Så har Juno Blom röstat
Röstade aldrig emot sitt parti. Frånvarande vid 80 av 139 omröstningar.
Varje punkt i riksdagens betänkanden som det röstades om, med hur personen röstade och hur partiet röstade. Utskottet är gruppen ledamöter som föreslog beslutet; emot betyder oftast för ett annat förslag, en reservation. Där partiet var delat räknas ingen röst som emot partiet.
Alla omröstningar, betänkande för betänkande
Nej till motioner om kommunala frågor (FiU26)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag om kommunala frågor. Motionerna handlar om bland annat det ekonomiska utjämningssystemet, välfärdens långsiktiga finansiering, vinster inom välfärdens verksamheter, riktade statsbidrag, kommunala tillsynsavgifter, lagen om valfrihet, villkor för aktörer inom välfärden, redovisning av hur skattemedel används, idéburna aktörer och kunskapsspridning inom kommunsektorn. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående utredningsarbete.
- Det kommunalekonomiska utjämningssystemet Frånvarande LLiberalerna röstade för
- Välfärdens långsiktiga finansiering Frånvarande LLiberalerna röstade för
- Vinster inom välfärdens verksamheter Frånvarande LLiberalerna röstade för
- Kommunala tillsynsavgifter Frånvarande LLiberalerna röstade för
- Idéburna aktörer inom välfärdens verksamheter Frånvarande LLiberalerna röstade för
Skrivelse om integritetsskydd vid signalspaning har behandlats (FöU5)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Signalspaning är en del av Sveriges försvar och skydd mot terrorism och är reglerad i lag. Det är Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, Siun, som kontrollerar att försvarsunderrättelseverksamhet bedrivs i enlighet med de lagar och förordningar som finns. För att skydda den enskildas personliga integritet finns det tydliga regler för hur signalspaning får bedrivas. Regeringen bedömer att Siuns granskning av den signalspaning som bedrivits 2022 fungerat väl. Riksdagen delar regeringens uppfattning att signalspaningsverksamheten är en nödvändig och integrerad del av Sveriges försvar och skydd mot terrorism, och att det i en demokratisk rättsstat krävs ett väl fungerande integritetsskydd i sammanhanget. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till motionsyrkanden.
- En utvecklad strategi för signalspaning Frånvarande LLiberalerna röstade för
- En ändamålsenlig underrättelseverksamhet Frånvarande LLiberalerna röstade för
Myndigheternas användning av hemliga tvångsmedel under 2022 (JuU9)
Vad handlade det om?
Varje år redovisar regeringen i en skrivelse till riksdagen hur de brottsbekämpande myndigheterna använder hemlig avlyssning och andra hemliga tvångsmedel. Nu har riksdagen behandlat skrivelsen om användningen under år 2022. Den handlar om hur Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Tullverket och Säkerhetspolisen har använt sig av hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, övervakning av elektronisk kommunikation, kameraövervakning och rumsavlyssning. Under 2022 gavs 4 108 tillstånd till hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, 13 146 tillstånd till hemlig övervakning av elektronisk kommunikation, 239 tillstånd till hemlig kameraövervakning och 79 tillstånd till hemlig rumsavlyssning. De hemliga tvångsmedlen användes 2022 framför allt vid misstanke om narkotikarelaterad brottslighet och våldsbrott. Riksdagen anser i likhet med regeringen att de hemliga tvångsmedlen fyller en viktig funktion för att utreda brott och att redovisningen visar att de hemliga tvångsmedlen har varit till nytta. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Uppgifter om underrättelser till enskilda Frånvarande LLiberalerna röstade för
Nej till motioner om skogspolitik (MJU7)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 80 förslag i motioner om skogspolitik från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om hållbart brukande av skogen, skogsbrukets roll i bioekonomin och åtgärder för skydd av skog. Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är bland annat att arbete redan pågår på området.
- Hållbart brukande av skogen Frånvarande LLiberalerna röstade för
- Skogsbrukets roll i bioekonomin Frånvarande LLiberalerna röstade för
- Skogsbruksmetoder Frånvarande LLiberalerna röstade för
- Artskydd och skogsbruk Frånvarande LLiberalerna röstade för
Nej till motioner om immaterialrätt (NU7)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag om immaterialrättsliga frågor, det vill säga det område inom juridiken som bland annat reglerar rättigheter till intellektuella prestationer som till exempel design, litteratur, varumärken och uppfinningar. Motionerna handlar exempelvis om en översyn av de immaterialrättsliga regelverken i ljuset av utvecklingen av artificiell intelligens (AI), stöd vid patentintrång, kunskapsfrämjande insatser på immaterialrättens område och en ny strategi om innovation och immaterialrätt. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar till olika insatser och pågående arbete.
- Upphovsrätt och AI Frånvarande LLiberalerna röstade för
- Övriga frågor som rör upphovsrätt Frånvarande LLiberalerna röstade för
- Övriga frågor som rör patent Frånvarande LLiberalerna röstade för
- Ny strategi om innovation och immaterialrätt Frånvarande LLiberalerna röstade för
Nej till motioner om mineralpolitik (NU8)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 43 förslag i motioner om mineralpolitik från den allmänna motionstiden 2023. Detta med hänvisning bland annat till pågående utredningar, redan gjorda insatser och en av regeringen utlovad mineralstrategi. Motionerna handlar bland annat om tillstånd och tillståndsprocesser, förbud mot utvinning, äganderätt och ersättning samt om innovationskritiska metaller och mineral.
- Övrigt om förbud mot utvinning Frånvarande LLiberalerna röstade för
- Mineralersättning Frånvarande LLiberalerna röstade för
- Tillgänglighet och kartläggning Frånvarande LLiberalerna röstade för
- Ny eller reviderad mineralstrategi Frånvarande LLiberalerna röstade för
Nej till motioner om socialavgifter (SfU10)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till nio förslag om socialavgifter. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om nedsättning av socialavgifter och undantag från avgiftsskyldigheten för friluftsorganisationer. Riksdagen hänvisar bland annat till att utredningsarbete pågår.
- Socialavgifter Frånvarande LLiberalerna röstade för
- Undantag från avgiftsskyldigheten för friluftslivsorganisationer Frånvarande LLiberalerna röstade för
Nej till motioner om gymnasieskolan (UbU12)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 57 förslag i motioner om gymnasieskolan från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om utbildning i gymnasieskolan samt om studie- och yrkesvägledning och drogtester i skolväsendet. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående utredningar.
- Utbildningens dimensionering Frånvarande LLiberalerna röstade för
- Försöksverksamhet med branschskolor Frånvarande LLiberalerna röstade för
- Övriga frågor om branschskolor Frånvarande LLiberalerna röstade för
- Estetiska ämnen Frånvarande LLiberalerna röstade för
- Drogtester i skolväsendet Frånvarande LLiberalerna röstade för
Nej till motioner om förskolan (UbU8)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner om förskolan från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om kvalitet och förutsättningar i förskolan, om deltagande i förskola och annan pedagogisk verksamhet. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående utredningar.
- Övergripande förutsättningar Frånvarande LLiberalerna röstade för
- Kvalitet i förskolan Frånvarande LLiberalerna röstade för
- Barngruppernas storlek i förskolan Frånvarande LLiberalerna röstade för
- Omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds Frånvarande LLiberalerna röstade för
Nej till motioner om arbetsrätt (AU5)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 45 förslag i motioner om arbetsrätt från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om tidsbegränsade anställningar, sysselsättningsgrad och rätt till ledighet. Riksdagen hänvisar bland annat till att det gällande regelverket inte är i behov av de förändringar som föreslås och till parternas ansvar på den svenska arbetsmarknaden.
- Sysselsättningsgrad För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Arbete via digitala plattformar För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Rätten att kvarstå i anställningen För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Entreprenörsansvar För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Den svenska arbetsmarknadsmodellen och EU För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Global Deal För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Persontransporter utan id-handlingar kan förbjudas tillfälligt (JuU11)
Vad handlade det om?
Regeringen ska kunna införa regler om tillfälliga förbud att transportera personer utan giltiga id-handlingar till Sverige från andra stater. Regeringen ska också kunna införa sanktionsavgifter för de transportföretag som bryter mot förbudet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ett förbud ska få införas endast om det – på grund av händelser inom migrationsområdet – har uppstått en allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet, och om reglerna behövs för att viktiga samhällsfunktioner lättare ska kunna fullgöra sina uppgifter. Den nya lagen börjar gälla den 1 mars 2024.
- Tillfälliga förbud att transportera personer utan giltiga identitetshandlingar till Sverige För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Nej till motioner om vapenfrågor (JuU14)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 19 förslag om vapenfrågor. Motionerna handlar om bland annat genomförandet av ändringarna i EU:s vapendirektiv, vapenlicensfrågor och vapenamnesti. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående utredningsarbete.
- Genomförande av ändringarna i vapendirektivet För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Vapenamnesti För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Nej till motioner om terrorism (JuU15)
Vad handlade det om?
Riksdagen sade nej till cirka 20 förslag som handlar om åtgärder mot terrorism. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om en nationell samling mot våldsbejakande extremism och terrorism och om utvisning. Bakgrunden till utskottets ställningstagande om den nationella samlingen är att regeringen nyligen tagit fram en ny nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism. Dessutom har regeringen givit flera myndigheter i uppdrag att intensifiera arbetet mot terrorism och att utveckla sitt myndighetssamarbete.
- Nationell samling mot våldsbejakande extremism och terrorism För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Utvisning i rikets intresse m.m. För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende stärks (SoU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till nya regleringar för att förbättra skyddet för och stödet till personer som behöver skyddat boende och stärka barnrättsperspektivet för barn som följer med en vårdnadshavare till ett skyddat boende. Lagändringarna innebär bland annat att skyddat boende ska regleras i socialtjänstlagen. Barn som följer med en vårdnadshavare till ett skyddat boende ska bedömas och beviljas insatsen individuellt, och socialnämnden ska ansvara för att tillgodose barnets behov av stöd- och hjälpinsatser. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2024.
- Tillståndsplikt för skyddat boende För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Kvinnojourernas verksamhet För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Skäl för begränsning av umgänge och hemlighållande av vistelseort För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Uppföljning och återrapportering av effekten av tillståndsplikt För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Vinstdrivande respektive icke vinstdrivande aktörer För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Nej till motioner om försvarspolitik och totalförsvar (FöU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner om försvarspolitik och totalförsvar från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlade till exempel om det militära och civila försvaret, försvarsmaterielförsörjning och internationellt samarbete. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
- Försvarspolitisk inriktning och totalförsvaret Frånvarande LLiberalerna röstade för
- Nationella säkerhetsintressen Frånvarande LLiberalerna röstade för
- Civilt försvar och förmåga Frånvarande LLiberalerna röstade för
Återbetalningsskyldighet i brottmål skärps (JuU8)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till att skärpa återbetalningsskyldigheten i brottmål. Lagändringarna innebär bland annat att den som är dömd för brott ska kunna bli skyldig att återbetala ett belopp som är dubbelt så stort som det belopp personen skulle ha fått betala i rättshjälpsavgift. Lagändringarna ska börja gälla den 1 mars 2024.
- Skärpt återbetalningsskyldighet i brottmål Frånvarande LLiberalerna röstade för
Skrivelse om statligt företagsägande har behandlats (NU4)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om 2023 års redogörelse för företag med statligt ägande. Riksdagen framhåller betydelsen av den årligt återkommande skrivelsen och understryker vikten av att regeringen fortsätter att utveckla innehållet i den så att riksdagen får en god bild av utvecklingen i företagen med statligt ägande. Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om bland annat statens ägande och förvaltning av företag, som lämnats under den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen lade därmed skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Översyn av statens företagsägande Frånvarande LLiberalerna röstade för
- Övrigt om statens ägande och förvaltning Frånvarande LLiberalerna röstade för
- Lernia AB Frånvarande LLiberalerna röstade för
- AB Svensk Bilprovning Frånvarande LLiberalerna röstade för
Skrivelse om etablering av myndigheter utanför Stockholm har behandlats (NU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om etablering av myndigheter utanför Stockholm. Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringens lokalisering av myndigheter på orter utanför Stockholm under perioden delvis har levt upp till riksdagens avsikter. Riksrevisionen bedömer att lokaliseringsbesluten har medfört ett litet men positivt bidrag till regional utveckling samtidigt som regeringens lokaliseringsbeslut inte har äventyrat myndigheternas möjligheter att bedriva sin verksamhet effektivt på lång sikt. I sin skrivelse instämmer regeringen i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser. Regeringen arbetar kontinuerligt med frågan om statlig närvaro i hela landet. En viktig utgångspunkt för regeringen är att myndigheter kan bedriva sin verksamhet effektivt oavsett var de är lokaliserade. Detta är något som regeringen följer inom ramen för den löpande myndighetsstyrningen. Riksdagen ser positivt på att regeringen kontinuerligt arbetar med frågan om statlig närvaro i hela landet. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet, och avslog motionerna.
- Ett program för ny- och omlokalisering Frånvarande LLiberalerna röstade för
- Lokalisering av olika funktioner Frånvarande LLiberalerna röstade för
- Övrigt om lokalisering av statliga myndigheter Frånvarande LLiberalerna röstade för
Nej till motioner om kollektivtrafikfrågor (TU5)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till ett femtiotal förslag i motioner om olika kollektivtrafikfrågor från den allmänna motionstiden 2023. Detta i första hand med hänvisning till genomförda eller pågående initiativ på området. Motionerna handlar bland annat om stärkt kollektivtrafik, jämställd och jämlik kollektivtrafik, biljettsystem och färdtjänst. Utskottet framhåller att kollektivtrafiken är ett viktigt medel för att uppfylla de klimat- och transportpolitiska målen.
- Stärkt kollektivtrafik Frånvarande LLiberalerna röstade för
- Biljettsystem Frånvarande LLiberalerna röstade för
- Färdtjänst Frånvarande LLiberalerna röstade för
Nej till motioner om järnvägsfrågor (TU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om järnvägsfrågor från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till genomförda eller pågående initiativ inom området. Motionerna handlar bland annat om organiseringen av järnvägsunderhållet, järnvägens signalsystem, järnvägsskydd och Arlandabanan.
- Övergripande förutsättningar Frånvarande LLiberalerna röstade för
- Organisering av järnvägsunderhåll Frånvarande LLiberalerna röstade för
Avgift vid tvist hos Allmänna reklamationsnämnden (CU7)
Vad handlade det om?
Regeringen ges möjlighet att införa en avgift vid prövning av en tvist hos Allmänna reklamationsnämnden. Riksdagen sa ja till regeringens förslag, som innebär en ändring i lagen om alternativ tvistlösning i konsumentförhållanden. Ärendetillströmningen till Allmänna reklamationsnämnden har ökat stadigt de senaste åren. Dessutom har ärendena blivit mer komplicerade och omfattande. I dag avvisas ungefär en tredjedel av ärendena, oftast på grund av att anmälaren inte har lämnat in de kompletteringar som behövs. I dessa fall lägger myndigheten resurser på ärenden som inte kommer att prövas i sak. Enligt regeringen finns det troligen ett samband mellan det stora antalet ärenden som avvisas till följd av uteblivna kompletteringar och det faktum att det i dag är kostnadsfritt att göra en anmälan. En avgift skulle därför sannolikt minska antalet anmälningar som inte kommer att prövas i sak. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2024.
- Avgift vid prövning av en tvist hos Allmänna reklamationsnämnden För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Genomförande av EU:s nya dricksvattendirektiv (MjU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i miljöbalken, livsmedelslagen och plan- och bygglagen. Lagändringarna innebär att kommuner ska lämna de uppgifter som behövs för att bedöma risker i tillrinningsområden för dricksvatten och att kommuner, fastighetsägare och nyttjanderättshavare ska lämna de uppgifter som behövs för att bedöma risker som uppkommer i ledningar, installationer och anordningar på fastigheter eller i byggnader som används för att distribuera dricksvatten. Lagförslaget innebär även att de som producerar eller tillhandahåller dricksvatten ska lämna uppgifter om dricksvattenkvaliteten. Därutöver införs en bestämmelse om marknadskontroll och en bestämmelse om villkor för att släppa ut och tillhandahålla byggprodukter avsedda att komma i kontakt med dricksvatten på marknaden. Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2024.
- Nationell lista över hälsofarliga ämnen För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Statligt stöd för att rena dricksvatten från PFAS För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Fördelning av vattenmyndigheternas arbetsuppgifter För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Krisberedskap och klimatförändringar För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Vissa ändringar i regelverket om säkerhetsärenden enligt utlänningslagen (SfU8)
Vad handlade det om?
Främlingspass – som i vissa fall kan utfärdas till den som inte har något pass och inte heller har någon möjlighet att få ett – ska kunna återkallas av säkerhetsskäl. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Vidare ska uppehållstillstånd kunna återkallas om det kan antas att personen kommer att bedriva statsstyrt företagsspioneri eller verksamhet med koppling till terrorism. Syftet är att förhindra hot mot Sveriges säkerhet. Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2024.
- Återkallelse av uppehållstillstånd För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Återkallelse av uppehållstillstånd vid koppling till terrorism För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Nej till motioner om läkemedel och tandvård (SoU12)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till de cirka 70 motioner om läkemedel och tandvård från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar till exempel om tillgänglighet till läkemedel, medicintekniska produkter, översyn av apoteksmarknaden och finansiering av tandvård. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
- Tillgänglighet till läkemedel För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Översyn av apoteksmarknaden För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Finansiering av tandvård För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Jämlik tandvård m.m. För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Skrivelse om informations- och cybersäkerhet har behandlats (FöU2)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av regeringens styrning av samhällets informations- och cybersäkerhet. Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringens arbete på området inte är effektivt utformat. Enligt Riksrevisionen saknas strategiska avvägningar och prioriteringar för informations- och cybersäkerhetsarbetet. Riksrevisionen lämnade därför rekommendationer till regeringen om hur den nya nationella informations- och cybersäkerhetsstrategin bör utformas så att bristerna åtgärdas. I sin skrivelse instämmer regeringen i Riksrevisionens iakttagelser. Det har tagit lång tid att bygga upp det nationella cybersäkerhetscentret (NCSC). Ansvarsfördelningen inom centret gör också verksamheten i sig svår att styra och följa upp. Försvarsdepartementet har gett en utredare i uppdrag att både lämna förslag på hur Försvarets radioanstalt (FRA) ska tilldelas huvudansvaret för NCSC och se över centrets organisation och styrning. Riksdagen ser positivt på de åtgärder som regeringen aviserar i skrivelsen. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Stärkt förmåga Frånvarande LLiberalerna röstade för
- Det nationella cybersäkerhetscentret Frånvarande LLiberalerna röstade för
- Kunskapsuppbyggnad Frånvarande LLiberalerna röstade för
- Outsourcing och upphandling Frånvarande LLiberalerna röstade för
- Molntjänster Frånvarande LLiberalerna röstade för
Ny lag om preventiva vistelseförbud (JuU12)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ny lag om preventiva vistelseförbud. Den nya lagen innebär att en person kan förbjudas att inom ett avgränsat område vistas på allmän plats, på skolgårdar eller motsvarande områden utomhus vid förskolor och fritidshem. Det gäller om personen främjar brottslighet där och det finns risk för att skjutvapen och sprängämnen används. Den som bryter mot ett vistelseförbud ska kunna dömas till fängelse i högst ett år eller böter. Lagändringarna börjar gälla den 1 februari 2024.
- Regeringens lagförslag Frånvarande LLiberalerna röstade för
- Risk- och proportionalitetsbedömning Frånvarande LLiberalerna röstade för
- Förbudsområdets storlek Frånvarande LLiberalerna röstade för
- Uppföljning och utvärdering Frånvarande LLiberalerna röstade för
21 miljarder kronor till samhällsekonomi och finansförvaltning (FiU2)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2024 ska fördelas inom utgiftsområdet Samhällsekonomi och finansförvaltning. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Mest pengar, cirka 16 miljarder kronor, går till statliga tjänstepensioner. 900 miljoner kronor går till Statens servicecenter och 800 miljoner kronor går till Finansinspektionen. Övriga anslag inom utgiftsområdet är bland annat Statistiska centralbyrån och Riksgäldskontoret. Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden, bland annat kredit- och garantiramar för stabilitetsfonden och resolutionsreserven. Vidare godkände riksdagen investeringsplaner för Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Agenda 2030 För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
9,5 miljarder till näringslivet (NU1)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2024 inom utgiftsområdet Näringsliv ska fördelas. Totalt handlar det om cirka 9,5 miljarder kronor ur statens budget. Mest pengar, cirka 3,5 miljarder kronor, går till Verket för innovationssystem: forskning och utveckling. Cirka 834 miljoner kronor går till institutens strategiska kompetensmedel och cirka 680 miljoner går till bidrag till företagsutveckling och innovation. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa bemyndiganden när det gäller SAS AB och Almi AB, samt ja till övriga förslag till bemyndiganden om eko-no--miska åtaganden. Dessutom säger riksdagen ja till regeringens förslag om att målet för turismpolitiken ska upphöra att gälla. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Mål för turismpolitiken inom området Näringspolitik För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Mål för Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Bättre anpassad undervisningstid i grundskolan, specialskolan och sameskolan (UbU5)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att elevens val tas bort i grundskolan, specialskolan och sameskolan. Syftet är att frigöra undervisningstid till ämnen där det behövs mer tid för att skapa bättre förutsättningar för elevers lärande, öka likvärdigheten i utbildningen och förbättra elevernas kunskapsresultat. De nya reglerna börjar att gälla den 1 juli 2024 och tillämpas första gången på utbildning som påbörjas höstterminen 2024.
- Uppföljning och stärkt kulturuppdrag För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Nej till motioner om arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen (AU3)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 90 förslag i motioner om bland annat Arbetsförmedlingen, arbetsmarknadspolitiska program och insatser samt arbetslöshetsförsäkringen. Utskottet hänvisar till att det redan pågår arbete inom respektive område. Samtliga motioner inkom under den allmänna motionstiden 2023.
- Fler vägar till jobb Frånvarande LLiberalerna röstade för
- Kompetensförsörjning och kompetensutveckling Frånvarande LLiberalerna röstade för
- Arbetsförmedlingen Frånvarande LLiberalerna röstade för
- Arbetsmarknadspolitiska program och insatser Frånvarande LLiberalerna röstade för
- Insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga Frånvarande LLiberalerna röstade för
48,6 miljarder till internationellt bistånd (UU2)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2024 ska fördelas inom utgiftsområdet Internationellt bistånd. Den största delen av pengarna, cirka 46 miljarder kronor, går till biståndsverksamhet. Övriga anslag inom utgiftsområdet är Sidas förvaltningsanslag, utvärdering av internationellt bistånd, Nordiska Afrikainstitutet, Folke Bernadotteakademin samt Riksrevisionen (Internationellt utvecklingssamarbete). Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Reform av svenskt bistånd Frånvarande LLiberalerna röstade för
30,5 miljarder till studiestöd (UbU2)
Vad handlade det om?
Totalt cirka 30,5 miljarder kronor ur statens budget för 2024 går till utgiftsområdet Studiestöd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Mest pengar, drygt 20,2 miljarder kronor, går till studiemedel. Drygt 4,5 miljarder kronor går till studiehjälp och drygt 2,8 miljarder kronor går till omställningsstudiestöd. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, samt ja till förslaget om ett nytt mål för utgiftsområdet. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Mål för utgiftsområde 15 Frånvarande LLiberalerna röstade för
Stärkt tillgång till läromedel (UbU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i skollagen. Ändringarna syftar till att stärka elevernas tillgång till ändamålsenliga läromedel. De bestämmelser som reglerar vad eleverna ska ha tillgång till i utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan förtydligas. Det ska i bestämmelserna anges att eleverna utan kostnad ska ha tillgång till läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg som behövs för en god kunskapsutveckling i enlighet med utbildningens mål. Vidare kompletteras skollagen med definitioner av begreppen lärobok, läromedel och lärverktyg. Även i bestämmelserna om de olika utbildningsformerna inom kommunal vuxenutbildning (komvux) ska framgå att eleverna ska ha tillgång läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg som behövs för en god kunskapsutveckling i enlighet med utbildningens mål. Lagändringarna börja gälla den 1 juli 2024.
- Frågor om rätten till läromedel m.m. Frånvarande LLiberalerna röstade för
- Ytterligare åtgärder för kvalitetssäkring av läromedel Frånvarande LLiberalerna röstade för
- Avgifter inom den kommunala vuxenutbildningen Frånvarande LLiberalerna röstade för
6 miljarder till bostads- och konsumentområdet (CU1)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande och konsumentpolitik. Totalt handlar det om drygt 6 miljarder kronor ur statens budget för 2024. Mest pengar, 3,7 miljarder kronor, går till investeringsstödet för anordnandet av hyresbostäder och bostäder för studerande. Investeringsstödet är under avveckling och kommer att fasas ut. Riksdagen beslutade att budgetanslaget för energieffektivisering av flerbostadshus ska tilldelas 840 000 miljoner kronor och att Konsumentverket ska få 178 972 miljoner kronor. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Bostadspolitiskt mål Frånvarande LLiberalerna röstade för
Skärpta straff för hantering av skjutvapen och explosiva varor (JuU4)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till höjda straff för de allvarligare formerna av vapenbrott, brott mot tillståndsplikten för explosiva varor, vapensmuggling och smuggling av explosiva varor. Förslagen innebär att lagarna skärps på följande sätt: Straffskalorna för grovt brott ändras från fängelse i lägst två år och högst fem år till fängelse i lägst fyra år och högst sju år. Straffskalorna för synnerligen grovt brott ändras från fängelse i lägst fyra år och högst sju år till fängelse i lägst sex år och högst tio år. Maximistraffen för normalgradsbrott höjs från fängelse i tre år till fängelse i fem år. Syftet är att markera allvaret i dessa brott som ofta begås av kriminella nätverk. Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2024.
- Ytterligare straffskärpningar Frånvarande LLiberalerna röstade för
- En plan för Kriminalvården Frånvarande LLiberalerna röstade för
117 miljarder till ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (SfU1)
Vad handlade det om?
Totalt går cirka 117 miljarder kronor ur statens budget för 2024 till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Mest pengar, drygt 50 miljarder kronor, går till aktivitets- och sjukersättningar och knappt 50 miljarder kronor går till sjukpenning och rehabilitering. Försäkringskassan får drygt 9,5 miljarder. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ett bemyndigande om ekonomiska åtaganden. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag och förslag om ett nytt mål för utgiftsområdet som förts fram i motioner. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Mål för utgiftsområde 10 Frånvarande LLiberalerna röstade för
Ny tilläggsskatt för företag i stora koncerner (SkU6)
Vad handlade det om?
Regeringen har föreslagit en ny tilläggsskatt för företag i stora koncerner. Riksdagen sa ja till förslaget, men med en ändring som gäller redovisningsstandard. Regeringens förslag innebär att koncerner som har en årlig intäkt motsvarande minst 750 miljoner euro ska betala en effektiv skatt om minst 15 procent på en särskilt definierad skattebas. Undantag är myndigheter, ideella organisationer och pensionsfonder. Syftet med lagändringen är att företag i multinationella och nationella koncerner ska betala en skälig andel skatt oavsett var de är verksamma. Förslaget grundar sig på ett EU-direktiv som ska införas i svensk lagstiftning. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2024.
- Företrädaransvar Frånvarande LLiberalerna röstade för
- Översyn av lagstiftningen Frånvarande LLiberalerna röstade för
126 miljarder till försvar och krisberedskap (FöU1)
Vad handlade det om?
Drygt 126 miljarder kronor ur statens budget 2024 går till utgiftsområdet Försvar och samhällets krisberedskap. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen. Mest pengar, cirka 60 miljarder kronor går till förbandsverksamhet och beredskap. Drygt 48 miljarder kronor går till anskaffning av materiel och anläggningar. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att riksdagen ska åta sig att anvisa framtida ekonomiska åtaganden på cirka 217 miljarder kronor inom utgiftsområdet att regeringen ska att kunna besluta om anskaffning av taktiskt transportflygplan och nya ytstridsfartyg att målet för strålsäkerhetsområdet ska vara att kärnteknisk verksamhet och annan verksamhet med strålning bedrivs strålsäkert samt att det finns beredskap för olyckor och utsläpp av radioaktiva ämnen för att skydda människors hälsa och miljön mot skadlig verkan av strålning. Riksdagen sa också nej till elva förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2023, bland annat några med alternativa budgetförslag. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Övriga mål för utgiftsområde 6 För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
En effektivare upphandlingstillsyn (FiU12)
Vad handlade det om?
Tillsynen över offentliga upphandlingar ska bli mer effektiv. Regeringens förslag innebär att Konkurrensverket ges utökade befogenheter, att tidsfristen för att besluta om en upphandlingsskadeavgift förlängs till två år och att avgiftens tak höjs från 10 miljoner till 20 miljoner kronor. Konkurrensverket ska också kunna förelägga upphandlande myndigheter och enheter att besluta om riktlinjer för användning av direktupphandling. Konkurrensverket, som är tillsynsmyndighet över den offentliga upphandlingen, ska också ges utökade befogenheter vid tillsynen. Riksdagen sa ja till förslaget. Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2024.
- Ökade befogenheter för Konkurrensverket m.m. För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Sänkning av reduktionsplikten för bensin och diesel (MJU5)
Vad handlade det om?
Riksdagen röstade ja till regeringens förslag om ändring i lagen om reduktion av växthusgasutsläpp från vissa fossila drivmedel. Ändringen innebär att reduktionspliktens krav på minskade utsläpp för bensin och diesel sänks till sex procent för 2024–2026 och att reduktionsnivåerna för 2027–2030 slopas. I dagsläget ligger reduktionsnivåerna på 7,8 procent för bensin och 30,5 procent för diesel. Syftet med ändringen är bland annat att minska drivmedelspriserna. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2024.
- Reduktionsnivåer för bensin och diesel För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Nya modeller för reduktionsplikten För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Effekter på miljön och klimatet För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Sänkt skatt på bensin, diesel och jordbruksdiesel (SkU7)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till sänkt skatt på bensin och diesel. Det innebär att skatten på bensin och diesel (utom akrylatbensin) sänks 2024 jämfört med den nivå som skulle gällt med nuvarande omräkningsregler. För 2025 räknas skattebeloppen för bränslen om från 2024 års nivåer. För bensin (utom alkylatbensin) sänks de omräknade energiskattebeloppen med 60 öre per liter. Vidare kommer en utökad skattenedsättning på diesel som används i arbetsmaskiner, skepp och vissa båtar att gälla även för sådan förbrukning som sker under 2024. Ansökan om återbetalning av skatt för jordbruksdiesel ska göras per kalenderkvartal. Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2024 respektive den 1 januari 2025.
- Permanent och teknikneutralt jordbruksavdrag För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Riksrevisionens rapport om lex Maria och lex Sarah (SoU5)
Vad handlade det om?
Riksrevisionen har granskat om statens insatser inom ramen för bestämmelserna om lex Maria och lex Sarah är effektiva så att vårdskador och missförhållanden inom vården och omsorgen om äldre förhindras. Riksrevisionens slutsats är att statens insatser bör stärkas och de lämnar flera rekommendationer i sin granskningsrapport. Regeringen har i en skrivelse redogjort för sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen redovisar i rapporten och instämmer i huvudsak med problembeskrivningen. Regeringen gör dock en annan bedömning av vilka insatser som bör göras och redovisar flera åtgärder som redan har vidtagits för att stärka den nationella styrningen och för att öka kvaliteten i omsorgen om äldre och för att förhindra missförhållanden. Vidare anser regeringen att det redan finns ett tillräckligt stöd, genom exempelvis Socialstyrelsens vägledning, för att informera och involvera enskilda vid vårdskador och missförhållanden. Riksdagen beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.
- Den statliga styrningen för ökad kvalitet i vården och omsorgen om äldre För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Verksamheternas ansvar mot enskilda För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Ja till utgiftsramarna och inkomsterna i budgetpropositionen för år 2024 (FiU1)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till utgiftsramar och inkomstberäkning i regeringens budgetproposition för 2024. Utgifterna beräknas uppgå till 1 331 miljarder kronor och inkomsterna beräknas till 1 324 miljarder kronor. Det innebär ett underskott i statens budget på 7 miljarder kronor för 2024. Förslagen bygger på en politisk överenskommelse mellan SD, M, KD och L Riksdagen sa också ja till utgiftstaket för staten och ja till förslag om skatte- och avgiftsregler som bland annat gäller förstärkt ordinarie jobbskatteavdrag att införa indexering i beräkningen av jobbskatteavdraget för äldre och höjd åldersgräns utvidgad expertskatt avskaffad skatt på plastbärkassar slopad nedsättning av arbetsgivaravgifter för 15–18-åringar. Vissa av dessa förslag har lagts fram i egna propositioner, men finns aviserade i budgetpropositionen och ingår i beräkningarna av inkomsterna i budgeten. Samtliga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2024 utom de som gäller avskaffad skatt på plastbärkassar som börjar gälla den 1 november 2024, ändrad beskattning av inlösenaktier i vissa fall som börjar gälla den 1 januari 2025 och höjd åldersgräns från 66 till 67 år för rätt till avdrag vid beräkning av egenavgifter och den allmänna löneavgiften som börjar gälla den 1 januari 2026. Riksdagen sa även ja till regeringens inriktning för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Svensk ekonomi bedöms vara i en lågkonjunktur 2024. Inflationen har börjat falla, men är fortfarande högre än Riksbankens mål om 2 procent. Arbetsmarknaden har hittills varit motståndskraftig, men väntas gradvis försämras till följd av den minskade aktiviteten i ekonomin. Politiken bör enligt regeringen inriktas enligt en långsiktig plan i tre delar för att ta Sverige genom det besvärliga läget: att bekämpa inflationen samt stötta hushållen och välfärden, att återupprätta arbetslinjen och att genomföra strukturreformer för högre tillväxt. Riksdagen är av samma mening. Genom den väl avvägda, återhållsamma finanspolitiken tas ansvar för att inte spä på inflationen samtidigt som den bidrar till att förbättra förutsättningarna för svensk ekonomi. Genom att styra finanspolitiken mot överskottsmålet motverkar inte finanspolitiken penningpolitiken. Riksdagens beslut om utgiftsramarna kommer att vara styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Riksdagen har också behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2022. Riksdagen beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.
- Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken Frånvarande LLiberalerna röstade för
- Rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget Frånvarande LLiberalerna röstade för
Höständringsbudget för 2023 (FiU11)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens höständringsbudget för 2023. Förslaget innebär att statens budget ökar med 24,9 miljarder kronor i år. Totalt berörs 19 utgiftsområden. Regeringens förslag till ändringar i statens budget för 2023 innebär att 18 anslag ökas till ett värde av 25,1 miljarder kronor, och att sex anslag minskas, till ett värde av 0,1 miljarder kronor. Vidare föreslås höjningar av fyra beställningsbemyndiganden. Det handlar bland annat om höjda trängselskatter i Stockholm och Göteborg. Bland övriga förslag finns att riksdagen ska bemyndiga, det vill säga ge befogenhet, till regeringen att under 2025–2030 fullt ut utnyttja den begränsade annulleringen av utsläppsrätter från Sveriges auktionsvolym inom EU:s utsläppshandelssystem för 2025–2030 som följer av artikel sex i EU:s ansvarsfördelningsförordning. Det betyder att Sverige avstår intäkten från auktioneringen av dessa utsläppsrätter.
- Höständringsbudget för 2023 Frånvarande LLiberalerna röstade för
Ny kärnkraft i Sverige (NU5)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om ny kärnkraft i Sverige. Lagändringarna gör att det blir tillåtet med nya reaktorer på andra platser än vid kärnkraftverken i Forsmark, Ringhals och Oskarshamn. Dessutom tillåts fler än tio reaktorer får vara i drift samtidigt. Riksdagen delar regeringens bedömning att fossilfri kärnkraftsel ska spela en central roll i den svenska energimixen även fortsättningsvis. Huvudskälen till detta är en förväntad större efterfrågan på el i kombination med att fossila bränslen måste fasas ut, inte minst av klimatskäl. Kärnkraften bidrar dessutom till att det svenska kraftsystemet kan fungera på ett stabilt och förutsägbart sätt. Lagändringarna börjar att gälla den 1 januari 2024.
- Regeringens lagförslag Frånvarande LLiberalerna röstade för
- Nya reaktorers lokalisering Frånvarande LLiberalerna röstade för
Pausad uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt (SkU8)
Vad handlade det om?
Det blir ingen uppräkning av gränsen för uttag av statlig inkomstskatt på beskattningsbara förvärvsinkomster för beskattningsåret 2024. Skiktgränsen föreslås uppgå till 598 500 kronor. Riksdagen säger ja till regeringens förslag.
- Metod för uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt Frånvarande LLiberalerna röstade för
Välfärdsteknik inom äldreomsorgen (SoU3)
Vad handlade det om?
Möjligheten att använda digital teknik inom hemtjänsten eller i särskilda boendeformer för äldre ska förtydligas. Syftet är bland annat att motverka den osäkerhet som finns i kommunerna och för att stimulera användningen av välfärdsteknik. Det blir även nya bestämmelser som gäller behandlingen av personuppgifter vid användning av digital teknik med funktioner som innebär monitorering, sensorering eller positionering. Endast de personuppgifter som är nödvändiga för att uppnå ändamålet med användningen av tekniken får behandlas. De insamlade personuppgifterna får heller inte sparas under längre tid än vad som är nödvändigt. Den som har beviljats en insats som genomförs med digital teknik ska även samtycka till behandlingen av personuppgifter. Även vissa bestämmelser om villkor för behörighetstilldelning och åtkomstkontroll införs. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2024.
- Framtida utformning av lagstiftningen Frånvarande LLiberalerna röstade för
- Frågor om bemanning och kompetens Frånvarande LLiberalerna röstade för
EU-förslag om bekämpande av sena betalningar kritiseras delvis (CU18)
Vad handlade det om?
EU-kommissionen har föreslagit en ny förordning om bekämpande av sena betalningar vid affärstransaktioner, det vill säga transaktioner mellan företag eller mellan företag och offentliga myndigheter. Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut om nya EU-lagar tas så nära medborgarna som möjligt. EU ska därför bara vidta åtgärder om det är mer effektivt än om de enskilda länderna agerar på egen hand. Principen värnar medlemsstaternas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. Riksdagen ifrågasätter i och för sig inte behovet av en reglering på EU-nivå för att främja snabbare betalningar vid affärstransaktioner men anser att EU-kommissionens förslag i vissa delar är för långtgående och därför strider mot subsidiaritetsprincipen. Det gäller till exempel förslagen om en tvingande betalningstid om 30 dagar och en fast räntesats för dröjsmålsränta som skulle begränsa avtalsfriheten för företag. Mot bakgrund av detta beslutade riksdagen att lämna sina synpunkter i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, ministerrådets och EU-kommissionens ordförande.
- Förslag till förordning om bekämpande av sena betalningar vid affärstransaktioner För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Lag om grupptalan ska skydda konsumenters kollektiva intressen (CU4)
Vad handlade det om?
Riksdagen har röstat ja till regeringens förslag om bland annat en ny lag om grupptalan till skydd för konsumenters kollektiva intressen. Lagförslaget bygger på ett EU-direktiv som syftar till att uppnå en hög skyddsnivå för konsumenter samt förbättra konsumenters tillgång till rättslig prövning när konsumentskyddande bestämmelser överträds. Genom den nya lagen införs regler om godkännande av enheter som ska kunna väcka talan om åtgärder för en grupp konsumenters räkning. En konsumentorganisation ska godkännas som en sådan enhet bland annat om den bedriver verksamhet riktad till allmänheten i syfte att skydda konsumenters intressen. En enhet kan väcka talan om förbudsföreläggande och om gottgörelse, till exempel skadestånd. Tillämpningsområdet för den nya lagen omfattar bland annat marknadsföring, avtalsvillkor, finansiella tjänster, transport, läkemedel, dataskydd och energi. Den nya lagen ska börja gälla den 1 januari 2024.
- Gruppens bestämning vid talan om åtgärder för gottgörelse För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Fler omständigheter för att kunna meddela näringsförbud (CU8)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att näringsförbud i en annan stat också ska tas med i en domstols bedömning om näringsförbud ska ges i Sverige. Även utländska förbud och förhållanden ska alltså få betydelse vid prövningen. Domstolen ska också ta hänsyn till om näringsidkaren grovt har misskött sin verksamhet i en annan stat. Lagändringen bygger på ett EU-direktiv och ska börja gälla den 1 januari 2024.
- Lagstiftningens framtida utformning För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Riksrevisionens rapport om Polismyndighetens arbete med särskilda händelser riktade mot organiserad brottslighet (JuU6)
Vad handlade det om?
Riksrevisionen har granskat om Polismyndighetens arbete med särskilda händelser är en effektiv ledningsform för att bekämpa grov brottslighet. Resultatet av granskningen redovisas i rapporten Att släcka bränder – Polismyndighetens arbete med särskilda händelser riktade mot grov brottslighet. I rapporten lämnar Riksrevisionen rekommendationer till Polismyndigheten. Regeringen har i en skrivelse redogjort för sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen redovisar i rapporten och konstaterar att granskningen utgör ett viktigt bidrag till arbetet med att utveckla ledningsformen särskild händelse. Regeringen kommer att fortsätta följa Polismyndighetens arbete kopplat till ledningsformen särskild händelse i dialog med myndigheten. Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Genomförande av rekommendationer För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Riksrevisionens rapport om Polismyndighetens hantering av mängdbrott (JuU7)
Vad handlade det om?
Riksrevisionen har granskat om Polismyndighetens hantering av mängdbrott är effektiv. Resultatet av granskningen presenteras i rapporten Polisens hantering av mängdbrott – en verksamhet vars förmåga behöver förstärkas. I rapporten lämnar Riksrevisionen rekommendationer till Polismyndigheten. Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning. I skrivelsen redogörs för åtgärder som Polismyndigheten har vidtagit inom ramen för ett större förändringsarbete som tar sikte på hur myndigheten arbetar med mängdbrott. Riksdagen ser positivt på de redovisade åtgärderna och bedömer att de innebär att Riksrevisionens rekommendationer tas om hand på ett adekvat sätt. Av skrivelsen framgår också att regeringen har för avsikt att särskilt följa upp vilka åtgärder Polismyndigheten vidtar för att förstärka utredningsförmågan kopplat till mängdbrott. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Genomförande av rekommendationer För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Effektivare verktyg vid inre utlänningskontroll (SfU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att införa en möjlighet att kroppsvisitera en utlänning för att söka efter pass och andra identitetshandlingar och möjlighet att omhänderta sådana handlingar – vid en inre utlänningskontroll. Riksdagen sa också ja till förslaget att det ska förtydligas att en utlänning under vissa förutsättningar får tas med för utredning av hans eller hennes rätt att vistas i Sverige. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2024.
- Effektivare verktyg vid inre utlänningskontroll För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Uppföljning av de nya befogenheterna För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Krav på trafikförsäkring för elsparkcyklar (CU6)
Vad handlade det om?
Flertalet elsparkcyklar i trafiken kommer omfattas av krav på trafikförsäkring. Det är en av de åtgärder som ska stärka skyddet för den som skadas i trafiken, enligt ett lagförslag från regeringen. Förslaget omfattar bland annat även ett så kallat insolvensgarantisystem. Det innebär att den som skadats får ersättning även om hens trafikförsäkringsgivare går i konkurs. Riksdagen sa ja till förslaget, som bygger på ett EU-direktiv från 2021. De nya reglerna börjar gälla den 23 december 2023, med undantag av insolvensgarantisystemet som ska börja gälla vid den tidpunkt som regeringen bestämmer.
- Lagstiftningens framtida utformning För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Ny lag för ekonomiska sanktioner mot terrorism (JuU2)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om frysning av tillgångar för att förhindra och motverka finansiering av terrorhandlingar. Den nya lagen innebär att tillgångar kan frysas för den som skäligen kan misstänkas för brott enligt terroristbrottslagen, eller den som har dömts för brott enligt terroristbrottslagen. Även den som på grund av innehållet i en utländsk brottsutredning, eller den som skäligen kan misstänkas för att i en annan stat ha begått brott som motsvarar brott enligt terroristbrottslagen, ska omfattas av lagen. Det blir också möjligt att besluta om att tillfälligt frysa tillgångar för någon som listats av FN:s säkerhetsråd eller sanktionskommitté. De nya bestämmelserna syftar till att Sverige ska uppfylla sina internationella förpliktelser på sanktionsområdet och börjar gälla den 1 januari 2024.
- Beviskrav vid frysning av tillgångar För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Ny lag om mediestöd (KU3)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om mediestöd. Den nya lagen innehåller bestämmelser om syftet med mediestöd, om grundläggande förutsättningar för mediestöd och om mediestödsnämnden. Lagen börjar gälla den 1 januari 2024.
- Lag om mediestöd För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Främjande av mediemångfald i hela landet För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Möjlighet att överklaga mediestödsnämndens beslut För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Myndighet ska få ansvar för ledarhundar (SoU2)
Vad handlade det om?
Det blir statens ansvar att tillhandahålla ledarhundar till personer med synnedsättning. Ansvaret för ledarhundsverksamhet förs över från Synskadades Riksförbund till den förvaltningsmyndighet regeringen bestämmer. De nya reglerna syftar till att flytta över myndighetsutövningen gällande dispositionsrätt till ledarhund från Synskadades Riksförbund till en förvaltningsmyndighet. Det är också en fördel att samma myndighet som prövar ansökningar och tilldelar ledarhundar ansvarar för information, inköp av ledarhundsutrustning, utbildningar och veterinärvård. Den som beviljats ledarhund ska tilldelas en ledarhund inom skälig tid, att den som tilldelats ledarhund ska genomgå fortlöpande utbildning tillsammans med hunden, samt ansvara för att hunden får den vård som behövs under den tid som hunden disponeras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2024.
- Regeringens lagförslag För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Lagens framtida utformning För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Förändringar i utlänningslagen (SfU5)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja regeringens förslag om ändringar i utlänningslagen. Lagändringarna innebär vissa skärpta villkor för anhöriginvandring och begränsade möjligheter till uppehållstillstånd av humanitära skäl. Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2023.
- Avslag på propositionen För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Undantag från försörjningskravet vid anhöriginvandring och uppehållstillstånd av humanitära skäl För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Statens insatser för klimatanpassning av den byggda miljön (CU2)
Vad handlade det om?
Samhället behöver anpassas till de konsekvenser som klimatförändringarna för med sig. Staten har i uppdrag att stödja kommunernas arbete med klimatanpassning av ny och befintlig bebyggelse. Riksrevisionen har granskat hur effektivt statens stöd till kommunerna har varit. Myndigheten redovisar vissa brister, och lämnar därför rekommendationer till regeringen, Boverket och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap på hur stödet kan bli bättre. I en skrivelse till riksdagen redogör regeringen för sin syn på Riksrevisionens rapport och vilka åtgärder man vidtagit. Riksdagen avslutade ärendet och lade skrivelsen till handlingarna.
- Riksrevisionens rapport om statens insatser för klimatanpassning av den byggda miljön För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Effektivare ekonomistyrning i kommuner och regioner (KU2)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i kommunallagen, lagen om kommunal bokföring och redovisning samt lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Lagändringarna innebär att de resultatutjämningsreserver som regleras i kommunallagen ska ersättas med resultatreserver. Införandet av resultatreserver innebär att kommuner och regioner ges större möjligheter att planera sitt sparande i syfte att nå en god ekonomisk hushållning. Vidare ska även budgeten innehålla en redogörelse för ekonomin i de kommunala koncernföretagen och revisionsberättelserna ska hållas tillgängliga för allmänheten på kommunens eller regionens webbplats. Kravet på att besluta om särskilda riktlinjer för pensionsmedelsförvaltningen tas bort. Syftet med lagändringarna är att främja en effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner. Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2024.
- Garantimodell För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- God ekonomisk hushållning och tioårsprogram, åtgärdsplan vid betydande budgetavvikelser samt vägledning och stöd För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Balanskravet För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Källa: Sveriges riksdag. Kammarkoll är en oberoende tjänst.