Så har Kalle Olsson röstat
Röstade aldrig emot sitt parti. Frånvarande vid 0 av 208 omröstningar.
Varje punkt i riksdagens betänkanden som det röstades om, med hur personen röstade och hur partiet röstade. Utskottet är gruppen ledamöter som föreslog beslutet; emot betyder oftast för ett annat förslag, en reservation. Där partiet var delat räknas ingen röst som emot partiet.
Alla omröstningar, betänkande för betänkande
Riksrevisionens rapport om statens hantering av markintrång (CU24)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens rapport om statens hantering av markintrång, det vill säga när mark tas i anspråk, ytterst med tvång. Riksrevisionens övergripande slutsats är att myndigheternas hantering i stor utsträckning är enhetlig och effektiv. Det finns dock skillnader i hur myndigheterna behandlar fastighetsägare och bestämmer ersättningen i vissa fall. Det är också svårt att få en samlad bild av om de statliga resurserna för ersättning vid markintrång används kostnadseffektivt. Riksrevisionens huvudsakliga rekommendation till regeringen är att se över hur ersättningsfrågor vid markintrång kan hanteras mer enhetligt mellan olika områden. Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser och bedömningar och anser att det är viktigt att ersättningar vid olika markintrång bestäms på ett förutsägbart och enhetligt sätt samt att de statliga resurserna används kostnadseffektivt. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Riksrevisionens rapport om statens hantering av markintrång För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Ett nationellt tillståndsregister för explosiva varor och kriminalisering av förstadier till brott (FöU12)
Vad handlade det om?
Regeringen har föreslagit ett nationellt tillståndsregister för explosiva varor och kriminalisering av förstadier till brott mot tillståndsplikten. Syftet är att minska den illegala användningen av explosiva varor i samhället och att stärka det brottsbekämpande arbetet. Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag. De nya reglerna börjar gälla den 8 juli 2024.
- Licensiering av sprängmedel och en insatsgrupp för brottsofferstöd Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Skrivelse om nationell strategi och regeringens handlingsplan för klimatanpassning har behandlats (MJU18)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse där regeringen presenterar dels den reviderade nationella strategin för klimatanpassning, dels sin handlingsplan för klimatanpassning för de kommande fem åren. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Syftet med att uppdatera strategin är att beskriva hur det nationella klimatanpassningsarbetet bör utvecklas och hur åtgärder bör prioriteras utifrån uppdaterad kunskap om ett förändrat klimat. I handlingsplanen identifierar regeringen en rad åtgärder som de under mandatperioden avser verka för att vidta. Riksdagen sa också nej till cirka 70 förslag i motioner, varav cirka 20 är från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar om klimatanpassning på olika sätt och riksdagen hänvisar till bland annat pågående utrednings- och lagstiftningsarbete.
- En reviderad strategi för klimatanpassning För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- En reviderad handlingsplan för klimatanpassning Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Finansieringsmodeller För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Statlig finansiering av klimatanpassningsåtgärder För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Skrivelse om Riksrevisionens rapport om kontrollen av subventionerade anställningar har behandlats (AU10)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning av subventionerade anställningar. Det vill säga anställningar där staten efter beslut av Arbetsförmedlingen, betalar delar av lönekostnaden, men i övrigt har samma villkor som vanliga anställningar, är effektiv eller inte. Resultatet av granskningen redovisas i rapporten Subventionerade anställningar – att motverka fel i ett system med allvarliga risker. Bland annat görs bedömningen att de kontroller som Arbets-förmedlingen gör när en subventionerad anställning beviljas är ineffektiva, ofta på grund av eftersatta it-system och tungrodd administration. Riksrevisionen gör också bedömningen att regeringen har utformat de subventionerade anställningarna på ett sätt som medför risker för missbruk, och det gäller särskilt nystartsjobben. I rapporten lämnas tre rekommen-dationer till regeringen och tre rekommendationer till Arbetsförmedlingen. Arbetsmarknadsutskottet välkomnar Riksrevisionens granskning, inte minst mot bakgrund av att missbruk av subventionerade anställningar i vissa fall handlar om systematisk och organiserad ekonomisk brottslighet. Utskottet noterar att regeringen har vidtagit ett antal åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna och avslog motionerna.
- Riksrevisionens rapport om kontrollen av subventionerade anställningar Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Arbetslöshetsförsäkringen ska baseras på inkomster (AU9)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att rätten till arbetslöshetsersättning ska baseras på inkomster och att den som ansöker om arbetslöshetsersättning måste uppfylla ett inkomstvillkor. Samma inkomster som har legat till grund för den sökandes rätt till arbetslöshetsersättning ska användas vid beräkningen av ersättningens storlek. Ersättningsnivån ska baseras på hur länge sökanden varit ansluten till en arbetslöshetskassa. Arbetslöshetsersättningen ska trappas ned under tiden sökanden är arbetslös. Ersättningsperiodens längd ska se olika ut beroende på hur förankrad den sökande är på arbetsmarknaden. Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2025.
- Regeringens lagförslag För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Arbetslöshetsförsäkringens framtida utformning Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Analys och uppföljning Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Utredning om ett sammanslaget trygghetssystem För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken (FiU20)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken i den ekonomiska vårpropositionen. Den ekonomiska politiken ska inriktas på att lägga grunden för återhämtning, högre tillväxt och en bättre välfärd, i takt med att inflationen faller samtidigt som effekterna av lågkonjunkturen slår igenom allt tydligare. Riksdagen delar regeringens bedömning att även om det finns stora osäkerheter finns det nu utrymme för att inrikta politiken på en mer normal konjunkturpolitik och på att investera i Sverige. En låg statsskuld och starka offentliga finanser ger utrymme för ytterligare investeringar för högre tillväxt. Genom en väl avvägd finanspolitik ska inflationen fortsätta att bekämpas. Arbetslinjen ska återupprättas och strukturreformer ska genomföras för att öka produktiviteten och förbättra den långsiktiga tillväxten. Sverige ska byggas starkare och rikare genom investeringar i infrastruktur, klimatomställning, forskning, energiproduktion, regelförenklingar och kompetensförsörjning samt genom att fortsätta arbetet med att trycka tillbaka brottsligheten. Skattepolitiken utgör en central del av den ekonomiska politiken och den ska uppmuntra företagsamhet, entreprenörskap, hårt arbete och högre utbildning.
- Riktlinjer för den ekonomiska politiken Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Utökade möjligheter att använda preventiva tvångsmedel vid brottsbekämpning (JuU24)
Vad handlade det om?
Brottsbekämpande myndigheter får utökade möjligheter att använda preventiva tvångsmedel. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar som syftar till att stärka förutsättningarna att förebygga och förhindra allvarlig brottslighet. Lagändringarna handlar bland annat om att vissa uppgifter om elektronisk kommunikation får inhämtas vid fler typer av brott fler tvångsmedel och verkställighetsåtgärder, exempelvis hemlig rumsavlyssning och husrannsakan, ska få användas genomsökning på distans, exempelvis genomsökning av externa servrar, ska få användas i utlänningsärenden med kvalificerade säkerhetsaspekter rättssäkerheten för den enskilde ska stärkas, bland annat genom utökade förbud mot avlyssning och övervakning. Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2024. Flera av lagändringarna tidsbegränsas till utgången av september 2028.
- Avslag på propositionen För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Preventiva tvångsmedel för att förebygga och förhindra allvarliga brott För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Beslut i ärenden enligt inhämtningslagen För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Översyn och utvärdering Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Statens stöd till trossamfund och civilsamhället (KrU7)
Vad handlade det om?
Regeringen har föreslagit nya regler om statsbidrag till trossamfund. Den nya lagstiftningen ska innehålla bestämmelser om när ett annat trossamfund än Svenska kyrkan är berättigat till statsbidrag, statlig avgiftshjälp och att definitionen av trossamfund ändras. Den nya regleringen innebär också att ett demokrativillkor ska gälla för stöd till trossamfund och för stöd ur Allmänna arvsfonden. Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag och nej till förslag i motioner, varav cirka 40 är från den allmänna motionstiden 2023. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2025.
- Villkor för statsbidrag till trossamfund För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Demokratisk uppbyggnad som demokrativillkor För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Omvändelseterapi - kränkning i strid med demokrativillkoret För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Utländsk finansiering Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Nej till motioner om hälso- och sjukvårdens organisation (SoU14)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till de cirka 100 förslag i motioner om hälso- och sjukvårdens organisation från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar till exempel om hälso- och sjukvårdens organisation och styrning, privatisering och vårdval, tillgänglig och jämlik vård samt psykisk hälsa. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
- Primärvård Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Barns och ungas psykiska hälsa Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Samsjuklighet Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Nej till motioner om prioriteringar inom hälso- och sjukvården (SoU16)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till de cirka 140 förslag i motioner om prioriteringar inom hälso- och sjukvården från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar till exempel om prioriteringar, assisterad befruktning, donation och oskuldskontroll. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
- Vård och behandling av olika sjukdomar Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Nationella screeningprogram Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Assisterad befruktning För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Oskuldskontroll Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Könstillhörighet För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om socialtjänstens arbete (SoU17)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till de cirka 90 förslag i motioner om socialtjänstens arbete från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar till exempel om socialtjänstens arbete, försörjningsstöd och övriga stödinsatser, hemlöshet, stöd till anhöriga och adoption. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
- Kompetens och arbetsförhållanden inom socialtjänsten Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Försörjningsstöd och övriga stödinsatser Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Uppföljning av den nationella anhörigstrategin Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Stöd till familjer som drabbas av sällsynta sjukdomar För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Adoption Avstod SSocialdemokraterna avstod
Skrivelse om granskning av nationell plan för transportinfrastruktur samt motioner om infrastrukturfrågor har behandlats (TU18)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om en nationell plan för transportinfrastrukturen. Riksrevisionens övergripande slutsats är att investeringarna i den nationella planen bidrar till att de transportpolitiska målen uppnås men inte på ett effektivt sätt. I sin skrivelse välkomnar regeringen Riksrevisionens granskning och anser att den är ett viktigt bidrag i arbetet med att ta fram en ny nationell plan. Regeringen står i begrepp att ta fram en ny infrastruktur-proposition för att kunna fatta ett beslut om en ny nationell plan under 2026 och ser Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer som ett underlag i den fortsatta processen. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Samtidigt sa riksdagen nej till förslag i motioner, varav cirka 380 är från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar exempelvis om infrastrukturplanering, utgångspunkter för planeringen, åtgärder i infra-strukturen samt finansierings- och effektivitetsfrågor. Riksdagen hänvisar bland annat till det pågående arbetet med att ta fram en ny nationell plan för transportinfrastrukturen.
- Ansvarsfördelningen inom infrastrukturplaneringen Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Infrastrukturplanering Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Långsiktigt hållbara transporter Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Gränsöverskridande infrastruktur Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Myndighetsstrukturen inom transportområdet Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Ja till avtal om försvarssamarbete med USA (UFöU1)
Vad handlade det om?
Riksdagen godkände avtalet om försvarssamarbete mellan Sverige och USA. Avtalet är ett så kallat defense cooperation agreement (DCA-avtal) och reglerar de närmare förutsättningarna för amerikansk militär närvaro i Sverige. Det handlar bland annat om den rättsliga statusen för amerikansk militär personal, leverantörer och anhöriga. I avtalet regleras även USA:s rätt till tillträde till svenskt territorium och rätt att använda vissa anläggningar här. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om lagändringar, vilka krävs för att Sverige ska kunna uppfylla sina åtaganden enligt DCA-avtalet. Lagändringarna börjar gälla den dag regeringen bestämmer. Så röstade partierna i ärendet Ärendet beslutades genom flera omröstningar. På ärendesidan för Avtal om försvarssamarbete med Amerikas förenta stater (UFöU1) finns voteringsresultaten för samtliga omröstningar i ärendet. Sammansatta utrikes- och försvarsutskottets betänkande 2023/24:UFöU1 Avtal om försvarssamarbete med Amerikas förenta stater
- Kärnvapen För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Permanenta baser med utländsk trupp på svensk mark För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Nedrustning För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Domsrätt m.m. För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om internationella relationer med mera (UU7)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag i motioner om internationella relationer från den allmänna motionstiden 2023 och hänvisar bland annat till den politik som förs och pågående processer. Motionerna handlar bland annat om värden och prioriteringar i svensk utrikespolitik, Sveriges engagemang i internationella organisationer, arbetet med agendan för kvinnor, fred och säkerhet samt Sveriges diplomatiska förbindelser, arbetet med konsulära ärenden och politiken gentemot Kina.
- Värden och prioriteringar i utrikespolitiken Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Relationer till Kina För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Ja till regeringens vårändringsbudget (FiU21)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten om ändrade utgifter för staten under 2024. Ändringar av anslag görs i 22 av de 27 utgiftsområdena i statens budget för 2024. Bland annat förlängs det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag till och med den 31 december 2024. Bidragets storlek ska fortsätta att vara 40 procent av det preliminära bostadsbidraget. Ett annat förslag handlar om ett nytt integrationspolitiskt mål. Regeringens förslag i vårändringsbudgeten innebär att statens budgetsaldo och den offentliga sektorns finansiella sparande försämras med drygt 17 miljarder kronor. Vissa av förslagen beräknas påverka statens budget även kommande år.
- Ett nytt integrationspolitiskt mål För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Skrivelse om det kyrkliga kulturarvet har behandlats (KrU11)
Vad handlade det om?
I en skrivelse om de kulturhistoriska värdena inom Svenska kyrkan redogör regeringen bland annat för hur den kyrkoantikvariska ersättningen användes under perioden 2002–2022. Regeringen beskriver till exempel tillgängligheten till de kyrkliga kulturminnena, kunskaps- och kompetensfrågor och samverkan mellan Svenska kyrkan och olika myndigheter. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen avslog även ett antal motionsyrkanden på samma område med hänvisning till pågående arbete.
- Dokumentation av det kyrkliga kulturarvet För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Det kyrkliga kulturarvet Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Det kyrkliga kulturarvet och klimatförändringarna För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om jordbrukspolitik (MJU16)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner om jordbrukspolitik från den allmänna motionstiden 2023 och hänvisar främst till pågående arbete. Förslagen handlar bland annat om utformningen av den gemensamma jordbrukspolitiken, konkurrensfrågor, produktion av växtbaserade livsmedel och jordbrukets klimatfrågor.
- Målsättningar inom den gemensamma jordbrukspolitiken För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023-2027 Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Ett konkurrenskraftigt lantbruk Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Jordbruksproduktion i ett förändrat klimat För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Bekämpningsmedel För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Skrivelse om hantering av uttjänta solcellspaneler och vindturbinblad och motioner om cirkulär och giftfri ekonomi har behandlats (MJU17)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om hantering av uttjänta solcellspaneler och vindturbinblad. Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringen, Naturvårdsverket och Energimyndigheten inte har sett till att uttjänta solcellspaneler och vindturbinblad kan hanteras omhändertas på ett giftfritt och cirkulärt sätt. Riksrevisionens rekommendationer till regeringen är bland annat att se över behovet av styrmedel för att främja en sådan hantering. I sin skrivelse instämmer regeringen i Riksrevisionens iakttagelser och pekar samtidigt på åtgärder som har vidtagits, bland annat att regeringen har gett Energimyndigheten i uppdrag att utreda hur solcellspaneler och turbinblad till vindkraftverk i högre utsträckning ska kunna omhändertas i enlighet med den så kallade avfallshierarkin. Riksdagen anser att de åtgärder som regeringen presenterar delvis motsvarar det som Riksrevisionen efterfrågar. Samtidigt betonar riksdagen att arbetet behöver intensifieras för att uppnå en hållbar hantering av dessa produkter. Med detta föreslår utskottet att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. Riksdagen sa också nej till cirka 180 förslag om cirkulär och giftfri ekonomi i motioner från den allmänna motionstiden 2023, bland annat med hänvisning till pågående arbete. Motionerna handlar bland annat om hållbar design, konsumtion och produktion, återanvändning och återvinning, avfall, cirkulära livsmedelsfrågor, plastfrågor och kemikaliefrågor.
- Övergripande åtgärder för en cirkulär och giftfri ekonomi För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Återanvändning och återvinning av textilier Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Handel med avfall För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Brottslighet inom avfallsområdet För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Översyn av EU:s kemikalielagstiftning Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- PFAS och hormonstörande ämnen Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Skrivelse om strategi för företag i kulturella och kreativa branscher har behandlats (NU19)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om strategi för företag i kulturella och kreativa branscher. Strategin innehåller regeringens övergripande vision, sex strategiska mål och lika många prioriterade områden. Ett av målen är bland annat träffsäker rådgivning och finansiering, träffsäkert stöd och minskade regelkostnader. Ett annat mål är god kompetensförsörjning, livslångt lärande och goda villkor i trygghetssystemen. Riksdagen anser att strategin sammantaget lägger en god grund för det fortsatta arbetet med att främja företag i kulturella och kreativa branscher. Därmed lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till motionsyrkanden.
- Företagsfrämjande åtgärder Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Immaterialrättsliga åtgärder Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Främjande av spel och dataspelsbranschen För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om inkomstskatt (SkU11)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 120 förslag i motioner om inkomstskatt från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar exempelvis om jobbskatteavdrag, skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning och rot- och rutavdrag. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående arbete.
- Husavdrag (rut- och rotavdrag) Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Gåvoskatteavdrag För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Medlemsavgifter m.m. Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Beskattning av sexuella tjänster För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Avdrag för arbetsredskap m.m. För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Skattereform Avstod SSocialdemokraterna avstod
Insatsen ledsagning för personer med synnedsättning ses över (SoU13)
Vad handlade det om?
Riksdagen riktar två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen. Det ena gäller ledsagning för personer med synnedsättning och det andra handlar om schablonbeloppet för assistansersättning. Riksdagen anser att regeringen bör se över förutsättningarna för avgiftsfri ledsagning för personer med synnedsättning. Regeringen bör även se över förutsättningarna för att reglera insatsen ledsagning i en särskild lag. Riksdagen vill också se ändringar som gäller schablonbeloppet för assistansersättning, bland annat att regeringen årligen bör redovisa hur beloppet har räknats fram. Riksdagen anser även att regeringen snarast bör tillsätta en utredning med målet att ta fram en långsiktigt hållbar finansieringsmodell för assistansersättningen som bättre tar hänsyn till olika utförares faktiska kostnader. Riksdagens förslag om tillkännagivanden kom i samband med att cirka 90 förslag i motioner om stöd till personer med funktionsnedsättning från allmänna motionstiden 2023 behandlades. Riksdagen föreslår att riksdagen säger nej till övriga förslag i motioner med hänvisning till pågående arbete. Förslagen handlar bland annat om rättigheter och levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning, tolktjänst och bilstöd.
- Huvudmannaskapsutredningen Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Rätten till personlig assistans För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Uppräkning av assistansersättning För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Daglig verksamhet För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Tolktjänstutredningen Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Bilstöd För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om socialtjänstens ansvar för våldsutsatta (SoU19)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till de cirka 100 förslag i motioner om socialtjänstens ansvar för våldsutsatta från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar till exempel om förebyggande arbete och stöd när det gäller våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
- Förebyggande arbete och stöd Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Våld mot barn För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Ny lag om hur data förmedlas inom Sverige och EU (TU16)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till en ny lag med kompletterande bestämmelser till dem som finns på EU-nivå. Det handlar bland annat om tillsyn av företag som förmedlar data och av fysiska och juridiska personer som vidareutnyttjar skyddade data enligt EU:s dataförvaltningsförordning. Lagen börjar gälla den 2 augusti 2024. Riksdagen har också tagit del av regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om digitala tjänster till privatpersoner och föreslår att riksdagen ska lägga den till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 100 förslag om digitaliserings- och postfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Främst med hänvisning till pågående arbete och vidtagna åtgärder.
- Artificiell intelligens Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Kompetens Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Tillgång till elektronisk kommunikation Avstod SSocialdemokraterna avstod
Nej till motioner om sjöfartsfrågor (TU17)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag om sjöfartsfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i de frågor förslagen tar upp. Förslagen handlar bland annat om svensk sjöfarts konkurrenskraft, Sjöfartsverkets miljöfrågor samt fritidsbåtsfrågor.
- En konkurrenskraftig svensk sjöfart Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Farledsavgifter och lotsning Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Främjande av inlands- och kustsjöfarten För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Om utsläpp av skrubbervatten Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Gotlandstrafiken Avstod SSocialdemokraterna avstod
Flygplatsers kostnader för säkerhetskontroller får täckas på annat sätt än genom avgift (TU19)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i lagen om luftfartsskydd. Lagändringarna innebär att flygplatsers kostnader för säkerhetskontroller av passagerare och deras bagage till viss del ska få täckas på annat sätt än av en avgift om det behövs för att hantera de ekonomiska effekterna av covid-19-pandemin. Lagändringen börjar gälla den 1 augusti 2024 och slutar gälla den 31 juli 2025.
- Regeringens lagförslag För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Svensk export av krigsmateriel under 2023 (UU9)
Vad handlade det om?
Riksdagen beslutade att lägga regeringens skrivelse om strategisk exportkontroll till handlingarna, vilket innebar att ärendet avslutades. Sedan 1985 redogör regeringen för sin politik när det gäller svensk export av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Skrivelsen innehåller en redovisning av den export av krigsmateriel som förekommit under 2023. Dessutom beskriver regeringen samarbetet inom EU och i andra internationella forum när det gäller strategisk exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Regeringen redogör också för Sveriges donationer av krigsmaterial till Ukraina och för konsekvenserna för exportkontrollen av Sveriges ansökan om Natomedlemskap. Riksdagen sa också nej till sju förslag i motioner om exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar exempelvis om att se över den nuvarande lagstiftningen och om att tillämpningen av lagstiftningen ska bli mer restriktiv eller i vissa fall mer generös. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående utredningsarbete och gällande bestämmelser.
- Regelverket för krigsmaterielexport För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Tillämpning av regelverket För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om vissa säkerhetspolitiska frågor (UU11)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till de cirka 60 förslag i motioner om vissa säkerhetspolitiska frågor från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar till exempel om säkerhetspolitisk inriktning, internationella insatser och nedrustning. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom områden som motionerna tar upp.
- Säkerhetspolitisk inriktning Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Nationell säkerhetsstrategi och utredning om Sveriges säkerhetspolitik För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Nedrustning Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- FN:s konvention om förbud mot kärnvapen Avstod SSocialdemokraterna avstod
Nya regler om hållbarhetsrapportering för företag (CU23)
Vad handlade det om?
Regeringen har föreslagit nya regler om redovisning för företag med anledning av två EU-direktiv som ska införas i svensk lag. Det handlar dels om företagens hållbarhetsrapportering, dels om uppgifter om könsfördelningen bland styrelseledamöter i börsnoterade företag. Riksdagen sa ja till ändringarna. De nya reglerna om hållbarhetsrapportering innebär krav på mer detaljerad hållbarhetsinformation, till exempel när det gäller utsläpp av växthusgaser. De innebär också att fler företag ska lämna en hållbarhetsrapport och att rapporten ska granskas av en auktoriserad revisor. De nya reglerna om uppgifter om könsfördelning i bolagsstyrelser innebär att stora börsnoterade bolag ska informera om förändringar som skett i könsfördelningen sedan året innan. Lagändringarna träder i kraft 1 juli 2024.
- Hållbarhetsrapportens innehåll För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Förslagens konsekvenser m.m. För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Sveriges tillträde till vissa Nato-avtal (FöU10)
Vad handlade det om?
Som Natomedlem förväntas Sverige tillträda vissa avtal som berör olika delar av försvarssamarbetet. Riksdagen sade ja till regeringens förslag om att godkänna fyra avtal. Två av avtalen, Nato SOFA och Parisprotokollet, är statusavtal. Syftet med dessa är att stärka de allierades förmåga att agera militärt tillsammans genom att på förhand reglera frågor som kan uppstå i samband med att en sändande stats militära personal befinner sig i en mottagande stat. De två andra avtalen berör frågor om informationshantering och hemlighållande av försvarsuppfinningar. Avtalen kräver vissa författningsändringar för att Sverige ska kunna uppfylla sina förpliktelser. Riksdagen sade ja till lagändringarna, som föreslås träda i kraft den dag som regeringen bestämmer att de ska börja gälla.
- Svensk reservation till avtalet mellan parterna i nordatlantiska fördraget om status för deras styrkor För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Det blir enklare att verkställa frihetsberövanden (JuU26)
Vad handlade det om?
De brottsbekämpande myndigheterna ska få bättre verktyg för att snabbt och effektivt kunna hitta eftersökta personer samt lokalisera utlänningar som utgör en allvarlig säkerhetsrisk. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslagen innebär bland annat att det ska bli möjligt att använda hemliga tvångsmedel, såsom till exempel hemlig dataavlyssning, i syfte att lokalisera personer som håller sig undan eller har avvikit från ett beslut om anhållande eller häktning eller från verkställighet av ett straff. Lagförslagen börjar gälla den 1 juli 2024.
- Övervakning av annan kommunikationsutrustning än den som tillhör den eftersökte och användning av överskottsinformation För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Två nya mål för Sveriges elsystem (NU14)
Vad handlade det om?
Regeringen föreslår två nya mål för Sveriges elsystem: ett planeringsmål och ett leveranssäkerhetsmål. Riksdagen föreslår att riksdagen ska säga ja till förslaget. Planeringsmålet innebär att elsystemet ska ge förutsättningar för att leverera den el som behövs för en ökad elektrifiering och för att göra den gröna omställningen möjlig. Målet ska underlätta i planeringen för att kunna möta ett elbehov om minst 300 TWh år 2045. Leveranssäkerhetsmålet innebär att det svenska elsystemet ska ha förmågan att leverera el där efterfrågan finns, i rätt tid och i tillräcklig mängd, i den utsträckning det är samhällsekonomiskt effektivt. Myndigheten Svenska kraftnät ska ansvara för regelbundna uppföljningar av målet. Riksdagen sa nej till förslag i motioner på det energipolitiska området, bland annat cirka 130 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2023.
- Energipolitikens inriktning Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Planeringsmål för elsystemet Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Leveranssäkerhetsmål för elsystemet Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Vattenkraft Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Biogas Avstod SSocialdemokraterna avstod
Tillståndsprövningen av elnät behöver bli tydligare (NU15)
Vad handlade det om?
Det behövs en tydligare process för tillståndsprövning av elnät. Det anser riksdagen som säger ja till regeringens förslag om ändringar i miljöbalken och ellagen. Beslutet innebär en tydligare och snabbare process för att förnya, förstärka och bygga ut elnät. De nya reglerna gäller starkströmsledningar som kräver nätkoncession för linje, eftersom tillståndsprocessen för sådana ledningar är längre än för övriga nät. Reglerna börjar gälla den 1 juli 2024.
- Teknikval För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Ändringar i minerallagen (NU17)
Vad handlade det om?
Tillståndsprocesserna för gruvor i Sverige ska effektiviseras. Riksdagen sade ja till regeringens förslag om ändringar i minerallagen som innebär att Natura 2000-tillstånd inte ska vara en förutsättning för att en ansökan om bearbetningskoncession ska kunna beviljas. Riksdagen anser att förslaget tillgodoser de EU-rättsliga kraven på en fullständig, exakt och slutgiltig bedömning av hur livsmiljöer och arter i ett Natura 2000-område påverkas. De nya reglerna träder i kraft den 1 juli 2024.
- Regeringens lagförslag För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Skärpta krav för att bli svensk medborgare genom anmälan och utökade möjligheter att avslå en ansökan om befrielse från svenskt medborgarskap (SfU15)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till ändringar i medborgarskapslagen. En person kan förvärva svenskt medborgarskap vid födseln, genom adoption, genom anmälan eller efter ansökan. Regeringen föreslår att kraven för att förvärva svenskt medborgarskap genom anmälan ska skärpas. De föreslagna bestämmelserna innebär att en person som är skäligen misstänkt eller dömd för viss brottslighet, utgör ett hot mot Sveriges säkerhet eller allmän säkerhet eller har anknytning till vissa grupper och organisationer inte ska kunna förvärva svenskt medborgarskap genom anmälan. Bestämmelserna ska, med vissa undantag, omfatta alla som har fyllt 15 år. Enligt regeringen behöver det svenska medborgarskapets betydelse stärkas såväl rättsligt som symboliskt. Regeringen föreslår också att möjligheterna att avslå en ansökan om befrielse från svenskt medborgarskap ska utökas. Syftet är att stärka skyddet för barn och vuxna som befinner sig i en utsatt situation. Lagändringarna ska börja gälla den 1 oktober 2024.
- Skärpta krav för förvärv av svenskt medborgarskap genom anmälan För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Stärkt arbete i ärenden om befrielse från medborgarskap För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Ersättning för höga sjuklönekostnader upphör (SfU16)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ersättning för höga sjuklönekostnader ska upphöra. Ersättningsformen, som funnits i knappt tio år, innebär att arbetsgivare i vissa fall har rätt till ersättning från staten för sina sjuklönekostnader. Riksdagen instämmer i regeringens beskrivning av det aktuella ekonomiska läget och behovet av att offentliga medel används på ett effektivt sätt. I likhet med regeringen framhåller riksdagen bland annat även att kontrollmöjligheterna är begränsade och ökar risken för felaktiga utbetalningar. Bestämmelserna om ersättningen ska enligt förslaget upphöra att gälla vid utgången av juni 2024, men ersättning ska fortfarande kunna betalas ut för vissa kostnader som avser tid dessförinnan. Utöver propositionen har riksdagen även behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om systemet för ersättning vid höga sjuklönekostnader. I skrivelsen gör regeringen bedömningen att det inte finns skäl att vidta några åtgärder utifrån Riksrevisionens iakttagelser då ersättningsformen enligt regeringens förslag ska avskaffas. Mot bakgrund av detta lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Regeringens lagförslag För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Felaktiga utbetalningar och höga sjuklönekostnader För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Tillfälligt höjt tak för rotavdraget (SkU24)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att tillfälligt höja taket för rotavdraget. Det innebär att taket för rotavdraget tillfälligt ska höjas och att det tillfälligt ska införas separata tak för rot- respektive rutavdraget. Under beskattningsåret 2024 ska taket för rotavdraget vara 75 000 kronor per person och 75 000 kronor per person för rutavdraget. Fram till den 30 juni 2024 får dock högst 50 000 kronor användas för rotavdrag och högst 75 000 kronor sammanlagt för rot- och rutavdrag. Det tillfälligt höjda taket syftar till att temporärt främja sysselsättningen i byggsektorn under lågkonjunkturen i svensk ekonomi. Bestämmelserna får tillämpas på hushållsarbete som har betalats, förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits och hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration under beskattningsåret 2024. De nya reglerna börja att gälla den 1 juli 2024 och upphöra att gälla vid årsskiftet.
- Tillfälligt höjt tak för rotavdraget För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om luftfartsfrågor (TU14)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner om luftfartsfrågor från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om regionala flygplatser, beredskaps-flygplatser, säkerhetsrelaterade frågor inom luftfarten, flygets klimatpåverkan och elflyg. Anledningen till att riksdagen säger nej till motionerna är bland annat redan vidtagna åtgärder och pågående utredningsarbete.
- Finansiering och stöd till regionala flygplatser För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Arlanda, Bromma och Skavsta flygplatser Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Flygets klimatpåverkan Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Hinderbelysning vid vindkraftverk För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (UU12)
Vad handlade det om?
Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) är en sammanslutning för säkerhetspolitisk dialog och samverkan i Europa. En viktig uppgift för dess parlamentariska församling är att utföra valobservationer över parlamentsval i olika länder. Regeringen har i en skrivelse till riksdagen redogjort för OSSE:s verksamhet under 2022 och första halvåret 2023. Sverige har verkat för att OSSE ska utgöra ett instrument och en plattform för EU:s samlade politik i syfte att ställa Ryssland till ansvar för den fullskaliga invasionen av Ukraina. Riksdagen anser att Sverige även i fortsättningen ska vara en stark röst för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer, särskilt i ett läge där dessa utmanas i flera av deltagarstaterna. Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, vilket innebär att man avslutade ärendet.
- Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Moskvamekanismen Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Nej till motioner om vuxenutbildning (UbU13)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 60 förslag i motioner om vuxenutbildning från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar exempelvis om utbudet och behovet av vuxenutbildning, yrkeshögskolan, validering, kvaliteten inom kommunal vuxenutbildning (komvux) och om utbildningen i svenska för invandrare (sfi). Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående arbete.
- Kompetensförsörjning och omställning Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Utbildning inom vissa områden För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Utbyggnad och utveckling av yrkeshögskolan Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Kvalitet inom komvux Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Språkkrav för barnskötarutbildning För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Åtgärder för tryggare bostadsområden (CU20)
Vad handlade det om?
För att skapa tryggare bostadsområden i hela landet har regeringen föreslagit att fastighetsägare ska få utökade möjligheter att säga upp hyresgäster som begår brott. Ett hyresavtal ska kunna sägas upp om hyresgästen begår brott som typiskt sett försämrar närmiljön för dem som bor i lägenhetens omgivning. Det ansvar som hyresgästen har för barn och andra personer som bor eller vistas i lägenheten ska även gälla att se till att dessa personer inte begår brott som skapar otrygghet för övriga boende. Ett hyresavtal ska vidare kunna sägas upp i fler fall om lägenheten används för att begå brott, nämligen vid allvarlig eller omfattande brottslighet. Dessutom tydliggörs och skärps hyresgästens skyldighet att bevara tryggheten inom fastigheten. För att motverka missbruk av reglerna om inneboende ska hyresgästens rätt att inrymma utomstående personer i lägenheten stramas åt. Hyresvärden ska också få bättre möjligheter att kontrollera hur en lägenhet används. Förslagen innebär även förbättrade förutsättningar för en hyresgäst som utsatts för våld av en närstående att behålla lägenheten vid en uppsägning. Dessutom förstärks möjligheterna för en medhyresgäst eller medboende make eller sambo som utsatts för våld av en närstående att överta ett hyreskontrakt. Riksdagen sa ja till förslagen och lagändringarna börjar att gälla den 1 juli 2024.
- Regeringens lagförslag Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Vissa frågor om framtida begränsningar av reglerna För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Möjlighet till rättelse Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Andra möjligheter för barnfamiljer att bo kvar För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Tydligare bestämmelse om hets mot folkgrupp (KU22)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändring i brottsbalken och antog som vilande regeringens förslag till ändringar i tryckfrihetsförordningen. Ändringarna innebär att bestämmelserna om hets mot folkgrupp förtydligas. Förtydligandena innebär bland annat att förnekelse av Förintelsen och vissa andra internationella brott uttryckligen kriminaliseras. Förslagen innebär även att enskilda personer i skyddade grupper ska ges skydd, målsägandestatus och rätt till skadestånd. Lagändringarna i brottsbalken börjar gälla den 1 juli 2024. Ändringarna i tryckfrihetsförordningen sa riksdagen ja till som vilande och de ska börja gälla den 1 januari 2027. Eftersom delar av förslagen gäller en ändring i tryckfrihetsförordningen, en grundlag, krävs det att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och det måste vara ett val mellan omröstningarna.
- Utvärdering För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Regeringens klimathandlingsplan har behandlats (MJU15)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse Regeringens klimathandlingsplan – hela vägen till nettonoll. Riksdagen anser att innehållet i handlingsplanen är väl avvägt och föreslår därmed att riksdagen ska lägga planen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet. I skrivelsen beskriver regeringen hur det klimatpolitiska arbetet bör bedrivas under mandatperioden. Enligt regeringen behövs en rad åtgärder för att skapa de förutsättningar som krävs för att nå nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2045. I det ingår även det arbete som regeringen planerar på klimatområdet internationellt och inom EU. Regeringen presenterar även åtgärder för att underlätta för hushåll och företag att fatta de beslut som krävs för att nå de nationella och globala klimatmålen samt Sveriges klimatåtaganden gentemot EU. Riksdagen sa också nej till förslag i motioner varav cirka 100 förslag inkommit under den allmänna motionstiden 2023.
- En ny klimatpolitisk handlingsplan Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Utgångspunkter för svensk klimatpolitik Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Offentliga inköp Avstod SSocialdemokraterna avstod
Nej till motioner om socialförsäkringsfrågor (SfU13)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till de cirka 180 förslag i motioner om socialförsäkringsfrågor från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar till exempel om trygghetssystem för företagare och studerande, sjukförsäkring och rehabilitering, aktivitets- och sjukersättning samt arbetsskadeersättning. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom områden som motionerna tar upp.
- Socialförsäkring och välfärd För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Rehabiliteringskedjan och arbetsförmågebedömningen För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Karensavdraget Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Sjukskrivning vid psykisk ohälsa För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om migrationsfrågor (SfU14)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till de cirka 130 förslag i motioner om migrationsfrågor från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar till exempel om permanent uppehållstillstånd, informationsplikt, EU:s migrations- och asylpolitik, mottagande av asylsökande, asylprocessen, anhöriginvandring och svenskt medborgarskap. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom områden som motionerna tar upp.
- Informationsplikt Avstod SSocialdemokraterna avstod
- EU:s migrations- och asylpolitik För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Barn och unga i asylprocessen För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Villkor för ukrainska medborgare Avstod SSocialdemokraterna avstod
Nej till motioner om nordiskt samarbete inklusive Arktis (UU4)
Vad handlade det om?
Riksdagen lade en skrivelse om Nordiskt samarbete och en redogörelse om Nordiska rådets svenska delegations verksamhet till handlingarna, det vill säga avslutar ärendena. Riksdagen sa också nej till cirka 80 förslag i motioner. Förslagen handlar bland annat om nordiskt samarbete, Arktis och Barentsregionen samt utrikespolitik, säkerhetspolitik och krisberedskap.
- Nordiskt samarbete För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Arktis För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Arktis och vissa frågor om klimat och demilitarisering För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Arktis och klimatet För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Utrikespolitik, säkerhetspolitik och krisberedskap Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Lättare att få läsa i snabbare takt och på en högre nivå (UbU16)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär bättre möjligheter för elever i grundskolan, specialskolan och sameskolan att läsa på en högre nivå och för elever i gymnasieskolan att gå fram i snabbare studietakt. Vissa grundskoleelever med särskild begåvning eller som är högpresterande kan behöva en utbildning i en särskilt anpassad studiemiljö där det finns möjlighet till dagligt erfarenhetsutbyte och gemensamt lärande med andra elever med samma fallenhet och intresse. Riksdagen anser att regeringens förslag om att införa spetsutbildningar permanent är värdefullt och kommer att vara av betydelse för elever som i dag inte får tillräckliga utmaningar i skolan. De nya reglerna börjar att gälla den 2 juli 2024. Vissa regler börjar att gälla den 1 juli 2025.
- Lagförslag om riksrekryterande spetsutbildning i grundskolan Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Riksrekryterande spetsutbildning Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Utformningen av riksrekryterande spetsutbildning Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Genomförandet av reformen För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Möjligheter att läsa på distans För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om e-hälsa och beredskap (SoU21)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om kompetensförsörjning, e-hälsa och beredskap som inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om utbildning av personal i företagshälsovården, kompetensförsörjning och behörighet, arbetsmiljö, frågor om life science, vård i glesbygd samt hälso- och sjukvårdens beredskap. Riskdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom området.
- En beredning för hälso- och sjukvårdens personalförsörjning Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Hyrpersonal i hälso- och sjukvården Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Arbetsmiljö För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Vård i glesbygd För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Journalföring m.m. För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om grundläggande frågor om utbildning (UbU10)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till de cirka 130 förslag i motioner som rör grundläggande frågor om utbildning från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar till exempel om skolans värdegrund, trygghet och studiero i skolan, betyg och bedömning, läromedel och skolbibliotek. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och att det redan pågår arbete inom de områden som motionerna tar upp.
- Politiska partier i skolan Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Mobilfri skola För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Lärande för hållbar utveckling För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Betyg och bedömning Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Tillgång till skolbibliotek Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Nej till motioner om lärare och elever (UbU11)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag om lärare och elever i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Anledningen är bland annat att arbete pågår eller att åtgärder redan är vidtagna i de frågor som förslagen tar upp. Förslagen handlar exempelvis om skolans personal, registerkontroll, elevers hälsa och elever med särskilda behov.
- Förutsättningarna för lärare och annan personal i skolan För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Större tillit till professionen För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Registerkontroll För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Elevers hälsa m.m. Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Elevers psykiska hälsa Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Nej till motioner om integration (AU7)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 50 integrationsförslag. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om bosättningslagen, etableringsprogrammet och utanförskap. Att riksdagen avslår motionerna beror främst på pågående arbete och befintligt regelverk.
- Målet för integrationspolitiken m.m. För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Bosättningslagen Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Etableringsprogrammet Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Etableringsinsatserna Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Nyanlända kvinnors etablering Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Civilsamhällets betydelse för integrationen För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Kärnavfallsfonden täcker fler kostnader (FöU8)
Vad handlade det om?
Kommunerna ska i större utsträckning kompenseras för sina kostnader i samband med hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att fler av kommunernas kostnader ska täckas av kärnavfallsfonden. Beslutet innebär att kommunerna ska kunna få ersättning ur kärnavfallsfonden till exempel för insatser i samband med stegvis prövning av utbyggnaden av slutförvaret för radioaktivt driftavfall och använt kärnbränsle. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2024.
- Stödet till ideella föreningar För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Kommunernas övriga kostnader Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Skrivelse om en nationell strategi mot organiserad brottslighet har behandlats (JuU29)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om en nationell strategi mot organiserad brottslighet. Syftet med strategin är att tydliggöra inriktningen för arbetet mot organiserad brottslighet och minska de sårbarheter som brottsligheten utnyttjar. Regeringen anger fem mål som vägledande i arbetet: Stoppa kriminella karriärer, exempelvis motverka att unga rekryteras in i kriminalitet. Minska tillgången på illegala vapen och explosiva varor, exempelvis effektivisera arbetet mot smuggling. Slå sönder den kriminella ekonomin, exempelvis förhindra att offentliga medel utnyttjas. Bygga robusthet mot otillåten och otillbörlig påverkan, exempelvis ta fram en ny handlingsplan mot korruption. Säkerställa tillförlitliga identiteter och en effektiv informationsförsörjning, exempelvis förbättra möjligheterna att utbyta information. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till förslag i motioner, varav åtta är från den allmänna motionstiden 2023.
- Komplettering av strategin Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Förebyggande insatser För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Intensivövervakning med elektronisk kontroll För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Kommuners tillståndsplikt för kamerabevakning Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Regeringen bör se över valbarhet och folkbokföring vid kommunval (KU12)
Vad handlade det om?
Riksdagen riktar en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att utreda en fråga om valbarhet och folkbokföring. Riksdagen anser att det inte bör vara möjligt för en person som kandiderat i flera kommuner att ändra sin folkbokföring på eller i anslutning till valdagen i syfte att bli valbar och invald. Tillkännagivandet gjordes i samband med behandlingen av cirka 40 förslag i motioner om valfrågor från allmänna motionstiden 2023. Riksdagen sa nej till övriga förslag, som bland annat handlar om valsedelssystemet, väljare med synnedsättning eller annan funktionsnedsättning och incidentrapportering.
- Väljare med synnedsättning eller annan funktionsnedsättning Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Incidentrapportering För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om minoritetsfrågor (KU18)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 50 förslag i motioner om minoritetsfrågor från den allmänna motionstiden 2023. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i flera av de frågor motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om judiskt liv i Sverige, stärkta rättigheter för tornedalingar, kväner och lantalaiset, genomförandet av FN:s urfolksdeklaration, urfolksperspektivet i EU, stöd till organisationer, samisk rätt till mark och vatten, Sametinget och samiskt självstyre, satsningar på samernas språk och kultur och en samisk språklag.
- Judiskt liv i Sverige För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Genomförandet av FN:s urfolksdeklaration För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Stöd till organisationer För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- En samisk språklag För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Regeringen uppmanas att skapa en samlad ekosystembaserad förvaltning för klövvilt (MJU14)
Vad handlade det om?
Riksdagen uppmanar regeringen, genom ett tillkännagivande, att skapa en samlad förvaltning för klövvilt – till exempel älg och kronhjort – som tar hänsyn till ekosystemet. Syftet med en samlad klövviltsförvaltning ska bland annat vara att vårda viltstammarna, minska skador på skogar och grödor samt minimera antalet trafikolyckor med klövvilt. Riksdagen beslutade också att säga nej till 110 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2023 om jakt och viltvård. Motionerna handlar bland annat om förvaltning av varg och älg, översyn av jaktlagen, åtgärder mot illegal jakt, blyammunition och ersättning för rovdjursavvisande stängsel. Riksdagen anser att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
- Samlad vilt- och klövviltsförvaltning För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Älgförvaltning Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Vargförvaltning För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Blyammunition För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om regional utveckling (NU12)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner om regional utveckling från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om insatser för regional utveckling och tillväxt, samt kommersiell service. Det finns också förslag om att regionerna och kommunerna ska få behålla mer av de värden som genereras av lokala naturresurser, exempelvis regionalisering av fastighetsskatten samt ekonomisk ersättning för vind- och vattenkraft och annan förnybar elproduktion. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående arbete.
- Insatser för regional utveckling och tillväxt Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Återföring av medel och produktionsvärden från naturresurser För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Rapport om det nationella smittskyddet (SoU7)
Vad handlade det om?
Riksrevisionen presenterar i en rapport sin granskning av det nationella smittskyddet. I en skrivelse till riksdagen redogör regeringen för sina bedömningar och åtgärder som man gjort med anledning av Riksrevisionens rapport. Regeringen vill att ansvaret för vårdhygien förtydligas i smittskyddsarbetet. Dessutom vill regeringen förbättra tillgången till vårddata för att på så sätt kunna ha en bättre beredskap och ett effektivare smittskydd. I skrivelsen till riksdagen poängterar regeringen att det pågår utredningsarbete inom området smittskydd och vårddata. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att riksdagen avslutade ärendet.
- Smittskyddsfrågor För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Skrivelse om verksamheten i Europeiska unionen har behandlats (UU10)
Vad handlade det om?
Regeringen har lämnat en skrivelse om verksamheten i EU under 2023. Riksdagen riktar en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande till regeringen med anledning av motionsyrkanden om en översyn av reglerna för EU:s sanktioner mot terrorism. Riksdagen anser att regeringen bör verka för att EU ska uppdatera dessa regler så att det blir enklare att terroristlista organisationer som bedriver en statsunderstödd terrorism. Regeringen bör i samband med detta även verka för att EU ska terroristlista iranska Islamiska revolutionsgardet. Riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet, och säger nej till övriga motioner.
- EU:s utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Sanktioner mot Ryssland Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Översyn av sanktionerna mot terrorism För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Kriget i Gaza För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om mänskliga rättigheter (UU14)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till förslag om mänskliga rättigheter som kommit in i motioner under den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete pågår i de frågor som förslagen tar upp. Förslagen handlar om yttrandefrihet, minoriteter och storskalig miljöförstöring, så kallad ekocid.
- Yttrandefrihet För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Politiska fångar Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Minoriteter För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Storskalig miljöförstöring s.k. ekocid Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Riksdagen uppmanar regeringen att se över om det bör införas särskilda formkrav för vissa fullmakter (CU11)
Vad handlade det om?
Riksdagen riktar en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att se över om det bör införas särskilda formkrav för fullmakter som gäller större ekonomiska åtaganden, till exempel stora lån, och återkomma till riksdagen i frågan. För en fullmakt finns i de flesta fall inga särskilda formkrav, vilket är något som kan utnyttjas i förhållande till utsatta personer. När det gäller större ekonomiska åtaganden, exempelvis vid stora lån, anser civilutskottet att formkrav för fullmakter framstår ett användbart verktyg för att stärka det förebyggande arbetet mot mäns våld mot kvinnor, och då närmare bestämt det ekonomiska våldet. Formkrav för fullmakter skulle också skydda andra utsatta personer, till exempel den som inte har möjlighet att sköta sina bankärenden på egen hand. Formkrav skulle även minska risken för förfalskningar. Tillkännagivandet har gjorts i samband med behandlingen av motioner i olika konsumenträttsliga frågor från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen avslog övriga motionsyrkanden.
- Marknadsföring via telefon För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om mark- och vattenområden (CU16)
Vad handlade det om?
Riskdagen sa nej till cirka 100 förslag i motioner om frågor som rör hushållningen med mark- och vattenområden som inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om nationell samordning av havsplaner och riksintressen samt om skyddet av vattenområden och dricksvattenintäkter Riksdagen hänvisar till pågående arbete och de befintliga lagar och regler som finns.
- Skyddet av vattenområden och dricksvattentäkter Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Frågor om allmänna vattentjänster För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om personalförsörjning (FöU3)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag om personalförsörjning i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i de frågor som förslagen gäller. Förslagen handlar om bland annat personal- och kompetensförsörjning inom totalförsvaret, könsfördelning och jämställdhet, civilplikt och frivilliga försvarsorganisationer.
- Totalförsvarsplikt Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Försvarsmaktens personalförsörjning och förmåga att rekrytera och behålla personal Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Systemet med adjutanter För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Skatt på spel höjs (SkU19)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att höja punktskatten på spel från 18 till 22 procent av vinsten för varje beskattningsperiod. En beskattningsperiod är en kalendermånad. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2024.
- Säkerställd finansiering och översyn För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Ja till utvidgat utreseförbud för barn (SoU24)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till ett mer omfattande utreseförbud för barn och unga. Med nuvarande lagstiftning ska utreseförbud utfärdas om det finns en påtaglig risk att en person under 18 år förs utomlands för att ingå äktenskap eller för att könsstympas. Regeringens lagförslag innebär att beslut om utreseförbud även ska kunna ska kunna tas om det finns en påtaglig risk för att ett barn förs utomlands och barnets hälsa eller utveckling skadas under utlandsvistelsen på grund av omständigheter som kan leda till vård enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. Det kan till exempel handla om så kallade uppfostringsresor, omvändelseförsök eller barn som vill lämna Sverige för att ansluta sig till terroristorganisationer och andra kriminella organisationer. Förslaget innebär också att uppgifter om barn med utreseförbud ska omfattas av sekretess hos Polismyndigheten, eftersom det kan handla om känsliga uppgifter om barns personliga förhållanden. Enligt förslaget ska även straffansvaret för egenmäktighet med barn utvidgas till att gälla när ett barn under 15 år förs bort eller undanhålls för att hindra att vård enligt LVU inleds. Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2024.
- Förutsättningar för utreseförbud Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Stöd till barn som förts utomlands och socialtjänstens förutsättningar Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Elektroniska kommunikationstjänster och besök ska begränsas och kontrolleras på särskilda ungdomshem (SoU25)
Vad handlade det om?
Säkerheten och tryggheten på särskilda ungdomshem ska öka. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om åtgärder. Bland annat föreslås att Statens institutionsstyrelses (Sis) särskilda ungdomshem ska vara indelade i säkerhetsnivåer. De som med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga vårdas på ett särskilt ungdomshem med förhöjd säkerhetsnivå och de som avtjänar sluten ungdomsvård enligt lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård, ska endast få använda elektroniska kommunikationstjänster såsom exempelvis mobiltelefoni och internet, för att stå i förbindelse med en annan person om utrustningen erbjudits av Sis, godkänts av Sis och om det anses lämpligt. Sis föreslås också få utökade möjligheter att besluta om begränsningar och kontroll av besök. Ett besök ska till exempel kunna villkoras med att besökaren genomgår kroppsvisitation av säkerhetsskäl om det är nödvändigt. Sis ska också kunna undersöka om den som barnet eller den unga vill kommunicera med eller få besök av, är dömd eller misstänkt för brott. Lagändringarna börjar gälla den 15 maj 2024.
- Användning av elektroniska kommunikationstjänster under avtjänande av sluten ungdomsvård på ett särskilt ungdomshem För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Kroppsvisitation av besökare Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Uppföljning och utvärdering av reformen För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Skrivelse om statens arbete med väntetider i vården har behandlats (SoU8)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen, som handlar om Riksrevisionens rapport om statens arbete med väntetider i vården. Riksrevisionen har granskat om flera av de styrmedel som regeringen använt för att korta ner vårdköerna har varit effektiva. Styrmedlen är: Vårdgarantin, som syftar till att tillhandahålla vård inom vissa tidsgränser. Kömiljarden 2009–2014, som innebar att staten betalade ut en miljard kronor årligen mellan 2009–2014. Pengarna fördelades till regioner utifrån hur väl de uppfyllde krav som var kopplade till vårdgarantins tidsgränser inom specialistvården. Standardiserade vårdförlopp inom cancervården (SVF), som bland annat beskriver vilka utredningar och första behandlingar som ska göras vid viss cancerdiagnos. Granskningen gäller även om dessa styrmedel har påverkat målet om en jämlik vård efter behov. Regeringen välkomnar granskningen och delar Riksrevisionens uppfattning att det finns ett behov av att se över effektiviteten i syfte att stärka patientens ställning och betydelsen av vårdgarantin som statligt styrmedel. I skrivelsen redovisar regeringen vidtagna och planerade åtgärder som ligger i linje med Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till motionsyrkanden.
- Fortsatt uppföljning och utvärdering Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Nationell vårdförmedling För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Utformningen av vårdgarantin För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om internationellt bistånd (UU8)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag i motioner om internationellt bistånd från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om reformer av biståndet och bistånd till Ukraina. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
- Reform av biståndet Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Källa: Sveriges riksdag. Kammarkoll är en oberoende tjänst.