Så har Josef Fransson röstat
Röstade emot sitt parti en gång. Frånvarande vid 36 av 288 omröstningar.
Varje punkt i riksdagens betänkanden som det röstades om, med hur personen röstade och hur partiet röstade. Utskottet är gruppen ledamöter som föreslog beslutet; emot betyder oftast för ett annat förslag, en reservation. Där partiet var delat räknas ingen röst som emot partiet.
Röstade emot partiet
- Nej till motioner om kultur för alla (KrU8)Nationella minoriteters språk och kultur För utskottets förslag Emot partiet SDSverigedemokraterna avstod
Alla omröstningar, betänkande för betänkande
Riksdagen sa ja till utökad användning av hemliga tvångsmedel (JuU31)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar som gäller hemliga tvångsmedel. Förslaget syftar till att ge brottsbekämpande myndigheter mer effektiva verktyg i arbetet med att förhindra, utreda och lagföra allvarliga brott. Riksdagens beslut innebär att brottsbekämpande myndigheter ska få använda så kallade hemliga tvångsmedel, såsom till exempel telefonavlyssning, kameraövervakning, rumsavlyssning samt dataavläsning i större utsträckning än i dag. Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2023.
- Hemliga tvångsmedel - effektiva verktyg för att förhindra och utreda allvarliga brott För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Överskottsinformation För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Utvärdering av preventivlagen För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Resurser för tillsyn m.m. För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
Ett granskningssystem för utländska direktinvesteringar ska skydda svenska säkerhetsintressen (JuU32)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär att en myndighet får möjlighet att granska, och om nödvändigt förbjuda utländska direktinvesteringar i svenska företag, vars verksamhet har betydelse för svenska säkerhetsintressen. Syftet med den nya lagen är att hindra att värdefull teknik, information eller strategiskt viktiga fastigheter kontrolleras av främmande makt på ett sätt som inte är önskvärt. Förslaget innebär även att underrättelse- och säkerhetstjänster i Storbritannien och Schweiz får direktåtkomst till vissa personuppgifter för att förhindra terroristattentat och andra terrorbrott. De nya reglerna börjar att gälla den 1 december 2023.
- Granskning av investeringar i medieföretag För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
Översyn av JO-ämbetet (KU32)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en framställning om översyn av Riksdagens ombudsmän (JO). Framställningen innehåller förslag och bedömningar som lagts fram av en parlamentariskt sammansatt kommitté som har tillsats av riksdagsstyrelsen på initiativ av konstitutionsutskottet. I framställningen föreslås ändringar i fråga om JO:s konstitutionella ställning, uppdrag, verksamhet och organisation. Riksdagen sa ja till större delar av kommitténs förslag. Riksdagen sa också ja till ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen och antog det som vilande. Samtidigt riktade riksdagen två så kallade tillkännagivanden, det vill säga uppmaningar, till regeringen om att utreda den offentliga tillsynen och vissa frågor om sekretess i JO:s och Justitiekanslerns verksamhet. Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2023. Det vilande grundlagsförslaget träder i kraft den 1 januari 2027.
- Ändringar i riksdagsordningens huvudbestämmelser i övrigt För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
Tillfällig flaggdag på 50-årsdagen av kungens trontillträde (KU41)
Vad handlade det om?
Den 15 september 2023 blir en tillfällig allmän flaggdag för att högtidlighålla 50-årsdagen av kung Carl XVI Gustafs trontillträde. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- En tillfällig allmän flaggdag för att högtidlighålla 50-årsdagen av konungens trontillträde För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
Nej till motioner om tandvård och läkemedel (SoU15)
Vad handlade det om?
Riksdagen sade nej till cirka 50 förslag som handlar om tandvård och läkemedel. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022 och handlar bland annat om läkemedelsanvändning, apotek, tillgänglighet till läkemedel och tandvård. Riksdagen avslår motionerna och hänvisar bland annat till att utredningsarbete inom området pågår.
- Läkemedel till barn och unga Emot utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade emot
- Läkemedelsgenomgång För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Glesbygdsbidrag För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Högkostnadsskydd för tandvård För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
Nej till motioner om våld i nära relationer och hedersrelaterat våld (SoU18)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 110 förslag i motioner inom området socialtjänstens ansvar för våldsutsatta med mera, som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om prostitution, sexuell utsatthet, hedersrelaterat våld och förtryck, våld i nära relationer, skyddade personuppgifter och skyddat boende. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete.
- Förebyggande arbete För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Allmänt om våld i nära relationer Emot utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade emot
- Lagreglering av skyddat boende För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
Ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken (FiU20)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken i vårpropositionen. Konjunkturnedgången och den minskade aktiviteten i ekonomin förväntas försvaga den offentliga sektorns finanser under 2024, men med en gradvis förstärkning under 2025 och 2026. Utskottet välkomnar att regeringen tar sikte på det så kallade överskottsmålet, som är ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande, vid utformningen av inriktningen på finanspolitiken. En neutral finanspolitik i linje med överskottsmålet gör det möjligt för penningpolitiken att verka så att inflationen sjunker på sikt. Riksdagen håller med regeringen om att den ekonomiska politiken ska inriktas på att bekämpa inflationen och stötta utsatta hushåll. Lågkonjunkturen ska mötas av strukturella reformer för bland annat ett konkurrenskraftigt och innovativt näringsliv. Den så kallade arbetslinjen ska återinföras och en bidragsreform ska öka incitamentet att komma i arbete. Andra reformer innefattar bekämpning av den organiserade brottsligheten, öka antalet behöriga lärare, korta vårdköerna och öka vårdplatserna, rusta upp försvaret och krisberedskapen samt förbättra energiförsörjningen och minska utsläppen.
- Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
Ja till regeringens vårändringsbudget (FiU21)
Vad handlade det om?
Riksdagen ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten om ändrade utgifter för staten under 2023. Ändringar av anslag görs i 21 av de 27 utgiftsområdena i statens budget för 2023. Bland annat förlängs det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag till och med den 31 december 2023. Bidragets storlek ska även öka från 25 procent till 40 procent av det preliminära bostadsbidraget. Ändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2023. Ett annat förslag handlar om ett nytt nationellt mål för elproduktionens sammansättning år 2040. Det nya målet är 100 procent fossilfri elproduktion år 2040. Det tidigare målet var 100 procent förnybar elproduktion år 2040. Regeringens förslag i vårändringsbudgeten innebär att statens budgetsaldo och den offentliga sektorns finansiella sparande försämras med fyra miljarder kronor. Vissa av förslagen beräknas påverka statens budget även kommande år.
- Ett nytt energipolitiskt mål För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Ett energipolitiskt mål om kraftproduktionsutbyggnad För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Blocköverskridande energisamtal För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
Utökade möjligheter för polisen till personkontroll och kamerabevakning i gränsnära områden (JuU26)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ny lag med särskilda bestämmelser om polisiära befogenheter i gränsnära områden. Den nya lagen ska ge polisen utökade befogenheter, det vill säga ökad rätt att vidta åtgärder, vid bland annat vissa flygplatser, hamnar och järnvägsstationer, vid broar för vägtrafik till eller från utlandet och vid gränsövergångsställen på allmänna vägar, för att förebygga brott. Befogenheterna ska också ge polisen utökade möjligheter att ingripa i gränsnära områden för att utföra personkontroll av en utlänning för att fastställa om personen har rätt att uppehålla sig i landet, så kallad inre utlänningskontroll. Dessutom innebär befogenheterna bättre möjligheter för kamerabevakning i gränsnära områden. De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti.
- Utökade polisiära befogenheter i gränsnära områden För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Stärkt diskrimineringslag För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
Skärpta straff för brott mot journalister och personal i vissa samhällsnyttiga funktioner (JuU27)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i bland annat brottsbalken. Förslagen handlar om att stärka det straffrättsliga skyddet för journalister och personal inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, räddningstjänst samt inom skolväsendet och högskolan. Regeringen föreslår även att straffet för allvarliga brott mot tystnadsplikt ska skärpas. Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2023.
- Stärkt straffrättsligt skydd för opinionsbildare m.fl. För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
Nej till motioner om livsmedelspolitik (MJU18)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till samtliga motioner rörande livsmedelspolitiska frågor som inkommit under allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om offentlig konsumtion, märkning av livsmedel, livsmedelskontroll, självförsörjning av livsmedel och krisberedskap. Riksdagen hänvisar bland annat till att det pågår arbete inom de områden som motionerna tar upp.
- Offentlig upphandling av livsmedel Avstod SDSverigedemokraterna avstod
- Ursprungsinformation på restauranger och i andra storhushåll Emot utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade emot
- Beredskapsarbetet inom livsmedelskedjan För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Regelförenkling Avstod SDSverigedemokraterna avstod
Nej till motioner om trafiksäkerhet (TU13)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 110 förslag i motioner om trafiksäkerhet från den allmänna motionstiden 2022. Anledningen är främst att åtgärder redan planeras eller är vidtagna. Riksdagen framhöll också att trafiksäkerhetsarbetet ger effekt men att ytterligare arbete krävs. Motionsförslagen handlar bland annat om: hastighetsbegränsningar och hastighetsövervakning insatser mot alkohol och droger i trafiken trafiksäkerheten för mopedbilar och A-traktorer förarutbildning och förarprov.
- Trafiksäkerhet vid vägarbeten och räddningsinsatser Avstod SDSverigedemokraterna avstod
- Trafiksäkerhet för mopedbilar och A-traktorer Avstod SDSverigedemokraterna avstod
- Synkontroller och andra trafikmedicinska frågor Avstod SDSverigedemokraterna avstod
- Vissa frågor om körkortsbehörigheter För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
Skrivelse om kvalitetsavgifter och regressrätt inom järnvägsfrågor har behandlats (TU14)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om kvalitetsavgifter och regressrätt inom järnvägsfrågor. Riksrevisionens övergripande slutsatser är att systemen med kvalitetsavgifter och regress saknar förutsättningar för att effektivt bidra till att motverka förseningar och att tågförseningarna totalt sett inte har minskat sedan systemen trädde i kraft. I sin skrivelse instämmer regeringen delvis i Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer och pekar samtidigt på åtgärder som har vidtagits och som regeringen kommer att följa upp. Riksdagen förutsätter att regeringen följer upp åtgärderna och att Trafikverket fortsätter sitt effektiviseringsarbete. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 50 förslag från allmänna motionstiden 2022. Förslagen gäller bland annat organiseringen av järnvägsunderhållet, järnvägens signalsystem, banavgifter och frågor om säkerhet, punktlighet och information. Riksdagen hänvisar till vidtagna åtgärder och pågående arbete.
- Organisering av järnvägsunderhåll För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
Wagnergruppen bör listas som terroristgrupp av EU (UU10)
Vad handlade det om?
Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att aktivt verka för att skapa enighet inom EU för att lista den statsunderstödda ryska så kallade Wagnergruppen som en terroristgrupp under EU:s terroristsanktioner. I anslutning till tillkännagivandet lyfter riksdagen även fram att det sannolikt finns behov av att uppgradera EU:s regelverk för terroristlistning så att det bättre kan möta hot från aktörer med statliga kopplingar. Enligt dagens regelverk förutsätter en terroristlistning att en grupp är föremål för en rättslig prövning för terroristbrott. Det måste alltså finnas en pågående eller avslutad rättslig process. Tillkännagivandet kom i samband med att riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen om verksamheten i Europeiska unionen under 2022 med tillhörande motioner, bland annat om sanktioner mot Ryssland. Riksdagen avslog motionerna och la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Ekocid För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Terroristlistning av Wagnergruppen För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Israel För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Iran Avstod SDSverigedemokraterna avstod
- Kuba För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
Nej till motioner om barn och unga inom socialtjänsten (SoU17)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 110 förslag i motioner som har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Bland annat med hänvisning till pågående arbete. Förslagen handlar om insatser för barn och unga, placeringsformer för barn och unga, uppföljning och stöd för placerade barn och unga, adoption samt barns rättigheter.
- Tidiga insatser För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Verksamhetsstöd För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Villkor och befogenheter på särskilda ungdomshem Emot utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade emot
- Samverkan mellan myndigheter För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Barnkonventionen Avstod SDSverigedemokraterna avstod
Nej till motioner om digitaliserings- och postfrågor (TU12)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till de 89 förslag i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om digitalisering, digital delaktighet och autentisering, tillgång till elektronisk kommunikation, utbyggnad av 5G-nätet samt postservice i hela landet. Riksdagen hänvisar till planerade eller redan vidtagna åtgärder och pågående beredningsarbete.
- Digitalisering i offentlig verksamhet Avstod SDSverigedemokraterna avstod
- Tillgång till elektronisk kommunikation Avstod SDSverigedemokraterna avstod
- Mobiltäckningen längs järnvägsnätet Emot utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade emot
- Vissa postala konkurrensfrågor För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
Riksrevisionens rapport om Transportstyrelsens tillsyn (TU15)
Vad handlade det om?
I en skrivelse redogör regeringen för sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen redovisar i rapporten Transportstyrelsens tillsyn – styrning och prioritering. Regeringen anger även vilka åtgärder som vidtagits med anledning av rapporten. Riksdagen välkomnar Riksrevisionens rapport och noterar att regeringen delvis instämmer i de iakttagelser och rekommendationer som framkommer i rapporten. Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Riksrevisionens rapport om Transportstyrelsens tillsyn Emot utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade emot
Verksamhet med anknytning till Europarådet har granskats (UU13)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en redogörelse och en skrivelse med anknytning till Europarådet. I redogörelsen från Europarådets svenska delegation beskrivs delegationens arbete vid Europarådets parlamentariska församling under 2022. I skrivelsen beskrivs verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under helåret 2021 och första halvåret 2022. Riksdagen avslutade ärendet genom att lägga skrivelsen och redogörelsen till handlingarna. Riksdagen sa samtidigt nej till åtta förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022.
- Europarådet För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
Svensk export av krigsmateriel under 2022 (UU9)
Vad handlade det om?
Riksdagen beslutade att lägga regeringens skrivelse om strategisk exportkontroll till handlingarna, vilket innebar att ärendet avslutades. Sedan 1985 redogör regeringen för sin politik när det gäller svensk export av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Skrivelsen innehåller en redovisning av den export av krigsmateriel som förekommit under 2022. Dessutom beskriver regeringen samarbetet inom EU och i andra internationella forum när det gäller strategisk exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Regeringen redogör också för Sveriges donationer av krigsmaterial till Ukraina och för konsekvenserna för exportkontrollen av Sveriges ansökan om Nato-medlemskap.
- Regelverket för krigsmaterielexport Emot utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade emot
Nej till motioner om forskning (UbU11)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat cirka 80 förslag om forskning i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen sa nej till samtliga förslag, bland annat med anledning av att arbete pågår eller att åtgärder redan vidtagits. Förslagen handlar exempelvis om fördelning av forskningsmedel, forskningens frihet och vetenskaplig kvalitet.
- Forskningens frihet och vetenskaplig kvalitet För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Jämställdhet Emot utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade emot
- Forskning om alternativa metoder till djurförsök Avstod SDSverigedemokraterna avstod
- Innovationsstöd Avstod SDSverigedemokraterna avstod
Statens insatser för likvärdig betygssättning ska utredas (UbU15)
Vad handlade det om?
Regeringen har i en skrivelse behandlat Riksrevisionens rapport om statens insatser för likvärdig betygssättning. Riksrevisionens granskning visar att det fortfarande finns stora skillnader mellan betyg och resultat på nationella prov och att statens insatser för en mer likvärdig betygssättning inte har gett önskat resultat. Riksrevisionen rekommenderar dels att regeringen ska utreda hur betygssättningen kan bli mer likvärdig, dels att Skolinspektionen ska förbättra uppföljningen av bedömning och betygssättning inom kvalitetsgranskningen. I skrivelsen instämmer regeringen i Riksrevisionens rekommendation och meddelar att de ska tillsätta en utredning på området. Regeringen anser också att det är viktigt att Skolinspektionen återkommande ser över om uppföljningen av genomförda inspektioner kan förbättras och effektiviseras. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Frågor om en likvärdig betygssättning För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
En fortsatt stärkt arbetslöshetsförsäkring (AU10)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att de tillfälliga lättnaderna i arbetsvillkoret och karensvillkoret som infördes under covid-19-pandemin ska fortsätta att gälla tills vidare. Detsamma gäller den tillfälliga möjligheten för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om undantag från den så kallade femårsregeln för företagare. Femårsregeln innebär en begränsning av förtagares möjlighet att få arbetslöshetsersättning vid upprepade uppehåll i sin näringsverksamhet. Tidigare beslutade lagändringar ska därmed upphöra och tidigare tillfälligt beslutade bestämmelser som infördes under covid-19-pandemin ska gälla tills vidare.
- Regeringens lagförslag För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Ytterligare lättnader i arbetsvillkoret och karensvillkoret För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
Miljöhänsyn vid statlig upphandling (FiU41)
Vad handlade det om?
Riksdagen beslutade att lägga regeringens skrivelse om miljömässig hållbarhet vid statlig upphandling till handlingarna, vilket innebar att ärendet avslutades. I skrivelsen redogör regeringen för sina bedömningar och åtgärder som man gjort med anledning av Riksrevisionens rapport om miljöhänsyn vid statlig upphandling. Rapporten visar att många myndigheter har goda ambitioner men att det finns brister i organisation och kompetens. Riksdagen framhåller att Sverige ska vara ledande och ett föredöme när det gäller att ta hänsyn till miljön vid upphandlingar.
- Riksrevisionens rapport om miljömässig hållbarhet vid statlig upphandling För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
Ny lag om ordningsvakter (JuU23)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om ordningsvakter. Lagen ska skapa förutsättningar för en mer flexibel och ökad användning av ordningsvakter samt ge dem utökade befogenheter. Enligt den nya lagstiftningen ska ordningsvakter få användas för att medverka till att upprätthålla allmän ordning och säkerhet eller bidra till trygghet. De ska även ges fler befogenheter, till exempel att få transportera vissa omhändertagna personer och förstöra beslagtagen alkohol om värdet är ringa. De nya reglerna börjar att gälla den 1 januari 2024.
- Ordningsvakters befogenheter För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Ordningsvaktsutbildningen För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
Ändringar i vapenlagstiftningen (JuU25)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i svensk vapenlagstiftning. Ändringarna bedöms nödvändiga för att införa det så kallade ändringsdirektivet till EU:s vapendirektiv i svensk lag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023 och innebär bland annat att kraven på märkning utökas samtidigt som det införs en möjlighet att göra undantag från märkningskraven för historiskt värdefulla vapen vapenmagasin som rymmer många patroner och som kan kombineras med vissa halvautomatiska skjutvapen regleras vapenmäklare, det vill säga verksamhet som kopplar ihop köpare och säljare av vapen, regleras på motsvarande sätt som vapenhandlare vapenhandlare och vapenmäklare ska rapportera om ett köp eller försök till köp av ammunition väckt misstankar, exempelvis på grund av omfattningen kraven på registrering utökas.
- Genomförande på miniminivå För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
Nej till motioner om klimatpolitik (MJU16)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 120 motioner rörande klimatfrågor som inkommit under allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar om bland annat det internationella klimatarbetet, klimatarbetet inom EU, övergripande svensk klimatpolitik, negativa utsläpp och kompletterande åtgärder, nationella klimatinvesteringar, transportsektorns klimatomställning, klimatanpassning. Riksdagen hänvisar bland annat till att det pågår arbete inom de områden som motionerna tar upp.
- Ökad ambition i det internationella klimatarbetet För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Utsläppsbudget För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Kompletterande mål och sektorsmål Emot utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade emot
- Naturbaserade klimatlösningar För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Klimatklivet och Industriklivet För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Reduktionsplikten För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
Nej till motioner om stöd till personer med funktionsnedsättning (SoU21)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till ett sjuttiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om stöd till personer med funktionsnedsättning. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete. Motionerna handlar bland annat om FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, statligt huvudmannaskap för personlig assistans och bilstöd.
- FN:s konvention om rättigheter för personer med funktions- nedsättning För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Statligt huvudmannaskap för personlig assistans För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Schablonbeloppet för assistansersättning För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Stöd till synskadade och tillgång till ledarhundar Emot utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade emot
Nordiskt samarbete under 2022 (UU5)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen och en redogörelse från Nordiska rådets svenska delegation om nordiskt samarbete under 2022. Riksdagen har valt att behandla områden utifrån de förslag som har lämnats i ett nittiotal motioner. Dessa områden är nordiskt samarbete, gränshinder, arbetsmarknad, kultur, utbildning, integration, näring, transport, energi, innovation, miljö, klimat, livsmedel, utrikespolitik, säkerhetspolitik, krisberedskap, Arktis samt bilaterala relationer. Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna och sa nej till förslagen i motionerna.
- Nordiskt samarbete och gränshinder m.m. Avstod SDSverigedemokraterna avstod
- Arbetsmarknad, kultur, utbildning och integration Avstod SDSverigedemokraterna avstod
- Utrikespolitik, säkerhetspolitik och krisberedskap Emot utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade emot
- Arktis Avstod SDSverigedemokraterna avstod
Säkerhetsprövningar av värnpliktiga (JuU28)
Vad handlade det om?
Försvarsmakten gör i dag säkerhetsprövningar av värnpliktig personal. Säkerhetsprövningarna behöver bli mer effektiva. Riksdagen sade därför ja till regeringen förslag som betyder ändringar i säkerhetsskyddslagen. Beslutet innebär att Försvarsmakten ensam ansvarar för säkerhetsprövningen av värnpliktiga. Den person som fullgjort grundutbildning med värnplikt och sedan har krigsplacerats ska undantas från kravet på samtycke till registerkontroll för säkerhetsprövning i säkerhetsklass 3. Dessutom ska en person som är krigsplacerad i en säkerhetsklassad befattning i Försvarsmakten genomgå säkerhetsprövningar under tiden som krigsplaceringen pågår. De nya lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2023.
- Framtida utformning av säkerhetsskyddslagen För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
Sekretessbelagda uppgifter ska i vissa fall kunna lämnas ut (KU35)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler för situationer då en myndighet lämnar ut uppgifter i syfte att tekniskt bearbeta eller tekniskt lagra uppgifterna hos annan part Enligt regeringens förslag ska myndigheter kunna lämna ut uppgifter som omfattas av sekretess till en enskild eller till en myndighet, som har i uppdrag att tekniskt bearbeta eller tekniskt lagra uppgifterna. Förslaget innefattar också en begränsning av meddelarfriheten för den som omfattas av tystnadsplikt enligt lagen om tystnadsplikt vid utkontraktering av teknisk bearbetning eller lagring av uppgifter. Regeringens förslag syftar till att skapa bättre förutsättningar för myndigheter att utkontraktera eller samordna sin it-drift. De syftar också till att stärka skyddet för de uppgifter som lämnas till en enskild vid utkontraktering av it-drift. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023.
- Sekretessgenombrott vid utlämnande för teknisk bearbetning eller teknisk lagring av uppgifter För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
Skrivelse om statsbidraget till studieförbunden har behandlats (KrU10)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen, som handlar om Riksrevisionens rapport om statsbidraget till studieförbunden. Riksrevisionen har granskat om kontrollen, uppföljningen och styrningen av statsbidraget till studieförbunden är effektiv. Granskningsobjekten är regeringen och Folkbildningsrådet, den instans som fördelar statsbidragen till exempelvis studieförbund. Riksrevisionens bedömning är att uppföljningen och kontrollen av statsbidragen behöver stärkas väsentligt och att det finns betydande utmaningar med nuvarande förvaltningsmodell som bygger på att aktörerna granskar sig själva. Det pågår en statlig utredning, ett så kallat kommittédirektiv, av bland annat nuvarande förvaltningsmodell, som ska slutredovisas senast den 19 februari 2024. Riksrevisionen bedömer att utredningens inriktning och bredd är nödvändig, men anser att det redan nu behövs åtgärder för att stärka kontrollen. Bland annat rekommenderar Riksrevisionen regeringen att se till att Folkbildningsrådets myndighetsroll i kontrollen och uppföljningen av statsbidragen klargörs och förstärks. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till 17 förslag i motioner om fortbildningsfrågor som lämnats under den allmänna motionstiden 2022.
- Folkbildningens roll För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Allmän kurs Emot utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade emot
Nya krav för att lagra och leverera naturgas (NU17)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya krav för lagring och leverans av naturgas. Förslagen bygger på ändringar i två EU-förordningar som rör gaslagring och innebär bland annat att den som har en lagringsanläggning för gas eller avser att ta en sådan anläggning i drift ska vara certifierad. Riksdagen sa samtidigt nej till 127 förslag i motioner som rör olika energipolitiska frågor och som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om energipolitikens inriktning, kärnkraft, energieffektivisering, energiforskning och om olika typer av förnybar energi. Utskottet hänvisar bland annat till den förda politiken, pågående insatser och utredningar. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 juli 2023.
- Blocköverskridande energisamtal För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Övrigt om energipolitikens inriktning För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Vattenkraft Emot utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade emot
- Biobränslen och biodrivmedel För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
Förstärkt avdrag för arbetsgivaravgifterna för forskning och utveckling (SfU19)
Vad handlade det om?
Möjligheten att göra avdrag från arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning eller utveckling ska förstärkas. Redan i dag kan arbetsgivare göra avdrag för denna grupp, men enligt ett förslag från regeringen ska det högsta sammanlagda avdraget höjas från 600 000 kronor till 1,5 miljon kronor per månad. Detta får till följd att även taket för nedsättningen av den allmänna löneavgiften höjs i motsvarande utsträckning. Det nya takbeloppet gäller totalt för alla anställda som arbetar med forskning eller utveckling hos en och samma arbetsgivare. Det innebär att en arbetsgivare som har ett löneunderlag på minst 15 miljoner kronor - för denna grupp arbetstagare - får arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften nedsatta med 3 miljoner kronor per kalendermånad. Riksdagen sa ja till förslaget. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2023.
- Nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning eller utveckling För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
Förlängd utökad skattenedsättning på jordbruksdiesel (SkU17)
Vad handlade det om?
Den tillfälliga utökade skattenedsättningen på viss diselanvändning inom jord-, skogs- och vattenbruket ska gälla under hela 2023. Riksdagen har tidigare fattat beslut om en tillfällig skattenedsättning, och riksdagen sade ja till regeringens förslag om att förlänga tiden för så kallad jordbruksdiesel. Enligt beslutet ska en nedsättning av koldioxidskatten beviljas med 2 491 kronor per kubikmeter för diesel som förbrukas under tiden 1 juli till 31 december 2023. För en sådan dieselförbrukning under perioden ska nedsättning av energiskatten beviljas med 1 582 kronor per kubikmeter. Bakgrunden till beslutet är att stödja svenska näringar som fått kraftigt ökade kostnader.
- Förlängning av den tillfälligt utökade skattenedsättningen på viss dieselanvändning inom jord-, skogs- och vattenbruk För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Permanent skattenedsättning på viss dieselanvändning För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
Det skandinaviska luftfartssamarbetet ska fortsätta (TU11)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att det skandinaviska luftfartssamarbetet ska fortsätta. Samarbetet ska ligga till grund för det skandinaviska gemensamma arbetet på luftfartsområdet till och med den 30 september 2040. Riksdagen har också behandlat ett sextiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022, och sa nej till dessa. Bland annat med hänvisning till pågående arbete. Förslagen handlar exempelvis om regionala flygplatser, beredskapsflygplatser, flygets klimatpåverkan och elflyg.
- Finansiering och stöd till regionala flygplatser Avstod SDSverigedemokraterna avstod
- Särskilt om beredskapsflygplatser Avstod SDSverigedemokraterna avstod
- Arlanda och Bromma flygplats Avstod SDSverigedemokraterna avstod
- Ökad säkerhet vid flygresor Emot utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade emot
Nya ämnen på schemat och andra ändringar inom gymnasieskolan (UbU14)
Vad handlade det om?
Regeringen har föreslagit ett antal ändringar som gäller gymnasieskolan och gymnasiesärskolan (som byter namn till anpassade gymnasieskolan den 2 juli 2023). Riksdagen sa ja till förslaget som bland annat innebär att det nya ämnet matematik - fortsättning införs på naturvetenskaps- och teknikprogrammen ämnet naturkunskap införs på teknikprogrammet hantverksprogrammet upphör som nationellt program frisör- och stylistprogrammet införs som nytt nationellt program två nationella program inom det som i dag heter gymnasiesärskolan byter namn. Lagändringarna ska börja gälla den 15 juli 2023 och tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025. Riksdagen sa också ja till förslaget att förlänga den tillfälliga sekretessbrytande bestämmelsen med syfte att säkerställa tillgången till skolinformation. Den ska förlängas med tre år och upphör att gälla den 1 juli 2026.
- Utbildning till hantverksyrken För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Upphävande av sekretessbrytande bestämmelse För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
Ny lag ska öka insynen i stora företags skattebetalningar (CU19)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om ökad transparens för stora företags skattebetalningar. Den nya lagen ställer krav på att stora, multinationella koncerner och företag ska offentliggöra uppgifter om den inkomstskatt som de betalar i olika länder. Lagstiftningen bygger på ett EU-direktiv som syftar till att öka insynen i företag samt transparensen och den offentliga granskningen av företags inkomstskatteuppgifter. Reglerna gäller företag och koncerner med årliga intäkter över 8 miljarder kronor. Inkomstskatteuppgifterna ska lämnas in till Bolagsverket i en rapport, som även ska finnas på företagets webbplats. Den nya lagstiftningen börjar gälla den 22 juni 2023 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 maj 2024.
- Lagstiftningens framtida utformning För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (JuU21)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som syftar till att förbättra regelverket för utredningar mot barn som misstänks för brott. Förslaget ska säkerställa att dessa utredningar håller en hög grad av rättssäkerhet och är effektiva. Lagändringarna handlar bland annat om följande: Fler utredningar ska få genomföras när barn under 15 år misstänks för brott. Ett målsägandebiträde eller en särskild företrädare för barn ska kunna förordnas för målsäganden när den som misstänks ha begått brottet är under 15 år. En bevistalan, det vill säga prövning i domstol, ska få väckas i fler fall. Det ska bli möjligt att bevilja resning av eller undanröja en dom om bevistalan som har fått laga kraft. Fler drogtester av barn under 15 år ska få genomföras. Det ska bli möjligt för åklagare att genom strafföreläggande besluta om ungdomstjänst. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2023.
- Drogtester av barn under 15 år i fler fall För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
Nej till motioner om kultur för alla (KrU8)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Främst med hänvisning till pågående arbete och vidtagna åtgärder. Motionerna handlar bland annat om kulturens oberoende ställning, nationella minoriteters språk och kultur, litteratur och läsande, biblioteksfrågor, konstnärernas villkor och kultur i hela landet.
- Kulturens oberoende ställning För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Nationella minoriteters språk och kultur För utskottets förslag Emot partiet SDSverigedemokraterna avstod
- Litteratur och läsande För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Konstnärernas villkor Avstod SDSverigedemokraterna avstod
- Kultur i hela landet Emot utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade emot
Nej till motioner om skogspolitik (MjU15)
Vad handlade det om?
Riksdagen sade nej till cirka 120 förslag om skogspolitik, och hänvisar bland annat till arbete som pågår inom området. Motionerna handlar bland annat om hållbart brukande av skogen, skogsbrukets roll i bioekonomin, skyddet för skogar med höga naturvärden, nyckelbiotoper och åtgärder mot granbarkborren. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022.
- Skogsbrukets roll i bioekonomin För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Landskapsplanering För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Förutsättningar för skydd av skog Emot utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade emot
- Olika former för skydd av skog För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Skydd av skogar med höga naturvärden För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
Systemet med spårbyte i migrationsprocessen har behandlats (SfU13)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens rapport om spårbyte i migrationsprocessen. Riksrevisionen har granskat om systemet med spårbyte från asyl- till arbetskraftsinvandring fungerar effektivt. Den övergripande slutsatsen är att systemet verkar ha nått rätt målgrupp. Men Riksrevisionen bedömer samtidigt att det finns brister i Migrationsverkets rutiner och kontroller som kan leda till att spårbyte utnyttjas för att kringgå lagstiftningen för asyl- och arbetskraftsinvandring. Regeringen instämmer i den bedömningen. Regeringen har rekommenderats att se till att Migrationsverket kan utbyta nödvändiga uppgifter med samverkande myndigheter. Regeringen bör också säkerställa att Migrationsverket kan sammanställa uppgifter om arbetsgivare för att utreda och kontrollera spårbytesärenden. En utredare har fått i uppdrag av regeringen att ta ställning till hur systemet med spårbyte kan avskaffas. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna.
- Spårbyte För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
Lagen om investeringssparkonto ska förtydligas (SkU12)
Vad handlade det om?
Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att förtydliga lagen om investeringssparkonto. Ett investeringssparkonto är en sparform som schablonbeskattas, vilket betyder att skatten inte baseras på den faktiska avkastningen utan på en årlig skatt som beräknas på värdet av tillgångarna på kontot. Riksdagen anser att det idag finns begränsade möjligheter för sparare att föra in aktier som tecknats i samband med en börsintroduktion eller en nyemission direkt på ett investeringssparkonto. Enligt dagens regelverk måste man ha sitt investeringssparkonto hos det emissionsinstitut som hanterar börsintroduktionen för att få in sina aktier direkt. Har man sitt investeringssparkonto hos en annan part måste aktierna gå via en aktiedepå eller värdepapperskonto in på investeringssparkontot. Vid en sådan överföring anses aktierna därmed vara skattemässigt avyttrade, det vill säga sålda och eventuell kapitalvinst måste tas upp och kapitalförlust dras av. Förtydligandet innebär att innehavare av investeringssparkonton ska behandlas lika och därmed kunna delta i fler nyemissioner Tillkännagivandet kom i samband med att riksdagen behandlade motioner som inkommit under allmänna motionstiden 2022. Riksdagen sa nej till övriga motioner om företag, kapital och fastigheter. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
- Utdelning och kapitalvinster till delägare i fåmansföretag För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Kapitalbeskattning För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Boendebeskattning m.m. Avstod SDSverigedemokraterna avstod
- Avdrag för sponsring av kultur För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Beredskapsskatt För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Övriga skatter Emot utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade emot
En handlings- och samordningsplan för sällsynta sjukdomar tas fram (SoU13)
Vad handlade det om?
Riksdagen riktar en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att ta fram en nationell handlings- och samordningsplan för sällsynta sjukdomar. Riksdagen anser bland annat att det krävs ett samlat grepp om vården och omsorgen för patienter med sällsynta sjukdomar då dessa patienter kan få vänta länge på diagnos, och därmed behandling och uppföljning. Tillkännagivandet kom i samband med att utskottet behandlade motioner som inkommit under allmänna motionstiden 2022. Riksdagen sa nej till övriga motioner om prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
- Nationella screeningprogram För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Nya könstillhörighetslagar För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Övriga frågor om könstillhörighet Emot utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade emot
Åldersgränsen sänks för öppna insatser till barn utan vårdnadshavarens samtycke (SoU26)
Vad handlade det om?
Socialnämnden ska få möjlighet att besluta om öppna insatser till ett barn som har fyllt 12 år om det bedöms lämpligt och om barnet samtycker till insatsen. Detta utan vårdnadshavarnas samtycke. Öppna insatser kan exempelvis vara stöd- och behandlingsinsatser eller förebyggande insatser som riktar sig till individer och grupper. Det föreslår regeringen, som också föreslår att socialnämnden ska få utse en kontaktperson eller en särskilt kvalificerad kontaktperson för ett barn som har fyllt 12 år. Även det ska få göras om det är lämpligt och om barnet samtycker till det, men utan vårdnadshavarnas samtycke. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna träder i kraft den 1 juli 2023.
- Öppna insatser utan vårdnadshavarens samtycke För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Öppna insatser utan vårdnadshavarens kännedom För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Processbehörighet För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
Nej till motioner om vägtrafik och fordon (TU10)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 104 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om en fossilfri fordonsflotta, laddning och fossilfri tankning, självkörande fordon, tyngre och längre lastbilar, parkeringsfrågor, vägtrafikregistret och fordonsmålvakter.
- En fossilfri fordonsflotta För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Andra styrmedel i fråga om transportsektorns klimatmål Emot utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade emot
- Bilpooler Avstod SDSverigedemokraterna avstod
- Historiska fordon och motorhobbyn Emot utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade emot
- Vinterväghållning Emot utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade emot
Nej till motioner om högskolan (UbU10)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag om högskolan i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar exempelvis om styrning, kvalitet och högskoleutbildningars innehåll. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete pågår eller att åtgärder redan genomförts i de frågor förslagen tar upp.
- Styrning och akademisk frihet Emot utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade emot
- Resurstilldelningssystemet Frånvarande SDSverigedemokraterna röstade för
- Antal och fördelning av högskoleplatser Avstod SDSverigedemokraterna avstod
- Breddad rekrytering För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
Myndigheternas roll vid tillståndsprocesser för mineralnäringen (NU13)
Vad handlade det om?
Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om myndigheternas roll vid tillståndsprocesser. Utskottet anser att myndigheter i samband med tillståndsprocesser bör arbeta mer rådgivande och lösningsorienterat än tidigare. Uppmaningen grundar sig på förslag i en motion från den allmänna motionstiden 2022 om mineralpolitiska frågor. Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i övriga motioner. De handlar bland annat om tillstånd och tillståndsprocesser, förbud mot utvinning, äganderätt och ersättning samt så kallade innovationskritiska metaller och mineral.
- Natura 2000-tillstånd Frånvarande SDSverigedemokraterna röstade för
- Myndigheternas roll vid tillståndsprocesser Frånvarande SDSverigedemokraterna röstade för
- Utvinning av uran Frånvarande SDSverigedemokraterna röstade emot
- Mineralersättning Frånvarande SDSverigedemokraterna avstod
- Övriga frågor om ersättningar Frånvarande SDSverigedemokraterna röstade för
- Tillgänglighet och kartläggning Frånvarande SDSverigedemokraterna avstod
- Stärkta förutsättningar för utvinning Frånvarande SDSverigedemokraterna röstade för
Nej till motioner om yrkestrafik och taxi (TU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner som lämnades in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen gäller bland annat frågor om tillsyn och kontroll. Riksdagen hänvisar till pågående utredningar och till åtgärder som planeras eller redan är genomförda.
- Reglering och kontroll av åkerinäringen Frånvarande SDSverigedemokraterna röstade för
- Kontroller och tillsyn inom taxibranschen Frånvarande SDSverigedemokraterna avstod
- Vissa arbetsmiljöfrågor inom åkeri- och taxibranschen Frånvarande SDSverigedemokraterna röstade för
Nej till motioner om statlig förvaltning och statistikfrågor (FiU25)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 25 förslag som lämnats in i motioner under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar om den statliga förvaltningen och statistikfrågor. Exempelvis finns förslag om att öka myndigheternas effektivitet, och även att minska antalet myndigheter. Riksdagen hänvisar till att den statliga förvaltningspolitiken bygger på att myndigheterna själva avgör hur verksamheten bäst utformas för att tillgodose samhällets behov, inom ramen för de mål och uppgifter som riksdagen och regeringen har beslutat om. Utskottet hänvisar också till att regeringen redan har inlett ett arbete för att effektivisera statsförvaltningen genom omprövning av det offentliga åtagandet och analys av myndigheters organisering. Andra förslag handlar exempelvis om att offentliga data ska vara öppna och tillgängliga digitalt. När det gäller förslag om digitalisering hänvisar riksdagen till att både regeringen och EU aktivt arbetar med dessa frågor.
- Staten som arbetsgivare För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Konjunkturinstitutets uppdrag om svenska företags prissättning För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
Nej till motioner om offentlig upphandling (FiU34)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag som handlade om offentlig upphandling. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om hur regelverket är utformat, sociala kriterier vid offentliga upphandlingar och miljökrav vid upphandlingar. Riksdagen avslog motionerna med hänvisning till befintliga lagstiftningen och att utredningsarbete inom området pågår.
- Små och medelstora företag Emot utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade emot
- Miljökrav För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Antal underleverantörer och skäliga villkor För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Allmännyttan och LOU För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
Riksdagens arbetsformer (KU18)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 18 förslag som handlar om riksdagens arbetsformer. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om riksmötets öppnande, motionsrätten och riksdagsledamöternas ekonomiska villkor. Riksdagen riktar ett så kallat tillkännagivande till Riksdagsstyrelsen. Uppmaningen handlar om att Riksdagsstyrelsen ska tillsätta en utredning som ser över frågan om regeringens samråd med EU-nämnden om EU:s A-punkter. Vid Europeiska unionens råds sammanträden finns det A-punkter respektive B-punkter på dagordningen. A-punkterna kännetecknas av att en överenskommelse är möjlig utan debatt, medan B-punkterna kräver diskussion bland medlemsländerna. Riksdagens parlamentariska EU-kommitté har tidigare uppmärksammat att samrådet i riksdagen kring A-punkterna skulle kunna förbättras.
- Riksdagsledamöternas ekonomiska villkor För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Utredning om oppositionens ställning För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
Nej till motioner om bland annat allmänna helgdagar (KU19)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till sju förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Bland annat handlar förslagen om allmänna helgdagar, minnesdagar, regler om flaggning, skånska flaggans officiella status och utmärkelser för utlandssvenskar.
- Regler om flaggning Emot utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade emot
Nej till motioner om offentlighet, sekretess och integritet (KU25)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 14 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om offentlighet, sekretess och integritet. Detta framför allt med hänvisning till pågående arbete och att det redan finns gällande bestämmelser på området. Motionerna handlar bland annat om informationsutbyte mellan myndigheter, sekretess i ärenden om anställning av kommun- och regiondirektörer, offentliggörande av de så kallade Stasiarkiven, handel med personuppgifter, en utredning om ökad kontroll över hur det offentliga använder personliga data, offentlighetsprincipens tillämpning samt artificiell intelligens och integritet.
- Informationsutbyte mellan myndigheter För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Artificiell intelligens och integritet För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
Nej till motioner om tryck- och yttrandefrihetsfrågor samt massmediefrågor (KU27)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner som lämnades in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen gäller exempelvis säkerheten för opinionsbildare och medieföretag, där riksdagen hänvisar till pågående arbete och till åtgärder som redan är genomförda. Av samma anledningar föreslår utskottet nej till bland annat förslag som handlar om meddelarskydd, yttrandefrihet på internet, reglering av techjättarna och statens stöd till medierna.
- Stärkt skydd för journalister, förtroendevalda och konstnärer För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Begränsa sökbarheten när det gäller vissa personuppgifter För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
Nej till motioner om kommunala och regionala frågor (KU29)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till samtliga motioner om kommunala och regionala frågor från den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar om bland annat kommunsammanslagningar, antalet ledamöter och ersättare i fullmäktige, kommunala folkomröstningar och pensionärsråd. Riksdagen anser bland annat att åtgärder redan är genomförda inom de områden som motionerna tar upp.
- Byte av partitillhörighet Emot utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade emot
Nej till motioner om internationell handel och hållbart företagande (NU12)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 85 förslag i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen rör internationell handel, EU:s inre marknad, handels- och investeringsfrämjande och hållbart företagande. Riksdagen hänvisar bland annat till den förda politiken, pågående arbete och olika insatser. Förslagen handlar bland annat om övergripande frågor om frihandel och protektionism, det vill säga skydd av inhemsk produktion med hjälp av exempelvis tullar. Förslagen rör även krav i handelsavtal, reformering av Världshandelsorganisationen, handelsrelationer med vissa länder, frågor om den fria rörligheten för vissa varor, handelsfrämjande, granskning av utländska direktinvesteringar och hållbart företagande.
- Övergripande om internationell handel Avstod SDSverigedemokraterna avstod
- Omarbetade hållbarhetskrav i handelsavtal För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Klimattullar och handel med klimatsmarta varor och tjänster För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Frågor om den fria rörligheten för vissa varor Emot utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade emot
- Hållbart företagande Avstod SDSverigedemokraterna avstod
Bättre möjligheter för Skatteverket att upptäcka fel och fusk i folkbokföringen (SkU8)
Vad handlade det om?
Skatteverket ska få bättre möjligheter att minska mängden fel och fusk i folkbokföringen. Detta för att kunna motverka brottslighet som riktas mot bland annat välfärdssystemen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Genom lagändringarna får Skatteverket behandla personuppgifter för att göra dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga uppgifter i folkbokföringen. Myndigheten ska rikta in sig på områden med hög risk för fel och fusk och där man kan uppnå bästa möjliga effekt. För de uppgifter som samlas in för analys och urval införs en ny reglering, som bland annat syftar till att minska det intrång i den personliga integriteten som förslagen kan innebära. Till exempel införs särskilda regler om längsta tid för behandling av personuppgifter samt ett starkt sekretesskydd. Lagändringarna som gäller dataanalyser och urval och ändringen i lagen om riskskatt för kreditinstitut börjar gälla den 1 maj 2023. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 september 2023.
- Regeringens lagförslag För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Folkräkning m.m. Avstod SDSverigedemokraterna avstod
- Folkbokföring av barn på två adresser m.m. För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Skydd för folkbokföringsuppgifter m.m. Avstod SDSverigedemokraterna avstod
- Samordningsnummer m.m. Emot utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade emot
Nej till motioner om alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel (SoU19)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om den övergripande politiken för alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar, den så kallade ANDTS-politiken. Riksdagen pekar på att det redan pågår ett arbete för att se över ANDTS-politiken. Andra förslag handlar om att förändra alkohollagstiftningen, bland annat gällande regelverket för serveringstillstånd. Även i detta fall hänvisar riksdagen till det arbete som redan pågår.
- Systembolagets detaljhandelsmonopol m.m. För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker Avstod SDSverigedemokraterna avstod
- Skademinimering inom beroendevården och förebyggande arbete För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Frågor om spelberoende Emot utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade emot
Nej till motioner om cirkulär ekonomi (MJU10)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat cirka 170 förslag om cirkulär ekonomi, som inkommit i motioner under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om återvinning, pantsystem, avfall och cirkulär livsmedelsproduktion. Riksdagen sa nej till förslagen, framförallt med hänvisning till det arbete som redan pågår i dessa frågor inom såväl EU som i Sverige.
- Övergripande åtgärder för en cirkulär ekonomi Frånvarande SDSverigedemokraterna röstade för
- Hållbar design, produktion, konsumtion och teknik Frånvarande SDSverigedemokraterna röstade för
- Återanvändning och återvinning av innovationskritiska material såsom metaller och mineral Frånvarande SDSverigedemokraterna röstade emot
Nej till motioner om jordbrukspolitiken, jordbrukets konkurrenskraft och klimatpåverkan (MJU11)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till de 110 förslag i motioner om jordbrukspolitik som kommit in under den allmänna motionstiden 2022, främst med hänvisning till pågående arbete. Förslagen handlar bland annat om den gemensamma jordbrukspolitiken, konkurrenskraft, jordbrukets påverkan på miljön och klimatet, biologisk mångfald i odlingslandskapet och forskningsfrågor.
- Försörjningstrygghet i den strategiska planen för 2023-2027 Frånvarande SDSverigedemokraterna röstade emot
- Regelförenkling Frånvarande SDSverigedemokraterna röstade emot
- Livsmedelsstrategins inriktning Frånvarande SDSverigedemokraterna röstade för
- Betesmarker, hagmarker och slåtterängar Frånvarande SDSverigedemokraterna avstod
- Rennäringen Frånvarande SDSverigedemokraterna röstade för
Nej till motioner om djurskydd (MJU9)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlade exempelvis om att Sverige bör arbeta för att förbättra djurskyddet internationellt, bland annat vad gäller handeln med vilda djur, som ökar risken för att sjukdomar överförs till människor. Riksdagen menar att det redan pågår ett omfattande internationellt arbete kring detta. Andra förslag handlade exempelvis om transport av djur, hundavel och slakt.
- Djurskydd och konkurrenskraft Frånvarande SDSverigedemokraterna röstade för
- Minkhållning Frånvarande SDSverigedemokraterna avstod
- Djurparksverksamhet Frånvarande SDSverigedemokraterna röstade emot
Skrivelse om skolpengen har behandlats (UbU12)
Vad handlade det om?
Riksrevisionens granskning av skolpengen till friskolor visar att reglerna om ersättning till enskilda huvudmän i vissa avseenden motverkar en likvärdig skola och därför behöver förändras. I en skrivelse anger regeringen att den i huvudsak delar slutsatserna i granskningen och att frågorna ska utredas. Riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. Skolpengen är den summa pengar som en elev generar till den huvudman som ansvarar för elevens utbildning. Riksrevisionen menar att de nuvarande reglerna gör det svårt för huvudmännens möjlighet att planera sin verksamhet och att åstadkomma en effektiv resursfördelning. Därför rekommenderar man regeringen att se till att det införs en statligt bestämd schablonmodell för ersättning till enskilda huvudmän. Dessutom rekommenderar Riksrevisionen regeringen att se över regelverket för påtagliga negativa följder vid etablering av friskolor, så att det blir tydligt vad som avses.
- Ett nytt system för resursfördelning Frånvarande SDSverigedemokraterna röstade för
- En s.k. klasspeng Frånvarande SDSverigedemokraterna röstade för
Nej till motioner om äldres rättigheter, äldreomsorgens organisation och personal (SoU22)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till de cirka 90 förslagen i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2022, framförallt med hänvisning till pågående arbete. Förslagen i motionerna handlar bland annat om äldres rättigheter, äldreomsorgens organisation och finansiering, personalkontinuitet och villkor, språkkrav för personal i äldreomsorgen samt näring och måltider för de äldre.
- Äldres rättigheter Avstod SDSverigedemokraterna avstod
- Förlängning av Äldreomsorgslyftet För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Hälso- och sjukvård inom äldreomsorgen För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Boendefrågor Avstod SDSverigedemokraterna avstod
- Hälsoförebyggande arbete Emot utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade emot
Ja till Sveriges anslutning till Nato (UU16)
Vad handlade det om?
Riksdagen godkände Sveriges anslutning till Nordatlantiska fördraget och avtalet om status för Nordatlantiska fördragsorganisationen, Nato. Statusavtalet reglerar immunitet och privilegier för Nato och vissa personalkategorier. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till lagändringar. I och med ansökan till Nato krävs ändringar i två lagar. Lagen om operativt militärt stöd och lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. Lagändringarna syftar dels till att underlätta för Sverige att begära stöd av Nato i form av militära styrkor, dels till att ge Nato, de nationella representanterna och den internationella personalen den immunitet och de privilegier som krävs enligt avtalet. När det gäller beslut om lagen om operativt militärt stöd måste beslutet fattas med minst tre fjärdedels majoritet och mer än hälften av riksdagens ledamöter måste rösta för förslaget. Detta enligt regeringsformen då beslutet handlar om att överlåta myndighetsutövning till en annan stat. Lagändringarna ska börja gälla den dag som regeringen bestämmer.
- Sveriges medlemskap i Nato För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Kärnvapen och utländsk trupp på svensk mark För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
Nej till motioner om militära frågor (FöU4)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag, som inkommit i motioner under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlade bland annat om Försvarsmaktens organisation. Utskottet ser ingen anledning till att förstärka Försvarsmaktens nuvarande organisation, och heller inga skäl att i nuläget ompröva enskilda delar av krigs- eller grundorganisationen. Andra förslag handlar exempelvis om att ge Försvarsmakten större möjlighet att stödja polisen vid särskilda situationer, så som ett terrorangrepp. Riksdagen menar att Försvarsmaktens redan i dag har möjlighet att stödja polisen, och att förslag om att ytterligare utöka denna möjlighet behöver utredas grundligt.
- Totalförsvarets riksintresse och målkonflikter Frånvarande SDSverigedemokraterna röstade för
Nej till motioner om straffrättsliga frågor (JuU11)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till de cirka 140 förslagen i motioner om straffrättsliga frågor som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. En del av motionerna handlar om fridskränkningsbrott, kontrollerande beteende eller psykiskt våld mot barn. Andra motioner handlar till exempel om koppleri, sexualbrott på internet, hets mot folkgrupp, barnpornografibrott, djurplågeri, skyddande av brottsling, flerfaldig brottslighet, försvårande omständigheter, återfall i brott, otillåtna bosättningar, flaggskändning och sekretessbrott.
- Fridskränkningsbrott För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Hets mot folkgrupp För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Försvårande omständigheter För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Påföljder Emot utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade emot
- Preskription För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
Nej till motioner om kemikaliepolitik (MJU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 30 motioner om kemikaliepolitik, som inkommit under allmänna motionstiden 2022. Exempelvis handlar motionerna om hur arbetet med kemikalier bör bedrivas, internationellt och i EU. Riksdagen menar att Sverige redan i dag bedriver ett tydligt och konsekvent arbete för en säker användning av kemikalier, och att de förslag som läggs fram i motionerna därför redan är tillgodosedda, eller att arbete pågår inom området.
- Ett utökat internationellt arbete För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Utredningar om farliga ämnen i produkter Emot utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade emot
- Vissa förbud mot PFAS För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Gränsvärden för PFAS i dricksvatten För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Lagstiftning om hormonstörande ämnen För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
Nej till motioner om inkomstbeskattning (SkU11)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat cirka 120 förslag om inkomstbeskattning, som har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om jobbskatteavdraget, rut- och rotavdrag, grön skatteväxling och omställningsavdrag. Riksdagen sa nej till samtliga förslag, bland annat med hänvisning till att man ställer sig bakom regeringens skattepolitik.
- Jobbskatteavdrag, skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning, regional skattereduktion m.m. För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Förhöjt grundavdrag För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Grönt avdrag m.m. För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Medlemsavgifter m.m. För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Avdrag för pensions- och bosparande m.m. Emot utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade emot
Skrivelse om bistånd till internationella organisationer har behandlats (UU3)
Vad handlade det om?
Vartannat år lämnar regeringen en skrivelse med en samlad redovisning av utvecklingssamarbetet och det humanitära biståndet genom multilaterala organisationer. Det vill säga stöd till internationella organisationer, som till exempel olika FN-organ. I skrivelsen med fokus på åren 2019 och 2020 framgår det att det bistånd som kanaliseras genom multilaterala organisationer har ökat väsentligt under den perioden. Från cirka 59 procent av den svenska biståndsbudgeten 2019 till cirka 67 procent 2020. Riksdagen la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Samtidigt sa riksdagen nej till följdmotioner och åtta förslag i motioner från allmänna motionstiden 2022 som gäller multilateralt bistånd. Detta med hänvisning till pågående arbete.
- Jämställdhet, SRHR och biståndseffektivitetsagendan För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Kvinnors deltagande i återuppbyggnad efter konflikt För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Övriga frågor om prioriteringar För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Kärnstöd m.m. Emot utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade emot
Nej till motioner om fornminnen, förvaltning av värdefulla kulturmiljöer, museifrågor med mera (KrU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 80 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden 2022, främst med hänvisning till pågående arbete och genomförda insatser. Förslagen handlar bland annat om fornminnen och fornminnesvård, förvaltning av värdefulla kulturmiljöer, museifrågor, det immateriella kulturarvet, digitalisering av kulturarvet, arkiv samt nationella minoriteters kulturarv.
- Världsarvsfrågor Frånvarande SDSverigedemokraterna röstade emot
- Museifrågor Frånvarande SDSverigedemokraterna avstod
- Repatriering av kvarlevor och museiföremål Frånvarande SDSverigedemokraterna röstade för
Utökade satsningar på våtmarker (MJU7)
Vad handlade det om?
Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om utökade satsningar på våtmarker. Uppmaningen bygger på förslag i motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2022 om vattenvård. Motionsyrkandena handlar om utökade insatser för att skydda och restaurera befintliga våtmarker samt att anlägga nya våtmarker. Enligt riksdagen behöver detta arbete fortsätta och förstärkas då våtmarker spelar en stor roll i klimatarbetet och bidrar till att bland annat stärka den biologiska mångfalden och motverka övergödning i hav och sjöar. Riksdagen sa nej till övriga cirka 50 motioner från den allmänna motionstiden 2022 som handlar om bland annat övergödning, samarbete i Östersjöregionen, reningsverk och en havsmiljölag. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
- System för utsläppshandel i Östersjön Frånvarande SDSverigedemokraterna röstade för
- Anläggande av våtmarker Frånvarande SDSverigedemokraterna avstod
- Genomförande av ramdirektivet för vatten Frånvarande SDSverigedemokraterna röstade emot
- En havsmiljölag Frånvarande SDSverigedemokraterna röstade för
- Skydd av dricksvattentäkter Frånvarande SDSverigedemokraterna röstade för
Nej till motioner om associationsrätt (CU11)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till ett 30-tal förslag i motioner om associationsrätt från den allmänna motionstiden 2022. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom området. Förslagen handlar bland annat om modernisering av bokföringslagen, krav på aktiekapital och tvångslikvidation, företag som brottsverktyg, krav på sammansättning i bolagsstyrelsen och företags rapportering om hållbarhet och mångfald.
- Modernisering av bokföringslagen Emot utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade emot
- Krav på sammansättning i bolagsstyrelser Avstod SDSverigedemokraterna avstod
Ändringar i jordförvärvslagen för att hindra att reglerna om förvärvstillstånd kringgås (CU15)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i jordförvärvslagen. Lagändringarna innebär att definitionen av lantbruksegendom utvidgas till att omfatta inte bara fast egendom som är taxerad som lantbruksenhet utan även fast egendom som har ombildats eller nybildats för ändamålet jordbruk eller skogsbruk men som ännu inte varit föremål för fastighetstaxering. Ett av syftena med jordförvärvslagen är att behålla balansen i markinnehav mellan enskilda personer och juridiska personer när det gäller lantbruksegendomar. Därför krävs ett så kallat förvärvstillstånd när juridiska personer som till exempel ett företag vill förvärva en lantbruksfastighet. Den snäva definitionen av vad som utgör lantbruksegendom har i några uppmärksammade fall medfört att juridiska personer har kunnat förvärva egendom av fysiska personer utan att bestämmelserna om förvärvstillstånd har blivit tillämpliga. Det är därför som regeringen tycker att reglerna bör ändras. De nya reglerna föreslås börja gälla den 15 april 2023.
- Den framtida regleringen av jordförvärvslagstiftningen Emot utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade emot
Nej till motioner om skadestånd och skuldsanering (CU7)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 30 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. En del av motionerna handlar om ersättningsrättsliga frågor, det vill säga frågor om försäkringar och skadestånd. Andra motioner handlar om insolvens- och utsökningsrättsliga frågor, det vill säga vad som ska gälla för personer och företag som inte kan betala sina skulder. Bland annat föreslås nya regler om skadestånd till brottsoffer och om möjligheten till skuldsanering.
- Hemförsäkring För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Utmätningsförbudet Emot utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade emot
- Utmätning efter bristande kreditprövning För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Betalningsplanen vid skuldsanering Avstod SDSverigedemokraterna avstod
Nej till motioner om fastighetsrätt (CU9)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner om fastighetsrätt, huvudsakligen med hänvisning till pågående arbete i frågorna och tidigare ställningstaganden. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022 och handlar bland annat om arrende, tomträtt, laddmöjligheter inom samfälligheter, expropriationsersättning, förköpslag, fastighetsförmedling, tillgång till geodata och översyn av Lantmäteriet.
- Laddmöjligheter inom samfälligheter För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Expropriationsersättning m.m. Emot utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade emot
- Förköpslag För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Översyn av Lantmäteriet För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
Nej till motioner om kultur och fritid för barn och unga (KrU3)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till samtliga motioner om kultur och fritid för barn och unga från den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar till exempel om barns och ungas rätt till kultur, inflytande och delaktighet samt trygg internetmiljö. Riksdagen anser att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
- Kultur för barn och unga För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Fritid för barn och unga För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Kulturskolelag För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Barns och ungas inflytande och delaktighet För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Barn och unga på nätet För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
Nej till motioner om civilsamhället (KrU5)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag som handlar om civilsamhället. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om stöd till civilsamhället, effekterna av coronapandemin, ofrivillig ensamhet bland äldre och stöd till trossamfund. Riksdagen avslår motionerna bland annat eftersom utredningsarbete inom området pågår.
- Stöd till civilsamhället Emot utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade emot
- Det ideella föreningslivets särart För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Stöd till trossamfund Avstod SDSverigedemokraterna avstod
Regeringens rapport till riksdagen om vårdfrågor (SoU8)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen innehåller en rapport om regeringens arbete med vårdfrågor. Den är ett svar på ett tillkännagivande som gjordes av riksdagen den 23 mars 2022. Tillkännagivandet uppmanade den dåvarande regeringen att vidta åtgärder för att bland annat öka antalet vårdplatser och förkorta köerna i vården. Den förra regeringen har tidigare återkommit till riksdagen med två skrivelser. Riksdagen bedömde då att regeringen har vidtagit en del av de åtgärder som listades i tillkännagivandet. Den nya skrivelsen lämnas av nuvarande regering, som tillträdde efter valet i september 2022. Därmed är regeringen färdig med rapporteringen till riksdagen. Riksdagen anser, med hänvisning till bland annat budgeten för 2023 och Tidöavtalet, att regeringen visat att den har insikt om behovet av att förbättra vården. Tillkännagivandet om vårdfrågor är därmed slutbehandlat. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Vårdplatser, köer, kompetensförsörjning och arbetsmiljö För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
Nej till att bygga höghastighetsjärnväg (TU4)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om nationell planering av infrastrukturen för 2022-2033. Med anledning av ett yrkande i en följdmotion till skrivelsen riktade riksdagen en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att säga nej till att bygga höghastighetsjärnväg. Med anledning av yrkanden i två motioner från allmänna motionstiden 2022 riktade riksdagen ytterligare ett tillkännagivande till regeringen, om att etappmålet för växthusgasutsläppen från inrikes transporter bör ligga fast. Det är viktigt att hanteringen av förorenade områden och arbetet med att minska infrastrukturens negativa påverkan på naturmiljön och kulturlandskapet fortsätter, och att takten i transportsektorns omställning till fossilfrihet ökar. Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2022 om olika infrastrukturfrågor som handlar om exempelvis vägar och järnvägar. Riksdagen ansåg bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
- Ett långsiktigt hållbart transportsystem Avstod SDSverigedemokraterna avstod
- Åtgärder i transportinfrastrukturen Avstod SDSverigedemokraterna avstod
- Nya stambanor för höghastighetståg För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Myndighetsstrukturen inom transportområdet Emot utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade emot
Nej till motioner om kollektivtrafikfrågor (TU5)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till samtliga motioner rörande olika kollektivtrafikfrågor som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. De 37 motionerna handlar bland annat om en ökad andel kollektivtrafik, kollektivtrafik i hela landet, jämställd och jämlik kollektivtrafik, biljettsystem, färdtjänsten samt om Gotlandstrafiken. Anledningen är bland annat genomförda eller pågående initiativ inom området som motionerna tar upp.
- En ökad andel kollektivtrafik För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Jämställd och jämlik kollektivtrafik För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Färdtjänst Emot utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade emot
Nej till motioner om förskolan (UbU4)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till ett trettiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om förskolan. Detta med hänvisning till gällande bestämmelser, vidtagna åtgärder och pågående arbete. Motionerna handlar bland annat om kvalitet och förutsättningar i förskolan, om att delta i förskola och om annan pedagogisk verksamhet.
- Övergripande förutsättningar Avstod SDSverigedemokraterna avstod
- Förutsättningar för att utveckla förskolan För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
Nej till motioner om integration (AU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 25 förslag som handlar om olika integrationsåtgärder. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om bosättningslagen, nyanlända kvinnors etablering på arbetsmarknaden och samhällsorientering för nyanlända. Riksdagen sa nej till motionerna bland annat eftersom utredningsarbete inom integrationsområdet pågår.
- Bosättningslagen För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Målgruppen för etableringsprogrammet För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Nyanlända kvinnors etablering För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Segregation För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
Nej till motioner om studiestöd (UbU3)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till ett trettiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om studiestöd. Detta med hänvisning till gällande bestämmelser, pågående arbete och vidtagna åtgärder. Motionerna handlar bland annat om villkoren inom studiestödssystemet, studiemedel för omställning och vidareutbildning, fribeloppet, studielån vid sjukskrivning och för personer med funktionsnedsättning och avskrivning av studielån.
- Villkor för studiemedel För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Studiemedel för vidareutbildning och omställning För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Fribeloppet För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Studiemedel vid sjukskrivning och för personer med funktionsnedsättning För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Avskrivning av studielån för vissa yrkesgrupper Emot utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade emot
Nej till motioner om förändringar på arbetsmarknaden (AU5)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till ett 40-tal motioner från den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om tidsbegränsade anställningar, uthyrning av arbetstagare och utstationering av arbetstagare.
- Sysselsättningsgrad För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- EU-lagstiftning på arbetsmarknadsområdet För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Global Deal För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
En tillfällig skatt på överintäkter från viss elproduktion (FiU33)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag, som möjliggör en tillfällig skatt på överintäkter från viss elproduktion. Förslaget innebär att intäkter på över 1 957 kronor per megawattimme kommer att beskattas med 90 procent, under perioden mars-juni 2023. Förslaget lämnades i form av en extra ändringsbudget för 2023. Förslaget bygger på en EU-förordning, som innehåller flera åtgärder för att hantera de höga energipriserna i Europa. En av åtgärderna är ett så kallat tillfälligt tak för överintäkter från elproduktion. Medlemsländerna får besluta om den exakta nivån på taket, inom ett visst spann. Den tillfälliga skatten omfattar elproducenter med en installerad effekt över 1 megawatt. Främst kommer vindkraft och kärnkraft att påverkas. Skatten beräknas öka statens inkomster med 362 miljoner kronor under 2023. Lagen börjar gälla den 1 mars 2023.
- Extra ändringsbudget för 2023 - Tillfällig skatt på vissa elproducenters överintäkter För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
Nej till motioner om pensioner (SfU11)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till samtliga motioner om socialförsäkringar som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om nivån på inbetalningarna till pensionssystemet, mer jämlika pensioner och rätten till garantipension för personer som är bosatta utanför Sverige.
- Pensionssystemet Emot utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade emot
Höjd moms på vissa reparationer (SkU7)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag på höjd moms för reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne från 6 procent till 12 procent. Syftet är att öka enhetligheten i skattesystemet. Genom den föreslagna skattehöjningen blir skillnaden i skatteuttag mindre mellan dessa reparationstjänster och övriga reparationstjänster som omfattas av normalskattesatsen 25 procent. Regeringen anser att momsen är en effektiv skatt som bör värnas som intäktskälla för staten och att utgångspunkten därför bör vara enhetlig moms och tillämpning av normalskattesatsen. De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2023.
- Höjd mervärdesskatt på vissa reparationer För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
Skrivelse om statens tillsyn över apotek och handel med läkemedel har behandlats (SoU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av Läkemedelsverkets tillsyn över öppenvårdapotek och partihandeln med läkemedel. Rapporten omfattar tillsyn av Läkemedelsverket, Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV). Riksrevisionens slutsats är att den tillsyn som staten gör över apoteksområdet och handel med läkemedel inte är effektiv. Detta kan leda till att både apotek och de som köper och säljer läkemedel riskerar att driva verksamhet som inte lever upp till lagkraven. Konsekvensen kan då bli att patientsäkerheten blir lidande och att utgifterna för staten och regionerna blir onödigt stora. I skrivelsen välkomnar regeringen granskningen och ställer sig positiv till flera av de förslag till åtgärder som Riksrevisionen lämnar. Bland annat menar regeringen att det finns skäl att överväga om det bör införas bestämmelser som hindrar apotek från att ta ut överpriser på läkemedel som inte ingår i läkemedelsförmånerna men subventioneras av staten eller regionerna och på specialkost till barn. Riksdagen delar i stort regeringens bedömningar och menar att det är centralt att tillsyn kan göras effektivt. Med detta lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Förbättrad kontroll och delning av uppgifter För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Överpriser på läkemedel För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Sanktionsavgifter För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
Nej till motioner om socialavgifter (SfU10)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till ett tiotal förslag från den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar om lägre socialavgifter för småföretag och undantag från avgiftsskyldigheten för ideella föreningar.
- Nedsättning av socialavgifter Avstod SDSverigedemokraterna avstod
- Undantag från kravet att betala socialavgifter Emot utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade emot
Viktigt med transparens när myndigheternas anslag räknas om (FiU12)
Vad handlade det om?
Riksdagen konstaterar att legitimiteten för den årliga omräkningen av myndigheternas anslag vilar på att den är transparent och förutsägbar och ser därför positivt på att regeringen kontinuerligt arbetar med att öka transparensen både i själva modellen och i informationen om pris- och löneomräkningen. Varje år tilldelas myndigheterna anslag från statens budget för att bland annat finansiera löner och lokaler. Inför varje nytt budgetår räknar Finansdepartementet om anslagen så att myndigheterna inte ska påverkas av pris- och löneökningar i omvärlden. Modellen för pris och löneomräkning (även kallad PLO) infördes för cirka 30 år sedan och uträkningen görs automatiskt för att statens roll som arbetsgivare ska hållas åtskild från regeringens politiska prioriteringar. För att myndigheterna ska nå en produktivitetsutveckling i nivå med den privata tjänstesektorn görs ett så kallat produktivitetsavdrag. Det är med anledning av Riksrevisionens granskning av PLO och produktivitetsavdraget som regeringen har inkommit med en skrivelse. Granskningen visar bland annat att det inbyggda kravet på produktivitet har fungerat som en styrsignal för effektivisering och att det inte hindrat myndigheterna att utföra sina uppdrag. Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Riksrevisionens rapport om den årliga omräkningen av myndigheternas anslag För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
Nej till motioner om försvarspolitik och totalförsvar (FöU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till samtliga motioner om försvarspolitik och totalförsvar från den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlade till exempel om det militära och civila försvaret, cyberpolitik och materielförsörjning. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
- Försvarspolitisk inriktning och totalförsvar För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Militärt försvar och förmåga För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Civilt försvar och förmåga För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Cyberpolitik För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Kritisk infrastruktur Emot utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade emot
Skrivelse om statligt företagsägande har behandlats (NU4)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om 2022 års redogörelse för företag med statligt ägande. Riksdagen framhåller betydelsen av den årligt återkommande skrivelsen och understryker vikten av att regeringen fortsätter att utveckla innehållet i den så att den ger en bättre bild av utvecklingen i de statligt ägda bolagen. Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner om bland annat statens ägande och förvaltning av företag, som lämnats under den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen lade därmed skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Övrigt om statens ägande och förvaltning av företag Avstod SDSverigedemokraterna avstod
- SJ AB Avstod SDSverigedemokraterna avstod
- Visit Sweden AB:s övergripande förutsättningar För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
Riksrevisionens rapport om den regionala utvecklingspolitiken (NU8)
Vad handlade det om?
Riksrevisionen har granskat regeringens organisering, styrning och uppföljning av den regionala utvecklingspolitiken. En övergripande iakttagelse är att regeringens hantering har gett svaga förutsättningar för ett effektivt samlat statligt agerande för att nå politikens mål. Med anledning av granskningen har regeringen lämnat en skrivelse där man delvis instämmer i Riksrevisionens iakttagelser och ska överväga myndighetens rekommendationer i det fortsatta arbetet. Regeringen framhåller även att ett flertal statliga myndigheter, inklusive länsstyrelserna, enligt sina regleringsbrev för 2022 ska redovisa hur de har bidragit till genomförandet av den regionala utvecklingspolitiken och den sammanhållna landsbygdspolitiken. Riksdagen har även tagit ställning till en rad motionsförslag som bland annat handlar om kommersiell service på landsbygden, lokalisering av statliga myndigheter och återföring av medel och produktionsvärden från naturresurser. Riksdagen sa nej till samtliga motionsförslag med hänvisning till pågående arbete och lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Övergripande om regional utveckling För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Regionalisering av fastighetsskatt Emot utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade emot
- Övrigt om återföring av medel och produktionsvärden från naturresurser För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
AP-fondernas verksamhet 2021 (FiU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om AP-fondernas verksamhet till och med 2021, bedömningen av fondernas resultat och kostnader på lång sikt, arbetet med hållbarhet med mera. Regeringen bedömer att fonderna hittills har uppfyllt sin roll i pensionssystemet och att de bidragit positivt till den långsiktiga finansieringen av inkomstpensionssystemet. Vidare bedömer regeringen att Första-Fjärde AP-fonden har förvaltats på ett föredömligt sätt enligt utsatta mål. Riksdagen delar regeringens bedömning. Riksdagen har också behandlat ett förslag från allmänna motionstiden 2022 som handlar om ett förbud mot AP-fonder att investera i företag som bedriver lobbying för fossila bränslen. Riksdagen sa nej till förslaget och la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Skärpta krav på hållbarhet i AP-fondernas placeringsverksamhet För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
Sekretess ska gälla när Försäkringskassan handlägger ärenden om elstöd (KU16)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att sekretess ska gälla när Försäkringskassan handlägger ärenden om elstöd till elanvändare. Sekretess ska gälla för elanvändares personliga förhållanden och för uppgifter som används för att identifiera elektriska anläggningar. Om det står klart att uppgiften kan röjas utan att det leder till att enskild tar skada ska sekretessen inte gälla. Riksdagen sa också ja till förslaget om att ta bort Försäkringskassans skyldighet att lämna kontrolluppgift till Skatteverket i ärenden om elstöd till elanvändare. Lagändringarna träder i kraft den 1 februari 2023.
- Sekretess hos Försäkringskassan för uppgift om enskilds personliga förhållanden i ärenden om stöd till elanvändare För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Sekretess hos Försäkringskassan för uppgift som används för att identifiera elektriska anläggningar i ärenden om stöd till elanvändare För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
Ökad kontroll i sjukvården (SoU5)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till regeringens förslag om ändrade förutsättningar när regioner tecknar avtal med privata vårdgivare som även har försäkringsbolag som uppdragsgivare. Regeringens förslag gäller förändringar i hälso- och sjukvårdslagen och innebär att det ska framgå i avtalet hur det säkerställs att den privata vårdgivarens övriga uppdrag inte har en negativ inverkan på den vård som utförs på uppdrag av regionen. Riksdagen sa ja till förslaget i hälso- och sjukvårdslagen om att rehabilitering ska ingå i primärvårdens grunduppdrag. Riksdagen sa ja till förslaget om ändring i patientsäkerhetslagen, som innebär att Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) ska få förelägga, det vill säga beordra, den vårdgivare som inte har anmält sig till Ivo:s vårdregister att göra det. Ett sådant föreläggande kan förenas med vite, det vill säga böter. Lagändringarna i patientsäkerhetslagen träder i kraft den 1 juli 2023. Lagändringen i hälso- och sjukvårdslagen träder i kraft den 1 januari 2024.
- Förutsättningar när regioner tecknar avtal med privata vårdgivare För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Hälso- och sjukvårdslagens framtida utformning För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Ökade resurser För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
19 miljarder till samhällsekonomi och statsförvaltning (FiU2)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om anslag för 2023 inom utgiftsområdet Samhällsekonomi och statsförvaltning. Totalt handlar det om cirka 19 miljarder kronor i anslag. Mest pengar går till statliga tjänstepensioner m.m. med drygt 15 miljarder kronor. Drygt 900 miljoner kronor går till Statens servicecenter och drygt 600 miljoner kronor går till Statistiska centralbyrån. Riksdagen gav även de bemyndiganden om ekonomiska åtaganden som regeringen har begärt. Bland annat gäller det kredit- och garantiramar för stabilitetsfonden och resolutionsreserven samt de investeringsplaner för Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket som finns i förslaget. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Agenda 2030 För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
45,9 miljarder kronor till avgiften till EU (FiU5)
Vad handlade det om?
Cirka 45,9 miljarder kronor i statens budget ska gå till EU-avgiften för 2023. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa också ja till att regeringen får ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten 2023. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner från allmänna motionstiden 2022/23 på området. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Frågor om Europeiska unionens budget För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
11,4 miljarder till näringslivet (NU1)
Vad handlade det om?
Totalt drygt 11,4 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet Näringsliv. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2023 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Mest pengar, cirka 3,5 miljarder kronor, går till Verket för innovationssystem: forskning och utveckling. 2,4 miljarder kronor går till elstöd och drygt 834 miljoner kronor går till Institutens strategiska kompetensmedel. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om mål för området Utrikeshandel, export och investeringsfrämjande samt till olika bemyndiganden, bland annat om Telia Company AB och SAS AB. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Mål för Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
EU-förslag om krisinstrument för den inre marknaden behöver förtydligas (NU10)
Vad handlade det om?
Riksdagen har prövat ett lagförslag från EU-kommissionen som handlar om att införa ett instrument som syftar till att säkerställa att den inre marknaden inom EU, det vill säga den fria rörligheten för personer, varor och tjänster ska fungera väl även i krissituationer. Förslaget innebär även bestämmelser om att säkra tillgången av varor och tjänster som är av strategisk betydelse, vilket enligt förslaget definieras som varor och tjänster som är absolut nödvändiga för den inre marknaden och som inte kan ersättas eller diversifieras. Förslaget har prövats enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen, som säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås bättre eller lika bra av medlemsstaterna själva. Riksdagen anser att förslaget inte i alla delar är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Enligt riksdagen finns det ett behov av att förtydliga hur bestämmelserna kring varor och tjänster av strategisk betydelse förhåller sig till den rättsliga grunden som anges. Riksdagen beslutade därför att rikta invändningar till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen i ett så kallat motiverat yttrande.
- Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om inrättande av ett krisinstrument för den inre marknaden För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
Tillfällig skatt ska lindra de höga energiprisernas följder (SkU9)
Vad handlade det om?
För att hantera de hastigt ökade energipriserna har EU beslutat om ett så kallat solidaritetsbidrag. Tanken är att företag inom unionen som sysslar med fossila bränslen, och gör stora vinster ska betala ett solidaritetsbidrag. Pengarna ska användas av medlemsstaterna för att kunna betala ut ekonomiskt stöd till privatpersoner och företag som drabbats hårt av höga energipriser. I Sverige föreslår regeringen en tillfällig skatt på extraordinära vinter för vissa företag inom den fossila sektorn. Den tillfälliga skatten ska motsvara EU:s solidaritetsbidrag och tas ut under 2023. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en tillfällig skatt som ska lindra de höga energiprisernas konsekvenser. Den tillfälliga lagen börjar gälla den 1 januari 2023.
- Syftet med den tillfälliga skatten För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
6,1 miljarder till samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik (CU1)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2023 om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Totalt handlar det om cirka 6,1 miljarder kronor ur statens budget för 2023. Mest pengar, drygt 4,3 miljarder, går till investeringsstödet för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande. Dessa pengar ska användas för att betala ut stöd till alla som har beviljats stöd före den 31 december 2022. Investeringsstödet är under avveckling sedan årsskiftet 2021/22, och efter den 31 december i år kommer inga ansökningar att beviljas. Cirka 721 miljoner går till Lantmäteriet, 350 miljoner går till energieffektivisering av flerbostadshus. Även stödet för energieffektivisering är under avveckling sedan årsskiftet 2021/22. Cirka 288 miljoner går till Boverket och cirka 171 miljoner går till Konsumentverket. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa bemyndiganden om ekonomiska åtaganden. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner samt övriga förslag i motioner från allmänna motionstiden 2022. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Bostadspolitiskt mål Frånvarande SDSverigedemokraterna röstade för
94 miljarder till försvaret och krisberedskapen (FöU1)
Vad handlade det om?
Totalt cirka 94 miljarder kronor av statens budget 2023 går till utgiftsområdet försvar och samhällets krisberedskap. Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen som handlar om försvaret och krisberedskapen. Riksdagen delar regeringens uppfattning att det försämrade säkerhetsläget kräver att upprustningen av totalförsvaret påskyndas. Riksdagen godkände regeringens så kallade beställningsbemyndiganden inom försvarsanslaget som avser perioden 2024--2031. Genom dessa bemyndiganden ger riksdagen regeringen möjlighet att ge myndigheterna i uppdrag att göra olika långsiktiga samhällsinvesteringar, till exempel att anskaffa försvarsmateriel. Bemyndigandet regeringen får är på totalt 173 miljarder kronor. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Mål och resultatredovisning för utgiftsområdet För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
106 miljarder till ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (SfU1)
Vad handlade det om?
Totalt 106,4 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Riksdagen sa till regeringens förslag. Mest pengar, 45,6 miljarder kronor, går till sjukpenning och rehabilitering och 45,4 miljarder kronor går till aktivitets- och sjukersättningar. Försäkringskassan får drygt 9 miljarder kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att förlänga det tillfälliga undantaget från vissa bedömningar av sjukpenningen vid uppskjuten vård eller rehabilitering till och med utgången av 2023. Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om bemyndiganden, befogenheter, om ekonomiska åtaganden. Samtidigt sa riksdagen nej till motioner med alternativa budgetförslag. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Mål för utgiftsområde 10 För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
Ja till utgiftsramarna och inkomsterna i budgetpropositionen för år 2023 (FiU1)
Vad handlade det om?
Regeringen har lagt fram förslag till utgiftsramar och inkomstberäkningar för statens budget i budgetpropositionen för år 2023. Utgifterna beräknas uppgå till 1 195 miljarder kronor och inkomsterna beräknas till 1 279 miljarder kronor. Det innebär ett överskott i statens budget på 84 miljarder kronor för 2023. Utgiftstaket för staten är 1 665 miljarder kronor för år 2023, 1 745 miljarder för 2024 och 1 825 miljarder för 2025. I budgetpropositionen finns också förslag om skatte- och avgiftsregler som bland annat gäller förstärkt jobbskatteavdrag för personer över 65 år höjd skatt på alkohol och tobak förstärkt skattereduktion för installation av solceller tillfälligt sänkt skatt på drivmedel sänkt skatt på bränslen i viss värmeproduktion bibehållet reseavdrag med vissa förstärkningar för arbetsresor, tjänsteresor och hemresor. Vissa av dessa förslag har lagts fram i egna propositioner, men finns aviserade i budgetpropositionen och ingår i beräkningarna av inkomsterna i budgeten. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ramarna för statens budget för år 2023. Riksdagens beslut om ramarna för statens budget är sedan styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Alla lagändringar börjar gälla den 1 januari 2023 utom de beslut som gäller slopad skattenedsättning för datorhallar och en tydligare kemikalieskatt, som börjar gälla den 1 juli 2023. När det gäller höjd skatt på alkohol och tobak börjar lagändringarna gälla den 1 januari 2023 respektive den 1 januari 2024. Riksdagen sa även ja till regeringens inriktning för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. BNP utvecklades relativt starkt under det första halvåret 2022, men utvecklingen väntas bli svagare framöver. Tillväxten bedöms bli negativ nästa år och svensk ekonomi väntas vara i en lågkonjunktur under 2023. Finanspolitiken bör vara svagt åtstramande för att inte motverka penningpolitiken i ett läge där hög inflation kan bita sig fast. Politiken bör i närtid inriktas på åtgärder som stöttar företag och hushåll som pressas av stigande priser. Det handlar bland annat om ett tillfälligt högkostnadsskydd för elkostnader och en förlängning av det tillfälliga extra bidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag. Tillfälliga skattesänkningar på drivmedel ska lindra konsekvenserna för de som är beroende av bilen på landsbygden och för företag inom jord- och skogsbruk. De generella statsbidragen till kommuner och regioner förstärks. Riksdagen fattade beslut i ärendet trots att det var tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlades, som är det vanliga.
- Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken Frånvarande SDSverigedemokraterna röstade för
- Rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget Frånvarande SDSverigedemokraterna röstade för
Skatt på kemikalier och avfallsförbränning kommer inte att påverkas av BNP-utvecklingen (SkU2)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till regeringens förslag att justera två skatter i relation till utvecklingen av bruttonationalprodukten (BNP), en så kallad BNP-indexering. Regeringens förslag gäller skatt på kemikalier i viss elektronik och skatt på förbränning av avfall. Förändringen som regeringen föreslår skulle innebära att skatterna justeras med hänsyn till både förändringar i konsumentprisindex (KPI) och utvecklingen av bruttonationalprodukten (BNP). Riksdagen menar att de utvärderingar som gjorts av skatterna har visat att de inte har varit tillräckligt effektiva för att nå de mål som varit syftet med dem. Riksdagen påpekar också att regeringen har föreslagit att skatten på förbränning av avfall ska avskaffas i januari 2023. Mot bakgrund av detta sa riksdagen nej till regeringens förslag om att räkna om dessa skatter utifrån BNP-index.
- BNP-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Utveckla skatten på kemikalier i viss elektronik För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
Källa: Sveriges riksdag. Kammarkoll är en oberoende tjänst.