Så har Lars Jilmstad röstat
Röstade aldrig emot sitt parti. Frånvarande vid 1 av 415 omröstningar.
Varje punkt i riksdagens betänkanden som det röstades om, med hur personen röstade och hur partiet röstade. Utskottet är gruppen ledamöter som föreslog beslutet; emot betyder oftast för ett annat förslag, en reservation. Där partiet var delat räknas ingen röst som emot partiet.
Alla omröstningar, betänkande för betänkande
Slopat matkrav för serveringstillstånd (SoU33)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att bland annat avskaffa kravet på matservering och eget kök för serveringstillstånd. Även bestämmelserna om sittplatser och drinkbarer tas bort. Vidare avskaffas kraven på eget kök för serveringstillstånd för cateringverksamhet, samt kravet på matservering vid servering av folköl. Syftet är att förenkla bestämmelserna om tillstånd att servera alkohol inom ramen för en fortsatt stark skyddslagstiftning. De nya reglerna börjar gälla den 1 juni 2026.
- Regeringens lagförslag För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Tidsbegränsning För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Konventioner om arbetsmiljö godkänns (AU15)
Vad handlade det om?
Riksdagen godkände ILO:s konvention om avskaffande av våld och trakasserier i arbetslivet och ILO:s konvention om en säker och hälsosam arbetsmiljö. Den internationella arbetsorganisationen, ILO, är ett självständigt fackorgan inom FN. Organisationens mål är bland annat att verka för social rättvisa och humana arbetsvillkor. Riksdagen delar regeringens bedömning om att det är viktigt att Sverige ansluter sig till konventionerna. Ingen ska behöva utsättas för våld eller trakasserier på sin arbetsplats. Dessutom delar riksdagen regeringens uppfattning om att svensk rätt redan i dag uppfyller kraven som finns i konventionerna.
- Förtydligande i arbetsmiljölagen För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Kommuner ska kunna bli skyldiga att ge hyresgarantier (CU37)
Vad handlade det om?
Kommuner ska kunna bli skyldiga att erbjuda hyresgarantier för att hjälpa enskilda hushåll att etablera sig på bostadsmarknaden. Förslaget innebär att regeringen kan införa en skyldighet för kommuner att ge hyresgarantier. Riksdagen sa ja till förslaget som syftar till att motverka osäkra bostadsförhållanden och utestängning från bostadsmarknaden. Riksdagen sa också ja till att det införs en sekretessbestämmelse för uppgifter om personliga förhållanden i ärenden om kommunala hyresgarantier. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.
- Lagstiftningens framtida utformning För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Barn och unga ska dömas till fängelse i stället för sluten ungdomsvård (JuU30)
Vad handlade det om?
För den som har begått brott och är i åldern 15–17 år ska, om en frihetsberövande påföljd inte kan undvikas, påföljden bestämmas till fängelse i stället för sluten ungdomsvård. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta. Enligt dagens regelverk ska en person i åldern 15–17 år som begår ett så allvarligt brott att det leder till en frihetsberövande påföljd, som huvudregel dömas till sluten ungdomsvård i stället för fängelse. Sluten ungdomsvård verkställs av Statens institutionsstyrelse och den dömde placeras vid ett särskilt ungdomshem (SiS-hem). Beslutet innebär att barn och unga i dessa fall i stället ska dömas till fängelse. Kriminalvården blir därmed ansvarig för att verkställa påföljden och sluten ungdomsvård tas bort ur påföljdssystemet. Det innebär vidare bland annat följande: Barn som döms till fängelse ska som huvudregel placeras på särskilda barn- och ungdomsavdelningar, som ska vara särskilt anpassade utifrån barns behov och rättigheter. Genom att påföljden blir fängelse omfattas barn och unga av systemet med villkorlig frigivning och vid övergången från anstalt till frihet kommer de som utgångspunkt att ställas under övervakning i syfte att ge dem det stöd och den kontroll som de behöver (vilket skiljer sig från påföljden sluten ungdomsvård). Det utdömda straffet blir i sig längre, eftersom fyra års sluten ungdomsvård motsvarar sex års fängelse. Dock blir den frihetsberövande delen inte alltid längre eftersom en del av straffet kan avtjänas utanför anstalt efter villkorlig frigivning. Lagändringarna börjar, i allt väsentligt, gälla den 1 juli 2026.
- Regeringens lagförslag För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Särskild utskrivningsprövning för unga som begår särskilt allvarliga brott För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Riksrevisionens rapport om Polisreformen 2015 har behandlats (JuU31)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om Polisreformen 2015. Polisreformen 2015 syftade till att ge ökad flexibilitet, förbättrade resultat, högre kvalitet och ökad kostnadseffektivitet inom polisen. Riksrevisionen har granskat Polismyndighetens arbete och den övergripande slutsatsen är att Polismyndigheten inte har arbetat tillräckligt effektivt för att nå intentionerna med reformen. Riksdagen ser positivt på att regeringen har påbörjat ett arbete där styrningen av Polismyndigheten i större utsträckning har fokus på effekter, och konstaterar att det även pågår arbete från såväl regeringen som polisen som syftar till att nå intentionerna med reformen. Riksdagen sa också nej till 18 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 och la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.
- Polisiär närvaro och tillgänglighet För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Domstolsprocessen ska bli mer rättssäker och effektiv (JuU9)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att göra domstolsprocessen mer rättssäker och effektiv. Förslagen innebär bland annat följande: Berättelser som har lämnats vid tidiga förhör och vittnesattester ska få läggas fram som bevis i en rättegång i brottmål i större utsträckning än i dag. De så kallade tilltrosbestämmelserna i hovrätt och Högsta domstolen upphävs. Uppgifter om tvångsmedel ska omfattas av sekretess hos Domstolsverket. Syftet med förslagen är att stärka rättssäkerheten, öka effektiviteten i domstolsprocessen och minska påfrestningen för brottsoffer och vittnen som deltar i en rättsprocess. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.
- En mer rättssäker och effektiv domstolsprocess För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Mer ändamålsenliga prövningar av kärntekniska anläggningar (NU19)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett nytt sätt att pröva om en kärnteknisk anläggning får uppföras. Den som vill bygga en sådan anläggning ska kunna ansöka direkt till regeringen om ett godkännande. När det gäller utbyggnaden av kärnkraften så delar riksdagen regeringens bedömning om att det behövs bättre förutsättningar för marknadens aktörer. De nya reglerna börjar gälla den 17 juni 2026.
- Regeringens lagförslag För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nya regler för stärkt konkurrens i privat och offentlig säljverksamhet (NU22)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om offentlig säljverksamhet. Den nya lagen ska förbättra konkurrensen i offentlig och privat verksamhet. Regeringen framhåller att den nya lagen bättre kommer att skydda privata företag från de ojämlika villkor som kan uppstå när offentliga och privata aktörer agerar på samma marknad. Riksdagen delar regeringens uppfattning om att det är viktigt att komma till rätta med problem som så kallad otillbörlig påverkan medför. Otillbörlig påverkan handlar om när en offentlig aktör i sin säljverksamhet kan agera på ett annat sätt än ett privat företag, exempelvis genom underprissättning. Privata aktörer kan då få svårt att bedriva sin säljverksamhet. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag som innebär att Konkurrensverket får större möjligheter att utreda och vidta åtgärder för att undanröja hinder mot en effektiv konkurrens. De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2026. Den nya lagens bestämmelserna om utvärdering och särredovisning börjar gälla den 1 januari 2027.
- Lag om offentlig säljverksamhet För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Snabbare utbyggnad av platser på fängelser och häkten (CU25)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att i större utsträckning kunna bevilja tidsbegränsade bygglov för fängelser och häkten. Dessutom sa riksdagen ja till förslaget om att ge regeringen befogenheter att under vissa förutsättningar meddela föreskrifter om nödvändiga och tidsbegränsade undantag från plan- och bygglagen. Bakgrunden till beslutet är att det idag råder brist på fängelse- och häktesplatser. Därtill innebär de beslutade och föreslagna straffskärpningarna att behoven av fler fängelse- och häktesplatser kommer att öka. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026.
- Regeringens lagförslag För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Fler ska kunna ladda elfordon hemma (CU29)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ökade möjligheter att ladda sitt elfordon i närheten av hemmet. Förslaget innebär att en hyresgäst eller bostadsrättshavare i vissa fall ska ha rätt att på egen bekostnad begära installation av en laddningspunkt för laddning av elfordon på den egna parkeringsplatsen. Lagändringen bygger på ändrade EU-regler och börjar gälla den 29 maj 2026.
- Kostnaderna för installationen För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Fler skyddade utrymmen ska ge starkare skydd vid höjd beredskap (FöU12)
Vad handlade det om?
Regeringen vill att skyddet för civilbefolkningen vid höjd beredskap ska stärkas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om skyddsrum och skyddade utrymmen. I dag finns cirka 64 000 skyddsrum med plats för 7 miljoner individer i Sverige. Det är dock inte tillräckligt för att ge befolkningen ett fullgott skydd. Nu vill regeringen säkerställa att Sverige har ett modernt skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskap eller väpnat angrepp. Regeringen har därför föreslagit en ny lag om skyddsrum och skyddade utrymmen. Den nya lagen innebär bland annat att det införs bestämmelser om ett nytt skyddsalternativ utöver den om skyddsrum, så kallade skyddade utrymmen. Ett skyddat utrymme är ett utrymme för skydd av befolkningen som ger ett begränsat skydd i förhållande till skyddsrum. Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2026.
- Förutsättningar för genomförbarheten av lagförslaget För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning och anpassad information För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Övriga frågor om lagstiftningens framtida utformning För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Andra åtgärder för ett starkare befolkningsskydd För utskottets förslag MModeraterna röstade för
En ny vapenlag (JuU10)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny vapenlag. De nya reglerna innebär bland annat förbud mot vissa typer av halvautomatiska gevär för jakt. Den nya vapenlagen innebär bland annat att kraven för innehav av skjutvapen förtydligas regellättnader införs, som till exempel flexiblare förvaringsregler och EU:s förenklade regler för att föra in vapen för sportskyttar och jägare femårstillstånden för helautomatiska vapen och enhandsvapen för flerskott slopas och ersätts med ett tillsynsförfarande ett förbud införs mot att ge nya tillstånd för vissa typer av halvautomatiska gevär för jakt och avlivning av fällfångade djur det görs en tydligare uppdelning av de straffrättsliga bestämmelserna i vapenlagen mellan brott som typiskt sett begås av illegala vapeninnehavare och andra kriminaliserade överträdelser mot vapenlagen. De nya reglerna börjar gälla den 1 juni 2026.
- Förbudet mot innehav av vissa halvautomatiska vapen vid jakt För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Övergångsregler för vissa tillståndskrav För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Femårstillstånden För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nya regler för bättre hantering av avfall och återvinning (MJU19)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i flera miljölagar som ska minska mängden avfall och öka återvinningen. Syftet är att Sverige ska kunna nå de mål som EU har beslutat på området. Ändringarna innebär bland annat att reglerna för ansvar för avfall blir tydligare. Det ska framgå vad ansvaret omfattar och när det upphör. Samtidigt ändras reglerna för tillsyn av avfallsverksamhet. Ändringarna ska också bidra till en mer cirkulär ekonomi och leda till en mer hållbar hantering av schaktmassor. Dessutom ska staten, kommuner, regioner och kommunalförbund inte längre ska behöva ställa ekonomisk säkerhet vid deponering av avfall eller vid hantering av avfall som uppstår vid utvinning av mineraler och andra naturresurser. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026.
- Behov av åtgärder för att nå målen för materialåtervinning För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Behov av ytterligare förändringar av regelverket på avfallsområdet För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Skrivelse om statens arbete med underlag och utvärdering inom det klimatpolitiska ramverket har behandlats (MJU20)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av om regeringen och myndigheterna har bedrivit ett effektivt arbete med underlag och utvärderingar inom det klimatpolitiska ramverket. Riksrevisionens övergripande slutsats är att hanteringen har flera brister, framför allt när det gäller Naturvårdsverkets arbete med att ta fram ett samlat underlag till regeringens klimatredovisningar och klimathandlingsplaner. Riksrevisionen lämnade även ett antal rekommendationer till regeringen, Naturvårdsverket, Energimyndigheten och Klimatpolitiska rådet. I sin skrivelse välkomnar regeringen Riksrevisionens granskning och instämmer i huvudsak i Riksrevisionens problembeskrivning men gör delvis en annan bedömning av vilka åtgärder som bör vidtas. Regeringen lyfter fram i skrivelsen att den bedriver ett löpande arbete med att utvärdera och utveckla underlagen inom det klimatpolitiska ramverket i syfte att förbättra kvaliteten och tydligheten i klimatredovisningen och klimathandlingsplanen. Regeringen lyfter även att det under de senaste åren även har vidtagits åtgärder för att förbättra myndigheternas arbete med underlag inom det klimatpolitiska ramverket. Riksdagen välkomnar likt regeringen Riksrevisionens granskning och ser positivt på regeringens arbete med att förbättra kvaliteten och tydligheten i klimatredovisningarna och klimathandlingsplanerna och utgår från att detta arbete fortsätter. Riksdagen la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Statens arbete med underlag och utvärdering inom det klimatpolitiska ramverket För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Riksrevisionens rapport om statens insatser för jordbrukets klimatomställning har granskats (MJU21)
Vad handlade det om?
Riksrevisionen har granskat om statens insatser för jordbrukets klimatomställning är effektiva. Regeringen har i en skrivelse redovisat sin bedömning och sina åtgärder med anledning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen lämnar i sin rapport. Riksrevisionens övergripande slutsats är att befintliga styrmedel i stort är effektivt utformade och genomförda men endast täcker en liten del av jordbrukets totala växthusgasutsläpp. Riksrevisionen bedömer samtidigt att regeringens styrning inte har lett till att jordbruket bidragit till klimatmålen på ett effektivt sätt. Regeringen instämmer i vissa av de bedömningar och rekommendationer som Riksrevisionen har gjort. Riksdagen la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.
- Plan för jordbrukets klimatomställning För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Styrmedel för jordbrukets klimatomställning För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Jordbruksavdrag och biopremie För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nya regler ska attrahera utländska forskare och motverka missbruk av uppehållstillstånd för studier (SfU23)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändrade regler för utländska forskare, doktorander och studenter. Förändringarna innebär bland annat följande: Doktorander ska kunna beviljas uppehållstillstånd för forskning. Forskare och doktorander ska kunna beviljas permanenta uppehållstillstånd snabbare, och de ska också kunna beviljas längre uppehållstillstånd för att söka arbete efter slutförd forskning eller slutförda studier. Forskare och doktorander samt deras familjemedlemmar får utökade möjligheter att ansöka om uppehållstillstånd inifrån Sverige. Möjligheterna att arbeta med ett uppehållstillstånd för studier begränsas. Kraven på att göra godtagbara framsteg i studierna skärps. Kraven för att byta från ett uppehållstillstånd för studier till uppehållstillstånd för arbete skärps. Nya regler införs för när uppehållstillstånd för familjemedlemmar till studerande kan återkallas. Riksdagen sa också ja till en ny lag med särskilda bestämmelser om beviljande av uppehållstillstånd för så kallade massflyktingar från Ukraina. De nya reglerna börjar gälla den 11 juni 2026.
- Arbeta med uppehållstillstånd för studier För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Kraven för svenskt medborgarskap ska skärpas (SfU28)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa kraven för att få svenskt medborgarskap. Förslaget innebär bland annat att kravet på att man ska ha bott i Sverige under en viss tid, det vill säga haft sin hemvist här, ska höjas från fem till åtta år som utgångspunkt det ställs högre krav på levnadssättet hos den som vill få svenskt medborgarskap det införs ett krav på försörjning vid ansökan om medborgarskap det införs ett krav på tillräckliga kunskaper i svenska och om det svenska samhället för att få svenskt medborgarskap anmälningsförfarandet, det vill säga möjligheten att bli svensk medborgare genom anmälan, ska begränsas så långt det går barn ska kunna förvärva svenskt medborgarskap självständigt efter att barnets vårdnadshavare har gjort en ansökan. Syftet med förslaget är att stärka medborgarskapets status samt öka individens möjlighet att aktivt delta i samhället. Lagändringarna börjar gälla den 6 juni 2026. Lagändringarna i fråga om medborgarskapsprovet i läs- och hörförståelse i svenska på funktionell nivå börjar gälla den 1 oktober 2027 eller den tidigare dag som regeringen bestämmer. Lagändringarna i fråga om medborgarskapsprovet i svenska i övrigt börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.
- Skärpta krav för svenskt medborgarskap För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Behovet av övergångsbestämmelser För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Hemvisttid i vissa fall För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Ställföreträdarskapet ska bli mer pålitligt (CU22)
Vad handlade det om?
Regeringen vill att stödet för människor som är i behov av en ställföreträdare, det vill säga en god man eller förvaltare, ska bli mer pålitligt. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget innebär bland annat att ramarna för den gode mannen eller förvaltarens uppdrag blir tydligare med ett ökat hänsynstagande till den enskildes vilja och ett ökat fokus på den enskildes välbefinnande. Regeringen föreslår även att en central statlig myndighet ska ansvara för ställföreträdarområdet och att det införs ett nationellt ställföreträdarregister. Syftet med förslaget är att stärka den enskildes ställning, höja kvaliteten på verksamheten, skapa bättre möjligheter för att rekrytera och behålla kompetenta gode män och förvaltare samt förbättra överförmyndarnas verksamhet. De flesta av lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026. Förslaget om ett ställföreträdarregister börjar gälla den 1 januari 2028.
- Ställföreträdarutredningens förslag För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Förordnade förmyndares informationsskyldighet För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Anställda ställföreträdare För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Bättre kontroll över vem som äger en fastighet (CU27)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om skärpta krav på att ange en identitetsbeteckning vid ansökan om lagfart. Riksdagen ställde sig också bakom regeringens förslag som ska hindra att regelverket kringgås när hyresrätter ombildas till bostadsrätter. Beslutet innebär att en lagfartsansökan i fråga om en fysisk person ska innehålla uppgifter om förvärvarens person- eller samordningsnummer. När det gäller juridiska personer ska ansökan innehålla uppgifter om förvärvarens organisationsnummer. Syftet med beslutet är att skapa bättre kontroll över vem som äger en fastighet. Skärpta identitetskrav kan bidra till polisens och andra myndigheters möjligheter att förebygga och bekämpa brott. Om en bostadsrättsförening vill förvärva ett hyreshus för att ombilda hyresrätter till bostadsrätter ska detta beslutas på en föreningsstämma. Ombildningsbeslutet är bara giltigt om hyresgästerna i minst två tredjedelar av de lägenheter som omfattas av förvärvet går med på beslutet. Riksdagsbeslutet innebär att det införs ett krav på att en bostadshyresgäst ska ha varit folkbokförd på en fastighet under minst sex månader närmast före föreningsstämman för att få räknas med i den kvalificerade majoritet som krävs. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026.
- Lagstiftningens framtida utformning För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- En ny hyresförvärvslag För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Extra ändringsbudget för 2026 – Sänkt skatt på drivmedel samt el- och gasprisstöd (FiU48)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en extra ändringsbudget i syfte att sänka skatten på drivmedel samt införa ett tillfälligt nytt el- och gasprisstöd. Förslaget innebär att energiskatten på bensin och diesel tillfälligt sänks med 82 öre per liter respektive 319 kronor per kubikmeter under perioden den 1 maj–30 september 2026. För bensin och diesel i miljöklass 1 innebär det en sänkning till energiskattedirektivets miniminivå. Energiskatten på alkylatbensin sänks så mycket det är möjligt utan att understiga minimiskattenivån. Sänkningen av energiskatten medför ändringar i lagen om skatt på energi. Regeringen föreslår också att det ska anvisas pengar för ett nytt tillfälligt el- och gasprisstöd till hushållen för januari och februari 2026. Förslaget innebär att statens inkomster minskar med cirka 1,56 miljarder kronor och att statens utgifter beräknas öka med cirka 2,4 miljarder kronor 2026. Därmed försvagas förvaltningens finansiella sparande och statens budgetsaldo med cirka 4,1 miljarder kronor 2026. Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Konflikten i Mellanöstern, vilken bedöms påverka drivmedelspriserna, samt de höga elpriserna och den stränga kyla som har gjort att hushållens kostnader för uppvärmning har varit höga under inledningen av 2026 är enligt regeringen sådana skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning.
- Extra ändringsbudget för 2026 - Sänkt skatt på drivmedel samt el- och gasprisstöd För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Utformning av elstöd För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Stöd till hushållen För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Digitala upptagningar som inhämtas genom beslag och kopiering vid husrannsakan ska inte anses vara allmänna handlingar (KU33)
Vad handlade det om?
Regeringen föreslår att en digital upptagning som har tagits i beslag eller kopierats vid en husrannsakan inte ska anses vara en allmän handling. Riksdagen sa ja till att som vilande anta regeringens förslag till ändring i tryckfrihetsförordningen. Regeringens förslag innebär att en upptagning för automatiserad behandling som har tagits i beslag eller kopierats vid en husrannsakan bland annat i en brottsutredande verksamhet inte ska anses vara en allmän handling. Detsamma gäller en sådan upptagning som har kommit in till en myndighet till följd av att myndigheten har tagit över ansvaret för den beslagtagna informationsbäraren eller kopian från husrannsakan. Om en upptagning tillförs en utredning av brott eller brottslig verksamhet eller annan verksamhet hos myndigheten ska den dock även fortsättningsvis utgöra en allmän handling. Eftersom förslaget gäller grundlagsändringar krävs att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det här är det första beslutet om förslaget. Riksdagen sa ja till att anta förslaget som vilande. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027.
- Övergångsreglering För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Tillståndsprocesserna för förnybar energi ska bli kortare (NU18)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ny lag och lagändringar som bland annat ska förenkla och förkorta tillståndsprocesserna för förnybar energi. Förslaget är en del av genomförandet av ett EU-direktiv, förnybartdirektivet, som syftar till att öka användningen av förnybar energi inom EU. Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.
- Tidsplan och samordning För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Kortast möjliga tidsfrister För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Det kommunala vetot och vindkraft För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om socialförsäkringsfrågor (SfU18)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 162 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om trygghetssystem för företagare och studerande, sjukförsäkring och rehabilitering, sjuk- och aktivitetsersättning samt arbetsskadeförsäkring. Riksdagen hänvisar bland annat till att utredningar och beredningar pågår.
- Socialförsäkring och välfärd För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Förmånsnivåer i sjukpenningen För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Sjuklön och karens För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Ny ordning vid tillfälliga hinder för avvisning eller utvisning (SfU22)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny ordning vid tillfälliga verkställighetshinder. En utlänning som uppehåller sig i Sverige men som av olika skäl inte har rätt att vistas i landet får meddelas ett beslut om avvisning eller utvisning. Det kan dock finnas verkställighetshinder vilket innebär att ett beslut om avvisning eller utvisning inte får genomföras. Hindret kan handla om att personen riskerar att straffas med döden, utsättas för tortyr, eller annan omänsklig eller förnedrande behandling. I dag beviljas ofta tillfälliga uppehållstillstånd vid tillfälliga hinder för avvisning eller utvisning. Beslutet innebär att utvisningen eller avvisningen skjuts upp i stället för att personen beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. Utlänningen kan också bli skyldig att anmäla sig hos Migrationsverket eller hos Polismyndigheten och samtidigt förbjudas att lämna ett vistelseområde. Syftet med de nya reglerna är att skapa förutsättningar för ett effektivare arbete för återvändande. Dessutom ska reglerna stärka statens förmåga att hantera personer som utgör ett hot mot Sverige och som under en viss tid inte kan lämna landet. De nya reglerna börjar gälla den 1 juni 2026.
- Regeringens lagförslag För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Översyn För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Uppföljning För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Skattefri laddning av elfordon på arbetsplatsen och utvidgad rätt till avdrag för drivmedelsutgifter införs (SkU23)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att den tillfälliga skattefriheten för förmån av laddel på arbetsplatsen ska gälla permanent och att avdragsrätten för utgifter för drivmedel för tjänsteresor med förmånsbil utvidgas. Förslagen syftar bland annat till att underlätta omställningen till en fossilfri fordonsflotta och att gynna arbetsresor med laddbara fordon framför mindre hållbara alternativ. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.
- Schablon som omfattar laddning av bil i anslutning till bostaden m.m. För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om hälso- och sjukvårdens organisation (SoU16)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 176 förslag i motioner om hälso- och sjukvårdens organisation från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om hälso- och sjukvårdens organisation och finansiering, privatisering och lagen om valfrihetssystem, tillgänglig och jämlik vård, psykisk hälsa hos vuxna, barn och unga samt samsjuklighet. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete.
- Hälso- och sjukvårdens organisation och finansiering För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Delaktighet och kontinuitet För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- LOV och etableringsrätt För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Privata sjukvårdsförsäkringar För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om prioriteringar inom hälso- och sjukvården (SoU17)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 172 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar om prioriteringar i hälso- och sjukvården samt andra medicinsk-etiska frågor. Riksdagen anser att det är sjukvårdshuvudmännens ansvar att bedöma behovet av satsningar på enskilda sjukdomar och hur vården av patienter med dessa sjukdomar ska organiseras. Dessutom hänvisar riksdagen till pågående arbeten och tidigare behandlingar.
- Vård och behandling av olika sjukdomar och patientgrupper För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Sällsynta hälsotillstånd För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Strategi för hjärt- och kärlhälsa För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Könstillhörighetslagstiftningen För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Dödshjälp För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Kravet på introduktionskurs för övningskörning slopas (TU16)
Vad handlade det om?
Kravet på att gå en introduktionskurs för att börja övningsköra för B-körkort tas bort. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta. Introduktionskursen har sedan 2006 varit obligatorisk för både elever och handledare men slopas nu bland annat på grund av att den inte haft avsedd effekt att förbättra övningskörningens planering, struktur och innehåll. Lagändringen börjar gälla den 1 augusti 2026.
- Uppföljning av lagändringarna För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Översyn av förarutbildningen För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om säkerhetspolitik och nedrustning (UU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 51 förslag i motioner om säkerhetspolitik och nedrustning från den allmänna motionstiden 2024 och 2025. Förslagen handlar bland annat om Sveriges medlemskap i Nato, kärnvapen, internationella insatser och avtalet om försvarssamarbete mellan Sverige och USA, det så kallade DCA-avtalet. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom de områden som förslagen tar upp.
- Säkerhetspolitik För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Avtal om försvarssamarbete med Amerikas förenta stater, DCA-avtalet För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Kärnvapen För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Ickespridningsfördraget, NPT För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- FN:s konvention om förbud mot kärnvapen För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Motioner som bereds förenklat För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om kriminalvården (JuU15)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag som rör kriminalvården i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om Trygghetsberedningens förslag, utbyggnaden av anstalter och häkten samt en utredning av intagna kvinnors behov. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående utrednings- och beredningsarbete.
- Trygghetsberedningens förslag För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Ett nationellt avhopparprogram för kvinnor För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Utbyggnaden av anstalter och häkten För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- En utredning om intagna kvinnors behov För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om yrkestrafik och taxi (TU14)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag som rör yrkestrafik och taxi i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om frågor relaterade till tillsyn och kontroll samt genomförandet av översyner inom olika delar av området. Riksdagen hänvisar främst till planerade och vidtagna åtgärder samt pågående utrednings- och beredningsarbete.
- Reglering och kontroll av yrkestrafiken För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Kontrollplatser och säkra rast- och uppställningsplatser För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Översyn av taxibranschen För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Prissättning inom taxibranschen För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om järnvägs- och kollektivtrafikfrågor (TU15)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag som rör järnvägs- och kollektivtrafikfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om organisering av järnvägsunderhåll, järnvägens signalsystem, banavgifter, nattåg, mål för kollektivtrafiken och färdtjänst. Riksdagen hänvisar bland annat till redan vidtagna åtgärder samt pågående utrednings- och beredningsarbete.
- Organisering av järnvägsunderhåll För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Nattåg För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Ett nationellt biljettsystem för kollektivtrafiken För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Stärkt kollektivtrafik För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Färdtjänst För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering (AU11)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 38 förslag i motioner om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om insatser för att främja ekonomisk jämställdhet, åtgärder för att motverka diskriminering utifrån de olika diskrimineringsgrunderna och Diskrimineringsombudsmannens verksamhet. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i många av de frågor som förslagen handlar om.
- Jämställdhetsintegrering m.m. För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Jämställd ekonomi För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Diskriminering på grund av funktionsnedsättning För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Diskrimineringslagens tillämpningsområde För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om arbetsmiljö (AU12)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 108 förslag i motioner om arbetsmiljö från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om arbetsgivarens arbetsmiljöansvar, skyddsombud och skyddskommittéer, arbetslivskriminalitet och Arbetsmiljöverket. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och till parternas ansvar på den svenska arbetsmarknaden.
- Övrigt om arbetsgivarens arbetsmiljöansvar För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Tillträdesrätt för regionala skyddsombud För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Utvärdering av den nationella strategin mot arbetslivskriminalitet För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Sanktionsavgifter För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Vissa förvärv av lantbruksegendom ska inte längre kräva förvärvstillstånd (CU23)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att vissa förvärv av lantbruksegendom ska undantas från jordförvärvslagens tillämpningsområde. Förslaget innebär att förvärv av lantbruksegendom som görs av ett syskon eller en förälder till överlåtaren inte längre ska kräva förvärvstillstånd. Enligt jordförvärvslagen krävs förvärvstillstånd vid fysiska personers förvärv av lantbruksegendom när förvärvet avser egendom i glesbygds- eller omarronderingsområden. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026.
- Statens inlösenskyldighet vid nekat förvärvstillstånd i glesbygd För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om personalfrågor (FöU8)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 98 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 om personalfrågor. Förslagen handlar bland annat om personal- och kompetensförsörjning inom totalförsvaret och räddningstjänsten, värnplikt, jämställdhet och inkludering, veteraner samt frivilliga försvarsorganisationer. Riksdagen hänvisar bland annat till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.
- Totalförsvarsplikt För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Värnplikt För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Civilplikt För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Försvarsmaktens förmåga att rekrytera och behålla personal För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Jämställdhet och inkludering För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Personalförsörjning inom räddningstjänsten För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om polisfrågor (JuU16)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 215 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 som handlar om polisfrågor. Förslagen handlar bland annat om polisens uppdrag och mål, hur polisen är organiserad, prioritering av olika typer av brott och polisens befogenheter och arbetsmetoder. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående utrednings- och beredningsarbete.
- Polisens uppdrag och mål För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Renodling av polisens arbetsuppgifter För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Rapporteftergift För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Våld i nära relation, prostitution och människohandel För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om elmarknadsfrågor (NU17)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 132 förslag om elmarknadsfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om övergripande elmarknadsfrågor, nätutveckling, elstöd, vissa avtals- och avgiftsfrågor, stöd- och flexibilitetstjänster samt energigemenskaper. Riksdagen hänvisar främst till den förda politiken och pågående arbete.
- Övergripande om elmarknaden För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Nätutveckling För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Försörjningstrygghet och leveranssäkerhet För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om migrationsfrågor (SfU16)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 157 förslag i motioner om migrationsfrågor från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om anhöriginvandring och asylprocessen. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom de områden som förslagen tar upp.
- Migration och asylpolitik För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Uppehållstillstånd till personal som biträtt svenska styrkor utomlands För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Uppehållstillstånd vid ömmande omständigheter För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Mottagande av asylsökande För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om socialtjänstens arbete (SoU18)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 101 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 om socialtjänstens arbete. Förslagen handlar bland annat om socialtjänstens arbete, insatser till enskilda, hemlöshet och internationella adoptioner. Riksdagen hänvisar främst till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.
- Socialtjänstens arbete För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Insatser för ekonomiska behov För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Övriga åtgärder För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om konsumentfrågor (CU17)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 83 förslag i motioner om konsumenträtt med mera som har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om telefonförsäljning, reklam riktad till barn, kontakter med företags kundtjänster, resenärers rättigheter, konsumentkrediter, överskuldsättning, konsumentvägledning samt hållbar konsumtion. Riksdagen hänvisar bland annat till tidigare ställningstaganden och att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.
- Telefonförsäljning m.m. För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Vidareförsäljning av evenemangsbiljetter För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Konsumentkrediter och överskuldsättning För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om bostadspolitik (CU18)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 131 förslag om bostadspolitik. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om åtgärder på bostadsmarknaden, finansiering av bostadsbyggande, allmännyttiga bostadsbolag, åtgärder mot segregation och utanförskap samt cirkulär ekonomi i bygg och fastighetssektorn. Riksdagen hänvisar i första hand till redan vidtagna åtgärder och pågående arbete.
- Åtgärder på bostadsmarknaden För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Finansiering av bostadsbyggande För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Klimatanpassning av bebyggd miljö För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Skrivelse om integritetsskydd vid signalspaning har behandlats (FöU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Signalspaning är noga reglerad i lagar och förordningar, bland annat i syfte att värna enskildas personliga integritet. Det är Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, Siun, som kontrollerar att signalspaningen bedrivs enligt regelverket. Regeringen bedömer att Siuns granskning av den signalspaning som bedrivits under 2024 fungerat väl och att Siun har fått tillgång till den information som behövts för att lösa uppdraget. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades. Dessutom sade riksdagen nej till tre förslag i motioner som handlar om signalspaning och underrättelseverksamhet. Riksdagen hänvisar till de mycket betydande resurstillskott som FRA, Försvarets radioanstalt, får för att stärka signalspaningen. Dessutom anser riksdagen att man inte har några skäl att föregripa förslag om underrättelseverksamhet som regeringen avser att lämna under 2026.
- Signalspaningsområdets förutsättningar För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om straffrättsliga frågor (JuU11)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 122 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 om straffrättsliga frågor. Förslagen handlar bland annat om brott mot person och annans förmögenhet, åtgärder mot vissa typer av brott samt påföljder och särskild rättsverkan av brott. Riksdagen hänvisar bland annat till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.
- Köp av sexuell handling För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Upprepade ringa stölder För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Bokföringsbrott För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Barnpornografibrott För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om terrorism (JuU14)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 23 förslag i motioner om terrorism från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om rättsstatens principer och mänskliga rättigheter, avhopparprogram samt gps-störningar. Riksdagen har behandlat samma eller i huvudsak samma frågor tidigare under valperioden.
- Avhopparprogram För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Gps-störningar För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om offentlig förvaltning (KU29)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 53 förslag i motioner om offentlig förvaltning från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om korruption, överlämnande av förvaltningsuppgifter, lokal statlig service, Justitiekanslern, länsstyrelserna, myndighetsaktivism och opinionsbildande verksamhet. Riksdagen hänvisar bland annat till redan vidtagna åtgärder samt pågående arbete.
- Korruption För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Lokal statlig service För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Länsstyrelserna För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Digitalisering För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om författningsfrågor (KU30)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 83 förslag i motioner om författningsfrågor från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om frågor om avskaffandet av monarkin, statschefens åtalsimmunitet, ökad insyn i hovets ekonomi. Andra förslag rör politisk kommunikation, förbud mot anonyma eller utländska partibidrag, nationellt lobbyregister och grundlagsbestämmelser om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom de områden som förslagen tar upp.
- En utredning om oppositionens roll För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Statsråds och statssekreterares aktieinnehav För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Bestämmelse om skydd för transpersoner För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Grundlagsskydd för public service m.m. För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Skrivelse om minoritetsspråken har behandlats (KU31)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av statens insatser för att värna de nationella minoritetsspråken. Det allmänna har enligt lag ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken, jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli. Riksrevisionen har granskat om statens insatser för att hålla de nationella minoritetsspråken levande är effektiva. Enligt Riksrevisionen är statens insatser inte tillräckliga för att nå målet och resurserna skulle kunna användas mer effektivt. Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser. Regeringen ser allvarligt på att statens insatser inte är tillräckliga och är angelägen om att arbeta långsiktigt för att hålla minoritetsspråken levande. Riksdagen framhåller vikten av att bevara, stärka och öka tillgången till minoritetsspråk och delar regeringens bedömning om att det är långsiktigt arbete som krävs. Dessutom anser riksdagen att Riksrevisionens rapport är ett viktigt kunskapsunderlag i det fortsatta arbetet för att hålla minoritetsspråken levande. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.
- Minoriteternas språkcentrum För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Övriga frågor om statens främjande av de nationella minoritetsspråken För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om idrott, friluftsliv och spel (KrU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 107 förslag om idrott, friluftsliv och spel i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om idrottsanläggningar, parasport, elitidrott, nationell strategi för dataspelsbranschen och e-sport med spel om pengar. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och redan genomförda åtgärder.
- Starkt stöd till idrotten m.m. För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Idrottsanläggningar För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Spelpaus För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om konstarter, språk och bibliotek (KrU7)
Vad handlade det om?
Riksdagen sade nej till 73 förslag om konstarter, språk och bibliotek. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om svenska språkets ställning, litteratur och läsande, scenkonstens förutsättningar och filmpolitikens framtid. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete inom de områden som motionärerna lyfter.
- Svenska språkets ställning För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Litteratur och läsfrämjande För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Gestaltad livsmiljö för barn och unga För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Nationellt uppdrag till Tornedalsteatern För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om regelförenkling för företag (NU15)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 55 förslag i motioner om regelförenkling för företag. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om allmänna frågor om regelförenkling för företag, handläggningstider, tillståndsprocesser samt kontakt mellan företag och myndigheter. Riksdagen hänvisar bland annat till insatser som redan görs inom de områden som förslagen tar upp.
- Allmänt om regelförenkling för företag För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Tillståndsprocesser och handläggningstider För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Kontakter mellan företag och myndigheter För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om barn och unga inom socialtjänsten (SoU19)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 115 förslag i motioner om barn och unga inom socialtjänsten. Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om insatser för barn och unga, placeringsformer för barn och unga samt barns rättigheter. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.
- Stöd under och uppföljning och stöd efter placeringen För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Barns rättigheter För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Barnfattigdom För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om kompetensförsörjning, e-hälsa och beredskap (SoU22)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 155 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om kompetensförsörjning, patientdata och journaler, beredskapssjukhus samt hälso- och sjukvård åt utlänningar. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete.
- Kompetensförsörjning För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Genomförande av en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Digitala vårdgivare För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Ett språkkrav inom äldreomsorgen införs (SoU26)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att den som bedriver äldreomsorg blir skyldig att arbeta för att personalen har de kunskaper i svenska som är relevanta. Syftet är att bidra till högre kvalitet i äldreomsorgen. Förslaget innebär att det är regeringen som ska meddela föreskrifter om den kunskapsnivå i svenska som är relevant för att genomföra insatser i äldreomsorgen. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.
- Finansiering av reformen För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om internationella relationer (UU7)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 125 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2024 och 2025 som rör internationella relationer, bland annat mot bakgrund av. regeringens pågående arbete i frågorna. Förslagen handlar bland annat om utrikespolitikens inriktning, utrikesförvaltningens organisation och uppdrag, relationer med afrikanska länder, Västsahara, Taiwan och Sydkinesiska havet.
- Utrikespolitikens inriktning För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Utrikesförvaltningens organisation och uppdrag För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Västsahara För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Taiwan För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om gymnasieskolan (UbU10)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om gymnasieskolan. Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om utbildningens dimensionering, gymnasial yrkesutbildning, särskilda kunskapsområden och idrottsutbildningar. Riksdagen hänvisar till gällande bestämmelser, pågående arbete och vidtagna åtgärder.
- Utbildningens dimensionering För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Estetiska ämnen För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Skrivelse om arbetsrättsliga villkor i offentlig upphandling har behandlats (FiU28)
Vad handlade det om?
Riksdagen lade regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om arbetsrättsliga villkor i offentlig upphandling till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades. Riksrevisionens övergripande slutsats i rapporten är att arbetet med att ställa arbetsrättsliga krav i offentliga upphandlingar inte fungerar effektivt. Konsekvensen kan bli att myndigheterna bidrar till lönedumpning och i övrigt dåliga arbetsvillkor hos sina leverantörer. Riksrevisionen lämnar flera rekommendationer i sin rapport till regeringen samt till Upphandlingsmyndigheten och Konkurrensverket. Riksdagen instämmer i Riksrevisionens bedömning att det finns möjligheter att effektivisera myndigheternas upphandlingar. I skrivelsen redovisar regeringen de åtgärder som har gjorts och som regeringen har för avsikt att genomföra med anledning av Riksrevisionens iakttagelser. Riksdagen noterar de åtgärder som regeringen överväger inom de områden som Riksrevisionens rekommendationer omfattar och välkomnar dem.
- Stöd i fråga om arbetsrättsliga villkor För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Uppföljning av arbetsrättsliga villkor För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om våldsbrott och brottsoffer (JuU12)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner som handlar om våldsbrott och brottsoffer. Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2025 och rör exempelvis stärkt skydd för brottsoffer samt kontaktförbud och skyddade personuppgifter. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de frågor som förslagen gäller.
- Människohandel och människoexploatering För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Målsägandestatus vid sexköpsbrott För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Kontaktförbudslagstiftningen För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Nationell funktion vid personuppgiftsläckor För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om statlig förvaltning och statistikfrågor (FiU25)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 37 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar till exempel om styrning av de statliga myndigheterna, digitalisering och it i den statliga förvaltningen, staten som arbetsgivare och statens fastighetsförvaltning. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom de områden som förslagen gäller samt att den statliga förvaltningspolitiken i stor utsträckning bygger på att myndigheterna själva avgör hur verksamheten ska organiseras för att på bästa sätt tillgodose samhällets behov.
- Styrning av de statliga myndigheterna För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Statens fastighetsförvaltning För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om offentlig upphandling (FiU34)
Vad handlade det om?
Riksdagen sade nej till 60 förslag om offentlig upphandling. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om regelverket och formerna för offentlig upphandling, miljökraven och oseriösa aktörer. Riksdagen hänvisar till pågående arbete inom de områden som motionärerna lyfter.
- Utformning av upphandlingsregelverket - förenklingar och arbetsrätt För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Miljökrav För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Antalet underleverantörer För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om civila samhället, trossamfund och folkbildning (KrU8)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 64 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om stöd till civilsamhället och dess arbete för olika grupper, bidragsvillkor för stöd till civilsamhället, utredningar om folkbildningen samt folkhögskola avsedd för särskilda grupper. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår eller att åtgärder redan har genomförts inom de områden som förslagen gäller.
- Finansiering av civilsamhällets organisationer För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Civilsamhället och mänskliga fri- och rättigheter För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Folkhögskola för särskilda grupper För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om ekonomisk familjepolitik (SfU17)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 104 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Motionerna handlar bland annat om familjepolitikens inriktning, föräldraförsäkring, barnbidrag och bostadsbidrag. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete inom de frågor som motionerna tar upp.
- Familjepolitikens inriktning För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Överlåtelse av föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Socialförsäkringsskyddet för gravida För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Barnbidrag För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om inkomstskatt (SkU13)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 150 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2025 som rör inkomstbeskattning av fysiska personer. Förslagen handlar om förändringar av inkomstbeskattningen när det gäller bland annat jobbskatteavdrag, skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning, förhöjt grundavdrag, rut- och rotavdrag, gåvoskatteavdrag, grönt avdrag, grön skatteväxling, förmåner, omställningsavdrag och olika skattereformer. Riksdagen hänvisar främst till tidigare ställningstaganden, pågående lagstiftningsarbete och gällande lagstiftning på området.
- Jobbskatteavdrag För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Medlemsavgifter m.m. För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Beskattning av sexuella tjänster För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Grön skatteväxling För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om punktskatter (SkU16)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 103 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Motionerna handlar bland annat om skatter på el, bränsle, fordon, flyg, alkohol, tobak och bekämpningsmedel. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom de frågor som motionerna tar upp samt att riksdagen redan tagit ställning i dessa frågor.
- Avveckling av klimatskadliga subventioner För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Övrigt om skatt på kemikalier m.m. För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Skatt på spel För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner (SkU20)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag och godkände det multilaterala avtalet mellan behöriga myndigheter om automatiskt utbyte av GloBE-information (Global Anti-Base Erosion). Riksdagen sa även ja till regeringens förslag till en ny lag om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter samt de övriga förslag till ändringar i lagar som är nödvändiga för att förslaget om utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapporter ska kunna genomföras. Bestämmelserna börjar gälla den 1 maj 2026, med undantag för ändringarna i offentlighets- och sekretesslagen som börjar gälla den 1 augusti 2026. Ändringarna i lagen om Europaråds- och OECD-konventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.
- Konsekvensanalys av ändringarna i lagen om tilläggsskatt För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om socialtjänstens ansvar för våldsutsatta (SoU20)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 65 förslag i motioner som bland annat handlar om socialtjänstens ansvar för våldsutsatta. Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2025 och rör exempelvis våld i nära relationer, våld mot barn, unga och särskilt utsatta personer samt skyddade boenden. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de frågor som förslagen gäller.
- Våld mot barn, unga och särskilt sårbara och utsatta personer För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Regionala resurscentrum För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Skyddade boenden m.m. För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om trafikfrågor (TU12)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 67 förslag om trafikfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om finansiering och drift av flygplatser, beredskapsflygplatser, flygsäkerhet, obemannade luftfartyg, flygets klimatpåverkan och insatser för att utveckla elflyget. Riksdagen hänvisar bland annat till vidtagna åtgärder samt pågående utrednings- och beredningsarbete.
- Finansiering och drift av flygplatser För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Arlanda och Bromma flygplats Frånvarande MModeraterna röstade för
- Flygets klimatpåverkan För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Behandling av skrivelse och motioner om cykelfrågor (TU13)
Vad handlade det om?
Riksdagen säger nej till 104 förslag i motioner som handlar om cykelfrågor. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och med anledning av regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om förutsättningar för cykeltrafiken. Motionerna handlar bland annat om mål för cykelpolitiken, bestämmelser för säker cykling och insatserna för att fler barn och unga ska cykla. Riksdagen hänvisar i första hand till planerade och redan genomförda insatser. Dessutom anser riksdagen att dagens infrastrukturplanering och regelverk uppmuntrar till en ökad och säker cykling. Riksdagen lade också regeringens skrivelse till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutas.
- Mål för cykling För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Infrastruktur för cykling För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Friliggande cykelvägar För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om folkrätt (UU14)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 190 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2024 och från allmänna motionstiden 2025 som rör folkrätt, inklusive humanitär rätt, mänskliga rättigheter samt demokrati och rättsstatens principer. Förslagen handlar bland annat om hur Sverige ska stödja de internationella domstolarna som tillämpar folkrätt, om ekocid ska införas som ett nytt brott i den internationella rätten, vilket stöd Sverige ska ge till demokratirörelsen i Hongkong och om hur kvinnor, barns och hbtqi-personers mänskliga rättigheter ska värnas.
- Folkrätt För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Ekocid För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Övergripande om mänskliga rättigheter och demokrati För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Kvinnors och barns rättigheter samt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om högskolan (UbU12)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 150 förslag i motioner om högskolan. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och tar exempelvis upp övergripande frågor om högskolan, utbildningsutbudet och vissa studentfrågor. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i flera av de frågor som förslagen tar upp.
- Styrning av högskolan För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Högskolans internationella verksamhet För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Utbildningsutbud För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om forskning (UbU13)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 77 förslag i motioner om forskning från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om vissa övergripande forskningsfrågor och särskilda forskningssatsningar. Riksdagen hänvisar till gällande bestämmelser, vidtagna åtgärder och pågående arbete.
- Övergripande forskningsfrågor För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Särskilda forskningssatsningar För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Regeringen behöver se över insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga (AU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att se över förordningen om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Exempel på särskilda insatser är lönebidrag, bidrag till hjälpmedel på arbetsplatsen samt tolk för personer med syn- eller hörselnedsättning. Skälet till översynen är att säkerställa att villkoren för insatserna bidrar till att syftet med det arbetsmarknadspolitiska programmet uppfylls. Tillkännagivandet grundar sig på förslag i motioner med anledning av regeringens skrivelse över Riksrevisionens granskningsrapport Arbetsförmedlingens stöd till personer med funktionsnedsättning. Riksrevisionen drar i rapporten slutsatsen att det finns brister i hur effektivt Arbetsförmedlingen arbetar med målgruppen. Vidare bedömer Riksrevisionen att regeringens styrning inte har varit tillräckligt effektiv. Arbetsmarknadsutskottet anser att Riksrevisionens granskning är ett viktigt bidrag i arbetet med att ge rätt insatser till personer med funktionsnedsättning som påverkar arbetsförmågan. Utskottet noterar också att regeringen redan har vidtagit flera åtgärder för att förbättra stödet och att fler insatser kan behövas. Riksdagen sa nej till de övriga förslagen i motionerna och lade skrivelsen till handlingarna.
- Riksrevisionens rapport om Arbetsförmedlingens stöd till personer med funktionsnedsättning, m.m. För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Översyn av förordningen om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Regelverket för invasiva främmande arter ska skärpas (MJU13)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa regelverket för invasiva främmande arter. Lagförslaget innebär bland annat att den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet för in en invasiv främmande art till Sverige från ett annat EU-land kan dömas till böter eller fängelse i högst två år. Förslaget innebär också att den som för in invasiva främmande arter från ett annat EU-land ska vara skyldig att anmäla arten till Tullverket. Tullverket ska också få befogenheter att kontrollera införsel av främmande arter vid den inre landsgränsen och vid behov omhänderta sådana arter. Med invasiva främmande arter menas arter av djur, växter, svampar eller mikroorganismer som förs in och sprids i miljön och orsakar problem för exempelvis ursprungliga växter och djur, människors hälsa och samhället. Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2026. Riksdagen sa också nej till cirka 200 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025, framför allt med hänvisning till redan vidtagna åtgärder. Förslagen handlar bland annat om invasiva främmande arter, områdesskydd, artskydd, sanering och strandskydd.
- Insatser mot spridning av invasiva främmande arter För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Naturpolitiskt ramverk För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Restaurering, återskapande och skötsel av natur För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Nationalparker och naturreservat För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Skärpt kontroll över hundar som orsakar skador (MJU15)
Vad handlade det om?
Länsstyrelserna ska få fler verktyg för att utöva tillsyn över hundar för att förebygga och hindra att hundar orsakar skador. Som exempel kan nämnas att länsstyrelserna får tillträde till bostäder och andra utrymmen för tillsynen och att de i större utsträckning får besluta om omedelbara omhändertaganden. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som också innebär att Polismyndigheten, i vissa fall, kan besluta om avlivning av djur som omhändertagits enligt djurskyddslagen. De nya reglerna börjar gälla den 1 maj 2026.
- Finansiering För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Omplacering och avlivning av hundar För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Hundavel och hundsmuggling För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om sjöfartsfrågor (TU10)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 79 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2025 om sjöfartsfrågor. Förslagen handlar bland annat om svensk sjöfarts konkurrenskraft, isbrytning, miljö- och klimatfrågor samt fritidsbåtsfrågor. Riksdagen hänvisar bland annat till vidtagna åtgärder och att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.
- Svensk sjöfarts konkurrenskraft För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Farledsavgifter, hamnavgifter och lotsning För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Vissa frågor om hamnar För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Sjöfartens miljö- och klimatpåverkan För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Gotlandstrafiken För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Skrivelse om verksamheten i Internationella valutafonden 2025 och motioner om finansmarknaden har behandlats (FiU22)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om verksamheten i Internationella valutafonden (IMF) 2025. Skrivelsen behandlar bland annat institutionens arbete med övervakning, utlåning och kapacitetsutveckling för att främja ekonomisk utveckling och finansiell stabilitet. Av skrivelsen framgår även regeringens prioriteringar för IMF:s verksamhet. Liksom regeringen anser utskottet att IMF har en viktig roll i att stödja Ukraina. Riksdagen anser att skrivelsen om verksamheten i IMF ger en bra bild av verksamheten i institutionen under det senaste året. Liksom riksdagen tidigare framhållit är det värdefullt att regeringens prioriteringar i förhållande till IMF:s arbete tydligt redovisas i skrivelsen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades. Riksdagen sa också nej till cirka 120 förslag i motioner om finansmarknadsfrågor från allmänna motionstiden 2025. Motionerna handlar om makrotillsyn och bolånemarknaden, SBAB, statistik över hushållens tillgångar och skulder, struktur och konkurrens på bank- och finansmarknaden, samt tillgång till grundläggande banktjänster.
- Statistik över hushållens tillgångar och skulder För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Tillgång till grundläggande banktjänster För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Penningtvätt samt bank- och betalningsbedrägerier För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Skrivelse om generella statsbidrag och motioner om kommunala frågor har behandlats (FiU26)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 69 förslag om kommunala frågor. Alla utom ett förslag har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om det kommunalekonomiska utjämningssystemet, riktade statsbidrag, vinster inom välfärden och social dumpning. Riksdagen hänvisar till befintlig lagstiftning, pågående utredningar och arbete inom de områden som motionärerna lyfter. Riksdagen har också behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om generella statsbidrag. Riksrevisionen har granskat om regeringen utformade de tillfälligt höjda statsbidragen under covid-19-pandemin på ett effektivt sätt. Riksrevisionens övergripande slutsats är att konjunkturstöden kunde ha utformats mer effektivt som stabiliseringspolitiskt instrument. Regeringen instämmer till viss del i Riksrevisionens kritik, men framhåller att man alltid strävar efter att utforma ändamålsenliga åtgärder vid kriser. Riksdagen lade nyligen en skrivelse från regeringen om det finanspolitiska ramverket till handlingarna. I skrivelsen utvecklar regeringen principerna för finanspolitisk konjunkturstabilisering. Utifrån regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser så ser riksdagen i dagsläget inte behov några fler åtgärder. Riksdagen la skrivelsen till handlingarna och avslog motionen som väckts med anledning av skrivelsen, vilket betyder att ärendet avslutas.
- Det kommunalekonomiska utjämningssystemet För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Kommunsektorns långsiktiga finansiering För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Aktörer och vinster inom välfärdens verksamheter För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om totalförsvaret (FöU10)
Vad handlade det om?
Riksdagen sade nej till 160 förslag om totalförsvaret. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om Försvarsmaktens operativa förmåga och krigsorganisation, övningsverksamheten och Sveriges stöd till Ukraina. Riksdagen hänvisar främst till att de överväganden som gjordes i beslutet om totalförsvaret för perioden 2025–2030 ligger fast och till det pågående arbetet inom många av de olika områdena som motionärerna lyft.
- Totalförsvaret För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Sveriges territorium och territoriell integritet För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Försörjningstrygghet och beredskapslager För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Försvarsindustri och regeringens försvarsindustristrategi För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Att ge och ta emot militärt stöd För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Vindkraft För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Direktinvesteringar För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Säkerhetsförvaring införs som ny påföljd vid allvarliga brott (JuU27)
Vad handlade det om?
Personer som har begått allvarliga brott mot andra personer och som även har en hög återfallsrisk ska kunna dömas till säkerhetsförvaring på obestämd tid. Riksdagen röstade ja till regeringens förslag. Säkerhetsförvaring innebär att domstolen först bestämmer en minimitid som ska avtjänas i fängelse och som motsvarar det fängelsestraff som annars skulle ha dömts ut. Förutom detta ska en ramtid bestämmas på ytterligare fyra till sex år. Ramtiden får förlängas med högst tre år åt gången om det är absolut nödvändigt för att avhålla den dömde från att återfalla i allvarlig brottslighet. Vid minimitidens utgång kan domstolen besluta om så kallad villkorad utslussning. Det innebär att Kriminalvården får besluta att den dömde ska avtjäna påföljden utanför anstalten med särskilt stöd och under kontroll. Om personen missköter sig eller begår nya brott kan utslussningen avbrytas. Syftet med regeringens förslag är att stärka samhällets skydd mot personer som har begått allvarliga brott mot andra personer och som även har en hög risk för återfall i sådan brottslighet, men som inte är aktuella för rättspsykiatrisk vård eller livstids fängelse. De nya reglerna börjar gälla den 15 april 2026.
- Regeringens lagförslag För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Vissa frågor om lagstiftningens framtida utformning För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om cirkulär och giftfri ekonomi (MJU12)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 230 förslag i motioner om cirkulär och giftfri ekonomi. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om återanvändning och återvinning, avfallsfrågor, plast och kemikaliepolitik. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete pågår i flera frågor som förslagen rör.
- Övergripande åtgärder för att öka den cirkulära materialanvändningen För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Cirkulär hantering av textilier För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- PFAS För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om näringspolitik (NU14)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 138 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2025 om näringspolitik. Förslagen handlar bland annat om företagsfrämjande, åtgärder mot oseriösa företag, konkurrensfrågor, insatser för ett jämställt näringsliv samt vissa näringsgrenar och branscher. Riksdagen hänvisar bland annat till den förda politiken, tidigare ställningstagande och att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.
- Allmänt om företagsfrämjande För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Åtgärder mot oseriösa företag För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Företagens kapitalförsörjning För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Vissa övriga näringsgrenar och branscher För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om mineralpolitiska frågor (NU16)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 45 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om allmänna frågor om gruv- och mineralnäring, kritiska metaller och mineral, tillståndsprocesser samt utvinning av uran. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående och utförda insatser samt till regeringens arbete med att ta fram en mineralstrategi.
- Kritiska metaller och mineral För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Ersättning, avgifter och återföring För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Kommunalt veto mot uranbrytning För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Alunskiffer För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nya regler för arbetskraftsinvandring (SfU12)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag där villkoren för arbetskraftsinvandring skärps, samtidigt som invandring av högkvalificerad arbetskraft främjas. Bland annat införs det ett krav på heltäckande sjukförsäkring och ett lönekrav som villkor för arbetskraftsinvandring. Vissa yrkesgrupper ska kunna undantas från lönekravet medan andra yrkesgrupper ska kunna uteslutas från möjligheten att beviljas arbetstillstånd. Arbetstillstånd ska få vägras om arbetsgivaren har dömts eller är misstänkt för vissa brott eller har blivit påförd vissa sanktioner. Lagändringarna innebär även att två nya brott, exploatering av utländsk arbetskraft och handel med arbetstillstånd, införs. Samtidigt höjs den särskilda avgiften för den som har en utlänning anställd som inte har rätt att vistas eller arbeta i Sverige. Vidare förlängs tillståndstiden för så kallade EU-blåkort och för säsongsarbete. Dessutom utökas möjligheterna för vissa högkvalificerade utlänningar att ansöka om uppehållstillstånd inifrån Sverige. Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2026 med vissa övergångsbestämmelser.
- Ett nytt lönekrav för arbetstillstånd För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Arbetsmarknadsprövning För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Utformningen av lönekravet och undantagen från kravet För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Regleringen av arbetskraftsinvandringen För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om FN i svensk utrikespolitik (UU16)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till arton förslag i motioner om FN i svensk utrikespolitik. Sjutton förslag har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och ett förslag har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar bland annat om svenska initiativ i FN inom områdena FN i svensk utrikespolitik samt kvinnor, fred och säkerhet. Riksdagen anser att Sverige redan arbetar aktivt med de frågor som tas upp av motionärerna.
- FN i svensk utrikespolitik För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Kvinnor, fred och säkerhet För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Riksrevisionens rapport om systemet för lärarlegitimation har behandlats (UbU16)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av systemet för lärarlegitimation och hur det är utformat, styrt och hur det har följts upp. Riksrevisionens övergripande slutsats är att legitimationssystemet inte fungerar effektivt, och att en viktig anledning till detta är den omfattande bristen på lärare. Regeringen uppmanas därför att vidta ytterligare åtgärder för att förhindra att olämpliga lärare arbetar i skolan och bidra till en trygg skolmiljö. Riksrevisionen lämnar även rekommendationer om bland annat hur styrning och uppföljning av systemet kan förbättras. I sin skrivelse instämmer regeringen i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser och betonar att frågor om trygghet i skolan samt lärares arbetsmiljö och förutsättningar är högt prioriterade. Regeringen redogör också för pågående arbete och planerade insatser som syftar till att stärka läraryrkets villkor och utveckla systemet för lärarlegitimation. Riksdagen anser att Riksrevisionens iakttagelser utgör ett värdefullt underlag i det fortsatta arbetet med att förbättra tryggheten i skolan och stärka förutsättningarna för lärare och förskollärare. Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Undantag från krav på legitimation För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Anmälningskrav och registerkontroller För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Disciplinpåföljder För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Insatser för fler behöriga lärare För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om lärare och elever (UbU9)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 125 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 som handlar om lärare och elever. Förslagen handlar bland annat om skolans personal, elevers hälsa samt elever med olika förutsättningar och behov. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser, vidtagna åtgärder och pågående arbete.
- Behörighet m.m. För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Kompetens inom vissa områden För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Elevhälsan För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Elever med olika förutsättningar För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om hyresrätt och andra boendeformer (CU14)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till samtliga motioner om hyresrätt, bostadsrätt och andra upplåtelseformer i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om hyresrättens reglering, ändringar i bostadsrättslagen, kooperativ hyresrätt samt modeller som hyrköp. Riksdagen hänvisar främst till gällande regelverk, tidigare ställningstaganden och pågående arbete inom de områden som förslagen tar upp.
- Hyressättning av bostadslägenheter För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Förbättrings- och ändringsarbeten För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Hyresvärdars krav på blivande hyresgäster För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om associationsrätt (CU16)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 22 förslag om associationsrätt. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och rör bland annat bokföringslagen, stiftelselagen, krav på aktiekapital, näringsförbud och företags rapportering om hållbarhet och mångfald. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i frågor som förslagen berör.
- Stiftelselagen För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Krav på aktiekapital För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Näringsförbud För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Företags rapportering om hållbarhet och mångfald För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Skrivelse om förskolan har behandlats (UbU6)
Vad handlade det om?
Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med anledning av Riksrevisionens rapport Likvärdighet i förskolan – statens stöd, uppföljning och tillsyn. I rapporten har Riksrevisionen granskat statens arbete för att främja en likvärdig förskola. Riksrevisionen bedömer att arbetet inte är tillräckligt effektivt och rekommenderar regeringen att se till att det finns förutsättningar för en rättssäker och enhetlig tillståndsprövning och tillsyn av alla förskolor. Regeringen håller delvis med om Riksrevisionens iakttagelser, men menar att flera initiativ har vidtagits för att öka likvärdigheten i förskolan sedan granskningen inleddes, bland annat har en utredning om en likvärdig förskola av god kvalitet tillsatts. Regeringen utesluter inte att det framöver kan behövas ytterligare åtgärder, men anser att man bör avvakta det pågående arbetet. Riksdagen ser positivt på att regeringen vidtagit åtgärder för att öka kvaliteten och likvärdigheten i förskolan. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till cirka 40 förslag som rör förskolan i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om barngruppernas storlek och personaltäthet i förskolan.
- Barngruppernas storlek och personaltäthet i förskolan För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Skyddad yrkestitel för barnskötare För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Kompetensutveckling för personal i förskolan För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Bouppteckningar ska gå att lämna in i elektronisk form (CU21)
Vad handlade det om?
Det ska bli möjligt att lämna in bouppteckningar och dödsboanmälningar till Skatteverket i elektronisk form. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. När någon dör ska som huvudregel en bouppteckning, det vill säga en förteckning över den avlidnes tillgångar och skulder, upprättas och registreras hos Skatteverket. Dessa ska vara möjliga att lämna in i elektronisk form. Möjligheten att lämna in handlingarna i pappersform kommer att finnas kvar för den som inte vill eller kan använda sig av den digitala tjänsten. Även kravet på att lämna in bestyrkta kopior av bouppteckningen ska tas bort. Dessutom ska de gode män som förrättar bouppteckningen i stället benämnas förrättningspersoner. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.
- Riksdagens tillkännagivande om digital bekräftelse av föräldraskap För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Riksrevisionens rapport om statens arbete med Agenda 2030 har behandlats (FiU19)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om statens arbete med Agenda 2030. Riksrevisionen har granskat om statens arbete med Agenda 2030 har varit effektivt. Myndigheten har fokuserat på regeringens och de centrala myndigheternas genomförande mellan 2015–2025. Den övergripande slutsatsen i rapporten är att statens arbete med agendan inte har varit effektivt. Riksrevisionen påpekar att Sverige placerade sig mycket högt i rankningen i världen av måluppfyllelsen av Agenda 2030 när arbetet påbörjades 2016, men att Sveriges måluppfyllelse inte har ökat nämnvärt sedan dess. Riksrevisionen bedömer bland annat att uppföljningen av måluppfyllelsen i Sverige är ofullständig, vilket gör det svårt att avgöra vilka områden som skulle behöva prioriteras. Riksrevisionen bedömer också att regeringen inte har skapat förutsättningar för en mer samstämmig politik för hållbar utveckling. I sin skrivelse välkomnar regeringen Riksrevisionens granskning och framhåller att Agenda 2030 genomförs utifrån nationella förutsättningar. Med anledning av Riksrevisionens iakttagelse om otydlig ansvarsfördelning av samstämmighetspolitiken avser regeringen tydliggöra ansvarsfördelningen inom Regeringskansliet. Riksdagen delar regeringens bedömning att flera samhällsproblem har vuxit eller inte förbättrats, vilket försvårar genomförandet nationellt och internationellt. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.
- Förutsättningar för att genomföra Agenda 2030 För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om samhällets krisberedskap (FöU9)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 73 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om krisberedskap, räddningstjänsten, vattenförsörjning, klimatanpassning samt informations- och cybersäkerhet. Riksdagen hänvisar bland annat till redan vidtagna åtgärder och pågående arbete.
- Explosiva varor För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Fyrverkerier För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Räddningstjänstens uppgifter och förmåga För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Stöd till personer med funktionsnedsättning För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Klimatförändringar och klimatanpassning för krisberedskapen För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Naturolyckor och stigande hav För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Skrivelse om myndigheternas användning av hemliga tvångsmedel under 2024 har behandlats (JuU25)
Vad handlade det om?
Varje år redovisar regeringen i en skrivelse till riksdagen hur de brottsbekämpande myndigheterna använder hemlig avlyssning och andra hemliga tvångsmedel. Riksdagen har behandlat skrivelsen om användningen under 2024. Den handlar om hur Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Tullverket och Säkerhetspolisen har använt sig av hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig övervakning av elektronisk kommunikation, hemlig kameraövervakning, hemlig rumsavlyssning och hemlig dataavläsning. Riksdagen anser i likhet med regeringen att de hemliga tvångsmedlen fyller en viktig funktion för att utreda brott och att redovisningen visar att de hemliga tvångsmedlen har varit till reell nytta. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till förslag i motioner vad gäller utformningen av den årliga redovisningen och om en förstärkning av Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden.
- Förstärkning av Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om offentlighet, sekretess och integritet (KU26)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 15 förslag om offentlighet, sekretess och integritet. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om informationsutbyte mellan myndigheter och kommuner, skydd av känsliga personuppgifter och handlingsoffentlighet i verksamheter som finansieras med skattemedel. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete pågår inom de områden som motionärerna lyfter.
- Informationsutbyte mellan myndigheter och kommuner För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Utredning om ökad kontroll över hur det offentliga använder personliga data För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Personlig integritet och digital marknadsföring För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om valfrågor (KU27)
Vad handlade det om?
Riksdagen föreslår att riksdagen säger nej till 42 förslag i motioner om valfrågor. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om valsystemet, ökat valdeltagande, rösträttsåldern, namn på valkretsar, skilda valdagar samt väljare med synnedsättning eller annan funktionsnedsättning. Riksdagen hänvisar bland annat till tidigare ställningstagande och att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.
- Ökat valdeltagande För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Rösträttsåldern För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Väljare med synnedsättning eller annan funktionsnedsättning För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om fri- och rättigheter (KU28)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till ett 60-tal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 som rör fri- och rättigheter. Förslagen handlar bland annat om hot på grund av trosuppfattning och mot förtroendevalda, trossamfunds trygghets och säkerhetsarbete, skyddet av äganderätten, förbud mot rasistiska organisationer och skyddet av den akademiska friheten., Riksdagen hänvisar bland annat till tidigare ställningstaganden och pågående arbeten.
- Trossamfunds trygghets- och säkerhetsarbete För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Skyddet för den akademiska friheten För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Utländsk finansiering av religiös verksamhet För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Naturens rättigheter För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om jakt och viltvård (MJU10)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag om jakt och viltvård. Förslagen har lämnats in i motioner under den allmänna motionstiden 2025 och handlar exempelvis om översyn av jaktlagstiftningen och viltförvaltningen, älgförvaltningen och rovdjursförvaltningen. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete pågår i frågor som förslagen tar upp.
- Översyn av jaktlagstiftningen och viltförvaltningen För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Älgförvaltningen För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Rovdjursförvaltningen För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om klimatpolitik (MJU16)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 162 förslag i motioner om klimatpolitik. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2025. Bland annat handlar förslagen om det internationella klimatarbetet, klimatarbetet inom EU, svensk klimatpolitik, negativa utsläpp, transportsektorns klimatomställning och klimatanpassning. Riksdagen hänvisar främst till att arbete pågår i flera frågor som förslagen rör.
- Klimatarbetet inom EU För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- En utsläppsbudget För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Nettoupptag av växthusgaser För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Minskade utsläpp i transportsektorn För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Tillgång till biodrivmedel För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om beskattning av företag, kapital och fastighet (SkU15)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 75 förslag om beskattning av företag, kapital och fastighet i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar om frågor om företags-, kapital- och fastighetsbeskattning. Riksdagen hänvisar bland annat till att riksdagen redan har tagit ställning i dessa frågor samt att utredningar och beredningar pågår.
- Företagande och investeringar; allmänna skattefrågor För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Utdelning och kapitalvinster till delägare i fåmansföretag För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Övriga kapitalbeskattningsfrågor För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Skogskonto m.m. För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Fastighetsskatt och fastighetsavgift m.m. För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om stöd till personer med funktionsnedsättning (SoU15)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2025 som rör stöd till personer med funktionsnedsättning. Förslagen handlar bland annat om FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, insatsen ledsagning för personer med synnedsättning samt välfärdsbrott och fusk inom personlig assistans. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom området.
- FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Utredning om grundläggande behov och genomförande av Huvudmannaskapsutredningens förslag För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Uppräkning av assistansersättningen För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Insatsen ledsagning för personer med synnedsättning För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om äldreomsorg (SoU21)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 97 förslag om äldreomsorg från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om äldreomsorgens organisation och funktion, bemanning och kompetens samt rättigheter och trygghet för äldre. Riksdagen hänvisar främst till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.
- Äldreomsorgens organisation och funktion För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- En konvention om äldre människors mänskliga rättigheter För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Övriga frågor om rättigheter och trygghet för äldre För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om situationen i Israel och Palestina (UU15)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 191 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2025 om Mellanöstern och Nordafrika med fokus på situationen i Israel och Palestina. Förslagen handlar bland annat om EU:s associeringsavtal med Israel, den israelisk-palestinska konflikten, åtgärder mot bosättare på Västbanken samt bistånd till Palestina och UNRWA.
- Den israelisk-palestinska konflikten För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- EU:s associeringsavtal med Israel För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Åtgärder mot bosättare på Västbanken För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Bistånd till Palestina och UNRWA För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i det internationella biståndet (UU8)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 9 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024 och 169 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i det internationella biståndet. Riksdagen hänvisar bland annat till redan fattade beslut och pågående arbete.
- Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i det internationella biståndet För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Kvinnlig könsstympning För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Stöd till global hälsosäkerhet För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om övergripande skolfrågor (UbU7)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 150 förslag i motioner om övergripande skolfrågor. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2025. Bland annat handlar förslagen om åtgärder för att höja kunskapsresultaten, ansvars- och resursfördelningen inom skolväsendet, skolval, fristående skolor, tillsyn, skolans digitalisering och särskilda undervisningsformer. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående arbete.
- Skolplikt För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Resurser och resursfördelning För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Villkor för fristående skolor För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Skolor med konfessionell inriktning För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Skolans digitalisering För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om grundläggande utbildningsfrågor (UbU8)
Vad handlade det om?
Riksdagen sade nej till 146 förslag om grundläggande frågor om utbildning i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Motionerna handlar bland annat om skolans värdegrund, trygghet och studiero, ämnen och kunskapsområden, betyg och bedömning, läromedel och undervisningsmetoder, undervisning i modersmål i skolan samt fritidshem. Riksdagen hänvisar främst till gällande bestämmelser och pågående arbete inom de områden som förslagen tar upp.
- Värna elevinflytandet För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Ämnen och kunskapsområden För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Betyg och bedömning För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Fritidshem För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om arbetsrätt och arbetstid (AU10)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2025 som rör arbetsrätt och arbetstid. Riksdagen hänvisar bland annat till att gällande bestämmelser inte är i behov av de ändringar som föreslås och till parternas ansvar för reglering av villkor på arbetsmarknaden. Förslagen handlar bland annat om anställningsskydd, utstationering av arbetstagare samt arbete via digitala plattformar.
- Turordningsreglerna För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Arbete via digitala plattformar För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Övervakning och kontroll i arbetslivet För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Förkortad arbetstid För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om hushållningen med mark- och vattenområden (CU20)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 115 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om riksintressen (områden som har pekats ut för att de innehåller nationellt eller regionalt viktiga värden och kvaliteter), skyddet av jordbruksmark och vattenområden, tillstånd till vattenverksamhet samt myndighetssamarbete och nationell vattensamordning. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.
- Skyddet av jordbruksmark För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Vattenkraft För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Va-infrastruktur och dess finansiering För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Anslutning till kommunalt vatten och avlopp För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nya bolåneregler ska minska trösklarna på bostadsmarknaden (FiU36)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som handlar om förändrade amorteringskrav och bolånetak. Förslagen innebär bland annat att bolånetaket höjs från 85 till 90 procent av bostadens marknadsvärde vid köp av en ny bostad, medan möjligheten att utöka sitt bolån med ett så kallat tilläggslån begränsas till 80 procent av bostadens marknadsvärde. Tilläggslån kan exempelvis användas för att renovera bostaden. Enligt förslagen ska även det så kallade skärpta amorteringskravet tas bort, det vill säga kravet på ytterligare amortering med minst 1 procent om låntagarens samlade bostadslån överstiger 4,5 gånger bruttoårsinkomsten. Det ursprungliga amorteringskravet som styrs av belåningsgraden blir kvar. Förslagen innebär också att en ny lag om begränsning av bostadskrediter ersätter Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om amorteringskrav och bolånetak. Syftet med förslagen är bland annat att minska trösklarna på bostadsmarknaden och att fler ska kunna äga sin bostad. Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 april 2026.
- Utvärdering av åtgärderna För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Skrivelse om den statliga styrningen av det civila försvarets uppbyggnad har behandlats (FöU7)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens rapport om den statliga styrningen av det civila försvarets uppbyggnad. Riksrevisionens övergripande bedömning är att regeringens styrning av det civila försvarets uppbyggnad inte har varit tillräckligt effektiv under perioden som har granskats, åren 2015–2024. Riksdagen har under de senaste två åren fördjupat sig specifikt inom området civilt försvar när det gäller resultatuppföljning. De iakttagelser som riksdagen har gjort under den här tiden överensstämmer med Riksrevisionens bedömning. Riksdagen håller dock med om att styrningen och uppföljningen påtagligt har förbättrats och välkomnar regeringens intention att fortsätta verka för att stärka såväl styrning som uppföljning inom området. Riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, vilket betyder att ärendet avslutas. Riksdagen sa också nej till 14 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om civilt försvar, vilka uppgifter som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (numera Myndigheten för civilt försvar) bör ha samt statligt ansvar för räddningstjänsten.
- Ledning vid höjd beredskap För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Kommunalt och regionalt arbete För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Myndigheten för civilt försvar och dess roll För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Statligt ansvar för räddningstjänst För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om tillgång till kultur (KrU5)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 84 förslag i motioner om tillgång till kultur från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om kultur i hela landet, breddad finansiering av kulturområdet, public service och barns rätt till kultur. Riksdagen hänvisar främst till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.
- Kulturens roll och oberoende För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Kultur i hela landet För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Barns rätt till kultur För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Verksamhetsramar för public service-företagen För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om fiskeripolitik (MJU11)
Vad handlade det om?
Riksdagen sade nej till 92 förslag om fiskeripolitik. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om förvaltningen av fiskeresursen, begränsning av storskaligt fiske, fiskeri- och vattenbruksnäringens roll för livsmedelsförsörjningen och ålfiske. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.
- Återhämtningsplan för fiskbestånden i EU:s hav För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Utflyttning av trålgränsen och begränsning av storskaligt fiske För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Fiskeri- och vattenbruksnäringens roll för livsmedelsförsörjningen och livsmedelsberedskapen För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om djurskydd (MJU9)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till ett 80-tal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 om djurskydd. Riksdagen hänvisar framförallt till redan vidtagna åtgärder och pågående arbete. Förslagen handlar bland annat om djursjukvård, afrikansk svinpest, illegal handel med djur och delfinarier.
- Djurvälfärd och utevistelse För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Veterinärer och säkrare djursjukvård För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- EU:s djurskyddslagstiftning För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Smärtfria metoder för bedövning vid slakt För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om handelspolitik (NU11)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 79 förslag om handelspolitik. Förslagen har lämnats in i motioner under den allmänna motionstiden 2025 och rör bland annat inriktningen för EU:s och Sveriges handelspolitik, handel på EU:s inre marknad och företags ansvar för klimat, miljö och mänskliga rättigheter. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i de frågor som förslagen handlar om.
- Inriktningen för EU:s och Sveriges handelspolitik För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Granskning av direktinvesteringar För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Hållbart företagande För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om regional utvecklingspolitik (NU12)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 70 förslag om regional utvecklingspolitik i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar om insatser för regional utveckling och tillväxt, kommersiell och offentlig service, återföring av medel från produktionsvärden, naturresurser och fastigheter, lokalisering av statliga myndigheter samt insatser för vissa regioner. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående insatser och utredning.
- Kommersiell och offentlig service För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Återföring av medel från produktionsvärden, naturresurser och fastigheter För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Lokalisering av statliga myndigheter För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om energipolitik (NU13)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 197 förslag i motioner om energipolitik. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2025. Bland annat handlar förslagen om energipolitikens inriktning, kärnkraft, vindkraft, biobränslen och biodrivmedel, energieffektivisering, energigaser samt värme och kraftvärme. Riksdagen hänvisar bland annat till den förda politiken och pågående arbete.
- Energipolitikens inriktning För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Fusionskraft För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Vattenkraft För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Energieffektivisering För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om arbetskraftsinvandring (SfU15)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 40 förslag i motioner om arbetskraftsinvandring, som lämnats in under den allmänna motionstiden 2025. Bland annat handlar förslagen om försörjnings- och lönekrav, åtgärder för att förhindra utnyttjande och missbruk och skärpta sanktioner mot arbetsgivare. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete pågår i flera frågor.
- Försörjnings- och lönekrav För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Skadestånd till arbetskraftsinvandrare För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Återinförande av möjligheten till spårbyte För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om skatteförfarande, folkbokföring och tull (SkU14)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 120 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om att synliggöra skatter och avgifter, F-skatt, skatteflykt, folkbokföring, skyddade personuppgifter samt Tullverkets befogenheter och verksamhet. Riksdagen hänvisar bland annat till redan tagna initiativ och pågående arbete.
- F-skatt För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Deklaration m.m. För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Skatteavtal, skatteflykt och skatterapportering För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Skyddade personuppgifter För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Tullverkets verksamhet För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om mervärdesskatt (SkU17)
Vad handlade det om?
Riksdagen sade nej till 49 förslag i motioner om mervärdesskatt. Motionerna handlar bland annat om förändringar av mervärdesskattesatser och undantag från mervärdesskatt. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och till att riksdagen redan tidigare tagit ställning i dessa frågor.
- Skattesatser För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Undantagen för tjänster inom fristående grupper och uthyrning av fastigheter För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Övriga mervärdesskattefrågor För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen (AU9)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag om arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om kompetensförsörjning och geografisk rörlighet, arbetsmarknadspolitiska program och insatser, Arbetsförmedlingens uppdrag och roll samt utformningen av arbetslöshetsförsäkringen. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete.
- Kompetensförsörjning och geografisk rörlighet För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Arbetsmarknadspolitiska program och insatser För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Arbetslöshetsförsäkringen För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Stärkt skydd för resenärer med en förbättrad resegaranti (CU10)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett förbättrat resegarantisystem. Syftet med förslaget är att resenärerna ska få ett starkare ekonomiskt skydd samtidigt som kostnader och administration minskas för resebolagen. Resegarantisystemet ändras genom att en kollektiv fond inrättas i vilken researrangörer betalar in en avgift till. I takt med att fonden växer ska de individuella garantierna som resebolagen har gentemot resenärerna minskas i storlek. En annan lagändring innebär att fler återbetalningskrav ska omfattas av resegarantisystemet. Exempelvis ska resenärer i vissa fall kunna få ersättning även om de har kompenserats i form av ett värdebevis, som tidigare blivit utan värde om en researrangör har gått i konkurs eller inte kan betala sina skulder. Regeringen föreslår också att det ska bli möjligt för juridiska personer, som exempelvis kortföretag, att ansöka om ersättning från resegarantin. Kortföretag kan enligt konsumentkreditlagen eller avtal vara skyldiga att betala ut ersättning till resenärer. Dessa företag ska alltså i sin tur få rätt att ansöka om ersättning från resegarantin (så kallad regressrätt). Lagändringarna som innebär att en kollektiv fond inrättas börjar gälla den 1 april 2026. Övriga ändringar ska börja gälla den dag som regeringen bestämmer.
- Resegarantifondens konstruktion För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om ersättningsrätt samt insolvens- och utsökningsrätt (CU15)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 36 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om ersättningsrättsliga frågor, som till exempel frågor om försäkringar och skadestånd. Andra handlar om insolvens- och utsökningsrättsliga frågor, till exempel vad som ska gälla för personer som inte kan betala sina skulder. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande regler och att arbete redan pågår i många av de frågor som förslagen handlar om.
- Avräkningsordningen För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om planering och byggande (CU19)
Vad handlade det om?
Riksdagen sade nej till 153 förslag om planering och byggande. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om plansystemet, hållbarhets- och klimatanpassningsåtgärder samt reglerna om bygglov och överklaganden. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp och till tidigare riksdagsbeslut.
- Översyn av plan- och bygglagen För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Plansystemet i allmänhet För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Klimat- och energideklarationer m.m. För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Byggande i strandnära lägen För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nya regler för att underlätta noteringar av värdepapper (FiU29)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som ska underlätta för företag att notera sina värdepapper. För att göra kapitalmarknaderna i EU till ett mer konkurrenskraftigt alternativ vid företagens val av handelsplats för notering av värdepapper har det skett ändringar i EU:s direktiv om marknader för finansiella instrument, EU:s marknadsmissbruksförordning och EU:s prospektförordning. Regeringens föreslag är nödvändiga på grund av dessa ändringar. Lagändringarna börjar gälla den 5 respektive 6 juni 2026. En av lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.
- En utvärdering av konsekvenserna av det nya tröskelvärdet för prospektskyldighet För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om kommunala och regionala frågor (KU24)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 29 förslag i motioner om kommunala och regionala frågor, som lämnats in under den allmänna motionstiden 2025. Bland annat handlar förslagen om frågor om kommunal samverkan, ett nytt frikommunförsök, kommunal kompetens, kommunalt partistöd, villkoren för förtroendevalda, representation och minoritetsskydd, revision och ansvarsprövning samt kommunala folkomröstningar. Riksdagen hänvisar bland annat till tidigare ställningstaganden och pågående arbete.
- Kommunal samverkan m.m. För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Kommunal kompetens För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Pensionärsråd För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om allmänna helgdagar (KU25)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 11 förslag i motioner om allmänna helgdagar. Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om minnesdagar, bevarandet av minnet av Raoul Wallenberg, allmänna flaggdagar, Sveriges nationalsång och en utmärkelse för utlandssvenskar.
- Allmänna flaggdagar För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om kulturarv och kulturmiljö (KrU4)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 103 förslag om kulturarv och kulturmiljö. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om museifrågor, kulturmiljövård, beredskapen inom kulturarvssektorn och nationella minoriteter. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.
- Museernas villkor För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Unescos världsarv För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Repatriering För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Svensk lag anpassas till EU:s regler om skyddade namn på jordbruksprodukter och livsmedel (MjU17)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja regeringens förslag om att anpassa två lagar till EU-rätten. Det är lagen och kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel, samt lagen om sanktioner vid intrång till vissa skyddade beteckningar. Lagändringarna innebär bland annat att regeringen, eller en utsedd myndighet, ska kunna besluta om hur invändningar mot en ansökan om skyddad beteckning ska gå till i Sverige. Föreskrifter ska även kunna meddelas om hur producentgrupper ska sättas samman. Producentgrupper kan vara lokala livsmedelsproducenter som ansöker om att en produkt ska få en skyddad beteckning. Lagändringarna ska börja gälla den 1 april 2026.
- Offentlig konsumtion För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Inrättande av beredskapslager För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Konkurrens och handelsmetoder inom jordbruks- och livsmedelskedjan För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Livsmedelsproduktionens förhållande till miljö- och klimatmål För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter för unga (SfU11)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som vid årets ingång fyllt 18 men inte 23 år. Regeringens förslag innebär att endast ålderspensionsavgiften och hälften av de övriga avgifterna och den allmänna löneavgiften ska betalas på ersättning upp till 25 000 kronor per kalendermånad. Syftet med förslaget är att underlätta för unga att komma in på arbetsmarknaden och samtidigt skapa bättre förutsättningar för företag att behålla och anställa unga. Den nya lagen ska börja gälla den 1 april 2026 och tillämpas på ersättning som betalas ut under perioden den 1 april 2026–30 september 2027.
- Regeringens lagförslag För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Nivån på arbetsgivaravgifterna och ungas etablering på arbetsmarknaden För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Förbättrat regelverk om beskattning av skog (SkU18)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag på ett förbättrat regelverk om beskattning av skog. Förslagen syftar till att förenkla och förbättra skattereglerna som rör skog, öka incitamenten till formell naturvårdsavsättning (där markägaren får ersättning för att inte bruka skogen på ett visst sätt) och att anpassa skattereglerna till EU-rätten. De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2026.
- Ändrad utformning av reglerna om beskattning av skog För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Tydligare krav på primärvården (SoU23)
Vad handlade det om?
Regeringen föreslår att primärvårdens uppdrag och ansvar ska bli tydligare och att det förtydligas att en medicinsk bedömning av läkare och sjuksköterska vid behov ska gå att få när som helst på dygnet i den kommunala hälso- och sjukvården. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Med primärvård menas till exempel vårdcentraler och andra hälso- och sjukvårdsverksamheter som tar hand om vanligt förekommande vårdbehov som inte kräver särskilda medicinska eller tekniska resurser eller någon annan särskild kompetens. Lagändringarna omfattar bland annat följande: Det blir tydligare att regioner och kommuner ska samverka i planeringen och utvecklingen av hälso- och sjukvården. Det blir också tydligare att primärvården ska tillgodose både fysiska och psykiska vårdbehov. Det införs ett krav på att det ska finnas en medicinskt ansvarig för rehabilitering i kommunen. Termen hemsjukvård byts ut mot hälso- och sjukvård i hemmet. Kravet på information till patienter stärks. En patient ska få information om vem som är den fasta vårdkontakten och den fasta läkarkontakten. Det ska också framgå hur patienten kommer i kontakt med dem, samt med sina vårdenheter. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.
- Psykiska vårdbehov För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om digitaliserings- och postfrågor (TU8)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 110 förslag i motioner om digitaliserings- och postfrågor. Riksdagen la också regeringens skrivelse som handlar om Riksrevisionens granskningsrapport om statliga strategiska digitaliseringsprojekt till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och en av dem från 2024. Förslagen handlar främst om digital delaktighet, digitalisering i offentlig verksamhet, tillgång till elektronisk kommunikation, artificiell intelligens och postfrågor. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och vidtagna åtgärder. I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer i granskningsrapporten Statliga strategiska digitaliseringsprojekt – stora gemensamma utmaningar.
- Utgångspunkter för digitaliseringspolitiken För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Tillgång till elektronisk kommunikation För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Säker och tillförlitlig AI För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Främjande av AI-användning För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Postservice i hela landet För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om vägtrafik- och fordonsfrågor (TU9)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag om vägtrafik- och fordonsfrågor från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om arbetet för en fossilfri fordonsflotta, tillgång till fossilfri tankning, laddinfrastruktur för elfordon samt organisering av vägunderhåll och vinterväghållning. Riksdagen hänvisar bland annat till planerade eller redan vidtagna åtgärder och pågående arbete.
- En fossilfri fordonsflotta För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Tillgång till fossilfri tankning För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Vissa fordonsbesiktningsfrågor För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Främjande av bilpooler För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Parkeringsfrågor För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om processrättsliga frågor (JuU17)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 51 förslag om processrättsliga frågor. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om hemliga tvångsmedel, delgivning och kartläggning av säkerhetsrisker kopplade till rättsväsendets lokalförsörjning. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp och till tidigare riksdagsbeslut.
- Vissa frågor om hemliga tvångsmedel m.m. För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Delgivning För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Kartläggning av säkerhetsrisker kopplade till rättsväsendets lokalförsörjning För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om minoritetsfrågor (KU22)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 63 förslag i motioner om minoritetsfrågor från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om urfolksstatus för tornedalingar, kväner och lantalaiset, samisk rätt till mark och vatten, judiskt liv i Sverige, romsk inkludering, sanningskommission för sverigefinnar, olika insatser för att stärka och synliggöra de nationella minoriteterna, tillsyn och uppföljning av minoritetspolitiken samt älvdalskans ställning. Riksdagen hänvisar bland annat till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.
- Samisk rätt till mark och vatten För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Informationscentrum om nationella minoriteter För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Älvdalskans ställning För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Teckenspråk som minoritetsspråk För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Utökat förbud mot spel på kredit (KrU3)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett utökat förbud mot spel på kredit. Syftet med förslaget är att motverka skuldsättning hos den som spelar om pengar. Förbudet innebär att spelombud och de som har licens att tillhandahålla spel online (licenshavare) varken får tillåta eller medverka till att spel om pengar finansieras med krediter. Licenshavare och spelombud ska också vidta lämpliga åtgärder för att motverka att spel finansieras med krediter. Lagen börjar gälla den 1 maj 2026.
- Spel för allmännyttiga ändamål För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om alkohol, dopning, tobak och spel (SoU13)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 120 förslag om alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar om ANDTS-politiken, som bland annat innehåller alkoholfrågor, narkotikafrågor samt tobaks- och nikotinfrågor. Riksdagen hänvisar i huvudsak till pågående arbete.
- Mål för ANDTS-politiken För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Narkotikautredningen För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Narkotikalagstiftningens effekter på antalet missbrukare m.m. För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om läkemedel och tandvård (SoU14)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 93 förslag i motioner om läkemedel och tandvård. Förslagen har lämnats under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om förskrivning, översyn av apoteksmarknaden och tandvård. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete pågår i de frågor som förslagen gäller.
- Tillgänglighet till läkemedel För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Frågor om statligt ansvar för läkemedel För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Säker läkemedelsanvändning och uppföljning För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Högkostnadsskydd i tandvården För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om studiestöd (UbU14)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag om studiestöd i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om villkor för studiestöd och studiestöd för personer med kort utbildningsbakgrund. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.
- Förändrade villkor för studiestöd För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Fribeloppet För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Studiestöd för personer med kort utbildning För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Källa: Sveriges riksdag. Kammarkoll är en oberoende tjänst.