
Nej till motioner om migration (SfU15)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om migrationsfrågor. Detta främst med hänvisning till gällande bestämmelser och pågående arbete. Motionerna handlar bland annat om uppehållstillstånd för skyddsbehövande, mottagande av asylsökande, asylprocessen, anhöriginvandring och medborgarskap.
- Migration och asylpolitik För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Skydd för utsatta kvinnor För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Anhöriginvandring Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
Ny lag ska tydliggöra undantag från moms (SkU10)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens föreslag om en ny lag om mervärdesskatt, så kallad moms. Lagen innebär en anpassning till EU:s mervärdesskattedirektiv. Lagen ska också bland annat tydliggöra vad som gäller när ideella föreningar säljer tjänster internt. Riksdagen har tidigare, i ett tillkännagivande, pekat på att det rått oklarheter kring vad som gäller när ideella föreningar säljer tjänster internt. Idag är ideella föreningar, så som idrottsrörelsen, studieförbund och registrerade trossamfund, undantagna från kravet på att betala moms. Detta kan även gälla när en fristående grupp inom en förening säljer en tjänst internt. Exempelvis kan det handla om en stor organisation, där flera föreningar ingår, som har en gemensam avdelning som säljer it-support till föreningarna. Om tjänsten istället hade kunnat köpas på marknaden, kan det dock bedömas som att undantaget från moms leder till en snedvridning av konkurrensen. I sådana fall får undantaget från moms inte tillämpas. De interna försäljningarna bedöms då som momspliktiga. Riksdagen uppmanade i sitt tillkännagivande regeringen att utreda hur frågan kan lösas utan att orsaka en snedvridning av konkurrensen, och utan att öka risken för fusk med mervärdesskattesystemet. Den nya lagen innebär en anpassning till EU:s mervärdesskattedirektiv, och ska därför inte kunna tillämpas snävare än direktivet. Enligt EU-domstolens praxis ska hänsyn tas till syftet med undantaget från momsplikten, nämligen att stödja civilsamhället. Undantaget får inte tolkas så restriktivt att det förlorar sin effekt. I vissa fall kan den nya lagen innebära att undantaget från momsplikten tillämpas annorlunda. Riksdagen välkomnar den nya lagen, och konstaterar att regeringen därmed har tillgodosett tillkännagivandet. Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023.
- Undantaget för tjänster inom fristående grupper Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
Nej till motioner om punktskatt och tull (SkU14)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om punktskatt och tull. Riksdagen hänvisar bland annat till att utredningar och beredningar pågår och till att riksdagen redan har tagit ställning i dessa frågor. Motionerna handlar bland annat om skatterna på el, bränsle, fordon, kemikalier, alkohol, tobak, flygresor, avfall och plastbärkassar, om Tullverkets befogenheter och verksamhet samt om betalning av tull och importskatter.
- Energiskatt m.m. För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Energiskatt på eldriven kollektivtrafik Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Skatt på drivmedel m.m. För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Övriga miljöskatter För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
Nej till motioner om mervärdesskatt (SkU15)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 20 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om förändringar av mervärdesskattesatser, utredningar av effekter och förändringar av mervärdesskatten samt olika undantag från skattskyldighet på mervärdesskatteområdet.
- Skattesatser m.m. För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Övriga mervärdesskattefrågor För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
Uppmaning om att införa en nollvision för våld i nära relationer (AU7)
Vad handlade det om?
Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att införa en nollvision för våld i nära relationer. Uppmaningen kom i samband med att riksdagen behandlade cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering Riksdagen sa nej till förslag i övriga motioner bland annat med hänvisning till pågående arbete. Motionerna handlar exempelvis om tillsättande av utredningar på jämställdhetspolitikens område, om arbetet mot mäns våld mot kvinnor och mot hedersrelaterat våld och förtryck, om åtgärder för jämställdhet i arbetslivet och om olika initiativ för att motverka diskriminering i samhället.
- Jämställdhetspolitikens mål m.m. Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Nollvision för våld i nära relationer Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Jämställdhet i arbetslivet m.m. För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Översyn av diskrimineringslagen Avstod VVänsterpartiet avstod
Nej till motioner om hyresrätter och andra boendeformer (CU14)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner som gäller hyresrätter, bostadsrätter, ägarlägenheter och hyrköpsystem från den allmänna motionstiden 2022, med hänvisning till pågående arbete och tidigare ställningstaganden. Några av förslagen i motionerna handlar om ändringar i hyreslagen vad gäller systemet för hyressättning, presumtionshyror, skyddet för hyresgäster vid renoveringar, vräkning av barnfamiljer och utökade möjligheter att säga upp hyreskontrakt vid kriminell verksamhet. Andra förslag i motioner gäller bostadsrätter, ändringar i bostadsrättslagen, stärkt skydd för bostadrättshavare, ombildning till bostadsrätt och införande av ett bostadsrättsregister.
- Hyressättning och normerande hyror Avstod VVänsterpartiet avstod
- Förbättrings- och ändringsarbeten Avstod VVänsterpartiet avstod
- Avhysning av barnfamiljer Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Stärkt hyresrättsligt skydd Avstod VVänsterpartiet avstod
- Olovlig handel med hyreskontrakt m.m. För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
Riksdagen uppmanar regeringen att verka för snabbare bodelningsprocesser (CU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att vidta åtgärder för en mer välfungerande, effektiv och rättssäker ordning för bodelningar. För den part som har det sämst ställt ekonomiskt har det vanligtvis mycket stor ekonomisk betydelse att bodelningen slutförs. Ofta drar dock den ena parten fördel av att bodelningen drar ut på tiden, vilket har konstaterats i en utredning. Riksdagen noterar att regeringen ska börja kartlägga hur stort problemet med utdragna bodelningsprocesser är. Riksdagen ser positivt på detta, och menar att det är hög tid att regeringen går vidare med frågan. Bland annat bör regeringen se över möjligheten att införa en rimlig bortre tidsgräns för när en bodelning ska vara klar. Tillkännagivandet bygger på flera förslag i motioner, som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Totalt har riksdagen behandlat cirka 130 förslag i olika familjerättsliga frågor, som även handlar om bland annat den rättsliga regleringen av föräldraskap, betänketid vid äktenskapsskillnad och olika frågor om vårdnad. Riksdagen sa nej till de övriga motionerna, bland annat med hänvisning till att regeringen redan arbetar med frågorna.
- Betänketid vid äktenskapsskillnad Avstod VVänsterpartiet avstod
- Adoption i övrigt För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Allmänt om kompetens i mål om vårdnad Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge vid våld i familjen Avstod VVänsterpartiet avstod
Nej till motioner om kommunala frågar (FiU26)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag om kommunala frågor. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om utjämningssystemet, tillsynsavgifter, vinster i välfärden och riktade statsbidrag. Riksdagen hänvisar i sitt beslut till befintlig lagstiftning och att utredningsarbete inom området pågår.
- Det kommunalekonomiska utjämningssystemet För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Vinster inom välfärdens verksamheter Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Kommunsektorns uppdrag För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
Nej till motioner om kriminalvård (JuU13)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Bland annat med hänvisning till pågående utredningar. Förslagen handlar exempelvis om återfallsförebyggande arbete, Kriminalvårdens kapacitet och villkorlig frigivning.
- Avhopparverksamhet Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Gps vid fångtransporter och permissioner För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Obligatorisk undervisning för sexköpsdömda Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Fler anstalts- och häktesplatser För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Ägandeformer för Kriminalvårdens lokaler För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
Nej till motioner om våldsbrott och brottsoffer (JuU14)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till de cirka 150 förslag i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om våld i nära relationer, sexualbrott, hedersrelaterat våld och förtryck, kontaktförbud, stärkt skydd till brottsoffer, unga brottsoffer, skadestånd och statistik. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete eller aviserade reformer inom området.
- Kunskap inom rättsväsendet m.m. om våld i nära relationer För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Nolltolerans mot barnäktenskap För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Särskild brottsofferlag För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Brottsofferombudsman Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Brottsofferstatus för barn som utnyttjas i barnpornografi För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Kränkningsersättning och indrivning För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
Nej till motioner om ungdomsbrottslighet (JuU15)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 14 förslag i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar om barn och unga som bryter mot lagen och tar upp frågor som brottsförebyggande arbete, insatser för att stoppa nyrekryteringen, straffmätning och påföljder. Riksdagen hänvisar till pågående utredningar och beredningsarbete.
- Sociala insatsgrupper Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Åtgärdsplan för pojkar och män Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Samordnade insatser För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Ungdomsövervakning För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
Nej till motioner om vapenfrågor (JuU17)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat 15 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden. Förslagen handlar bland annat om handläggning av vapenlicensärenden och vapenbrott. Riksdagen sa nej till motionerna, bland annat med hänvisning till att det redan pågår utrednings- och beredningsarbete i de frågor som förslagen handlar om.
- Tillsyn av skjutbanor För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Vapenbrott För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
Nej till motioner om folkhälsa (SoU20)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner som lämnats under den allmänna motionstiden 2022. Anledningen är bland annat arbete som redan pågår inom de frågor som motionerna tar upp. Förslagen handlar exempelvis om folkhälsoarbetets organisation och folkhälsofrämjande insatser, smittskydd och vaccinationer.
- Folkhälsoarbetets organisation Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Folkhälsofrämjande insatser Avstod VVänsterpartiet avstod
- Vaccinationsprogram för äldre Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Psykisk hälsa Avstod VVänsterpartiet avstod
- Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
Nej till motioner om immaterialrätt (NU14)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Bland annat med hänvisning till att arbete pågår i flera frågor. Förslagen handlar exempelvis om åtgärder för att modernisera upphovsrätten, stärkt skydd för immateriella rättigheter, kunskapsfrämjande insatser på immaterialrättens område och bekämpning av immaterialrättsintrång.
- Upphovsrättsskyddade konstverk på offentlig plats För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Övrigt om upphovsrätt Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Övriga frågor som rör immaterialrätt För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
Nej till motioner om regelförenkling för företag (NU15)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022, som handlade om regelförenkling för företag. Exempelvis föreslogs att regelverken för små företag ska förenklas, och regelbördan minskas. Andra förslag handlade bland annat om att korta handläggningstider och tillståndsprocesser. Riksdagen hänvisar till att regeringen redan bereder flera förslag gällande dessa frågor, och att myndigheter arbetar med detta.
- Mål för förenklingspolitiken För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Ett systematiskt regelförenklingsarbete För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Övrigt om regelförenklingar för företag Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Regelrådets organisation För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Konsekvensutredningar För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
Kraven på hälso- och sjukvårdens beredskap höjs (SoU11)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om att förtydliga krav på vårdgivare som bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet. Det handlar om att de måste tillhandahålla sjukvårdsprodukter som behövs för att kunna ge god vård. Med sjukvårdsprodukter avses läkemedel, medicintekniska produkter, personlig skyddsutrustning, livsmedel för speciella medicinska ändamål och tillverkningsmaterial. Förslagen innebär också att öppenvårdsapotek har en skyldighet att lagerhålla läkemedel och partihandlare har en leveransskyldighet gentemot sjukhusapotek. En sanktionsavgift införs för de företag som inte meddelar Läkemedelsverket om att försäljningen av ett läkemedel upphör tillfälligt eller permanent. Uppgift om eventuell brist i tillgången på läkemedel eller medicinteknisk produkt föreslås kunna bli skyddad av sekretess när uppgiften överförs från Läkemedelsverket till regioner eller kommuner i samband med utredning. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2023. Riksdagen sa också ja till regeringens förlag om att det statliga bolaget Apotek Produktion & Laboratorier AB får ett utökat samhällsuppdrag. Det innebär att bolaget ska upprätthålla sin verksamhet även under fredstida kriser, höjd beredskap och ytterst krig. Det kan till exempel vara att säkerställa tillgången på aktiva substanser, hjälpämnen och förpackningsmaterial för produkter som behövs för vård som inte kan vänta.
- Krav på sjukvårdsprodukter och övrig utrustning för att skydda sjukvårdspersonal För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Utrustning till skydd av sjukvårdspersonal Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Uppföljning av effekterna av lagförslaget För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Förslag om hälso- och sjukvårdens beredskap Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
Nej till motioner om bostadspolitik (CU10)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till de cirka 120 förslagen i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar om bland annat åtgärder för ökat bostadsbyggande, finansiering av bostadsbyggande, bostadsförsörjning, allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag, minskad segregation och trångboddhet, bostadsförmedling och förtur till bostad för vissa grupper samt innovativt, miljövänligt och hållbart byggande. Riksdagen hänvisar till bland annat pågående arbete eller aviserade reformer inom området.
- Åtgärder på bostadsmarknaden Avstod VVänsterpartiet avstod
- Bostadsförsörjning Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Trygga bostadsområden För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Bostäder för äldre personer För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
Nej till motioner om planering och byggande (CU12)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 130 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Bland annat med hänvisning till att arbete pågår i flera frågor. Förslagen handlar exempelvis om översyn av plan- och bygglagen, plansystemet, lovfrågor, överklaganderegler samt frågor om skadeersättning och tillsyn.
- Översyn av plan- och bygglagen För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Medborgarinflytandet och vissa andra intressen vid fysisk planering Avstod VVänsterpartiet avstod
- Klimatfrågor i planeringen och planering för gröna områden För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Reglering med detaljplan Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Bygglovsbefriade åtgärder För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
Nej till motioner om samhällets krisberedskap (FöU7)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om samhällets krisberedskap. Detta framför allt med hänvisning till pågående arbete. Motionerna handlar bland annat om samhällets fredstida krisberedskap, skydd mot olyckor och cybersäkerhet.
- Krisberedskapssystemet För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Utveckling av räddningstjänsten För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Stöd till personer med funktionsnedsättning Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Klimatanpassning för krisberedskapen För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Kunskapsuppbyggnad inom cybersäkerhetsområdet För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
Nej till förslag om processrättsliga frågor (JuU12)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag om processrättsliga frågor, som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen hänvisar bland annat till att regeringen redan arbetar med frågorna. Förslagen handlar bland annat om kamerabevakning, hemliga tvångsmedel, vittnesskydd, rättsliga biträden och rättegångskostnader.
- Tillståndsplikten för kommuner För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Vittnesskydd m.m. Avstod VVänsterpartiet avstod
- Rätten till målsägandebiträde Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Förstärkning av rättsväsendet För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
Nej till motioner om jakt och viltvård (MJU12)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Bland annat handlar förslagen om det allmänna uppdraget, viltförvaltningsdelegationernas ansvar och sammansättning, stärkt lokalt inflytande i viltförvaltningen, översyn av jaktlagen, åtgärder för en minskad vildsvinsstam, blyammunition och en viltmyndighet.
- Stärkt lokalt inflytande i viltförvaltningen För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Blyammunition För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Värna den svenska jakten och viltvården För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
Nej till motioner om bistånd (UU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag om internationellt bistånd. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om nivån på biståndet, OECD:s kommitté för bistånds regelverk och prioriteringar inom internationellt utvecklingsbistånd. Riksdagen avslår motionerna bland annat eftersom utredningsarbete inom området pågår.
- Biståndsnivå Avstod VVänsterpartiet avstod
- Prioriteringar Avstod VVänsterpartiet avstod
Myndigheternas roll vid tillståndsprocesser för mineralnäringen (NU13)
Vad handlade det om?
Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om myndigheternas roll vid tillståndsprocesser. Utskottet anser att myndigheter i samband med tillståndsprocesser bör arbeta mer rådgivande och lösningsorienterat än tidigare. Uppmaningen grundar sig på förslag i en motion från den allmänna motionstiden 2022 om mineralpolitiska frågor. Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i övriga motioner. De handlar bland annat om tillstånd och tillståndsprocesser, förbud mot utvinning, äganderätt och ersättning samt så kallade innovationskritiska metaller och mineral.
- Natura 2000-tillstånd För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Myndigheternas roll vid tillståndsprocesser Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Utvinning av uran För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Mineralersättning Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Övriga frågor om ersättningar Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Tillgänglighet och kartläggning Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Stärkta förutsättningar för utvinning För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
Nej till motioner om yrkestrafik och taxi (TU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner som lämnades in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen gäller bland annat frågor om tillsyn och kontroll. Riksdagen hänvisar till pågående utredningar och till åtgärder som planeras eller redan är genomförda.
- Reglering och kontroll av åkerinäringen Avstod VVänsterpartiet avstod
- Kontroller och tillsyn inom taxibranschen Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Vissa arbetsmiljöfrågor inom åkeri- och taxibranschen Avstod VVänsterpartiet avstod
Nej till motioner om statlig förvaltning och statistikfrågor (FiU25)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 25 förslag som lämnats in i motioner under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar om den statliga förvaltningen och statistikfrågor. Exempelvis finns förslag om att öka myndigheternas effektivitet, och även att minska antalet myndigheter. Riksdagen hänvisar till att den statliga förvaltningspolitiken bygger på att myndigheterna själva avgör hur verksamheten bäst utformas för att tillgodose samhällets behov, inom ramen för de mål och uppgifter som riksdagen och regeringen har beslutat om. Utskottet hänvisar också till att regeringen redan har inlett ett arbete för att effektivisera statsförvaltningen genom omprövning av det offentliga åtagandet och analys av myndigheters organisering. Andra förslag handlar exempelvis om att offentliga data ska vara öppna och tillgängliga digitalt. När det gäller förslag om digitalisering hänvisar riksdagen till att både regeringen och EU aktivt arbetar med dessa frågor.
- Staten som arbetsgivare Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Konjunkturinstitutets uppdrag om svenska företags prissättning För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
Nej till motioner om offentlig upphandling (FiU34)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag som handlade om offentlig upphandling. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om hur regelverket är utformat, sociala kriterier vid offentliga upphandlingar och miljökrav vid upphandlingar. Riksdagen avslog motionerna med hänvisning till befintliga lagstiftningen och att utredningsarbete inom området pågår.
- Små och medelstora företag För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Miljökrav För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Antal underleverantörer och skäliga villkor Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Allmännyttan och LOU Avstod VVänsterpartiet avstod
Riksdagens arbetsformer (KU18)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 18 förslag som handlar om riksdagens arbetsformer. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om riksmötets öppnande, motionsrätten och riksdagsledamöternas ekonomiska villkor. Riksdagen riktar ett så kallat tillkännagivande till Riksdagsstyrelsen. Uppmaningen handlar om att Riksdagsstyrelsen ska tillsätta en utredning som ser över frågan om regeringens samråd med EU-nämnden om EU:s A-punkter. Vid Europeiska unionens råds sammanträden finns det A-punkter respektive B-punkter på dagordningen. A-punkterna kännetecknas av att en överenskommelse är möjlig utan debatt, medan B-punkterna kräver diskussion bland medlemsländerna. Riksdagens parlamentariska EU-kommitté har tidigare uppmärksammat att samrådet i riksdagen kring A-punkterna skulle kunna förbättras.
- Riksdagsledamöternas ekonomiska villkor Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Utredning om oppositionens ställning För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
Nej till motioner om bland annat allmänna helgdagar (KU19)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till sju förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Bland annat handlar förslagen om allmänna helgdagar, minnesdagar, regler om flaggning, skånska flaggans officiella status och utmärkelser för utlandssvenskar.
- Regler om flaggning För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
Nej till motioner om offentlighet, sekretess och integritet (KU25)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 14 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om offentlighet, sekretess och integritet. Detta framför allt med hänvisning till pågående arbete och att det redan finns gällande bestämmelser på området. Motionerna handlar bland annat om informationsutbyte mellan myndigheter, sekretess i ärenden om anställning av kommun- och regiondirektörer, offentliggörande av de så kallade Stasiarkiven, handel med personuppgifter, en utredning om ökad kontroll över hur det offentliga använder personliga data, offentlighetsprincipens tillämpning samt artificiell intelligens och integritet.
- Informationsutbyte mellan myndigheter För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Artificiell intelligens och integritet För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
Nej till motioner om tryck- och yttrandefrihetsfrågor samt massmediefrågor (KU27)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner som lämnades in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen gäller exempelvis säkerheten för opinionsbildare och medieföretag, där riksdagen hänvisar till pågående arbete och till åtgärder som redan är genomförda. Av samma anledningar föreslår utskottet nej till bland annat förslag som handlar om meddelarskydd, yttrandefrihet på internet, reglering av techjättarna och statens stöd till medierna.
- Stärkt skydd för journalister, förtroendevalda och konstnärer För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Begränsa sökbarheten när det gäller vissa personuppgifter Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
Nej till motioner om kommunala och regionala frågor (KU29)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till samtliga motioner om kommunala och regionala frågor från den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar om bland annat kommunsammanslagningar, antalet ledamöter och ersättare i fullmäktige, kommunala folkomröstningar och pensionärsråd. Riksdagen anser bland annat att åtgärder redan är genomförda inom de områden som motionerna tar upp.
- Byte av partitillhörighet För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
Nej till motioner om internationell handel och hållbart företagande (NU12)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 85 förslag i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen rör internationell handel, EU:s inre marknad, handels- och investeringsfrämjande och hållbart företagande. Riksdagen hänvisar bland annat till den förda politiken, pågående arbete och olika insatser. Förslagen handlar bland annat om övergripande frågor om frihandel och protektionism, det vill säga skydd av inhemsk produktion med hjälp av exempelvis tullar. Förslagen rör även krav i handelsavtal, reformering av Världshandelsorganisationen, handelsrelationer med vissa länder, frågor om den fria rörligheten för vissa varor, handelsfrämjande, granskning av utländska direktinvesteringar och hållbart företagande.
- Övergripande om internationell handel För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Omarbetade hållbarhetskrav i handelsavtal Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Klimattullar och handel med klimatsmarta varor och tjänster För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Frågor om den fria rörligheten för vissa varor För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Hållbart företagande Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
Bättre möjligheter för Skatteverket att upptäcka fel och fusk i folkbokföringen (SkU8)
Vad handlade det om?
Skatteverket ska få bättre möjligheter att minska mängden fel och fusk i folkbokföringen. Detta för att kunna motverka brottslighet som riktas mot bland annat välfärdssystemen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Genom lagändringarna får Skatteverket behandla personuppgifter för att göra dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga uppgifter i folkbokföringen. Myndigheten ska rikta in sig på områden med hög risk för fel och fusk och där man kan uppnå bästa möjliga effekt. För de uppgifter som samlas in för analys och urval införs en ny reglering, som bland annat syftar till att minska det intrång i den personliga integriteten som förslagen kan innebära. Till exempel införs särskilda regler om längsta tid för behandling av personuppgifter samt ett starkt sekretesskydd. Lagändringarna som gäller dataanalyser och urval och ändringen i lagen om riskskatt för kreditinstitut börjar gälla den 1 maj 2023. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 september 2023.
- Regeringens lagförslag Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Folkräkning m.m. För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Folkbokföring av barn på två adresser m.m. För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Skydd för folkbokföringsuppgifter m.m. För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Samordningsnummer m.m. För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
Nej till motioner om alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel (SoU19)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om den övergripande politiken för alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar, den så kallade ANDTS-politiken. Riksdagen pekar på att det redan pågår ett arbete för att se över ANDTS-politiken. Andra förslag handlar om att förändra alkohollagstiftningen, bland annat gällande regelverket för serveringstillstånd. Även i detta fall hänvisar riksdagen till det arbete som redan pågår.
- Systembolagets detaljhandelsmonopol m.m. Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Skademinimering inom beroendevården och förebyggande arbete Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Frågor om spelberoende För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
Nej till motioner om cirkulär ekonomi (MJU10)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat cirka 170 förslag om cirkulär ekonomi, som inkommit i motioner under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om återvinning, pantsystem, avfall och cirkulär livsmedelsproduktion. Riksdagen sa nej till förslagen, framförallt med hänvisning till det arbete som redan pågår i dessa frågor inom såväl EU som i Sverige.
- Övergripande åtgärder för en cirkulär ekonomi För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Hållbar design, produktion, konsumtion och teknik Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Återanvändning och återvinning av innovationskritiska material såsom metaller och mineral För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
Nej till motioner om jordbrukspolitiken, jordbrukets konkurrenskraft och klimatpåverkan (MJU11)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till de 110 förslag i motioner om jordbrukspolitik som kommit in under den allmänna motionstiden 2022, främst med hänvisning till pågående arbete. Förslagen handlar bland annat om den gemensamma jordbrukspolitiken, konkurrenskraft, jordbrukets påverkan på miljön och klimatet, biologisk mångfald i odlingslandskapet och forskningsfrågor.
- Försörjningstrygghet i den strategiska planen för 2023-2027 För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Regelförenkling För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Livsmedelsstrategins inriktning För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Betesmarker, hagmarker och slåtterängar För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Rennäringen För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
Nej till motioner om djurskydd (MJU9)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlade exempelvis om att Sverige bör arbeta för att förbättra djurskyddet internationellt, bland annat vad gäller handeln med vilda djur, som ökar risken för att sjukdomar överförs till människor. Riksdagen menar att det redan pågår ett omfattande internationellt arbete kring detta. Andra förslag handlade exempelvis om transport av djur, hundavel och slakt.
- Djurskydd och konkurrenskraft För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Minkhållning Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Djurparksverksamhet För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
Skrivelse om skolpengen har behandlats (UbU12)
Vad handlade det om?
Riksrevisionens granskning av skolpengen till friskolor visar att reglerna om ersättning till enskilda huvudmän i vissa avseenden motverkar en likvärdig skola och därför behöver förändras. I en skrivelse anger regeringen att den i huvudsak delar slutsatserna i granskningen och att frågorna ska utredas. Riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. Skolpengen är den summa pengar som en elev generar till den huvudman som ansvarar för elevens utbildning. Riksrevisionen menar att de nuvarande reglerna gör det svårt för huvudmännens möjlighet att planera sin verksamhet och att åstadkomma en effektiv resursfördelning. Därför rekommenderar man regeringen att se till att det införs en statligt bestämd schablonmodell för ersättning till enskilda huvudmän. Dessutom rekommenderar Riksrevisionen regeringen att se över regelverket för påtagliga negativa följder vid etablering av friskolor, så att det blir tydligt vad som avses.
- Ett nytt system för resursfördelning Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- En s.k. klasspeng Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
Nej till motioner om äldres rättigheter, äldreomsorgens organisation och personal (SoU22)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till de cirka 90 förslagen i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2022, framförallt med hänvisning till pågående arbete. Förslagen i motionerna handlar bland annat om äldres rättigheter, äldreomsorgens organisation och finansiering, personalkontinuitet och villkor, språkkrav för personal i äldreomsorgen samt näring och måltider för de äldre.
- Äldres rättigheter För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Förlängning av Äldreomsorgslyftet Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Hälso- och sjukvård inom äldreomsorgen Avstod VVänsterpartiet avstod
- Boendefrågor Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Hälsoförebyggande arbete Avstod VVänsterpartiet avstod
Ja till Sveriges anslutning till Nato (UU16)
Vad handlade det om?
Riksdagen godkände Sveriges anslutning till Nordatlantiska fördraget och avtalet om status för Nordatlantiska fördragsorganisationen, Nato. Statusavtalet reglerar immunitet och privilegier för Nato och vissa personalkategorier. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till lagändringar. I och med ansökan till Nato krävs ändringar i två lagar. Lagen om operativt militärt stöd och lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. Lagändringarna syftar dels till att underlätta för Sverige att begära stöd av Nato i form av militära styrkor, dels till att ge Nato, de nationella representanterna och den internationella personalen den immunitet och de privilegier som krävs enligt avtalet. När det gäller beslut om lagen om operativt militärt stöd måste beslutet fattas med minst tre fjärdedels majoritet och mer än hälften av riksdagens ledamöter måste rösta för förslaget. Detta enligt regeringsformen då beslutet handlar om att överlåta myndighetsutövning till en annan stat. Lagändringarna ska börja gälla den dag som regeringen bestämmer.
- Sveriges medlemskap i Nato Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Kärnvapen och utländsk trupp på svensk mark Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
Nej till motioner om militära frågor (FöU4)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag, som inkommit i motioner under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlade bland annat om Försvarsmaktens organisation. Utskottet ser ingen anledning till att förstärka Försvarsmaktens nuvarande organisation, och heller inga skäl att i nuläget ompröva enskilda delar av krigs- eller grundorganisationen. Andra förslag handlar exempelvis om att ge Försvarsmakten större möjlighet att stödja polisen vid särskilda situationer, så som ett terrorangrepp. Riksdagen menar att Försvarsmaktens redan i dag har möjlighet att stödja polisen, och att förslag om att ytterligare utöka denna möjlighet behöver utredas grundligt.
- Totalförsvarets riksintresse och målkonflikter Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
Nej till motioner om straffrättsliga frågor (JuU11)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till de cirka 140 förslagen i motioner om straffrättsliga frågor som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. En del av motionerna handlar om fridskränkningsbrott, kontrollerande beteende eller psykiskt våld mot barn. Andra motioner handlar till exempel om koppleri, sexualbrott på internet, hets mot folkgrupp, barnpornografibrott, djurplågeri, skyddande av brottsling, flerfaldig brottslighet, försvårande omständigheter, återfall i brott, otillåtna bosättningar, flaggskändning och sekretessbrott.
- Fridskränkningsbrott För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Hets mot folkgrupp Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Försvårande omständigheter För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Påföljder För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Preskription För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
Nej till motioner om kemikaliepolitik (MJU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 30 motioner om kemikaliepolitik, som inkommit under allmänna motionstiden 2022. Exempelvis handlar motionerna om hur arbetet med kemikalier bör bedrivas, internationellt och i EU. Riksdagen menar att Sverige redan i dag bedriver ett tydligt och konsekvent arbete för en säker användning av kemikalier, och att de förslag som läggs fram i motionerna därför redan är tillgodosedda, eller att arbete pågår inom området.
- Ett utökat internationellt arbete För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Utredningar om farliga ämnen i produkter För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Vissa förbud mot PFAS Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Gränsvärden för PFAS i dricksvatten För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Lagstiftning om hormonstörande ämnen Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
Nej till motioner om inkomstbeskattning (SkU11)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat cirka 120 förslag om inkomstbeskattning, som har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om jobbskatteavdraget, rut- och rotavdrag, grön skatteväxling och omställningsavdrag. Riksdagen sa nej till samtliga förslag, bland annat med hänvisning till att man ställer sig bakom regeringens skattepolitik.
- Jobbskatteavdrag, skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning, regional skattereduktion m.m. Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Förhöjt grundavdrag Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Grönt avdrag m.m. För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Medlemsavgifter m.m. Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Avdrag för pensions- och bosparande m.m. För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
Skrivelse om bistånd till internationella organisationer har behandlats (UU3)
Vad handlade det om?
Vartannat år lämnar regeringen en skrivelse med en samlad redovisning av utvecklingssamarbetet och det humanitära biståndet genom multilaterala organisationer. Det vill säga stöd till internationella organisationer, som till exempel olika FN-organ. I skrivelsen med fokus på åren 2019 och 2020 framgår det att det bistånd som kanaliseras genom multilaterala organisationer har ökat väsentligt under den perioden. Från cirka 59 procent av den svenska biståndsbudgeten 2019 till cirka 67 procent 2020. Riksdagen la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Samtidigt sa riksdagen nej till följdmotioner och åtta förslag i motioner från allmänna motionstiden 2022 som gäller multilateralt bistånd. Detta med hänvisning till pågående arbete.
- Jämställdhet, SRHR och biståndseffektivitetsagendan Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Kvinnors deltagande i återuppbyggnad efter konflikt För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Övriga frågor om prioriteringar Avstod VVänsterpartiet avstod
- Kärnstöd m.m. Avstod VVänsterpartiet avstod
Nej till motioner om fornminnen, förvaltning av värdefulla kulturmiljöer, museifrågor med mera (KrU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 80 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden 2022, främst med hänvisning till pågående arbete och genomförda insatser. Förslagen handlar bland annat om fornminnen och fornminnesvård, förvaltning av värdefulla kulturmiljöer, museifrågor, det immateriella kulturarvet, digitalisering av kulturarvet, arkiv samt nationella minoriteters kulturarv.
- Världsarvsfrågor För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Museifrågor För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Repatriering av kvarlevor och museiföremål För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
Utökade satsningar på våtmarker (MJU7)
Vad handlade det om?
Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om utökade satsningar på våtmarker. Uppmaningen bygger på förslag i motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2022 om vattenvård. Motionsyrkandena handlar om utökade insatser för att skydda och restaurera befintliga våtmarker samt att anlägga nya våtmarker. Enligt riksdagen behöver detta arbete fortsätta och förstärkas då våtmarker spelar en stor roll i klimatarbetet och bidrar till att bland annat stärka den biologiska mångfalden och motverka övergödning i hav och sjöar. Riksdagen sa nej till övriga cirka 50 motioner från den allmänna motionstiden 2022 som handlar om bland annat övergödning, samarbete i Östersjöregionen, reningsverk och en havsmiljölag. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
- System för utsläppshandel i Östersjön För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Anläggande av våtmarker För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Genomförande av ramdirektivet för vatten För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- En havsmiljölag Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Skydd av dricksvattentäkter För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
Nej till motioner om associationsrätt (CU11)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till ett 30-tal förslag i motioner om associationsrätt från den allmänna motionstiden 2022. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom området. Förslagen handlar bland annat om modernisering av bokföringslagen, krav på aktiekapital och tvångslikvidation, företag som brottsverktyg, krav på sammansättning i bolagsstyrelsen och företags rapportering om hållbarhet och mångfald.
- Modernisering av bokföringslagen För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Krav på sammansättning i bolagsstyrelser Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
Ändringar i jordförvärvslagen för att hindra att reglerna om förvärvstillstånd kringgås (CU15)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i jordförvärvslagen. Lagändringarna innebär att definitionen av lantbruksegendom utvidgas till att omfatta inte bara fast egendom som är taxerad som lantbruksenhet utan även fast egendom som har ombildats eller nybildats för ändamålet jordbruk eller skogsbruk men som ännu inte varit föremål för fastighetstaxering. Ett av syftena med jordförvärvslagen är att behålla balansen i markinnehav mellan enskilda personer och juridiska personer när det gäller lantbruksegendomar. Därför krävs ett så kallat förvärvstillstånd när juridiska personer som till exempel ett företag vill förvärva en lantbruksfastighet. Den snäva definitionen av vad som utgör lantbruksegendom har i några uppmärksammade fall medfört att juridiska personer har kunnat förvärva egendom av fysiska personer utan att bestämmelserna om förvärvstillstånd har blivit tillämpliga. Det är därför som regeringen tycker att reglerna bör ändras. De nya reglerna föreslås börja gälla den 15 april 2023.
- Den framtida regleringen av jordförvärvslagstiftningen För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
Nej till motioner om skadestånd och skuldsanering (CU7)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 30 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. En del av motionerna handlar om ersättningsrättsliga frågor, det vill säga frågor om försäkringar och skadestånd. Andra motioner handlar om insolvens- och utsökningsrättsliga frågor, det vill säga vad som ska gälla för personer och företag som inte kan betala sina skulder. Bland annat föreslås nya regler om skadestånd till brottsoffer och om möjligheten till skuldsanering.
- Hemförsäkring För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Utmätningsförbudet För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Utmätning efter bristande kreditprövning Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Betalningsplanen vid skuldsanering För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
Nej till motioner om fastighetsrätt (CU9)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner om fastighetsrätt, huvudsakligen med hänvisning till pågående arbete i frågorna och tidigare ställningstaganden. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022 och handlar bland annat om arrende, tomträtt, laddmöjligheter inom samfälligheter, expropriationsersättning, förköpslag, fastighetsförmedling, tillgång till geodata och översyn av Lantmäteriet.
- Laddmöjligheter inom samfälligheter För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Expropriationsersättning m.m. För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Förköpslag Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Översyn av Lantmäteriet För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
Nej till motioner om kultur och fritid för barn och unga (KrU3)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till samtliga motioner om kultur och fritid för barn och unga från den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar till exempel om barns och ungas rätt till kultur, inflytande och delaktighet samt trygg internetmiljö. Riksdagen anser att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
- Kultur för barn och unga Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Fritid för barn och unga För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Kulturskolelag Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Barns och ungas inflytande och delaktighet För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Barn och unga på nätet För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
Nej till motioner om civilsamhället (KrU5)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag som handlar om civilsamhället. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om stöd till civilsamhället, effekterna av coronapandemin, ofrivillig ensamhet bland äldre och stöd till trossamfund. Riksdagen avslår motionerna bland annat eftersom utredningsarbete inom området pågår.
- Stöd till civilsamhället För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Det ideella föreningslivets särart För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Stöd till trossamfund För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
Regeringens rapport till riksdagen om vårdfrågor (SoU8)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen innehåller en rapport om regeringens arbete med vårdfrågor. Den är ett svar på ett tillkännagivande som gjordes av riksdagen den 23 mars 2022. Tillkännagivandet uppmanade den dåvarande regeringen att vidta åtgärder för att bland annat öka antalet vårdplatser och förkorta köerna i vården. Den förra regeringen har tidigare återkommit till riksdagen med två skrivelser. Riksdagen bedömde då att regeringen har vidtagit en del av de åtgärder som listades i tillkännagivandet. Den nya skrivelsen lämnas av nuvarande regering, som tillträdde efter valet i september 2022. Därmed är regeringen färdig med rapporteringen till riksdagen. Riksdagen anser, med hänvisning till bland annat budgeten för 2023 och Tidöavtalet, att regeringen visat att den har insikt om behovet av att förbättra vården. Tillkännagivandet om vårdfrågor är därmed slutbehandlat. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Vårdplatser, köer, kompetensförsörjning och arbetsmiljö Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
Nej till att bygga höghastighetsjärnväg (TU4)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om nationell planering av infrastrukturen för 2022-2033. Med anledning av ett yrkande i en följdmotion till skrivelsen riktade riksdagen en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att säga nej till att bygga höghastighetsjärnväg. Med anledning av yrkanden i två motioner från allmänna motionstiden 2022 riktade riksdagen ytterligare ett tillkännagivande till regeringen, om att etappmålet för växthusgasutsläppen från inrikes transporter bör ligga fast. Det är viktigt att hanteringen av förorenade områden och arbetet med att minska infrastrukturens negativa påverkan på naturmiljön och kulturlandskapet fortsätter, och att takten i transportsektorns omställning till fossilfrihet ökar. Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2022 om olika infrastrukturfrågor som handlar om exempelvis vägar och järnvägar. Riksdagen ansåg bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
- Ett långsiktigt hållbart transportsystem Avstod VVänsterpartiet avstod
- Åtgärder i transportinfrastrukturen Avstod VVänsterpartiet avstod
- Nya stambanor för höghastighetståg Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Myndighetsstrukturen inom transportområdet För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
Nej till motioner om kollektivtrafikfrågor (TU5)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till samtliga motioner rörande olika kollektivtrafikfrågor som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. De 37 motionerna handlar bland annat om en ökad andel kollektivtrafik, kollektivtrafik i hela landet, jämställd och jämlik kollektivtrafik, biljettsystem, färdtjänsten samt om Gotlandstrafiken. Anledningen är bland annat genomförda eller pågående initiativ inom området som motionerna tar upp.
- En ökad andel kollektivtrafik Avstod VVänsterpartiet avstod
- Jämställd och jämlik kollektivtrafik För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Färdtjänst Avstod VVänsterpartiet avstod
Nej till motioner om förskolan (UbU4)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till ett trettiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om förskolan. Detta med hänvisning till gällande bestämmelser, vidtagna åtgärder och pågående arbete. Motionerna handlar bland annat om kvalitet och förutsättningar i förskolan, om att delta i förskola och om annan pedagogisk verksamhet.
- Övergripande förutsättningar För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Förutsättningar för att utveckla förskolan Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
Nej till motioner om integration (AU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 25 förslag som handlar om olika integrationsåtgärder. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om bosättningslagen, nyanlända kvinnors etablering på arbetsmarknaden och samhällsorientering för nyanlända. Riksdagen sa nej till motionerna bland annat eftersom utredningsarbete inom integrationsområdet pågår.
- Bosättningslagen För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Målgruppen för etableringsprogrammet Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Nyanlända kvinnors etablering För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Segregation För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
Nej till motioner om studiestöd (UbU3)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till ett trettiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om studiestöd. Detta med hänvisning till gällande bestämmelser, pågående arbete och vidtagna åtgärder. Motionerna handlar bland annat om villkoren inom studiestödssystemet, studiemedel för omställning och vidareutbildning, fribeloppet, studielån vid sjukskrivning och för personer med funktionsnedsättning och avskrivning av studielån.
- Villkor för studiemedel För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Studiemedel för vidareutbildning och omställning Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Fribeloppet För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Studiemedel vid sjukskrivning och för personer med funktionsnedsättning Avstod VVänsterpartiet avstod
- Avskrivning av studielån för vissa yrkesgrupper För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
Nej till motioner om förändringar på arbetsmarknaden (AU5)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till ett 40-tal motioner från den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om tidsbegränsade anställningar, uthyrning av arbetstagare och utstationering av arbetstagare.
- Sysselsättningsgrad Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- EU-lagstiftning på arbetsmarknadsområdet För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Global Deal För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
En tillfällig skatt på överintäkter från viss elproduktion (FiU33)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag, som möjliggör en tillfällig skatt på överintäkter från viss elproduktion. Förslaget innebär att intäkter på över 1 957 kronor per megawattimme kommer att beskattas med 90 procent, under perioden mars-juni 2023. Förslaget lämnades i form av en extra ändringsbudget för 2023. Förslaget bygger på en EU-förordning, som innehåller flera åtgärder för att hantera de höga energipriserna i Europa. En av åtgärderna är ett så kallat tillfälligt tak för överintäkter från elproduktion. Medlemsländerna får besluta om den exakta nivån på taket, inom ett visst spann. Den tillfälliga skatten omfattar elproducenter med en installerad effekt över 1 megawatt. Främst kommer vindkraft och kärnkraft att påverkas. Skatten beräknas öka statens inkomster med 362 miljoner kronor under 2023. Lagen börjar gälla den 1 mars 2023.
- Extra ändringsbudget för 2023 - Tillfällig skatt på vissa elproducenters överintäkter Avstod VVänsterpartiet avstod
Nej till motioner om pensioner (SfU11)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till samtliga motioner om socialförsäkringar som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om nivån på inbetalningarna till pensionssystemet, mer jämlika pensioner och rätten till garantipension för personer som är bosatta utanför Sverige.
- Pensionssystemet Avstod VVänsterpartiet avstod
Höjd moms på vissa reparationer (SkU7)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag på höjd moms för reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne från 6 procent till 12 procent. Syftet är att öka enhetligheten i skattesystemet. Genom den föreslagna skattehöjningen blir skillnaden i skatteuttag mindre mellan dessa reparationstjänster och övriga reparationstjänster som omfattas av normalskattesatsen 25 procent. Regeringen anser att momsen är en effektiv skatt som bör värnas som intäktskälla för staten och att utgångspunkten därför bör vara enhetlig moms och tillämpning av normalskattesatsen. De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2023.
- Höjd mervärdesskatt på vissa reparationer Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
Skrivelse om statens tillsyn över apotek och handel med läkemedel har behandlats (SoU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av Läkemedelsverkets tillsyn över öppenvårdapotek och partihandeln med läkemedel. Rapporten omfattar tillsyn av Läkemedelsverket, Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV). Riksrevisionens slutsats är att den tillsyn som staten gör över apoteksområdet och handel med läkemedel inte är effektiv. Detta kan leda till att både apotek och de som köper och säljer läkemedel riskerar att driva verksamhet som inte lever upp till lagkraven. Konsekvensen kan då bli att patientsäkerheten blir lidande och att utgifterna för staten och regionerna blir onödigt stora. I skrivelsen välkomnar regeringen granskningen och ställer sig positiv till flera av de förslag till åtgärder som Riksrevisionen lämnar. Bland annat menar regeringen att det finns skäl att överväga om det bör införas bestämmelser som hindrar apotek från att ta ut överpriser på läkemedel som inte ingår i läkemedelsförmånerna men subventioneras av staten eller regionerna och på specialkost till barn. Riksdagen delar i stort regeringens bedömningar och menar att det är centralt att tillsyn kan göras effektivt. Med detta lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Förbättrad kontroll och delning av uppgifter Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Överpriser på läkemedel Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Sanktionsavgifter Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
Nej till motioner om socialavgifter (SfU10)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till ett tiotal förslag från den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar om lägre socialavgifter för småföretag och undantag från avgiftsskyldigheten för ideella föreningar.
- Nedsättning av socialavgifter För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Undantag från kravet att betala socialavgifter Avstod VVänsterpartiet avstod
Viktigt med transparens när myndigheternas anslag räknas om (FiU12)
Vad handlade det om?
Riksdagen konstaterar att legitimiteten för den årliga omräkningen av myndigheternas anslag vilar på att den är transparent och förutsägbar och ser därför positivt på att regeringen kontinuerligt arbetar med att öka transparensen både i själva modellen och i informationen om pris- och löneomräkningen. Varje år tilldelas myndigheterna anslag från statens budget för att bland annat finansiera löner och lokaler. Inför varje nytt budgetår räknar Finansdepartementet om anslagen så att myndigheterna inte ska påverkas av pris- och löneökningar i omvärlden. Modellen för pris och löneomräkning (även kallad PLO) infördes för cirka 30 år sedan och uträkningen görs automatiskt för att statens roll som arbetsgivare ska hållas åtskild från regeringens politiska prioriteringar. För att myndigheterna ska nå en produktivitetsutveckling i nivå med den privata tjänstesektorn görs ett så kallat produktivitetsavdrag. Det är med anledning av Riksrevisionens granskning av PLO och produktivitetsavdraget som regeringen har inkommit med en skrivelse. Granskningen visar bland annat att det inbyggda kravet på produktivitet har fungerat som en styrsignal för effektivisering och att det inte hindrat myndigheterna att utföra sina uppdrag. Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Riksrevisionens rapport om den årliga omräkningen av myndigheternas anslag Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
Nej till motioner om försvarspolitik och totalförsvar (FöU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till samtliga motioner om försvarspolitik och totalförsvar från den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlade till exempel om det militära och civila försvaret, cyberpolitik och materielförsörjning. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
- Försvarspolitisk inriktning och totalförsvar För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Militärt försvar och förmåga För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Civilt försvar och förmåga För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Cyberpolitik För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Kritisk infrastruktur För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
Skrivelse om statligt företagsägande har behandlats (NU4)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om 2022 års redogörelse för företag med statligt ägande. Riksdagen framhåller betydelsen av den årligt återkommande skrivelsen och understryker vikten av att regeringen fortsätter att utveckla innehållet i den så att den ger en bättre bild av utvecklingen i de statligt ägda bolagen. Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner om bland annat statens ägande och förvaltning av företag, som lämnats under den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen lade därmed skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Övrigt om statens ägande och förvaltning av företag För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- SJ AB Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Visit Sweden AB:s övergripande förutsättningar För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
Riksrevisionens rapport om den regionala utvecklingspolitiken (NU8)
Vad handlade det om?
Riksrevisionen har granskat regeringens organisering, styrning och uppföljning av den regionala utvecklingspolitiken. En övergripande iakttagelse är att regeringens hantering har gett svaga förutsättningar för ett effektivt samlat statligt agerande för att nå politikens mål. Med anledning av granskningen har regeringen lämnat en skrivelse där man delvis instämmer i Riksrevisionens iakttagelser och ska överväga myndighetens rekommendationer i det fortsatta arbetet. Regeringen framhåller även att ett flertal statliga myndigheter, inklusive länsstyrelserna, enligt sina regleringsbrev för 2022 ska redovisa hur de har bidragit till genomförandet av den regionala utvecklingspolitiken och den sammanhållna landsbygdspolitiken. Riksdagen har även tagit ställning till en rad motionsförslag som bland annat handlar om kommersiell service på landsbygden, lokalisering av statliga myndigheter och återföring av medel och produktionsvärden från naturresurser. Riksdagen sa nej till samtliga motionsförslag med hänvisning till pågående arbete och lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Övergripande om regional utveckling Avstod VVänsterpartiet avstod
- Regionalisering av fastighetsskatt För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Övrigt om återföring av medel och produktionsvärden från naturresurser Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
AP-fondernas verksamhet 2021 (FiU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om AP-fondernas verksamhet till och med 2021, bedömningen av fondernas resultat och kostnader på lång sikt, arbetet med hållbarhet med mera. Regeringen bedömer att fonderna hittills har uppfyllt sin roll i pensionssystemet och att de bidragit positivt till den långsiktiga finansieringen av inkomstpensionssystemet. Vidare bedömer regeringen att Första-Fjärde AP-fonden har förvaltats på ett föredömligt sätt enligt utsatta mål. Riksdagen delar regeringens bedömning. Riksdagen har också behandlat ett förslag från allmänna motionstiden 2022 som handlar om ett förbud mot AP-fonder att investera i företag som bedriver lobbying för fossila bränslen. Riksdagen sa nej till förslaget och la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Skärpta krav på hållbarhet i AP-fondernas placeringsverksamhet Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
Sekretess ska gälla när Försäkringskassan handlägger ärenden om elstöd (KU16)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att sekretess ska gälla när Försäkringskassan handlägger ärenden om elstöd till elanvändare. Sekretess ska gälla för elanvändares personliga förhållanden och för uppgifter som används för att identifiera elektriska anläggningar. Om det står klart att uppgiften kan röjas utan att det leder till att enskild tar skada ska sekretessen inte gälla. Riksdagen sa också ja till förslaget om att ta bort Försäkringskassans skyldighet att lämna kontrolluppgift till Skatteverket i ärenden om elstöd till elanvändare. Lagändringarna träder i kraft den 1 februari 2023.
- Sekretess hos Försäkringskassan för uppgift om enskilds personliga förhållanden i ärenden om stöd till elanvändare Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Sekretess hos Försäkringskassan för uppgift som används för att identifiera elektriska anläggningar i ärenden om stöd till elanvändare Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
Ökad kontroll i sjukvården (SoU5)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till regeringens förslag om ändrade förutsättningar när regioner tecknar avtal med privata vårdgivare som även har försäkringsbolag som uppdragsgivare. Regeringens förslag gäller förändringar i hälso- och sjukvårdslagen och innebär att det ska framgå i avtalet hur det säkerställs att den privata vårdgivarens övriga uppdrag inte har en negativ inverkan på den vård som utförs på uppdrag av regionen. Riksdagen sa ja till förslaget i hälso- och sjukvårdslagen om att rehabilitering ska ingå i primärvårdens grunduppdrag. Riksdagen sa ja till förslaget om ändring i patientsäkerhetslagen, som innebär att Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) ska få förelägga, det vill säga beordra, den vårdgivare som inte har anmält sig till Ivo:s vårdregister att göra det. Ett sådant föreläggande kan förenas med vite, det vill säga böter. Lagändringarna i patientsäkerhetslagen träder i kraft den 1 juli 2023. Lagändringen i hälso- och sjukvårdslagen träder i kraft den 1 januari 2024.
- Förutsättningar när regioner tecknar avtal med privata vårdgivare Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Hälso- och sjukvårdslagens framtida utformning Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Ökade resurser Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
Källa: Sveriges riksdag. Kammarkoll är en oberoende tjänst.