Så har Lars Püss röstat
Röstade aldrig emot sitt parti. Frånvarande vid 73 av 580 omröstningar.
Varje punkt i riksdagens betänkanden som det röstades om, med hur personen röstade och hur partiet röstade. Utskottet är gruppen ledamöter som föreslog beslutet; emot betyder oftast för ett annat förslag, en reservation. Där partiet var delat räknas ingen röst som emot partiet.
Alla omröstningar, betänkande för betänkande
Riksrevisionens rapport om statens hantering av markintrång (CU24)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens rapport om statens hantering av markintrång, det vill säga när mark tas i anspråk, ytterst med tvång. Riksrevisionens övergripande slutsats är att myndigheternas hantering i stor utsträckning är enhetlig och effektiv. Det finns dock skillnader i hur myndigheterna behandlar fastighetsägare och bestämmer ersättningen i vissa fall. Det är också svårt att få en samlad bild av om de statliga resurserna för ersättning vid markintrång används kostnadseffektivt. Riksrevisionens huvudsakliga rekommendation till regeringen är att se över hur ersättningsfrågor vid markintrång kan hanteras mer enhetligt mellan olika områden. Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser och bedömningar och anser att det är viktigt att ersättningar vid olika markintrång bestäms på ett förutsägbart och enhetligt sätt samt att de statliga resurserna används kostnadseffektivt. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Riksrevisionens rapport om statens hantering av markintrång Frånvarande MModeraterna röstade för
Ett nationellt tillståndsregister för explosiva varor och kriminalisering av förstadier till brott (FöU12)
Vad handlade det om?
Regeringen har föreslagit ett nationellt tillståndsregister för explosiva varor och kriminalisering av förstadier till brott mot tillståndsplikten. Syftet är att minska den illegala användningen av explosiva varor i samhället och att stärka det brottsbekämpande arbetet. Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag. De nya reglerna börjar gälla den 8 juli 2024.
- Licensiering av sprängmedel och en insatsgrupp för brottsofferstöd Frånvarande MModeraterna röstade för
Skrivelse om nationell strategi och regeringens handlingsplan för klimatanpassning har behandlats (MJU18)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse där regeringen presenterar dels den reviderade nationella strategin för klimatanpassning, dels sin handlingsplan för klimatanpassning för de kommande fem åren. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Syftet med att uppdatera strategin är att beskriva hur det nationella klimatanpassningsarbetet bör utvecklas och hur åtgärder bör prioriteras utifrån uppdaterad kunskap om ett förändrat klimat. I handlingsplanen identifierar regeringen en rad åtgärder som de under mandatperioden avser verka för att vidta. Riksdagen sa också nej till cirka 70 förslag i motioner, varav cirka 20 är från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar om klimatanpassning på olika sätt och riksdagen hänvisar till bland annat pågående utrednings- och lagstiftningsarbete.
- En reviderad strategi för klimatanpassning Frånvarande MModeraterna röstade för
- En reviderad handlingsplan för klimatanpassning Frånvarande MModeraterna röstade för
- Finansieringsmodeller Frånvarande MModeraterna röstade för
- Statlig finansiering av klimatanpassningsåtgärder Frånvarande MModeraterna röstade för
Skrivelse om Riksrevisionens rapport om kontrollen av subventionerade anställningar har behandlats (AU10)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning av subventionerade anställningar. Det vill säga anställningar där staten efter beslut av Arbetsförmedlingen, betalar delar av lönekostnaden, men i övrigt har samma villkor som vanliga anställningar, är effektiv eller inte. Resultatet av granskningen redovisas i rapporten Subventionerade anställningar – att motverka fel i ett system med allvarliga risker. Bland annat görs bedömningen att de kontroller som Arbets-förmedlingen gör när en subventionerad anställning beviljas är ineffektiva, ofta på grund av eftersatta it-system och tungrodd administration. Riksrevisionen gör också bedömningen att regeringen har utformat de subventionerade anställningarna på ett sätt som medför risker för missbruk, och det gäller särskilt nystartsjobben. I rapporten lämnas tre rekommen-dationer till regeringen och tre rekommendationer till Arbetsförmedlingen. Arbetsmarknadsutskottet välkomnar Riksrevisionens granskning, inte minst mot bakgrund av att missbruk av subventionerade anställningar i vissa fall handlar om systematisk och organiserad ekonomisk brottslighet. Utskottet noterar att regeringen har vidtagit ett antal åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna och avslog motionerna.
- Riksrevisionens rapport om kontrollen av subventionerade anställningar För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Arbetslöshetsförsäkringen ska baseras på inkomster (AU9)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att rätten till arbetslöshetsersättning ska baseras på inkomster och att den som ansöker om arbetslöshetsersättning måste uppfylla ett inkomstvillkor. Samma inkomster som har legat till grund för den sökandes rätt till arbetslöshetsersättning ska användas vid beräkningen av ersättningens storlek. Ersättningsnivån ska baseras på hur länge sökanden varit ansluten till en arbetslöshetskassa. Arbetslöshetsersättningen ska trappas ned under tiden sökanden är arbetslös. Ersättningsperiodens längd ska se olika ut beroende på hur förankrad den sökande är på arbetsmarknaden. Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2025.
- Regeringens lagförslag För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Arbetslöshetsförsäkringens framtida utformning För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Analys och uppföljning För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Utredning om ett sammanslaget trygghetssystem För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken (FiU20)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken i den ekonomiska vårpropositionen. Den ekonomiska politiken ska inriktas på att lägga grunden för återhämtning, högre tillväxt och en bättre välfärd, i takt med att inflationen faller samtidigt som effekterna av lågkonjunkturen slår igenom allt tydligare. Riksdagen delar regeringens bedömning att även om det finns stora osäkerheter finns det nu utrymme för att inrikta politiken på en mer normal konjunkturpolitik och på att investera i Sverige. En låg statsskuld och starka offentliga finanser ger utrymme för ytterligare investeringar för högre tillväxt. Genom en väl avvägd finanspolitik ska inflationen fortsätta att bekämpas. Arbetslinjen ska återupprättas och strukturreformer ska genomföras för att öka produktiviteten och förbättra den långsiktiga tillväxten. Sverige ska byggas starkare och rikare genom investeringar i infrastruktur, klimatomställning, forskning, energiproduktion, regelförenklingar och kompetensförsörjning samt genom att fortsätta arbetet med att trycka tillbaka brottsligheten. Skattepolitiken utgör en central del av den ekonomiska politiken och den ska uppmuntra företagsamhet, entreprenörskap, hårt arbete och högre utbildning.
- Riktlinjer för den ekonomiska politiken För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Utökade möjligheter att använda preventiva tvångsmedel vid brottsbekämpning (JuU24)
Vad handlade det om?
Brottsbekämpande myndigheter får utökade möjligheter att använda preventiva tvångsmedel. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar som syftar till att stärka förutsättningarna att förebygga och förhindra allvarlig brottslighet. Lagändringarna handlar bland annat om att vissa uppgifter om elektronisk kommunikation får inhämtas vid fler typer av brott fler tvångsmedel och verkställighetsåtgärder, exempelvis hemlig rumsavlyssning och husrannsakan, ska få användas genomsökning på distans, exempelvis genomsökning av externa servrar, ska få användas i utlänningsärenden med kvalificerade säkerhetsaspekter rättssäkerheten för den enskilde ska stärkas, bland annat genom utökade förbud mot avlyssning och övervakning. Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2024. Flera av lagändringarna tidsbegränsas till utgången av september 2028.
- Avslag på propositionen För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Preventiva tvångsmedel för att förebygga och förhindra allvarliga brott För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Beslut i ärenden enligt inhämtningslagen För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Översyn och utvärdering För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Statens stöd till trossamfund och civilsamhället (KrU7)
Vad handlade det om?
Regeringen har föreslagit nya regler om statsbidrag till trossamfund. Den nya lagstiftningen ska innehålla bestämmelser om när ett annat trossamfund än Svenska kyrkan är berättigat till statsbidrag, statlig avgiftshjälp och att definitionen av trossamfund ändras. Den nya regleringen innebär också att ett demokrativillkor ska gälla för stöd till trossamfund och för stöd ur Allmänna arvsfonden. Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag och nej till förslag i motioner, varav cirka 40 är från den allmänna motionstiden 2023. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2025.
- Villkor för statsbidrag till trossamfund För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Demokratisk uppbyggnad som demokrativillkor För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Omvändelseterapi - kränkning i strid med demokrativillkoret För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Utländsk finansiering För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om hälso- och sjukvårdens organisation (SoU14)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till de cirka 100 förslag i motioner om hälso- och sjukvårdens organisation från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar till exempel om hälso- och sjukvårdens organisation och styrning, privatisering och vårdval, tillgänglig och jämlik vård samt psykisk hälsa. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
- Primärvård För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Barns och ungas psykiska hälsa För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Samsjuklighet För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om prioriteringar inom hälso- och sjukvården (SoU16)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till de cirka 140 förslag i motioner om prioriteringar inom hälso- och sjukvården från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar till exempel om prioriteringar, assisterad befruktning, donation och oskuldskontroll. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
- Vård och behandling av olika sjukdomar För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Nationella screeningprogram För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Assisterad befruktning För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Oskuldskontroll För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Könstillhörighet För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om socialtjänstens arbete (SoU17)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till de cirka 90 förslag i motioner om socialtjänstens arbete från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar till exempel om socialtjänstens arbete, försörjningsstöd och övriga stödinsatser, hemlöshet, stöd till anhöriga och adoption. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
- Kompetens och arbetsförhållanden inom socialtjänsten För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Försörjningsstöd och övriga stödinsatser För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Uppföljning av den nationella anhörigstrategin För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Stöd till familjer som drabbas av sällsynta sjukdomar För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Adoption För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Skrivelse om granskning av nationell plan för transportinfrastruktur samt motioner om infrastrukturfrågor har behandlats (TU18)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om en nationell plan för transportinfrastrukturen. Riksrevisionens övergripande slutsats är att investeringarna i den nationella planen bidrar till att de transportpolitiska målen uppnås men inte på ett effektivt sätt. I sin skrivelse välkomnar regeringen Riksrevisionens granskning och anser att den är ett viktigt bidrag i arbetet med att ta fram en ny nationell plan. Regeringen står i begrepp att ta fram en ny infrastruktur-proposition för att kunna fatta ett beslut om en ny nationell plan under 2026 och ser Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer som ett underlag i den fortsatta processen. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Samtidigt sa riksdagen nej till förslag i motioner, varav cirka 380 är från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar exempelvis om infrastrukturplanering, utgångspunkter för planeringen, åtgärder i infra-strukturen samt finansierings- och effektivitetsfrågor. Riksdagen hänvisar bland annat till det pågående arbetet med att ta fram en ny nationell plan för transportinfrastrukturen.
- Ansvarsfördelningen inom infrastrukturplaneringen För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Infrastrukturplanering För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Långsiktigt hållbara transporter För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Gränsöverskridande infrastruktur För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Myndighetsstrukturen inom transportområdet För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Ja till avtal om försvarssamarbete med USA (UFöU1)
Vad handlade det om?
Riksdagen godkände avtalet om försvarssamarbete mellan Sverige och USA. Avtalet är ett så kallat defense cooperation agreement (DCA-avtal) och reglerar de närmare förutsättningarna för amerikansk militär närvaro i Sverige. Det handlar bland annat om den rättsliga statusen för amerikansk militär personal, leverantörer och anhöriga. I avtalet regleras även USA:s rätt till tillträde till svenskt territorium och rätt att använda vissa anläggningar här. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om lagändringar, vilka krävs för att Sverige ska kunna uppfylla sina åtaganden enligt DCA-avtalet. Lagändringarna börjar gälla den dag regeringen bestämmer. Så röstade partierna i ärendet Ärendet beslutades genom flera omröstningar. På ärendesidan för Avtal om försvarssamarbete med Amerikas förenta stater (UFöU1) finns voteringsresultaten för samtliga omröstningar i ärendet. Sammansatta utrikes- och försvarsutskottets betänkande 2023/24:UFöU1 Avtal om försvarssamarbete med Amerikas förenta stater
- Kärnvapen För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Permanenta baser med utländsk trupp på svensk mark För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Nedrustning För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Domsrätt m.m. För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om internationella relationer med mera (UU7)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag i motioner om internationella relationer från den allmänna motionstiden 2023 och hänvisar bland annat till den politik som förs och pågående processer. Motionerna handlar bland annat om värden och prioriteringar i svensk utrikespolitik, Sveriges engagemang i internationella organisationer, arbetet med agendan för kvinnor, fred och säkerhet samt Sveriges diplomatiska förbindelser, arbetet med konsulära ärenden och politiken gentemot Kina.
- Värden och prioriteringar i utrikespolitiken För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Relationer till Kina För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Ja till regeringens vårändringsbudget (FiU21)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten om ändrade utgifter för staten under 2024. Ändringar av anslag görs i 22 av de 27 utgiftsområdena i statens budget för 2024. Bland annat förlängs det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag till och med den 31 december 2024. Bidragets storlek ska fortsätta att vara 40 procent av det preliminära bostadsbidraget. Ett annat förslag handlar om ett nytt integrationspolitiskt mål. Regeringens förslag i vårändringsbudgeten innebär att statens budgetsaldo och den offentliga sektorns finansiella sparande försämras med drygt 17 miljarder kronor. Vissa av förslagen beräknas påverka statens budget även kommande år.
- Ett nytt integrationspolitiskt mål För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Skrivelse om det kyrkliga kulturarvet har behandlats (KrU11)
Vad handlade det om?
I en skrivelse om de kulturhistoriska värdena inom Svenska kyrkan redogör regeringen bland annat för hur den kyrkoantikvariska ersättningen användes under perioden 2002–2022. Regeringen beskriver till exempel tillgängligheten till de kyrkliga kulturminnena, kunskaps- och kompetensfrågor och samverkan mellan Svenska kyrkan och olika myndigheter. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen avslog även ett antal motionsyrkanden på samma område med hänvisning till pågående arbete.
- Dokumentation av det kyrkliga kulturarvet För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Det kyrkliga kulturarvet För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Det kyrkliga kulturarvet och klimatförändringarna För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om jordbrukspolitik (MJU16)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner om jordbrukspolitik från den allmänna motionstiden 2023 och hänvisar främst till pågående arbete. Förslagen handlar bland annat om utformningen av den gemensamma jordbrukspolitiken, konkurrensfrågor, produktion av växtbaserade livsmedel och jordbrukets klimatfrågor.
- Målsättningar inom den gemensamma jordbrukspolitiken För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023-2027 För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Ett konkurrenskraftigt lantbruk För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Jordbruksproduktion i ett förändrat klimat För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Bekämpningsmedel För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Skrivelse om hantering av uttjänta solcellspaneler och vindturbinblad och motioner om cirkulär och giftfri ekonomi har behandlats (MJU17)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om hantering av uttjänta solcellspaneler och vindturbinblad. Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringen, Naturvårdsverket och Energimyndigheten inte har sett till att uttjänta solcellspaneler och vindturbinblad kan hanteras omhändertas på ett giftfritt och cirkulärt sätt. Riksrevisionens rekommendationer till regeringen är bland annat att se över behovet av styrmedel för att främja en sådan hantering. I sin skrivelse instämmer regeringen i Riksrevisionens iakttagelser och pekar samtidigt på åtgärder som har vidtagits, bland annat att regeringen har gett Energimyndigheten i uppdrag att utreda hur solcellspaneler och turbinblad till vindkraftverk i högre utsträckning ska kunna omhändertas i enlighet med den så kallade avfallshierarkin. Riksdagen anser att de åtgärder som regeringen presenterar delvis motsvarar det som Riksrevisionen efterfrågar. Samtidigt betonar riksdagen att arbetet behöver intensifieras för att uppnå en hållbar hantering av dessa produkter. Med detta föreslår utskottet att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. Riksdagen sa också nej till cirka 180 förslag om cirkulär och giftfri ekonomi i motioner från den allmänna motionstiden 2023, bland annat med hänvisning till pågående arbete. Motionerna handlar bland annat om hållbar design, konsumtion och produktion, återanvändning och återvinning, avfall, cirkulära livsmedelsfrågor, plastfrågor och kemikaliefrågor.
- Övergripande åtgärder för en cirkulär och giftfri ekonomi För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Återanvändning och återvinning av textilier För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Handel med avfall För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Brottslighet inom avfallsområdet För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Översyn av EU:s kemikalielagstiftning För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- PFAS och hormonstörande ämnen För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Skrivelse om strategi för företag i kulturella och kreativa branscher har behandlats (NU19)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om strategi för företag i kulturella och kreativa branscher. Strategin innehåller regeringens övergripande vision, sex strategiska mål och lika många prioriterade områden. Ett av målen är bland annat träffsäker rådgivning och finansiering, träffsäkert stöd och minskade regelkostnader. Ett annat mål är god kompetensförsörjning, livslångt lärande och goda villkor i trygghetssystemen. Riksdagen anser att strategin sammantaget lägger en god grund för det fortsatta arbetet med att främja företag i kulturella och kreativa branscher. Därmed lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till motionsyrkanden.
- Företagsfrämjande åtgärder För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Immaterialrättsliga åtgärder För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Främjande av spel och dataspelsbranschen För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om inkomstskatt (SkU11)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 120 förslag i motioner om inkomstskatt från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar exempelvis om jobbskatteavdrag, skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning och rot- och rutavdrag. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående arbete.
- Husavdrag (rut- och rotavdrag) För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Gåvoskatteavdrag För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Medlemsavgifter m.m. För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Beskattning av sexuella tjänster För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Avdrag för arbetsredskap m.m. För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Skattereform För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Insatsen ledsagning för personer med synnedsättning ses över (SoU13)
Vad handlade det om?
Riksdagen riktar två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen. Det ena gäller ledsagning för personer med synnedsättning och det andra handlar om schablonbeloppet för assistansersättning. Riksdagen anser att regeringen bör se över förutsättningarna för avgiftsfri ledsagning för personer med synnedsättning. Regeringen bör även se över förutsättningarna för att reglera insatsen ledsagning i en särskild lag. Riksdagen vill också se ändringar som gäller schablonbeloppet för assistansersättning, bland annat att regeringen årligen bör redovisa hur beloppet har räknats fram. Riksdagen anser även att regeringen snarast bör tillsätta en utredning med målet att ta fram en långsiktigt hållbar finansieringsmodell för assistansersättningen som bättre tar hänsyn till olika utförares faktiska kostnader. Riksdagens förslag om tillkännagivanden kom i samband med att cirka 90 förslag i motioner om stöd till personer med funktionsnedsättning från allmänna motionstiden 2023 behandlades. Riksdagen föreslår att riksdagen säger nej till övriga förslag i motioner med hänvisning till pågående arbete. Förslagen handlar bland annat om rättigheter och levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning, tolktjänst och bilstöd.
- Huvudmannaskapsutredningen För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Rätten till personlig assistans För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Uppräkning av assistansersättning Emot utskottets förslag MModeraterna röstade emot
- Daglig verksamhet För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Tolktjänstutredningen För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Bilstöd För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om socialtjänstens ansvar för våldsutsatta (SoU19)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till de cirka 100 förslag i motioner om socialtjänstens ansvar för våldsutsatta från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar till exempel om förebyggande arbete och stöd när det gäller våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
- Förebyggande arbete och stöd För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Våld mot barn För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Ny lag om hur data förmedlas inom Sverige och EU (TU16)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till en ny lag med kompletterande bestämmelser till dem som finns på EU-nivå. Det handlar bland annat om tillsyn av företag som förmedlar data och av fysiska och juridiska personer som vidareutnyttjar skyddade data enligt EU:s dataförvaltningsförordning. Lagen börjar gälla den 2 augusti 2024. Riksdagen har också tagit del av regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om digitala tjänster till privatpersoner och föreslår att riksdagen ska lägga den till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 100 förslag om digitaliserings- och postfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Främst med hänvisning till pågående arbete och vidtagna åtgärder.
- Artificiell intelligens För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Kompetens För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Tillgång till elektronisk kommunikation För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om sjöfartsfrågor (TU17)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag om sjöfartsfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i de frågor förslagen tar upp. Förslagen handlar bland annat om svensk sjöfarts konkurrenskraft, Sjöfartsverkets miljöfrågor samt fritidsbåtsfrågor.
- En konkurrenskraftig svensk sjöfart För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Farledsavgifter och lotsning För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Främjande av inlands- och kustsjöfarten För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Om utsläpp av skrubbervatten För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Gotlandstrafiken För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Flygplatsers kostnader för säkerhetskontroller får täckas på annat sätt än genom avgift (TU19)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i lagen om luftfartsskydd. Lagändringarna innebär att flygplatsers kostnader för säkerhetskontroller av passagerare och deras bagage till viss del ska få täckas på annat sätt än av en avgift om det behövs för att hantera de ekonomiska effekterna av covid-19-pandemin. Lagändringen börjar gälla den 1 augusti 2024 och slutar gälla den 31 juli 2025.
- Regeringens lagförslag För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Svensk export av krigsmateriel under 2023 (UU9)
Vad handlade det om?
Riksdagen beslutade att lägga regeringens skrivelse om strategisk exportkontroll till handlingarna, vilket innebar att ärendet avslutades. Sedan 1985 redogör regeringen för sin politik när det gäller svensk export av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Skrivelsen innehåller en redovisning av den export av krigsmateriel som förekommit under 2023. Dessutom beskriver regeringen samarbetet inom EU och i andra internationella forum när det gäller strategisk exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Regeringen redogör också för Sveriges donationer av krigsmaterial till Ukraina och för konsekvenserna för exportkontrollen av Sveriges ansökan om Natomedlemskap. Riksdagen sa också nej till sju förslag i motioner om exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar exempelvis om att se över den nuvarande lagstiftningen och om att tillämpningen av lagstiftningen ska bli mer restriktiv eller i vissa fall mer generös. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående utredningsarbete och gällande bestämmelser.
- Regelverket för krigsmaterielexport För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Tillämpning av regelverket För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om vissa säkerhetspolitiska frågor (UU11)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till de cirka 60 förslag i motioner om vissa säkerhetspolitiska frågor från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar till exempel om säkerhetspolitisk inriktning, internationella insatser och nedrustning. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom områden som motionerna tar upp.
- Säkerhetspolitisk inriktning För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Nationell säkerhetsstrategi och utredning om Sveriges säkerhetspolitik För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Nedrustning För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- FN:s konvention om förbud mot kärnvapen För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nya regler om hållbarhetsrapportering för företag (CU23)
Vad handlade det om?
Regeringen har föreslagit nya regler om redovisning för företag med anledning av två EU-direktiv som ska införas i svensk lag. Det handlar dels om företagens hållbarhetsrapportering, dels om uppgifter om könsfördelningen bland styrelseledamöter i börsnoterade företag. Riksdagen sa ja till ändringarna. De nya reglerna om hållbarhetsrapportering innebär krav på mer detaljerad hållbarhetsinformation, till exempel när det gäller utsläpp av växthusgaser. De innebär också att fler företag ska lämna en hållbarhetsrapport och att rapporten ska granskas av en auktoriserad revisor. De nya reglerna om uppgifter om könsfördelning i bolagsstyrelser innebär att stora börsnoterade bolag ska informera om förändringar som skett i könsfördelningen sedan året innan. Lagändringarna träder i kraft 1 juli 2024.
- Hållbarhetsrapportens innehåll Frånvarande MModeraterna röstade för
- Förslagens konsekvenser m.m. Frånvarande MModeraterna röstade för
Sveriges tillträde till vissa Nato-avtal (FöU10)
Vad handlade det om?
Som Natomedlem förväntas Sverige tillträda vissa avtal som berör olika delar av försvarssamarbetet. Riksdagen sade ja till regeringens förslag om att godkänna fyra avtal. Två av avtalen, Nato SOFA och Parisprotokollet, är statusavtal. Syftet med dessa är att stärka de allierades förmåga att agera militärt tillsammans genom att på förhand reglera frågor som kan uppstå i samband med att en sändande stats militära personal befinner sig i en mottagande stat. De två andra avtalen berör frågor om informationshantering och hemlighållande av försvarsuppfinningar. Avtalen kräver vissa författningsändringar för att Sverige ska kunna uppfylla sina förpliktelser. Riksdagen sade ja till lagändringarna, som föreslås träda i kraft den dag som regeringen bestämmer att de ska börja gälla.
- Svensk reservation till avtalet mellan parterna i nordatlantiska fördraget om status för deras styrkor Frånvarande MModeraterna röstade för
Det blir enklare att verkställa frihetsberövanden (JuU26)
Vad handlade det om?
De brottsbekämpande myndigheterna ska få bättre verktyg för att snabbt och effektivt kunna hitta eftersökta personer samt lokalisera utlänningar som utgör en allvarlig säkerhetsrisk. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslagen innebär bland annat att det ska bli möjligt att använda hemliga tvångsmedel, såsom till exempel hemlig dataavlyssning, i syfte att lokalisera personer som håller sig undan eller har avvikit från ett beslut om anhållande eller häktning eller från verkställighet av ett straff. Lagförslagen börjar gälla den 1 juli 2024.
- Övervakning av annan kommunikationsutrustning än den som tillhör den eftersökte och användning av överskottsinformation Frånvarande MModeraterna röstade för
Två nya mål för Sveriges elsystem (NU14)
Vad handlade det om?
Regeringen föreslår två nya mål för Sveriges elsystem: ett planeringsmål och ett leveranssäkerhetsmål. Riksdagen föreslår att riksdagen ska säga ja till förslaget. Planeringsmålet innebär att elsystemet ska ge förutsättningar för att leverera den el som behövs för en ökad elektrifiering och för att göra den gröna omställningen möjlig. Målet ska underlätta i planeringen för att kunna möta ett elbehov om minst 300 TWh år 2045. Leveranssäkerhetsmålet innebär att det svenska elsystemet ska ha förmågan att leverera el där efterfrågan finns, i rätt tid och i tillräcklig mängd, i den utsträckning det är samhällsekonomiskt effektivt. Myndigheten Svenska kraftnät ska ansvara för regelbundna uppföljningar av målet. Riksdagen sa nej till förslag i motioner på det energipolitiska området, bland annat cirka 130 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2023.
- Energipolitikens inriktning Frånvarande MModeraterna röstade för
- Planeringsmål för elsystemet Frånvarande MModeraterna röstade för
- Leveranssäkerhetsmål för elsystemet Frånvarande MModeraterna röstade för
- Vattenkraft Frånvarande MModeraterna röstade för
- Biogas Frånvarande MModeraterna röstade för
Tillståndsprövningen av elnät behöver bli tydligare (NU15)
Vad handlade det om?
Det behövs en tydligare process för tillståndsprövning av elnät. Det anser riksdagen som säger ja till regeringens förslag om ändringar i miljöbalken och ellagen. Beslutet innebär en tydligare och snabbare process för att förnya, förstärka och bygga ut elnät. De nya reglerna gäller starkströmsledningar som kräver nätkoncession för linje, eftersom tillståndsprocessen för sådana ledningar är längre än för övriga nät. Reglerna börjar gälla den 1 juli 2024.
- Teknikval Frånvarande MModeraterna röstade för
Ändringar i minerallagen (NU17)
Vad handlade det om?
Tillståndsprocesserna för gruvor i Sverige ska effektiviseras. Riksdagen sade ja till regeringens förslag om ändringar i minerallagen som innebär att Natura 2000-tillstånd inte ska vara en förutsättning för att en ansökan om bearbetningskoncession ska kunna beviljas. Riksdagen anser att förslaget tillgodoser de EU-rättsliga kraven på en fullständig, exakt och slutgiltig bedömning av hur livsmiljöer och arter i ett Natura 2000-område påverkas. De nya reglerna träder i kraft den 1 juli 2024.
- Regeringens lagförslag Frånvarande MModeraterna röstade för
Skärpta krav för att bli svensk medborgare genom anmälan och utökade möjligheter att avslå en ansökan om befrielse från svenskt medborgarskap (SfU15)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till ändringar i medborgarskapslagen. En person kan förvärva svenskt medborgarskap vid födseln, genom adoption, genom anmälan eller efter ansökan. Regeringen föreslår att kraven för att förvärva svenskt medborgarskap genom anmälan ska skärpas. De föreslagna bestämmelserna innebär att en person som är skäligen misstänkt eller dömd för viss brottslighet, utgör ett hot mot Sveriges säkerhet eller allmän säkerhet eller har anknytning till vissa grupper och organisationer inte ska kunna förvärva svenskt medborgarskap genom anmälan. Bestämmelserna ska, med vissa undantag, omfatta alla som har fyllt 15 år. Enligt regeringen behöver det svenska medborgarskapets betydelse stärkas såväl rättsligt som symboliskt. Regeringen föreslår också att möjligheterna att avslå en ansökan om befrielse från svenskt medborgarskap ska utökas. Syftet är att stärka skyddet för barn och vuxna som befinner sig i en utsatt situation. Lagändringarna ska börja gälla den 1 oktober 2024.
- Skärpta krav för förvärv av svenskt medborgarskap genom anmälan Frånvarande MModeraterna röstade för
- Stärkt arbete i ärenden om befrielse från medborgarskap Frånvarande MModeraterna röstade för
Ersättning för höga sjuklönekostnader upphör (SfU16)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ersättning för höga sjuklönekostnader ska upphöra. Ersättningsformen, som funnits i knappt tio år, innebär att arbetsgivare i vissa fall har rätt till ersättning från staten för sina sjuklönekostnader. Riksdagen instämmer i regeringens beskrivning av det aktuella ekonomiska läget och behovet av att offentliga medel används på ett effektivt sätt. I likhet med regeringen framhåller riksdagen bland annat även att kontrollmöjligheterna är begränsade och ökar risken för felaktiga utbetalningar. Bestämmelserna om ersättningen ska enligt förslaget upphöra att gälla vid utgången av juni 2024, men ersättning ska fortfarande kunna betalas ut för vissa kostnader som avser tid dessförinnan. Utöver propositionen har riksdagen även behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om systemet för ersättning vid höga sjuklönekostnader. I skrivelsen gör regeringen bedömningen att det inte finns skäl att vidta några åtgärder utifrån Riksrevisionens iakttagelser då ersättningsformen enligt regeringens förslag ska avskaffas. Mot bakgrund av detta lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Regeringens lagförslag Frånvarande MModeraterna röstade för
- Felaktiga utbetalningar och höga sjuklönekostnader Frånvarande MModeraterna röstade för
Tillfälligt höjt tak för rotavdraget (SkU24)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att tillfälligt höja taket för rotavdraget. Det innebär att taket för rotavdraget tillfälligt ska höjas och att det tillfälligt ska införas separata tak för rot- respektive rutavdraget. Under beskattningsåret 2024 ska taket för rotavdraget vara 75 000 kronor per person och 75 000 kronor per person för rutavdraget. Fram till den 30 juni 2024 får dock högst 50 000 kronor användas för rotavdrag och högst 75 000 kronor sammanlagt för rot- och rutavdrag. Det tillfälligt höjda taket syftar till att temporärt främja sysselsättningen i byggsektorn under lågkonjunkturen i svensk ekonomi. Bestämmelserna får tillämpas på hushållsarbete som har betalats, förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits och hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration under beskattningsåret 2024. De nya reglerna börja att gälla den 1 juli 2024 och upphöra att gälla vid årsskiftet.
- Tillfälligt höjt tak för rotavdraget Frånvarande MModeraterna röstade för
Nej till motioner om luftfartsfrågor (TU14)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner om luftfartsfrågor från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om regionala flygplatser, beredskaps-flygplatser, säkerhetsrelaterade frågor inom luftfarten, flygets klimatpåverkan och elflyg. Anledningen till att riksdagen säger nej till motionerna är bland annat redan vidtagna åtgärder och pågående utredningsarbete.
- Finansiering och stöd till regionala flygplatser Frånvarande MModeraterna röstade för
- Arlanda, Bromma och Skavsta flygplatser Frånvarande MModeraterna röstade för
- Flygets klimatpåverkan Frånvarande MModeraterna röstade för
- Hinderbelysning vid vindkraftverk Frånvarande MModeraterna röstade för
Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (UU12)
Vad handlade det om?
Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) är en sammanslutning för säkerhetspolitisk dialog och samverkan i Europa. En viktig uppgift för dess parlamentariska församling är att utföra valobservationer över parlamentsval i olika länder. Regeringen har i en skrivelse till riksdagen redogjort för OSSE:s verksamhet under 2022 och första halvåret 2023. Sverige har verkat för att OSSE ska utgöra ett instrument och en plattform för EU:s samlade politik i syfte att ställa Ryssland till ansvar för den fullskaliga invasionen av Ukraina. Riksdagen anser att Sverige även i fortsättningen ska vara en stark röst för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer, särskilt i ett läge där dessa utmanas i flera av deltagarstaterna. Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, vilket innebär att man avslutade ärendet.
- Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) Frånvarande MModeraterna röstade för
- Moskvamekanismen Frånvarande MModeraterna röstade för
Nej till motioner om vuxenutbildning (UbU13)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 60 förslag i motioner om vuxenutbildning från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar exempelvis om utbudet och behovet av vuxenutbildning, yrkeshögskolan, validering, kvaliteten inom kommunal vuxenutbildning (komvux) och om utbildningen i svenska för invandrare (sfi). Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående arbete.
- Kompetensförsörjning och omställning Frånvarande MModeraterna röstade för
- Utbildning inom vissa områden Frånvarande MModeraterna röstade för
- Utbyggnad och utveckling av yrkeshögskolan Frånvarande MModeraterna röstade för
- Kvalitet inom komvux Frånvarande MModeraterna röstade för
- Språkkrav för barnskötarutbildning Frånvarande MModeraterna röstade för
Åtgärder för tryggare bostadsområden (CU20)
Vad handlade det om?
För att skapa tryggare bostadsområden i hela landet har regeringen föreslagit att fastighetsägare ska få utökade möjligheter att säga upp hyresgäster som begår brott. Ett hyresavtal ska kunna sägas upp om hyresgästen begår brott som typiskt sett försämrar närmiljön för dem som bor i lägenhetens omgivning. Det ansvar som hyresgästen har för barn och andra personer som bor eller vistas i lägenheten ska även gälla att se till att dessa personer inte begår brott som skapar otrygghet för övriga boende. Ett hyresavtal ska vidare kunna sägas upp i fler fall om lägenheten används för att begå brott, nämligen vid allvarlig eller omfattande brottslighet. Dessutom tydliggörs och skärps hyresgästens skyldighet att bevara tryggheten inom fastigheten. För att motverka missbruk av reglerna om inneboende ska hyresgästens rätt att inrymma utomstående personer i lägenheten stramas åt. Hyresvärden ska också få bättre möjligheter att kontrollera hur en lägenhet används. Förslagen innebär även förbättrade förutsättningar för en hyresgäst som utsatts för våld av en närstående att behålla lägenheten vid en uppsägning. Dessutom förstärks möjligheterna för en medhyresgäst eller medboende make eller sambo som utsatts för våld av en närstående att överta ett hyreskontrakt. Riksdagen sa ja till förslagen och lagändringarna börjar att gälla den 1 juli 2024.
- Regeringens lagförslag För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Vissa frågor om framtida begränsningar av reglerna För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Möjlighet till rättelse För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Andra möjligheter för barnfamiljer att bo kvar För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Tydligare bestämmelse om hets mot folkgrupp (KU22)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändring i brottsbalken och antog som vilande regeringens förslag till ändringar i tryckfrihetsförordningen. Ändringarna innebär att bestämmelserna om hets mot folkgrupp förtydligas. Förtydligandena innebär bland annat att förnekelse av Förintelsen och vissa andra internationella brott uttryckligen kriminaliseras. Förslagen innebär även att enskilda personer i skyddade grupper ska ges skydd, målsägandestatus och rätt till skadestånd. Lagändringarna i brottsbalken börjar gälla den 1 juli 2024. Ändringarna i tryckfrihetsförordningen sa riksdagen ja till som vilande och de ska börja gälla den 1 januari 2027. Eftersom delar av förslagen gäller en ändring i tryckfrihetsförordningen, en grundlag, krävs det att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och det måste vara ett val mellan omröstningarna.
- Utvärdering För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Regeringens klimathandlingsplan har behandlats (MJU15)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse Regeringens klimathandlingsplan – hela vägen till nettonoll. Riksdagen anser att innehållet i handlingsplanen är väl avvägt och föreslår därmed att riksdagen ska lägga planen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet. I skrivelsen beskriver regeringen hur det klimatpolitiska arbetet bör bedrivas under mandatperioden. Enligt regeringen behövs en rad åtgärder för att skapa de förutsättningar som krävs för att nå nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2045. I det ingår även det arbete som regeringen planerar på klimatområdet internationellt och inom EU. Regeringen presenterar även åtgärder för att underlätta för hushåll och företag att fatta de beslut som krävs för att nå de nationella och globala klimatmålen samt Sveriges klimatåtaganden gentemot EU. Riksdagen sa också nej till förslag i motioner varav cirka 100 förslag inkommit under den allmänna motionstiden 2023.
- En ny klimatpolitisk handlingsplan För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Utgångspunkter för svensk klimatpolitik För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Offentliga inköp För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om socialförsäkringsfrågor (SfU13)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till de cirka 180 förslag i motioner om socialförsäkringsfrågor från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar till exempel om trygghetssystem för företagare och studerande, sjukförsäkring och rehabilitering, aktivitets- och sjukersättning samt arbetsskadeersättning. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom områden som motionerna tar upp.
- Socialförsäkring och välfärd För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Rehabiliteringskedjan och arbetsförmågebedömningen För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Karensavdraget För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Sjukskrivning vid psykisk ohälsa För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om migrationsfrågor (SfU14)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till de cirka 130 förslag i motioner om migrationsfrågor från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar till exempel om permanent uppehållstillstånd, informationsplikt, EU:s migrations- och asylpolitik, mottagande av asylsökande, asylprocessen, anhöriginvandring och svenskt medborgarskap. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom områden som motionerna tar upp.
- Informationsplikt För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- EU:s migrations- och asylpolitik För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Barn och unga i asylprocessen För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Villkor för ukrainska medborgare För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om nordiskt samarbete inklusive Arktis (UU4)
Vad handlade det om?
Riksdagen lade en skrivelse om Nordiskt samarbete och en redogörelse om Nordiska rådets svenska delegations verksamhet till handlingarna, det vill säga avslutar ärendena. Riksdagen sa också nej till cirka 80 förslag i motioner. Förslagen handlar bland annat om nordiskt samarbete, Arktis och Barentsregionen samt utrikespolitik, säkerhetspolitik och krisberedskap.
- Nordiskt samarbete För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Arktis För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Arktis och vissa frågor om klimat och demilitarisering För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Arktis och klimatet För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Utrikespolitik, säkerhetspolitik och krisberedskap För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Lättare att få läsa i snabbare takt och på en högre nivå (UbU16)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär bättre möjligheter för elever i grundskolan, specialskolan och sameskolan att läsa på en högre nivå och för elever i gymnasieskolan att gå fram i snabbare studietakt. Vissa grundskoleelever med särskild begåvning eller som är högpresterande kan behöva en utbildning i en särskilt anpassad studiemiljö där det finns möjlighet till dagligt erfarenhetsutbyte och gemensamt lärande med andra elever med samma fallenhet och intresse. Riksdagen anser att regeringens förslag om att införa spetsutbildningar permanent är värdefullt och kommer att vara av betydelse för elever som i dag inte får tillräckliga utmaningar i skolan. De nya reglerna börjar att gälla den 2 juli 2024. Vissa regler börjar att gälla den 1 juli 2025.
- Lagförslag om riksrekryterande spetsutbildning i grundskolan För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Riksrekryterande spetsutbildning För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Utformningen av riksrekryterande spetsutbildning För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Genomförandet av reformen För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Möjligheter att läsa på distans För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om e-hälsa och beredskap (SoU21)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om kompetensförsörjning, e-hälsa och beredskap som inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om utbildning av personal i företagshälsovården, kompetensförsörjning och behörighet, arbetsmiljö, frågor om life science, vård i glesbygd samt hälso- och sjukvårdens beredskap. Riskdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom området.
- En beredning för hälso- och sjukvårdens personalförsörjning För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Hyrpersonal i hälso- och sjukvården För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Arbetsmiljö För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Vård i glesbygd För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Journalföring m.m. För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om grundläggande frågor om utbildning (UbU10)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till de cirka 130 förslag i motioner som rör grundläggande frågor om utbildning från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar till exempel om skolans värdegrund, trygghet och studiero i skolan, betyg och bedömning, läromedel och skolbibliotek. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och att det redan pågår arbete inom de områden som motionerna tar upp.
- Politiska partier i skolan För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Mobilfri skola För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Lärande för hållbar utveckling För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Betyg och bedömning För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Tillgång till skolbibliotek För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om lärare och elever (UbU11)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag om lärare och elever i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Anledningen är bland annat att arbete pågår eller att åtgärder redan är vidtagna i de frågor som förslagen tar upp. Förslagen handlar exempelvis om skolans personal, registerkontroll, elevers hälsa och elever med särskilda behov.
- Förutsättningarna för lärare och annan personal i skolan För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Större tillit till professionen För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Registerkontroll För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Elevers hälsa m.m. För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Elevers psykiska hälsa För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om integration (AU7)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 50 integrationsförslag. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om bosättningslagen, etableringsprogrammet och utanförskap. Att riksdagen avslår motionerna beror främst på pågående arbete och befintligt regelverk.
- Målet för integrationspolitiken m.m. För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Bosättningslagen För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Etableringsprogrammet För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Etableringsinsatserna För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Nyanlända kvinnors etablering För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Civilsamhällets betydelse för integrationen För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Kärnavfallsfonden täcker fler kostnader (FöU8)
Vad handlade det om?
Kommunerna ska i större utsträckning kompenseras för sina kostnader i samband med hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att fler av kommunernas kostnader ska täckas av kärnavfallsfonden. Beslutet innebär att kommunerna ska kunna få ersättning ur kärnavfallsfonden till exempel för insatser i samband med stegvis prövning av utbyggnaden av slutförvaret för radioaktivt driftavfall och använt kärnbränsle. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2024.
- Stödet till ideella föreningar För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Kommunernas övriga kostnader För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Skrivelse om en nationell strategi mot organiserad brottslighet har behandlats (JuU29)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om en nationell strategi mot organiserad brottslighet. Syftet med strategin är att tydliggöra inriktningen för arbetet mot organiserad brottslighet och minska de sårbarheter som brottsligheten utnyttjar. Regeringen anger fem mål som vägledande i arbetet: Stoppa kriminella karriärer, exempelvis motverka att unga rekryteras in i kriminalitet. Minska tillgången på illegala vapen och explosiva varor, exempelvis effektivisera arbetet mot smuggling. Slå sönder den kriminella ekonomin, exempelvis förhindra att offentliga medel utnyttjas. Bygga robusthet mot otillåten och otillbörlig påverkan, exempelvis ta fram en ny handlingsplan mot korruption. Säkerställa tillförlitliga identiteter och en effektiv informationsförsörjning, exempelvis förbättra möjligheterna att utbyta information. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till förslag i motioner, varav åtta är från den allmänna motionstiden 2023.
- Komplettering av strategin För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Förebyggande insatser För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Intensivövervakning med elektronisk kontroll För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Kommuners tillståndsplikt för kamerabevakning För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Regeringen bör se över valbarhet och folkbokföring vid kommunval (KU12)
Vad handlade det om?
Riksdagen riktar en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att utreda en fråga om valbarhet och folkbokföring. Riksdagen anser att det inte bör vara möjligt för en person som kandiderat i flera kommuner att ändra sin folkbokföring på eller i anslutning till valdagen i syfte att bli valbar och invald. Tillkännagivandet gjordes i samband med behandlingen av cirka 40 förslag i motioner om valfrågor från allmänna motionstiden 2023. Riksdagen sa nej till övriga förslag, som bland annat handlar om valsedelssystemet, väljare med synnedsättning eller annan funktionsnedsättning och incidentrapportering.
- Väljare med synnedsättning eller annan funktionsnedsättning För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Incidentrapportering För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om minoritetsfrågor (KU18)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 50 förslag i motioner om minoritetsfrågor från den allmänna motionstiden 2023. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i flera av de frågor motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om judiskt liv i Sverige, stärkta rättigheter för tornedalingar, kväner och lantalaiset, genomförandet av FN:s urfolksdeklaration, urfolksperspektivet i EU, stöd till organisationer, samisk rätt till mark och vatten, Sametinget och samiskt självstyre, satsningar på samernas språk och kultur och en samisk språklag.
- Judiskt liv i Sverige För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Genomförandet av FN:s urfolksdeklaration För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Stöd till organisationer För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- En samisk språklag För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Regeringen uppmanas att skapa en samlad ekosystembaserad förvaltning för klövvilt (MJU14)
Vad handlade det om?
Riksdagen uppmanar regeringen, genom ett tillkännagivande, att skapa en samlad förvaltning för klövvilt – till exempel älg och kronhjort – som tar hänsyn till ekosystemet. Syftet med en samlad klövviltsförvaltning ska bland annat vara att vårda viltstammarna, minska skador på skogar och grödor samt minimera antalet trafikolyckor med klövvilt. Riksdagen beslutade också att säga nej till 110 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2023 om jakt och viltvård. Motionerna handlar bland annat om förvaltning av varg och älg, översyn av jaktlagen, åtgärder mot illegal jakt, blyammunition och ersättning för rovdjursavvisande stängsel. Riksdagen anser att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
- Samlad vilt- och klövviltsförvaltning För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Älgförvaltning För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Vargförvaltning För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Blyammunition För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om regional utveckling (NU12)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner om regional utveckling från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om insatser för regional utveckling och tillväxt, samt kommersiell service. Det finns också förslag om att regionerna och kommunerna ska få behålla mer av de värden som genereras av lokala naturresurser, exempelvis regionalisering av fastighetsskatten samt ekonomisk ersättning för vind- och vattenkraft och annan förnybar elproduktion. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående arbete.
- Insatser för regional utveckling och tillväxt För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Återföring av medel och produktionsvärden från naturresurser För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Rapport om det nationella smittskyddet (SoU7)
Vad handlade det om?
Riksrevisionen presenterar i en rapport sin granskning av det nationella smittskyddet. I en skrivelse till riksdagen redogör regeringen för sina bedömningar och åtgärder som man gjort med anledning av Riksrevisionens rapport. Regeringen vill att ansvaret för vårdhygien förtydligas i smittskyddsarbetet. Dessutom vill regeringen förbättra tillgången till vårddata för att på så sätt kunna ha en bättre beredskap och ett effektivare smittskydd. I skrivelsen till riksdagen poängterar regeringen att det pågår utredningsarbete inom området smittskydd och vårddata. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att riksdagen avslutade ärendet.
- Smittskyddsfrågor För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Skrivelse om verksamheten i Europeiska unionen har behandlats (UU10)
Vad handlade det om?
Regeringen har lämnat en skrivelse om verksamheten i EU under 2023. Riksdagen riktar en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande till regeringen med anledning av motionsyrkanden om en översyn av reglerna för EU:s sanktioner mot terrorism. Riksdagen anser att regeringen bör verka för att EU ska uppdatera dessa regler så att det blir enklare att terroristlista organisationer som bedriver en statsunderstödd terrorism. Regeringen bör i samband med detta även verka för att EU ska terroristlista iranska Islamiska revolutionsgardet. Riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet, och säger nej till övriga motioner.
- EU:s utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Sanktioner mot Ryssland För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Översyn av sanktionerna mot terrorism Emot utskottets förslag MModeraterna röstade emot
- Kriget i Gaza För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om mänskliga rättigheter (UU14)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till förslag om mänskliga rättigheter som kommit in i motioner under den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete pågår i de frågor som förslagen tar upp. Förslagen handlar om yttrandefrihet, minoriteter och storskalig miljöförstöring, så kallad ekocid.
- Yttrandefrihet För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Politiska fångar För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Minoriteter För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Storskalig miljöförstöring s.k. ekocid För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Riksdagen uppmanar regeringen att se över om det bör införas särskilda formkrav för vissa fullmakter (CU11)
Vad handlade det om?
Riksdagen riktar en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att se över om det bör införas särskilda formkrav för fullmakter som gäller större ekonomiska åtaganden, till exempel stora lån, och återkomma till riksdagen i frågan. För en fullmakt finns i de flesta fall inga särskilda formkrav, vilket är något som kan utnyttjas i förhållande till utsatta personer. När det gäller större ekonomiska åtaganden, exempelvis vid stora lån, anser civilutskottet att formkrav för fullmakter framstår ett användbart verktyg för att stärka det förebyggande arbetet mot mäns våld mot kvinnor, och då närmare bestämt det ekonomiska våldet. Formkrav för fullmakter skulle också skydda andra utsatta personer, till exempel den som inte har möjlighet att sköta sina bankärenden på egen hand. Formkrav skulle även minska risken för förfalskningar. Tillkännagivandet har gjorts i samband med behandlingen av motioner i olika konsumenträttsliga frågor från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen avslog övriga motionsyrkanden.
- Marknadsföring via telefon För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om mark- och vattenområden (CU16)
Vad handlade det om?
Riskdagen sa nej till cirka 100 förslag i motioner om frågor som rör hushållningen med mark- och vattenområden som inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om nationell samordning av havsplaner och riksintressen samt om skyddet av vattenområden och dricksvattenintäkter Riksdagen hänvisar till pågående arbete och de befintliga lagar och regler som finns.
- Skyddet av vattenområden och dricksvattentäkter För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Frågor om allmänna vattentjänster För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om personalförsörjning (FöU3)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag om personalförsörjning i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i de frågor som förslagen gäller. Förslagen handlar om bland annat personal- och kompetensförsörjning inom totalförsvaret, könsfördelning och jämställdhet, civilplikt och frivilliga försvarsorganisationer.
- Totalförsvarsplikt För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Försvarsmaktens personalförsörjning och förmåga att rekrytera och behålla personal För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Systemet med adjutanter För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Skatt på spel höjs (SkU19)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att höja punktskatten på spel från 18 till 22 procent av vinsten för varje beskattningsperiod. En beskattningsperiod är en kalendermånad. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2024.
- Säkerställd finansiering och översyn För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Ja till utvidgat utreseförbud för barn (SoU24)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till ett mer omfattande utreseförbud för barn och unga. Med nuvarande lagstiftning ska utreseförbud utfärdas om det finns en påtaglig risk att en person under 18 år förs utomlands för att ingå äktenskap eller för att könsstympas. Regeringens lagförslag innebär att beslut om utreseförbud även ska kunna ska kunna tas om det finns en påtaglig risk för att ett barn förs utomlands och barnets hälsa eller utveckling skadas under utlandsvistelsen på grund av omständigheter som kan leda till vård enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. Det kan till exempel handla om så kallade uppfostringsresor, omvändelseförsök eller barn som vill lämna Sverige för att ansluta sig till terroristorganisationer och andra kriminella organisationer. Förslaget innebär också att uppgifter om barn med utreseförbud ska omfattas av sekretess hos Polismyndigheten, eftersom det kan handla om känsliga uppgifter om barns personliga förhållanden. Enligt förslaget ska även straffansvaret för egenmäktighet med barn utvidgas till att gälla när ett barn under 15 år förs bort eller undanhålls för att hindra att vård enligt LVU inleds. Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2024.
- Förutsättningar för utreseförbud För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Stöd till barn som förts utomlands och socialtjänstens förutsättningar För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Elektroniska kommunikationstjänster och besök ska begränsas och kontrolleras på särskilda ungdomshem (SoU25)
Vad handlade det om?
Säkerheten och tryggheten på särskilda ungdomshem ska öka. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om åtgärder. Bland annat föreslås att Statens institutionsstyrelses (Sis) särskilda ungdomshem ska vara indelade i säkerhetsnivåer. De som med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga vårdas på ett särskilt ungdomshem med förhöjd säkerhetsnivå och de som avtjänar sluten ungdomsvård enligt lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård, ska endast få använda elektroniska kommunikationstjänster såsom exempelvis mobiltelefoni och internet, för att stå i förbindelse med en annan person om utrustningen erbjudits av Sis, godkänts av Sis och om det anses lämpligt. Sis föreslås också få utökade möjligheter att besluta om begränsningar och kontroll av besök. Ett besök ska till exempel kunna villkoras med att besökaren genomgår kroppsvisitation av säkerhetsskäl om det är nödvändigt. Sis ska också kunna undersöka om den som barnet eller den unga vill kommunicera med eller få besök av, är dömd eller misstänkt för brott. Lagändringarna börjar gälla den 15 maj 2024.
- Användning av elektroniska kommunikationstjänster under avtjänande av sluten ungdomsvård på ett särskilt ungdomshem För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Kroppsvisitation av besökare För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Uppföljning och utvärdering av reformen För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Skrivelse om statens arbete med väntetider i vården har behandlats (SoU8)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen, som handlar om Riksrevisionens rapport om statens arbete med väntetider i vården. Riksrevisionen har granskat om flera av de styrmedel som regeringen använt för att korta ner vårdköerna har varit effektiva. Styrmedlen är: Vårdgarantin, som syftar till att tillhandahålla vård inom vissa tidsgränser. Kömiljarden 2009–2014, som innebar att staten betalade ut en miljard kronor årligen mellan 2009–2014. Pengarna fördelades till regioner utifrån hur väl de uppfyllde krav som var kopplade till vårdgarantins tidsgränser inom specialistvården. Standardiserade vårdförlopp inom cancervården (SVF), som bland annat beskriver vilka utredningar och första behandlingar som ska göras vid viss cancerdiagnos. Granskningen gäller även om dessa styrmedel har påverkat målet om en jämlik vård efter behov. Regeringen välkomnar granskningen och delar Riksrevisionens uppfattning att det finns ett behov av att se över effektiviteten i syfte att stärka patientens ställning och betydelsen av vårdgarantin som statligt styrmedel. I skrivelsen redovisar regeringen vidtagna och planerade åtgärder som ligger i linje med Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till motionsyrkanden.
- Fortsatt uppföljning och utvärdering För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Nationell vårdförmedling För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Utformningen av vårdgarantin För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om internationellt bistånd (UU8)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag i motioner om internationellt bistånd från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om reformer av biståndet och bistånd till Ukraina. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
- Reform av biståndet För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Regeringen uppmanas kartlägga orsaker till dödsolyckor i arbetslivet (AU8)
Vad handlade det om?
Orsakerna till det ökande antalet dödsolyckor i arbetslivet bör kartläggas och förslag tas fram för att minska riskerna på området. Särskilt fokus bör riktas mot de mest utsatta branscherna som exempelvis byggbranschen. Det menar riksdagen som beslutade att rikta en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om det. Slutsatserna av kartläggningen ska enligt tillkännagivandet användas i berörda myndigheters arbete i frågan och även i genomförandet av regeringens arbetsmiljöstrategi. Beslutet grundar sig i ett så kallat utskottsinitiativ från arbetsmarknadsutskottet. Det innebär att det är utskottet som tagit initiativ till förslaget och att det inte kommer från en proposition från regeringen eller motioner från ledamöterna som annars är det vanliga. Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 120 förslag i motioner om arbetsmiljö och arbetstid från den allmänna motionstiden 2023, bland annat med hänvisning till pågående arbete.
- Åtgärder för att minska riskerna för dödsolyckor i arbetslivet För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Sanktionsavgifter För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Arbetsmiljöbrott m.m. För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Arbetslivskriminalitet För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Tillträdesrätt för regionala skyddsombud m.m. För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Arbetstid För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om familjerätt (CU9)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 130 förslag i motioner om familjerätt från den allmänna motionstiden 2023. Bland annat hänvisar riksdagen till att arbete redan pågår i de frågor som förslagen tar upp. Förslagen handlar bland annat om en könsneutral föräldrabalk, antalet vårdnadshavare för ett barn, juridiskt biträde för barn och vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge vid våld i familjen.
- Könsneutral föräldrabalk För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Barnets hörande i vårdnadsmål För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Juridiskt biträde för barn För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Vissa frågor om namnbyte För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om kriminalvårdsfrågor (JuU17)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner om kriminalvårdsfrågor som inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om säkerhet inom Kriminalvården, villkorlig frigivning och avhopparverksamhet. Avhopparverksamhet innebär att stötta personer som har valt att lämna organiserad brottslighet. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående utredningsarbete inom området.
- Avhopparverksamhet för unga personer För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- En plan för utbyggnad av Kriminalvården För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Översyn av Kriminalvårdens organisation och verksamhet För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om unga lagöverträdare (JuU19)
Vad handlade det om?
Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 30 förslag i motioner om unga lagöverträdare som inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om häktning av barn, rekryteringen av barn och unga till kriminella gäng, lättade sekretessregler och frihetsberövande påföljder för unga. Utskottet hänvisar till pågående utredningsarbete och aviserade reformer inom området.
- Lättade sekretessregler För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Projekt mot nyrekrytering av barn och unga För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om straffrättsliga frågor (JuU20)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag i motioner om straffrättsliga frågor som inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om brott mot frihet och frid, sexualbrott och stärkt skydd för tjänstedjur. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom området.
- Fridskränkningsbrott För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Kontrollerande beteende För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Polisanställda får stärkt skydd (JuU28)
Vad handlade det om?
Poliser som arbetar mot den organiserade brottsligheten ska i vissa situationer kunna använda en annan uppgift än sitt eget namn när de undertecknar beslut och dokumenterar åtgärder. Det kan handla om beslut och dokumentationer kring ingripanden, visitationer och beslag av vapen, narkotika och pengar. Riksdagen sade ja till regeringens förslag på ändringar i polislagen och i offentlighets- och sekretesslagen. Polismyndigheten har flaggat för att polisanställda som arbetar mot de kriminella nätverken löper ökad risk att utsättas för hot, våld och repressalier. Även anhöriga till polisanställda riskeras att utsättas för angrepp från kriminella. De nya lagändringarna som gör det möjligt för en polisanställd att använda en annan uppgift än sitt namn är tidsbegränsade och gäller från den 30 april 2024 till och med den 29 april 2029.
- Regeringens lagförslag För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Utvärdering För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om kultur för alla (KrU10)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2023 om allas tillgång till kultur. Anledningen är bland annat att arbete pågår eller att åtgärder redan är vidtagna i de frågor som förslagen gäller. Förslagen handlar bland annat om scenkonstens villkor, tillgång till kultur och kulturutövning, och litteratur- och biblioteksfrågor.
- Scenkonstens villkor För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Tillgång till kultur och kulturutövning För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Kulturpolitik och kulturmyndigheter För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- En samisk nationalscen För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om idrott och friluftsliv (KrU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner om idrott och friluftsliv som inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om idrott i utsatta områden, stärkt antidopningsarbete, idrottsanläggningar och planer för friluftsliv. Riksdagen hänvisar exempelvis till pågående arbete och att förslagen till viss del redan är tillgodosedda.
- Idrott för alla För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Idrott i utsatta områden För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Trygga idrottsmiljöer För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Långsiktiga satsningar på friluftsliv För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Konsumentskyddet på spelområdet stärks (KrU9)
Vad handlade det om?
Nya regler ska stärka konsumentskyddet i samband med spel om pengar. Riksdagen sade ja till regeringens förslag som handlar om att begränsa de problem som spel om pengar orsakar såsom skuldsättning och missbruk. Ett skriftlighetskrav för telefonförsäljning av spel införs. Konsumenten måste efter telefonsamtalet skriftligt acceptera ett erbjudande för att avtalet ska vara giltigt. Beslutet innebär också att spelbolag med svensk spellicens får rätt att ta del av personuppgifter om ekonomi och hälsa som spelarna själva tillhandahållit, för att på så sätt kunna motverka överdrivet spelande. Dessutom innebär beslutet höjda sanktionsavgifter för spelbolag som bryter mot penningtvättslagen. De nya reglerna börjar gälla den 1 juni 2024.
- Spel på kredit För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Lotterier för allmännyttiga ändamål För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Reglering av politiska partiers lotterier För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Nationellt spelinstitut och nationell spelstrategi För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om naturvård (MJU12)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 190 förslag i motioner om det naturvårdspolitiska arbetet som inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om områdesskydd, artskydd och arbetet med invasiva främmande arter. En invasiv främmande art innebär en art som med människans hjälp flyttats från sin ursprungliga miljö och orsakar allvarlig skada på bland annat ekosystem och infrastrukturen i den nya miljön. Riksdagen hänvisar till pågående utrednings- och lagstiftningsarbete.
- Övervakning av vatten För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Övervakning av invasiva främmande arter För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Arbetet med att revidera strandskyddsregelverket För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Efterbehandlingsansvar för förorenade områden m.m. För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Rening av avloppsvatten För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om miljöfrågor (MJU13)
Vad handlade det om?
Riksdagen sade nej till cirka 120 förslag om olika miljöfrågor. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om miljöprövning och tillståndsprocesser, miljömålssystemet, offentlig upphandling, vindkraftsetablering, miljöbrott och ansvarsfrågor vid miljöföroreningar. Att riksdagen avslår motionerna beror främst på pågående arbete.
- Effektiva tillståndsprocesser För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Offentlig upphandling För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Ansvarsfördelning och ersättningskrav vid miljöföroreningar För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om högskolan (UbU14)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 130 förslag i motioner om högskolan från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar till exempel om akademisk frihet, tillgänglighet och utbildningars dimensionering. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående arbete.
- Värna akademisk frihet För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Grundlagsskydd För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Internationalisering För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Universitets och högskolors uppgifter För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Universitetsstatus För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Tillgänglighet För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Utbildningens genomförande För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om övergripande skolfrågor (UbU9)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 135 förslag i motioner om övergripande skolfrågor från den allmänna motionstiden 2023. Anledningen är bland annat gällande bestämmelser och pågående utredningar. Förslagen handlar exempelvis om åtgärder för att höja kunskapsresultaten, ansvars- och resursfördelningen i skolväsendet och fristående skolor.
- Jämlik och likvärdig skola För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Förbud mot kötid som urvalsgrund För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Förbud mot vinstuttag För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Offentlighetsprincipen i fristående skolor För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- It i skolan För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om polisfrågor (JuU16)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 210 förslag om polisfrågor. Motionerna har inkommit under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om prioriteringar av olika brott, polisens arbete med utsatta områden och gängkriminalitet. Att riksdagen avslog motionerna beror bland annat på pågående arbete och att riksdagen redan tagit ställning i vissa frågor.
- Polisens trygghetsskapande och brottsförebyggande uppdrag För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Polisernas placering För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Polisens inre organisation För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Polisens samarbete med försvarsmakten För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Åtgärder i utsatta områden För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om våldsbrott och brottsoffer (JuU18)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till drygt 100 förslag i motioner om våldsbrott och brottsoffer som kommit in under den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar bland annat om våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, kontaktförbud, stärkt skydd till brottsoffer och unga brottsoffer. Riksdagen hänvisar till pågående utredningsarbete och aviserade reformer inom området.
- Förundersökningar För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Brottsofferlag För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Stärkt skydd till sexualbrottsoffer För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Registerutdrag För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om processrättsliga frågor (JuU21)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om processrättsliga frågor som inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om häktning, hemliga tvångsmedel så som telefonavlyssning och kameraövervakning. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom området.
- Ökade möjligheter till kamerabevakning För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Sekretess för häktningsbeslut För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Skrivelse om en nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism har behandlats (JuU23)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om en ny samlad nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism. Syftet med strategin är att ge en långsiktig inriktning av arbetet i Sverige – lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Strategin delas in i fyra områden: förebygga – exempelvis minska tillväxten av våldsbejakande extremism genom att förebygga risken för radikalisering. förhindra – exempelvis förhindra möjligheter till finansiering och tillgång till vapen skydda – exempelvis arbeta med skyddet av det demokratiska samhället och fortsätta identifiera risker och sårbarheter hantera – exempelvis arbeta med hur attentat eller pågående dödligt våld ska hanteras, samt fokusera på vikten av ansvarsutkrävande och insatser till brottsoffer. Den nya strategin ersätter de tidigare strategierna mot våldsbejakande extremism och terrorism från 2015. Riksdagen menar att strategin skapar förutsättningar för ett brett och långsiktigt arbete på området och föreslår att riksdagen ska lägga regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.
- Blocköverskridande överenskommelse om våldsbejakande extremism och terrorism För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Fler konkreta insatser mot våldsbejakande extremism och terrorism För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om riksdagens arbetsformer (KU14)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till ett trettiotal förslag om riksdagens arbetsformer i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar bland annat om vice ordförande i riksdagens utskott, översyn av de förtroendevaldas villkor, flaggor i plenisalen, programmet vid riksmötets öppnande samt Riksdagsförvaltningens verksamhet.
- Antalet vice ordförande i utskott För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Svenska språket i riksdagen För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om ekonomisk familjepolitik (SfU12)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om ekonomisk familjepolitik som inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om de reserverade dagarna i föräldraförsäkringen, överlåtelse av föräldrapenningen, flerbarnstillägget i barnbidraget och bostadsbidraget. Riksdagen hänvisar till planerade och redan vidtagna åtgärder samt till pågående arbete inom området.
- Familjepolitikens inriktning För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Reserverade dagar För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Snabbhetspremien För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Bostadsbidrag och underhållsstöd För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om punktskatt och tullfrågor (SkU13)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag om punktskatter och tullfrågor. Motionerna har inkommit under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om skatterna på el, bränsle, fordon, kemikalier, alkohol, tobak och flygresor. Förslagen handlar också om Tullverkets befogenheter och verksamhet. Att riksdagen avslog motionerna beror bland annat på pågående arbete och att utskottet redan tagit ställning i vissa frågor.
- Skatt på drivmedel m.m. För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Vägskatt m.m. För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Trängselskatt För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Skatt på kemikalier För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Likvärdiga mål och riktlinjer för utförare av kommunal verksamhet (KU7)
Vad handlade det om?
Det program med mål och riktlinjer som fullmäktige ska anta för kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare, ska även omfatta verksamhet som bedrivs av kommuner och regioner i egen regi eller av vissa juridiska personer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Syftet är att likvärdiga villkor ska gälla för privata utförare som för kommuner och regioner, så långt det är möjligt. Även om det finns bestämmelser som reglerar kommuners och regioners ansvar för att följa upp den egna verksamheten så ställs inte samma krav på att formulera riktlinjer för den. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2024.
- Likvärdiga krav på mål och riktlinjer för utförare av kommunal verksamhet För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om äldreomsorg (SoU20)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner om äldreomsorg från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om en äldreomsorgslag, stärkt medicinsk kompetens i kommuner, bemanning och villkor i äldreomsorgen. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete.
- Äldreomsorgslag och stärkt medicinsk kompetens i kommuner För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Skrivelse om äldreomsorgens behov och utveckling För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Kunskapsbaserad vård och omsorg För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Äldrehälsovårdsprogram För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Det ska bli enklare att ändra kön (SoU22)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till socialutskottets förslag till en ny lag om vissa kirurgiska ingrepp i könsorganen och en ny lag om fastställande av kön i vissa fall samt ett förslag till lag om upphävande av lagen om fastställande av könstillhörighet i vissa fall. Förslagen innebär att processen för ändring av det kön som framgår av folkbokföringen särskiljs från processen för kirurgiska ingrepp i könsorganen. Det ska inte krävas något tillstånd från Socialstyrelsen för att få genomgå sådana kirurgiska ingrepp i könsorganen som syftar till att personens kropp ska stämma överens med könsidentiteten. Det ska bli enklare att ändra kön i folkbokföringen. En person som har fyllt 16 år ska få ändrat det kön som framgår av folkbokföringen efter en förenklad prövning av könsidentiteten. Förslaget som ligger till grund för beslutet är ett så kallat utskottsinitiativ. Det innebär att det är ett utskott som tagit initiativ till det och att det inte kommer från en regeringsproposition eller motioner från ledamöterna som annars är det vanliga. Lagarna börjar gälla den 1 juli 2025. Riksdagen riktar fyra tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om behovet av föreskrifter, nationellt kunskapsstöd, förebyggande av brottsligt agerande och uppföljning av tillämpningen. Omröstning om återförvisning Beslutet föregicks av en omröstning om huruvida ärendet skulle återförvisas till socialutskottet, det vill säga skickas tillbaka till utskottet för ytterligare beredning. Vid omröstningen om återförvisning röstade 94 ledamöter ja, 234 ledamöter röstade nej och 0 ledamöter avstod från att rösta. 21 ledamöter var frånvarande. Så röstade partierna i omröstningen om återförvisning Socialdemokraterna Ja – 1 röster, Nej – 96 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 9 Sverigedemokraterna Ja – 72 röster, Nej – 0 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0 Moderaterna Ja – 1 röster, Nej – 58 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 9 Vänsterpartiet Ja – 0 röster, Nej – 22 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 2 Centerpartiet Ja – 0 röster, Nej – 24 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0 Kristdemokraterna Ja – 19 röster, Nej – 0 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0 Miljöpartiet Ja – 0 röster, Nej – 17 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 1 Liberalerna Ja – 0 röster, Nej – 16 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0 Ledamöter utan partibeteckning Ja – 1 röster, Nej – 1 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0 Voteringsresultat - återförvisning till utskottet SoU22 (pdf, 289 kB)
- Förbättrade möjligheter att ändra kön För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om militära frågor (FöU4)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner om militära frågor från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om Försvarsmaktens organisation och förmåga och Försvarsmaktens samarbete med andra myndigheter. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete.
- Organisation och förmåga För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Nyetablering För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Försvarsmusiken För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Sanering och minskad miljöpåverkan För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Försvarsmaktens samarbete med andra myndigheter För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om samhällets krisberedskap (FöU7)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag om samhällets krisberedskap. Motionerna har inkommit under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om fredstida krisberedskap, skydd mot olyckor och information till allmänheten. Att riksdagen avslår alla motionerna beror på pågående arbete och befintlig lagstiftning.
- Organisering av frivilliga För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Klimatanpassning för krisberedskapen För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om cykelfrågor (TU12)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till ett sextiotal förslag i motioner om olika cykelfrågor som inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om infrastruktur och bestämmelser för cyklister samt insatser för cykling bland barn och unga och kombinerade resor med cykel. Riksdagen hänvisar till planerade och redan vidtagna åtgärder samt till pågående arbete.
- Mål för cykling För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Infrastruktur för cykling För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Bestämmelser för ökad säkerhet för cyklister För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om vägtrafik och fordon (TU13)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag om vägtrafik- och fordonsfrågor. Motionerna har inkommit under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om fossilfri fordonsflotta, tillgång till laddning, bilpooler och underhåll av vinterväg. Att riksdagen avslår alla motionerna beror på pågående arbetet och befintlig lagstiftning.
- En fossilfri fordonsflotta För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Besiktningsmarknaden för fordon För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Bilpooler För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Vägtrafikregistret För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om planering och byggande (CU15)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag om planering och byggande. Motionerna som inkommit under den allmänna motionstiden 2023 handlar bland annat om klimatfrågor i planeringen och återbruk av byggnader och material. Att riksdagen avslog motionerna beror bland annat på pågående arbete och befintligt regelverk.
- Klimatdeklaration för byggnader och gränsvärden för klimatutsläpp Frånvarande MModeraterna röstade för
Bilförsäljare måste informera om bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp (CU19)
Vad handlade det om?
Enligt en ny lag måste bilförsäljare informera konsumenter om bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp för de nya personbilar de har till försäljning eller långtidsuthyrning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Informationen om bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp ska finnas på försäljningsstället och i reklam för nya personbilar. Den nya lagen införs för att förtydliga genomförandet av ett EU-direktiv som sedan tidigare är genomfört genom Konsumentverkets allmänna råd. Lagen börjar gälla den 1 juli 2024.
- Uppföljning av den nya lagstiftningen Frånvarande MModeraterna röstade för
Polisen får befogenheter att söka efter vapen i säkerhetszoner (JuU13)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till ändringar i polislagen. Ändringarna innebär att polisen får utvidgade befogenheter att kroppsvisitera personer och genomsöka transportmedel för att söka efter vapen och andra farliga föremål inom ett visst område. Enligt förslaget ska Polismyndigheten kunna införa säkerhetszonerna och syftet är att skjutningar och sprängningar vid konflikter inom den kriminella miljön ska kunna motverkas mer effektivt.
- Regeringens lagförslag Frånvarande MModeraterna röstade för
- Dokumentation av ingripanden Frånvarande MModeraterna röstade för
- Tidsbegränsning och utvärdering Frånvarande MModeraterna röstade för
Nej till motioner om förenklade regler för företag (NU10)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner om regelförenkling för företag från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom området. Motionerna handlar bland annat om hur förenklingsarbetet bör bedrivas, handläggningstider och tillståndsprocesser samt genomförande av EU-lagstiftning i svensk rätt.
- Allmänt om regelförenkling för företag Frånvarande MModeraterna röstade för
- Handläggningstider och tillståndsprocesser Frånvarande MModeraterna röstade för
- Kontakter mellan företag och myndigheter Frånvarande MModeraterna röstade för
- Regelrådet och konsekvensutredningar Frånvarande MModeraterna röstade för
Nej till motioner om näringspolitik (NU11)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag i motioner om näringspolitik från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om företagsfrämjande, konkurrensfrågor och särskilda näringsgrenar och branscher. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete.
- Innovationsfrämjande åtgärder Frånvarande MModeraterna röstade för
- Företagsstöd Frånvarande MModeraterna röstade för
- Övrigt om företagsfrämjande åtgärder Frånvarande MModeraterna röstade för
- Insatser för vissa grupper Frånvarande MModeraterna röstade för
- Industrifrämjande åtgärder Frånvarande MModeraterna röstade för
Nej till motioner om mervärdesskatt (SkU14)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner om mervärdesskatt från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om förändringar av mervärdesskattesatser, undantag från mervärdesskatt och reglerna om frivillig beskattning av fastighetsupplåtelser. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete.
- Skattesatser inom kultur och turism och på drivmedel Frånvarande MModeraterna röstade för
- Frivillig beskattning för fastighetsupplåtelser Frånvarande MModeraterna röstade för
- Övriga mervärdesskattefrågor Frånvarande MModeraterna röstade för
Nej till motioner om skatteförfarande och folkbokföring (SkU15)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om skatteförfarande och folkbokföring från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom området. Motionerna handlar bland annat om synliga skatter och avgifter, F-skatt och näringsverksamhet samt skyddade uppgifter.
- Synliga skatter och avgifter Frånvarande MModeraterna röstade för
- F-skatt och näringsverksamhet Frånvarande MModeraterna röstade för
- Skatte- och avgiftskontroll m.m. Frånvarande MModeraterna röstade för
- Personalliggare Frånvarande MModeraterna röstade för
- Folkbokföring m.m. Frånvarande MModeraterna röstade för
Reglerna kring småskalig och gårdsnära slakt bör förenklas (MJU11)
Vad handlade det om?
Regeringen bör utreda hur reglerna för lokala mindre slakterier kan förenklas. Det menar riksdagen och beslutade därför att rikta ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det. Regeringen bör även utreda vilka ytterligare åtgärder som krävs för att öka antalet småskaliga slakterier och mobila slakterier, det vill säga flyttbara anläggningar som transporteras till gården, där slakten genomförs. Riksdagen menar att detta skulle motverka långa transporter av djur till slakt, samt bidra till att stödja det lokala och småskaliga jordbruket. Vidare ser riksdagen att det skulle möjliggöra djurhållning i fler delar av landet och öka utbudet av närproducerade livsmedel. Tillkännagivandet gjordes när riksdagen behandlade cirka 160 förslag i motioner om djurskydd från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen sa nej till övriga motioner.
- Transport av levande djur För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Uppfödning av slaktkyckling För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Veterinärer och djursjukvård För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Handel med sälprodukter bör tillåtas (NU13)
Vad handlade det om?
EU-förbudet mot handel med sälprodukter bör hävas. I ett så kallat tillkännagivande riktar riksdagen en uppmaning till regeringen om att den ska verka för ett undantag eller för att helt upphäva förbudet mot handel med sälprodukter. Säljakt är i dag tillåtet, men det är förbjudet med försäljning av sälprodukter. Riksdagen anser att EU-förbudet försvårar en ändamålsenlig förvaltning av Sveriges växande sälpopulation. Uppmaningen till regeringen grundar sig på förslag som lämnats in under den allmänna motionstiden 2023. Cirka 100 förslag i handelsfrågor har lämnats in. Motionerna handlar bland annat om internationell handel, EU:s inre marknad och hållbart företagande. Förutom tillkännagivandet om sälprodukter så sa riksdagen nej till de övriga förslagen.
- Inriktningen för svensk handelspolitik För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Exportfrämjande åtgärder för små och medelstora företag För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Exportfrämjande åtgärder för vissa branscher För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Hållbart företagande För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Skrivelse och motioner om elmarknadsfrågor har behandlats (NU9)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse av regeringen om Riksrevisionens rapport om statens åtgärder för utveckling av elsystemet samt 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen konstaterar att regeringen i huvudsak instämmer i Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer. Regeringen redovisar genomförda eller pågående åtgärder som helt eller delvis kan anses svara upp mot det som myndigheten efterfrågar. Motionerna handlar bland annat om nätutbyggnad, elområden, tillståndsprocesser, försörjningstrygghet samt om flexibilitet och stödtjänster. Riksdagen beslutade att lägga regeringens skrivelse till handlingarna och sa nej till motionerna.
- Övergripande om elmarknaden För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Nätanslutning För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om fri- och rättigheter (KU13)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till ett fyrtiotal förslag i motioner om fri- och rättigheter från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete. Motionerna handlar bland annat om att grundlagsskydda aborträtten, återkallelse av medborgarskap, diskriminering, skyddet av äganderätten, trossamfunds trygghets- och säkerhetsarbete, en livssynsöppen stat och föreningsfrihet.
- Diskriminering För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Trossamfunds trygghets- och säkerhetsarbete För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Föreningsfrihet För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om författningsfrågor (KU16)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om författningsfrågor från allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om medlemskapet i EU, subsidiaritetsprövningen inom EU och partifinansiering, reglering av lobbyister och ändring i lagstiftningen om karensregler för statsråd och höga statstjänstemän. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete.
- Medlemskapet i EU För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Partifinansiering För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Reglering av lobbyister För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Ändring i lagstiftningen om karensregler för statsråd och höga statstjänstemän För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om kultur och fritid för barn och unga (KrU8)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner om kultur och fritid för barn och unga från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om barns och ungas rätt till kultur och ungas levnadsvillkor. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete.
- Kultur för barn och unga För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Kulturskolan För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om fiske (MJU10)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag om fiskeripolitiken. Motionerna har inkommit under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om fiskekvoter, fiskeredskap, svensk fiskerinäring, fiskerikontroll och fritidsfiske. Att riksdagen avslår alla motionerna beror i första hand på att arbete pågår inom området.
- Vissa bevarandeåtgärder på svenskt territorialhav För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Fiskekvoter För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Selektiva redskap, bifångst och utkast För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Fiskerikontroll För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Vattenbruk För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om företag, kapital och fastighet (SkU12)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag om företag, kapital och fastighet i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till att riksdagen redan har tagit ställning i de aktuella frågorna eller att utredningar pågår.
- Utdelning och kapitalvinster till delägare i fåmansföretag För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Kapitalbeskattning m.m. För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Investeringssparkonto För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Avdrag för sponsring av idrott För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Riskskatt för kreditinstitut m.m. För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel (SoU11)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag i motioner om bland annat alkohol, narkotika och tobak från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om den svenska alkoholpolitiken och detaljhandelsmonopolet samt narkotikapolitiken. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete.
- ANDTS-strategin För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Svensk alkoholpolitik och detaljhandelsmonopolet För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Alkoholens skadeverkningar För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Kartläggning av narkotikasituationen i Sverige För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Förebyggande arbete mot missbruk bland unga För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om folkhälsa (SoU15)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag om folkhälsa i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de frågor som förslagen tar upp. Motionerna handlar bland annat om vaccinations- och allergifrågor, hälsosamma levnadsvanor och psykisk hälsa.
- Jämlik hälsa m.m. För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Hiv För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Vaccinationer För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Hälsosamma levnadsvanor För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Fritidskort För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Psykisk hälsa För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om barn och unga inom socialtjänsten (SoU18)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag i motioner om barn och unga inom socialtjänsten från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar till exempel om insatser och placeringsformer för barn och unga. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
- Hem för vård eller boende (HVB) och familjehem För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Säkerhet vid särskilda ungdomshem För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Ombud och stödperson till barn För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Barnfattigdom För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Förbud mot upphettade tobaksvaror med karaktäristisk smak (SoU9)
Vad handlade det om?
Det blir förbjudet med upphettade tobaksvaror med karakteristisk smak. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Upphettade tobaksvaror är något som hettas upp för att producera ett utsläpp som innehåller nikotin och andra kemikalier och som sedan inandas av användarna. Beroende på dess egenskaper, så kan det vara en rökfri tobaksvara eller en sådan man röker. Vidare ska regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, få meddela föreskrifter om vilka upphettade tobaksvaror som ska anses ha karakteristisk smak. Lagändringen bygger på ett EU-direktiv och föreslås börja gälla den 1 maj 2024.
- Information och hälsovarningar För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Folkhälsoeffekter För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om Mellanöstern och Nordafrika (UU15)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner om Mellanöstern och Nordafrika som inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Riksdagens bedömningar och ställningstaganden baseras på den aktuella situationen i regionerna samt på den information finns tillgänglig för närvarande.
- Generellt om Mellanöstern och Nordafrika För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Den israelisk-palestinska konflikten För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Bistånd till Palestina För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Iran För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering (AU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar bland annat om strategier för att nå ett jämställt samhälle, arbetet mot mäns våld mot kvinnor och mot hedersrelaterat våld och förtryck samt åtgärder mot diskriminering i arbetslivet. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom dessa områden.
- Strategier för att nå ett jämställt samhälle Frånvarande MModeraterna röstade för
- Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer Frånvarande MModeraterna röstade för
- Nollvision för mäns våld mot kvinnor Frånvarande MModeraterna röstade för
- Åtgärder för jämställdhet och mot diskriminering i arbetslivet m.m. Frånvarande MModeraterna röstade för
- Jämlikhetsdata Frånvarande MModeraterna röstade för
Nej till motioner om hyresrätt (CU17)
Vad handlade det om?
Riksdagen sade nej till cirka 80 förslag inom området hyresrätt. Motionerna som inkommit under den allmänna motionstiden 2023 handlar bland annat om hyressättning av bostadslägenheter, kooperativ hyresrätt och möjligheterna att säga upp lokalhyreskontrakt. Att riksdagen avslår alla motioner beror på pågående arbete och befintlig lagstiftning.
- Hyressättning av bostadslägenheter m.m. Frånvarande MModeraterna röstade för
- Förverkande av lokalhyresavtal Frånvarande MModeraterna röstade för
- Kooperativ hyresrätt Frånvarande MModeraterna röstade för
Skrivelse om verksamheten i Internationella valutafonden (IMF) 2023 har behandlats (FiU22)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som bland annat handlar om finansiell och monetär stabilitet, samt analys av den ekonomiska utvecklingen och institutionens utlåning. Riksdagen anser bland annat att Internationella valutafonden (IMF) har en mycket viktig roll när det gäller att identifiera och uppmärksamma risker för den finansiella stabiliteten. IMF fyller också en viktig funktion genom att med en hög grad av integritet och oberoende utvärdera såväl den globala ekonomin som enskilda länder. Med detta lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till cirka 80 förslag i motioner om finansmarknadsfrågor från allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om makrotillsyn, hushållens tillgångar och skulder, kreditupplysning och inkassoverksamhet samt kontanthantering och betaltjänster.
- Det andra amorteringskravet Frånvarande MModeraterna röstade för
- Hushållens tillgångar och skulder Frånvarande MModeraterna röstade för
- Transparens och likviditet på finansmarknaden Frånvarande MModeraterna röstade för
- Penningtvätt samt bank- och betalningsbedrägerier Frånvarande MModeraterna röstade för
Nej till motioner om tryck- och yttrandefrihet och om massmediefrågor (KU9)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till ett fyrtiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete. Motionerna handlar bland annat om översyn av brottet hets mot folkgrupp i grundlagarna, yttrandefrihet på internet och reglering av techjättarna, en granskningsfunktion för utländska direktinvesteringar i svenska medieföretag, begränsning av sökbarheten när det gäller vissa personuppgifter, språkbruket i radio och tv samt reklam riktad mot barn.
- Yttrandefrihet på internet och reglering av techjättarna För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Begränsa sökbarheten när det gäller vissa personuppgifter För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Reklam riktad mot barn För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om public service och film (KrU3)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner om public service och film från allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om förutsättningar och framtida villkor för filmpolitiken och public service. Riksdagen hänvisar till pågående utredningar både vad gäller public service och film.
- Framtidens filmpolitik För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om kulturarv (KrU5)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag i motioner om kulturarv från allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om museer, fornminnen och krisberedskap. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående arbete.
- Arkivutredningen För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Krisberedskap För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Digitalisering För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Minoritetsspråk och minoritetskultur För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Skrivelse om reduktionsplikten för bensin och diesel har behandlats (MJU8)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av huruvida reduktionsplikten bidrar till att nå klimatpolitiska mål på ett effektivt sätt eller inte. Riksrevisionen har granskat den tidigare utformningen av reduktionsplikten, det vill säga innan beslut fattades om att sänka och slopa reduktionsnivåerna för bensin och diesel. Riksrevisionens övergripande slutsats är att reduktionsplikten delvis bidrar till att nå klimatpolitiska mål på ett effektivt sätt. Riksrevisionen lämnade även rekommendationer till regeringen och Energimyndigheten. I sin skrivelse instämmer regeringen i Riksrevisionens iakttagelser om att reduktionsplikten delvis kan bidra till klimatpolitiska mål på ett effektivt sätt men att den i sin nuvarande utformning inte är genomförbar. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Konsekvenser av sänkta reduktionsnivåer För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Utformning av reduktionsplikten För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Åtgärder för att uppnå klimatmålen För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om det schabloniserade föräldraavdraget (SoU26)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till tre förslag i motioner om det schabloniserade föräldraavdraget från allmänna motionstiden 2023 med hänvisning till pågående arbete.
- Det schabloniserade föräldraavdraget För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om yrkestrafik och taxi (TU9)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner om olika yrkestrafik- och taxifrågor från allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om tillsyn, kontroll och översyn. Riksdagen hänvisar bland annat till planerade eller redan vidtagna åtgärder. Samt pågående utrednings- och beredningsarbete.
- Reglering och kontroll av åkerinäringen För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Beställaransvar För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Säkra rast- och uppställningsplatser För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Dispens för vissa fordonstransporter För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Översyn av taxibranschen För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Kontroller och tillsyn inom taxibranschen För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Vissa arbetsmiljöfrågor inom åkeri- och taxibranschen För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om kommunala och regionala frågor (KU15)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner om kommunala och regionala frågor från allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om asymmetrisk ansvarsfördelning, ett nytt frikommunförsök och kommunala bolag. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete.
- Nytt frikommunförsök För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Skrivelse om statlig bidragsgivning till civilsamhället har behandlats (KrU2)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen, som handlar om Riksrevisionens rapport om statlig bidragsgivning till civilsamhället. Riksrevisionen har granskat om statens bidragsgivning till civilsamhället har varit effektiv. Den övergripande slutsatsen är att de granskade myndigheternas bidragsgivning inte är tillräckligt effektiv och att en utökad kontroll är nödvändig för att upprätthålla och i viss mån återuppbygga förtroendet för de statliga bidragssystemen. Riksrevisionen lämnar i rapporten ett antal rekommendationer till regeringen. Bland annat att ge bidragsgivande myndigheter i uppdrag att utveckla och stärka sin kontroll, exempelvis genom att öka antalet riskbaserade verksamhetsbesök. Ett annat förslag är att ge bidragsgivande myndigheter i uppdrag att förbättra bidragsmottagarnas möjligheter att leva upp till bidragskraven, exempelvis genom att tillhandahålla grundläggande utbildning om vilka krav som ställs på bidragsmottagande organisationer. Regeringen välkomnar granskningen och instämmer i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser. I skrivelsen redovisar regeringen vidtagna och planerade åtgärder som ligger i linje med Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till motionsyrkanden.
- Central databas för bidrag, utvärdering av den nationella stödfunktionen och ökad insyn För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Lag om demokrativillkor För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om folkbildning (KrU4)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner om folkbildning från allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om att värna folkbildningen, bidragsmodellen för studieförbund och om att främja folkbildning i hela landet. Riksdagen hänvisar bland annat till att motionsyrkandena till viss del är tillgodosedda.
- Värna folkbildningen För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Uppföljning och konsekvensanalys För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om offentlig förvaltning (KU8)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner om offentlig förvaltning från allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om främjande av demokrati, statlig anställning, korruption och skydd av beslutsfattare. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående arbete.
- Främjande av demokrati För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Korruption För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- En utredning av rasism i offentlig verksamhet För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om livsmedelspolitik kopplade till bland annat beredskap (MJU9)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 100 motioner om livsmedelspolitik. Motionerna handlar bland annat om livsmedelskedjans beredskapsarbete. Riksdagen hänvisar bland annat till att det redan pågår arbete inom området, exempelvis i utredningar och i Regeringskansliet.
- Primärproduktionens roll i totalförsvaret För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Beredskapsarbetet på gårdsnivå För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Ursprungsinformation på restaurang och i offentliga kök För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Övriga frågor om märkning m.m. För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Skrivelse om Samhalls samhällsuppdrag har behandlats (AU4)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning av Samhall Aktiebolag. Riksrevisionen bedömer att både regeringens och Samhalls styrning alltför mycket har prioriterat affärsmässig utveckling framför utveckling av de anställdas arbetsförmåga. Myndighetens övergripande slutsats är att Samhall inte uppfyller hela sitt samhällsuppdrag. Riksdagen välkomnar såväl granskningen som att regeringen nyligen beslutat att tillsätta en utredning med uppdrag att göra en bred översyn av Samhalls uppdrag, verksamhet och förutsättningar. Med detta beslutade riksdagen att avsluta ärendet genom att lägga skrivelsen till handlingarna.
- Riksrevisionens rapport om Samhalls samhällsuppdrag För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Samhalls organisationsform m.m. För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om bland annat skadestånd (CU10)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 40 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2023. En del av motionerna handlar om ersättningsrättsliga frågor, det vill säga frågor om försäkringar och skadestånd. Andra motioner handlar om insolvens- och utsökningsrättsliga frågor, det vill säga vad som ska gälla för personer och företag som inte kan betala sina skulder. Bland annat föreslås att frågan om skadeståndsansvar för skador som orsakas genom användning av AI ska utredas och att normalbeloppen vid löneutmätning ska kunna justeras oftare än idag. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete.
- Skadeståndsansvar kopplat till AI För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Barnkonsekvensanalys av det insolvensrättsliga regelverket För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om bostadspolitik (CU13)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till de cirka 150 motioner som inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar bland annat om åtgärder för fler bostäder, energieffektivisering av bostäder samt styrning och uppföljning av kommunernas arbete med klimatanpassning. Riksdagen hänvisar till att det redan pågår ett arbete på området samt att vissa åtgärder redan är vidtagna.
- Åtgärder för fler bostäder För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om statlig förvaltning och statistikfrågor (FiU25)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 25 förslag om statlig förvaltning och statistikfrågor. Motionerna handlar bland annat om den statliga myndighetsstrukturen, statliga myndigheters kostnader, digitalisering och IT inom den statliga förvaltningen och staten som arbetsgivare. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående beredningsarbete och till att den statliga förvaltningspolitiken i stor utsträckning bygger på att myndigheterna själva avgör hur verksamheten ska organiseras för att på bästa sätt tillgodose samhällets behov.
- Den statliga myndighetsstrukturen För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Lokal statlig service För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Staten som arbetsgivare För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om offentlig upphandling (FiU34)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner om offentlig upphandling från allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om hur regelverket för offentlig upphandling är utformat, sociala kriterier och djurskydd. Riksdagen hänvisar bland annat till att motionsyrkandena till viss del är tillgodosedda.
- Små och medelstora företag För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Antal underleverantörer och skäliga villkor För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Upphandling, oseriösa aktörer och nationell säkerhet För utskottets förslag MModeraterna röstade för
EU-förslag om stärkt polissamarbete kring människosmuggling kritiseras delvis (JuU30)
Vad handlade det om?
EU-kommissionen har föreslagit en ny förordning om förstärkning av polissamarbetet för att förebygga, upptäcka och utreda migrantsmuggling och människohandel och om förstärkning av Europols stöd till förebyggande och bekämpande av sådana brott samt om ändring av förordning (EU) 2016/794. Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Principen innebär att EU bara får agera om målen för en planerad åtgärd inte kan uppnås av medlemsstaterna eller om målen kan uppnås bättre genom att åtgärden vidtas på EU-nivå. Principen värnar medlemsstaternas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. Riksdagen ställer sig positivt till förslagets ansats och menar att det finns ett stort behov av reglering på EU-nivå för att på ett mer effektivt sätt än idag bekämpa smuggling av migranter och människohandel. Utskottet anser dock att EU-kommissionens förslag i vissa delar är för långtgående och därför strider mot subsidiaritetsprincipen. Det gäller vissa delar i förslagen om utökningen av Europols operativa befogenheter och förslaget som innebär en skyldighet för medlemsstaterna att inrätta särskilda avdelningar inom de nationella brottsbekämpande myndigheterna. Mot bakgrund av detta beslutade riksdagen att lämna sina synpunkter i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, ministerrådets och EU-kommissionens ordförande.
- Förslag till förordning om stärkt polissamarbete i fråga om människosmuggling och att stärka Europols stöd för att förebygga och motverka sådan brottslighet För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om arbetskraftsinvandring (SfU11)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till ett trettiotal förslag i motioner om arbetskraftsinvandring från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete. Motionerna handlar om arbetsmarknadsprövning, villkor för arbetstillstånd, att attrahera arbetskraft och förhindra utnyttjande och missbruk, uppehållstillstånd för forskning och studier med mera.
- Arbetsmarknadsprövning För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Villkor för arbetstillstånd För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Förhindra utnyttjande och missbruk För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Ett års prövotid för A-traktorkort (TU7)
Vad handlade det om?
Ett års prövotid ska införas för körkort klass AM, det vill säga körkort för moped klass 1 (kallas ibland EU-moped), A-traktorer och mopedbilar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Med nuvarande lagstiftning gäller inte någon prövotid för AM-körkort. Det innebär att den som kör exempelvis A-traktor på ett felaktigt sätt och får körkortet indraget, bara behöver vänta en viss tid för att sedan få tillbaka körkortet. Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2024. Vidare sa riksdagen nej till cirka 120 förslag i motioner om trafiksäkerhet från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till planerade eller redan genomförda åtgärder.
- Insatser mot alkohol och droger i trafiken För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Trafiksäkerhet vid vägarbeten och räddningsinsatser För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Trafiksäkerhet för mopedbilar och A-traktorer För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om forskning (UbU15)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 80 förslag i motioner om forskning från allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om forskningens frihet, fördelning av forskningsmedel och rymdverksamhet. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående arbete.
- Forskningens frihet och säkerhetsfrågor För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Resursfördelning och forskningsfinansiering För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Forskare och doktorander För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Särskilda forskningssatsningar och samarbeten För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Rymdforskning och rymdverksamhet För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om studiestöd (UbU7)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag om studiestöd. Motionerna handlar om bland annat villkoren inom studiestödssystemet, studiemedel för omställning, vidareutbildning och avskrivning av studielån. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser, pågående arbete och vidtagna åtgärder.
- Villkor för studiemedel För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Avskrivning av studielån För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om kommunala frågor (FiU26)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag om kommunala frågor. Motionerna handlar om bland annat det ekonomiska utjämningssystemet, välfärdens långsiktiga finansiering, vinster inom välfärdens verksamheter, riktade statsbidrag, kommunala tillsynsavgifter, lagen om valfrihet, villkor för aktörer inom välfärden, redovisning av hur skattemedel används, idéburna aktörer och kunskapsspridning inom kommunsektorn. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående utredningsarbete.
- Det kommunalekonomiska utjämningssystemet För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Välfärdens långsiktiga finansiering För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Vinster inom välfärdens verksamheter För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Kommunala tillsynsavgifter För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Idéburna aktörer inom välfärdens verksamheter För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Skrivelse om integritetsskydd vid signalspaning har behandlats (FöU5)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Signalspaning är en del av Sveriges försvar och skydd mot terrorism och är reglerad i lag. Det är Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, Siun, som kontrollerar att försvarsunderrättelseverksamhet bedrivs i enlighet med de lagar och förordningar som finns. För att skydda den enskildas personliga integritet finns det tydliga regler för hur signalspaning får bedrivas. Regeringen bedömer att Siuns granskning av den signalspaning som bedrivits 2022 fungerat väl. Riksdagen delar regeringens uppfattning att signalspaningsverksamheten är en nödvändig och integrerad del av Sveriges försvar och skydd mot terrorism, och att det i en demokratisk rättsstat krävs ett väl fungerande integritetsskydd i sammanhanget. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till motionsyrkanden.
- En utvecklad strategi för signalspaning För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- En ändamålsenlig underrättelseverksamhet För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Myndigheternas användning av hemliga tvångsmedel under 2022 (JuU9)
Vad handlade det om?
Varje år redovisar regeringen i en skrivelse till riksdagen hur de brottsbekämpande myndigheterna använder hemlig avlyssning och andra hemliga tvångsmedel. Nu har riksdagen behandlat skrivelsen om användningen under år 2022. Den handlar om hur Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Tullverket och Säkerhetspolisen har använt sig av hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, övervakning av elektronisk kommunikation, kameraövervakning och rumsavlyssning. Under 2022 gavs 4 108 tillstånd till hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, 13 146 tillstånd till hemlig övervakning av elektronisk kommunikation, 239 tillstånd till hemlig kameraövervakning och 79 tillstånd till hemlig rumsavlyssning. De hemliga tvångsmedlen användes 2022 framför allt vid misstanke om narkotikarelaterad brottslighet och våldsbrott. Riksdagen anser i likhet med regeringen att de hemliga tvångsmedlen fyller en viktig funktion för att utreda brott och att redovisningen visar att de hemliga tvångsmedlen har varit till nytta. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Uppgifter om underrättelser till enskilda För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om skogspolitik (MJU7)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 80 förslag i motioner om skogspolitik från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om hållbart brukande av skogen, skogsbrukets roll i bioekonomin och åtgärder för skydd av skog. Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är bland annat att arbete redan pågår på området.
- Hållbart brukande av skogen För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Skogsbrukets roll i bioekonomin För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Skogsbruksmetoder För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Artskydd och skogsbruk För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om immaterialrätt (NU7)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag om immaterialrättsliga frågor, det vill säga det område inom juridiken som bland annat reglerar rättigheter till intellektuella prestationer som till exempel design, litteratur, varumärken och uppfinningar. Motionerna handlar exempelvis om en översyn av de immaterialrättsliga regelverken i ljuset av utvecklingen av artificiell intelligens (AI), stöd vid patentintrång, kunskapsfrämjande insatser på immaterialrättens område och en ny strategi om innovation och immaterialrätt. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar till olika insatser och pågående arbete.
- Upphovsrätt och AI För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Övriga frågor som rör upphovsrätt För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Övriga frågor som rör patent För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Ny strategi om innovation och immaterialrätt För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om mineralpolitik (NU8)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 43 förslag i motioner om mineralpolitik från den allmänna motionstiden 2023. Detta med hänvisning bland annat till pågående utredningar, redan gjorda insatser och en av regeringen utlovad mineralstrategi. Motionerna handlar bland annat om tillstånd och tillståndsprocesser, förbud mot utvinning, äganderätt och ersättning samt om innovationskritiska metaller och mineral.
- Övrigt om förbud mot utvinning För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Mineralersättning För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Tillgänglighet och kartläggning För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Ny eller reviderad mineralstrategi För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om socialavgifter (SfU10)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till nio förslag om socialavgifter. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om nedsättning av socialavgifter och undantag från avgiftsskyldigheten för friluftsorganisationer. Riksdagen hänvisar bland annat till att utredningsarbete pågår.
- Socialavgifter För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Undantag från avgiftsskyldigheten för friluftslivsorganisationer För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om gymnasieskolan (UbU12)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 57 förslag i motioner om gymnasieskolan från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om utbildning i gymnasieskolan samt om studie- och yrkesvägledning och drogtester i skolväsendet. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående utredningar.
- Utbildningens dimensionering För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Försöksverksamhet med branschskolor För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Övriga frågor om branschskolor För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Estetiska ämnen För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Drogtester i skolväsendet För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om förskolan (UbU8)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner om förskolan från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om kvalitet och förutsättningar i förskolan, om deltagande i förskola och annan pedagogisk verksamhet. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående utredningar.
- Övergripande förutsättningar För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Kvalitet i förskolan För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Barngruppernas storlek i förskolan För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om arbetsrätt (AU5)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 45 förslag i motioner om arbetsrätt från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om tidsbegränsade anställningar, sysselsättningsgrad och rätt till ledighet. Riksdagen hänvisar bland annat till att det gällande regelverket inte är i behov av de förändringar som föreslås och till parternas ansvar på den svenska arbetsmarknaden.
- Sysselsättningsgrad För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Arbete via digitala plattformar För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Rätten att kvarstå i anställningen För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Entreprenörsansvar För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Den svenska arbetsmarknadsmodellen och EU För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Global Deal För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Persontransporter utan id-handlingar kan förbjudas tillfälligt (JuU11)
Vad handlade det om?
Regeringen ska kunna införa regler om tillfälliga förbud att transportera personer utan giltiga id-handlingar till Sverige från andra stater. Regeringen ska också kunna införa sanktionsavgifter för de transportföretag som bryter mot förbudet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ett förbud ska få införas endast om det – på grund av händelser inom migrationsområdet – har uppstått en allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet, och om reglerna behövs för att viktiga samhällsfunktioner lättare ska kunna fullgöra sina uppgifter. Den nya lagen börjar gälla den 1 mars 2024.
- Tillfälliga förbud att transportera personer utan giltiga identitetshandlingar till Sverige För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om vapenfrågor (JuU14)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 19 förslag om vapenfrågor. Motionerna handlar om bland annat genomförandet av ändringarna i EU:s vapendirektiv, vapenlicensfrågor och vapenamnesti. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående utredningsarbete.
- Genomförande av ändringarna i vapendirektivet För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Vapenamnesti För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om terrorism (JuU15)
Vad handlade det om?
Riksdagen sade nej till cirka 20 förslag som handlar om åtgärder mot terrorism. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om en nationell samling mot våldsbejakande extremism och terrorism och om utvisning. Bakgrunden till utskottets ställningstagande om den nationella samlingen är att regeringen nyligen tagit fram en ny nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism. Dessutom har regeringen givit flera myndigheter i uppdrag att intensifiera arbetet mot terrorism och att utveckla sitt myndighetssamarbete.
- Nationell samling mot våldsbejakande extremism och terrorism För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Utvisning i rikets intresse m.m. För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende stärks (SoU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till nya regleringar för att förbättra skyddet för och stödet till personer som behöver skyddat boende och stärka barnrättsperspektivet för barn som följer med en vårdnadshavare till ett skyddat boende. Lagändringarna innebär bland annat att skyddat boende ska regleras i socialtjänstlagen. Barn som följer med en vårdnadshavare till ett skyddat boende ska bedömas och beviljas insatsen individuellt, och socialnämnden ska ansvara för att tillgodose barnets behov av stöd- och hjälpinsatser. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2024.
- Tillståndsplikt för skyddat boende För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Kvinnojourernas verksamhet För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Skäl för begränsning av umgänge och hemlighållande av vistelseort För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Uppföljning och återrapportering av effekten av tillståndsplikt För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Vinstdrivande respektive icke vinstdrivande aktörer För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om försvarspolitik och totalförsvar (FöU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner om försvarspolitik och totalförsvar från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlade till exempel om det militära och civila försvaret, försvarsmaterielförsörjning och internationellt samarbete. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
- Försvarspolitisk inriktning och totalförsvaret För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Nationella säkerhetsintressen För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Civilt försvar och förmåga För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Återbetalningsskyldighet i brottmål skärps (JuU8)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till att skärpa återbetalningsskyldigheten i brottmål. Lagändringarna innebär bland annat att den som är dömd för brott ska kunna bli skyldig att återbetala ett belopp som är dubbelt så stort som det belopp personen skulle ha fått betala i rättshjälpsavgift. Lagändringarna ska börja gälla den 1 mars 2024.
- Skärpt återbetalningsskyldighet i brottmål För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Skrivelse om statligt företagsägande har behandlats (NU4)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om 2023 års redogörelse för företag med statligt ägande. Riksdagen framhåller betydelsen av den årligt återkommande skrivelsen och understryker vikten av att regeringen fortsätter att utveckla innehållet i den så att riksdagen får en god bild av utvecklingen i företagen med statligt ägande. Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om bland annat statens ägande och förvaltning av företag, som lämnats under den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen lade därmed skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Översyn av statens företagsägande För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Övrigt om statens ägande och förvaltning För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Lernia AB För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- AB Svensk Bilprovning För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Skrivelse om etablering av myndigheter utanför Stockholm har behandlats (NU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om etablering av myndigheter utanför Stockholm. Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringens lokalisering av myndigheter på orter utanför Stockholm under perioden delvis har levt upp till riksdagens avsikter. Riksrevisionen bedömer att lokaliseringsbesluten har medfört ett litet men positivt bidrag till regional utveckling samtidigt som regeringens lokaliseringsbeslut inte har äventyrat myndigheternas möjligheter att bedriva sin verksamhet effektivt på lång sikt. I sin skrivelse instämmer regeringen i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser. Regeringen arbetar kontinuerligt med frågan om statlig närvaro i hela landet. En viktig utgångspunkt för regeringen är att myndigheter kan bedriva sin verksamhet effektivt oavsett var de är lokaliserade. Detta är något som regeringen följer inom ramen för den löpande myndighetsstyrningen. Riksdagen ser positivt på att regeringen kontinuerligt arbetar med frågan om statlig närvaro i hela landet. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet, och avslog motionerna.
- Ett program för ny- och omlokalisering För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Lokalisering av olika funktioner För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Övrigt om lokalisering av statliga myndigheter För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om kollektivtrafikfrågor (TU5)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till ett femtiotal förslag i motioner om olika kollektivtrafikfrågor från den allmänna motionstiden 2023. Detta i första hand med hänvisning till genomförda eller pågående initiativ på området. Motionerna handlar bland annat om stärkt kollektivtrafik, jämställd och jämlik kollektivtrafik, biljettsystem och färdtjänst. Utskottet framhåller att kollektivtrafiken är ett viktigt medel för att uppfylla de klimat- och transportpolitiska målen.
- Stärkt kollektivtrafik För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Biljettsystem För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Färdtjänst För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om järnvägsfrågor (TU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om järnvägsfrågor från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till genomförda eller pågående initiativ inom området. Motionerna handlar bland annat om organiseringen av järnvägsunderhållet, järnvägens signalsystem, järnvägsskydd och Arlandabanan.
- Övergripande förutsättningar För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Organisering av järnvägsunderhåll För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Avgift vid tvist hos Allmänna reklamationsnämnden (CU7)
Vad handlade det om?
Regeringen ges möjlighet att införa en avgift vid prövning av en tvist hos Allmänna reklamationsnämnden. Riksdagen sa ja till regeringens förslag, som innebär en ändring i lagen om alternativ tvistlösning i konsumentförhållanden. Ärendetillströmningen till Allmänna reklamationsnämnden har ökat stadigt de senaste åren. Dessutom har ärendena blivit mer komplicerade och omfattande. I dag avvisas ungefär en tredjedel av ärendena, oftast på grund av att anmälaren inte har lämnat in de kompletteringar som behövs. I dessa fall lägger myndigheten resurser på ärenden som inte kommer att prövas i sak. Enligt regeringen finns det troligen ett samband mellan det stora antalet ärenden som avvisas till följd av uteblivna kompletteringar och det faktum att det i dag är kostnadsfritt att göra en anmälan. En avgift skulle därför sannolikt minska antalet anmälningar som inte kommer att prövas i sak. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2024.
- Avgift vid prövning av en tvist hos Allmänna reklamationsnämnden För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Genomförande av EU:s nya dricksvattendirektiv (MjU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i miljöbalken, livsmedelslagen och plan- och bygglagen. Lagändringarna innebär att kommuner ska lämna de uppgifter som behövs för att bedöma risker i tillrinningsområden för dricksvatten och att kommuner, fastighetsägare och nyttjanderättshavare ska lämna de uppgifter som behövs för att bedöma risker som uppkommer i ledningar, installationer och anordningar på fastigheter eller i byggnader som används för att distribuera dricksvatten. Lagförslaget innebär även att de som producerar eller tillhandahåller dricksvatten ska lämna uppgifter om dricksvattenkvaliteten. Därutöver införs en bestämmelse om marknadskontroll och en bestämmelse om villkor för att släppa ut och tillhandahålla byggprodukter avsedda att komma i kontakt med dricksvatten på marknaden. Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2024.
- Nationell lista över hälsofarliga ämnen För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Statligt stöd för att rena dricksvatten från PFAS För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Fördelning av vattenmyndigheternas arbetsuppgifter För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Krisberedskap och klimatförändringar För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Vissa ändringar i regelverket om säkerhetsärenden enligt utlänningslagen (SfU8)
Vad handlade det om?
Främlingspass – som i vissa fall kan utfärdas till den som inte har något pass och inte heller har någon möjlighet att få ett – ska kunna återkallas av säkerhetsskäl. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Vidare ska uppehållstillstånd kunna återkallas om det kan antas att personen kommer att bedriva statsstyrt företagsspioneri eller verksamhet med koppling till terrorism. Syftet är att förhindra hot mot Sveriges säkerhet. Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2024.
- Återkallelse av uppehållstillstånd För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Återkallelse av uppehållstillstånd vid koppling till terrorism För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om läkemedel och tandvård (SoU12)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till de cirka 70 motioner om läkemedel och tandvård från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar till exempel om tillgänglighet till läkemedel, medicintekniska produkter, översyn av apoteksmarknaden och finansiering av tandvård. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
- Tillgänglighet till läkemedel För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Översyn av apoteksmarknaden För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Finansiering av tandvård För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Jämlik tandvård m.m. För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Skrivelse om informations- och cybersäkerhet har behandlats (FöU2)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av regeringens styrning av samhällets informations- och cybersäkerhet. Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringens arbete på området inte är effektivt utformat. Enligt Riksrevisionen saknas strategiska avvägningar och prioriteringar för informations- och cybersäkerhetsarbetet. Riksrevisionen lämnade därför rekommendationer till regeringen om hur den nya nationella informations- och cybersäkerhetsstrategin bör utformas så att bristerna åtgärdas. I sin skrivelse instämmer regeringen i Riksrevisionens iakttagelser. Det har tagit lång tid att bygga upp det nationella cybersäkerhetscentret (NCSC). Ansvarsfördelningen inom centret gör också verksamheten i sig svår att styra och följa upp. Försvarsdepartementet har gett en utredare i uppdrag att både lämna förslag på hur Försvarets radioanstalt (FRA) ska tilldelas huvudansvaret för NCSC och se över centrets organisation och styrning. Riksdagen ser positivt på de åtgärder som regeringen aviserar i skrivelsen. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Stärkt förmåga För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Det nationella cybersäkerhetscentret För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Kunskapsuppbyggnad För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Outsourcing och upphandling För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Molntjänster För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Ny lag om preventiva vistelseförbud (JuU12)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ny lag om preventiva vistelseförbud. Den nya lagen innebär att en person kan förbjudas att inom ett avgränsat område vistas på allmän plats, på skolgårdar eller motsvarande områden utomhus vid förskolor och fritidshem. Det gäller om personen främjar brottslighet där och det finns risk för att skjutvapen och sprängämnen används. Den som bryter mot ett vistelseförbud ska kunna dömas till fängelse i högst ett år eller böter. Lagändringarna börjar gälla den 1 februari 2024.
- Regeringens lagförslag För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Risk- och proportionalitetsbedömning För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Förbudsområdets storlek För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Uppföljning och utvärdering För utskottets förslag MModeraterna röstade för
21 miljarder kronor till samhällsekonomi och finansförvaltning (FiU2)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2024 ska fördelas inom utgiftsområdet Samhällsekonomi och finansförvaltning. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Mest pengar, cirka 16 miljarder kronor, går till statliga tjänstepensioner. 900 miljoner kronor går till Statens servicecenter och 800 miljoner kronor går till Finansinspektionen. Övriga anslag inom utgiftsområdet är bland annat Statistiska centralbyrån och Riksgäldskontoret. Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden, bland annat kredit- och garantiramar för stabilitetsfonden och resolutionsreserven. Vidare godkände riksdagen investeringsplaner för Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Agenda 2030 Frånvarande MModeraterna röstade för
9,5 miljarder till näringslivet (NU1)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2024 inom utgiftsområdet Näringsliv ska fördelas. Totalt handlar det om cirka 9,5 miljarder kronor ur statens budget. Mest pengar, cirka 3,5 miljarder kronor, går till Verket för innovationssystem: forskning och utveckling. Cirka 834 miljoner kronor går till institutens strategiska kompetensmedel och cirka 680 miljoner går till bidrag till företagsutveckling och innovation. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa bemyndiganden när det gäller SAS AB och Almi AB, samt ja till övriga förslag till bemyndiganden om eko-no--miska åtaganden. Dessutom säger riksdagen ja till regeringens förslag om att målet för turismpolitiken ska upphöra att gälla. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Mål för turismpolitiken inom området Näringspolitik Frånvarande MModeraterna röstade för
- Mål för Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande Frånvarande MModeraterna röstade för
Bättre anpassad undervisningstid i grundskolan, specialskolan och sameskolan (UbU5)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att elevens val tas bort i grundskolan, specialskolan och sameskolan. Syftet är att frigöra undervisningstid till ämnen där det behövs mer tid för att skapa bättre förutsättningar för elevers lärande, öka likvärdigheten i utbildningen och förbättra elevernas kunskapsresultat. De nya reglerna börjar att gälla den 1 juli 2024 och tillämpas första gången på utbildning som påbörjas höstterminen 2024.
- Uppföljning och stärkt kulturuppdrag Frånvarande MModeraterna röstade för
Nej till motioner om arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen (AU3)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 90 förslag i motioner om bland annat Arbetsförmedlingen, arbetsmarknadspolitiska program och insatser samt arbetslöshetsförsäkringen. Utskottet hänvisar till att det redan pågår arbete inom respektive område. Samtliga motioner inkom under den allmänna motionstiden 2023.
- Fler vägar till jobb För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Kompetensförsörjning och kompetensutveckling För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Arbetsförmedlingen För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Arbetsmarknadspolitiska program och insatser För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga För utskottets förslag MModeraterna röstade för
48,6 miljarder till internationellt bistånd (UU2)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2024 ska fördelas inom utgiftsområdet Internationellt bistånd. Den största delen av pengarna, cirka 46 miljarder kronor, går till biståndsverksamhet. Övriga anslag inom utgiftsområdet är Sidas förvaltningsanslag, utvärdering av internationellt bistånd, Nordiska Afrikainstitutet, Folke Bernadotteakademin samt Riksrevisionen (Internationellt utvecklingssamarbete). Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Reform av svenskt bistånd För utskottets förslag MModeraterna röstade för
30,5 miljarder till studiestöd (UbU2)
Vad handlade det om?
Totalt cirka 30,5 miljarder kronor ur statens budget för 2024 går till utgiftsområdet Studiestöd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Mest pengar, drygt 20,2 miljarder kronor, går till studiemedel. Drygt 4,5 miljarder kronor går till studiehjälp och drygt 2,8 miljarder kronor går till omställningsstudiestöd. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, samt ja till förslaget om ett nytt mål för utgiftsområdet. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Mål för utgiftsområde 15 För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Stärkt tillgång till läromedel (UbU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i skollagen. Ändringarna syftar till att stärka elevernas tillgång till ändamålsenliga läromedel. De bestämmelser som reglerar vad eleverna ska ha tillgång till i utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan förtydligas. Det ska i bestämmelserna anges att eleverna utan kostnad ska ha tillgång till läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg som behövs för en god kunskapsutveckling i enlighet med utbildningens mål. Vidare kompletteras skollagen med definitioner av begreppen lärobok, läromedel och lärverktyg. Även i bestämmelserna om de olika utbildningsformerna inom kommunal vuxenutbildning (komvux) ska framgå att eleverna ska ha tillgång läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg som behövs för en god kunskapsutveckling i enlighet med utbildningens mål. Lagändringarna börja gälla den 1 juli 2024.
- Frågor om rätten till läromedel m.m. För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Ytterligare åtgärder för kvalitetssäkring av läromedel För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Avgifter inom den kommunala vuxenutbildningen För utskottets förslag MModeraterna röstade för
6 miljarder till bostads- och konsumentområdet (CU1)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande och konsumentpolitik. Totalt handlar det om drygt 6 miljarder kronor ur statens budget för 2024. Mest pengar, 3,7 miljarder kronor, går till investeringsstödet för anordnandet av hyresbostäder och bostäder för studerande. Investeringsstödet är under avveckling och kommer att fasas ut. Riksdagen beslutade att budgetanslaget för energieffektivisering av flerbostadshus ska tilldelas 840 000 miljoner kronor och att Konsumentverket ska få 178 972 miljoner kronor. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Bostadspolitiskt mål För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Skärpta straff för hantering av skjutvapen och explosiva varor (JuU4)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till höjda straff för de allvarligare formerna av vapenbrott, brott mot tillståndsplikten för explosiva varor, vapensmuggling och smuggling av explosiva varor. Förslagen innebär att lagarna skärps på följande sätt: Straffskalorna för grovt brott ändras från fängelse i lägst två år och högst fem år till fängelse i lägst fyra år och högst sju år. Straffskalorna för synnerligen grovt brott ändras från fängelse i lägst fyra år och högst sju år till fängelse i lägst sex år och högst tio år. Maximistraffen för normalgradsbrott höjs från fängelse i tre år till fängelse i fem år. Syftet är att markera allvaret i dessa brott som ofta begås av kriminella nätverk. Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2024.
- Ytterligare straffskärpningar För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- En plan för Kriminalvården För utskottets förslag MModeraterna röstade för
117 miljarder till ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (SfU1)
Vad handlade det om?
Totalt går cirka 117 miljarder kronor ur statens budget för 2024 till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Mest pengar, drygt 50 miljarder kronor, går till aktivitets- och sjukersättningar och knappt 50 miljarder kronor går till sjukpenning och rehabilitering. Försäkringskassan får drygt 9,5 miljarder. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ett bemyndigande om ekonomiska åtaganden. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag och förslag om ett nytt mål för utgiftsområdet som förts fram i motioner. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Mål för utgiftsområde 10 För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Ny tilläggsskatt för företag i stora koncerner (SkU6)
Vad handlade det om?
Regeringen har föreslagit en ny tilläggsskatt för företag i stora koncerner. Riksdagen sa ja till förslaget, men med en ändring som gäller redovisningsstandard. Regeringens förslag innebär att koncerner som har en årlig intäkt motsvarande minst 750 miljoner euro ska betala en effektiv skatt om minst 15 procent på en särskilt definierad skattebas. Undantag är myndigheter, ideella organisationer och pensionsfonder. Syftet med lagändringen är att företag i multinationella och nationella koncerner ska betala en skälig andel skatt oavsett var de är verksamma. Förslaget grundar sig på ett EU-direktiv som ska införas i svensk lagstiftning. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2024.
- Företrädaransvar För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Översyn av lagstiftningen För utskottets förslag MModeraterna röstade för
126 miljarder till försvar och krisberedskap (FöU1)
Vad handlade det om?
Drygt 126 miljarder kronor ur statens budget 2024 går till utgiftsområdet Försvar och samhällets krisberedskap. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen. Mest pengar, cirka 60 miljarder kronor går till förbandsverksamhet och beredskap. Drygt 48 miljarder kronor går till anskaffning av materiel och anläggningar. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att riksdagen ska åta sig att anvisa framtida ekonomiska åtaganden på cirka 217 miljarder kronor inom utgiftsområdet att regeringen ska att kunna besluta om anskaffning av taktiskt transportflygplan och nya ytstridsfartyg att målet för strålsäkerhetsområdet ska vara att kärnteknisk verksamhet och annan verksamhet med strålning bedrivs strålsäkert samt att det finns beredskap för olyckor och utsläpp av radioaktiva ämnen för att skydda människors hälsa och miljön mot skadlig verkan av strålning. Riksdagen sa också nej till elva förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2023, bland annat några med alternativa budgetförslag. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Övriga mål för utgiftsområde 6 För utskottets förslag MModeraterna röstade för
En effektivare upphandlingstillsyn (FiU12)
Vad handlade det om?
Tillsynen över offentliga upphandlingar ska bli mer effektiv. Regeringens förslag innebär att Konkurrensverket ges utökade befogenheter, att tidsfristen för att besluta om en upphandlingsskadeavgift förlängs till två år och att avgiftens tak höjs från 10 miljoner till 20 miljoner kronor. Konkurrensverket ska också kunna förelägga upphandlande myndigheter och enheter att besluta om riktlinjer för användning av direktupphandling. Konkurrensverket, som är tillsynsmyndighet över den offentliga upphandlingen, ska också ges utökade befogenheter vid tillsynen. Riksdagen sa ja till förslaget. Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2024.
- Ökade befogenheter för Konkurrensverket m.m. För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Sänkning av reduktionsplikten för bensin och diesel (MJU5)
Vad handlade det om?
Riksdagen röstade ja till regeringens förslag om ändring i lagen om reduktion av växthusgasutsläpp från vissa fossila drivmedel. Ändringen innebär att reduktionspliktens krav på minskade utsläpp för bensin och diesel sänks till sex procent för 2024–2026 och att reduktionsnivåerna för 2027–2030 slopas. I dagsläget ligger reduktionsnivåerna på 7,8 procent för bensin och 30,5 procent för diesel. Syftet med ändringen är bland annat att minska drivmedelspriserna. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2024.
- Reduktionsnivåer för bensin och diesel För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Nya modeller för reduktionsplikten För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Effekter på miljön och klimatet För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Sänkt skatt på bensin, diesel och jordbruksdiesel (SkU7)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till sänkt skatt på bensin och diesel. Det innebär att skatten på bensin och diesel (utom akrylatbensin) sänks 2024 jämfört med den nivå som skulle gällt med nuvarande omräkningsregler. För 2025 räknas skattebeloppen för bränslen om från 2024 års nivåer. För bensin (utom alkylatbensin) sänks de omräknade energiskattebeloppen med 60 öre per liter. Vidare kommer en utökad skattenedsättning på diesel som används i arbetsmaskiner, skepp och vissa båtar att gälla även för sådan förbrukning som sker under 2024. Ansökan om återbetalning av skatt för jordbruksdiesel ska göras per kalenderkvartal. Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2024 respektive den 1 januari 2025.
- Permanent och teknikneutralt jordbruksavdrag För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Riksrevisionens rapport om lex Maria och lex Sarah (SoU5)
Vad handlade det om?
Riksrevisionen har granskat om statens insatser inom ramen för bestämmelserna om lex Maria och lex Sarah är effektiva så att vårdskador och missförhållanden inom vården och omsorgen om äldre förhindras. Riksrevisionens slutsats är att statens insatser bör stärkas och de lämnar flera rekommendationer i sin granskningsrapport. Regeringen har i en skrivelse redogjort för sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen redovisar i rapporten och instämmer i huvudsak med problembeskrivningen. Regeringen gör dock en annan bedömning av vilka insatser som bör göras och redovisar flera åtgärder som redan har vidtagits för att stärka den nationella styrningen och för att öka kvaliteten i omsorgen om äldre och för att förhindra missförhållanden. Vidare anser regeringen att det redan finns ett tillräckligt stöd, genom exempelvis Socialstyrelsens vägledning, för att informera och involvera enskilda vid vårdskador och missförhållanden. Riksdagen beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.
- Den statliga styrningen för ökad kvalitet i vården och omsorgen om äldre För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Verksamheternas ansvar mot enskilda För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Ja till utgiftsramarna och inkomsterna i budgetpropositionen för år 2024 (FiU1)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till utgiftsramar och inkomstberäkning i regeringens budgetproposition för 2024. Utgifterna beräknas uppgå till 1 331 miljarder kronor och inkomsterna beräknas till 1 324 miljarder kronor. Det innebär ett underskott i statens budget på 7 miljarder kronor för 2024. Förslagen bygger på en politisk överenskommelse mellan SD, M, KD och L Riksdagen sa också ja till utgiftstaket för staten och ja till förslag om skatte- och avgiftsregler som bland annat gäller förstärkt ordinarie jobbskatteavdrag att införa indexering i beräkningen av jobbskatteavdraget för äldre och höjd åldersgräns utvidgad expertskatt avskaffad skatt på plastbärkassar slopad nedsättning av arbetsgivaravgifter för 15–18-åringar. Vissa av dessa förslag har lagts fram i egna propositioner, men finns aviserade i budgetpropositionen och ingår i beräkningarna av inkomsterna i budgeten. Samtliga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2024 utom de som gäller avskaffad skatt på plastbärkassar som börjar gälla den 1 november 2024, ändrad beskattning av inlösenaktier i vissa fall som börjar gälla den 1 januari 2025 och höjd åldersgräns från 66 till 67 år för rätt till avdrag vid beräkning av egenavgifter och den allmänna löneavgiften som börjar gälla den 1 januari 2026. Riksdagen sa även ja till regeringens inriktning för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Svensk ekonomi bedöms vara i en lågkonjunktur 2024. Inflationen har börjat falla, men är fortfarande högre än Riksbankens mål om 2 procent. Arbetsmarknaden har hittills varit motståndskraftig, men väntas gradvis försämras till följd av den minskade aktiviteten i ekonomin. Politiken bör enligt regeringen inriktas enligt en långsiktig plan i tre delar för att ta Sverige genom det besvärliga läget: att bekämpa inflationen samt stötta hushållen och välfärden, att återupprätta arbetslinjen och att genomföra strukturreformer för högre tillväxt. Riksdagen är av samma mening. Genom den väl avvägda, återhållsamma finanspolitiken tas ansvar för att inte spä på inflationen samtidigt som den bidrar till att förbättra förutsättningarna för svensk ekonomi. Genom att styra finanspolitiken mot överskottsmålet motverkar inte finanspolitiken penningpolitiken. Riksdagens beslut om utgiftsramarna kommer att vara styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Riksdagen har också behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2022. Riksdagen beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.
- Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Höständringsbudget för 2023 (FiU11)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens höständringsbudget för 2023. Förslaget innebär att statens budget ökar med 24,9 miljarder kronor i år. Totalt berörs 19 utgiftsområden. Regeringens förslag till ändringar i statens budget för 2023 innebär att 18 anslag ökas till ett värde av 25,1 miljarder kronor, och att sex anslag minskas, till ett värde av 0,1 miljarder kronor. Vidare föreslås höjningar av fyra beställningsbemyndiganden. Det handlar bland annat om höjda trängselskatter i Stockholm och Göteborg. Bland övriga förslag finns att riksdagen ska bemyndiga, det vill säga ge befogenhet, till regeringen att under 2025–2030 fullt ut utnyttja den begränsade annulleringen av utsläppsrätter från Sveriges auktionsvolym inom EU:s utsläppshandelssystem för 2025–2030 som följer av artikel sex i EU:s ansvarsfördelningsförordning. Det betyder att Sverige avstår intäkten från auktioneringen av dessa utsläppsrätter.
- Höständringsbudget för 2023 För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Ny kärnkraft i Sverige (NU5)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om ny kärnkraft i Sverige. Lagändringarna gör att det blir tillåtet med nya reaktorer på andra platser än vid kärnkraftverken i Forsmark, Ringhals och Oskarshamn. Dessutom tillåts fler än tio reaktorer får vara i drift samtidigt. Riksdagen delar regeringens bedömning att fossilfri kärnkraftsel ska spela en central roll i den svenska energimixen även fortsättningsvis. Huvudskälen till detta är en förväntad större efterfrågan på el i kombination med att fossila bränslen måste fasas ut, inte minst av klimatskäl. Kärnkraften bidrar dessutom till att det svenska kraftsystemet kan fungera på ett stabilt och förutsägbart sätt. Lagändringarna börjar att gälla den 1 januari 2024.
- Regeringens lagförslag För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Nya reaktorers lokalisering För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Pausad uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt (SkU8)
Vad handlade det om?
Det blir ingen uppräkning av gränsen för uttag av statlig inkomstskatt på beskattningsbara förvärvsinkomster för beskattningsåret 2024. Skiktgränsen föreslås uppgå till 598 500 kronor. Riksdagen säger ja till regeringens förslag.
- Metod för uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Välfärdsteknik inom äldreomsorgen (SoU3)
Vad handlade det om?
Möjligheten att använda digital teknik inom hemtjänsten eller i särskilda boendeformer för äldre ska förtydligas. Syftet är bland annat att motverka den osäkerhet som finns i kommunerna och för att stimulera användningen av välfärdsteknik. Det blir även nya bestämmelser som gäller behandlingen av personuppgifter vid användning av digital teknik med funktioner som innebär monitorering, sensorering eller positionering. Endast de personuppgifter som är nödvändiga för att uppnå ändamålet med användningen av tekniken får behandlas. De insamlade personuppgifterna får heller inte sparas under längre tid än vad som är nödvändigt. Den som har beviljats en insats som genomförs med digital teknik ska även samtycka till behandlingen av personuppgifter. Även vissa bestämmelser om villkor för behörighetstilldelning och åtkomstkontroll införs. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2024.
- Framtida utformning av lagstiftningen För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Frågor om bemanning och kompetens För utskottets förslag MModeraterna röstade för
EU-förslag om bekämpande av sena betalningar kritiseras delvis (CU18)
Vad handlade det om?
EU-kommissionen har föreslagit en ny förordning om bekämpande av sena betalningar vid affärstransaktioner, det vill säga transaktioner mellan företag eller mellan företag och offentliga myndigheter. Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut om nya EU-lagar tas så nära medborgarna som möjligt. EU ska därför bara vidta åtgärder om det är mer effektivt än om de enskilda länderna agerar på egen hand. Principen värnar medlemsstaternas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. Riksdagen ifrågasätter i och för sig inte behovet av en reglering på EU-nivå för att främja snabbare betalningar vid affärstransaktioner men anser att EU-kommissionens förslag i vissa delar är för långtgående och därför strider mot subsidiaritetsprincipen. Det gäller till exempel förslagen om en tvingande betalningstid om 30 dagar och en fast räntesats för dröjsmålsränta som skulle begränsa avtalsfriheten för företag. Mot bakgrund av detta beslutade riksdagen att lämna sina synpunkter i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, ministerrådets och EU-kommissionens ordförande.
- Förslag till förordning om bekämpande av sena betalningar vid affärstransaktioner För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Lag om grupptalan ska skydda konsumenters kollektiva intressen (CU4)
Vad handlade det om?
Riksdagen har röstat ja till regeringens förslag om bland annat en ny lag om grupptalan till skydd för konsumenters kollektiva intressen. Lagförslaget bygger på ett EU-direktiv som syftar till att uppnå en hög skyddsnivå för konsumenter samt förbättra konsumenters tillgång till rättslig prövning när konsumentskyddande bestämmelser överträds. Genom den nya lagen införs regler om godkännande av enheter som ska kunna väcka talan om åtgärder för en grupp konsumenters räkning. En konsumentorganisation ska godkännas som en sådan enhet bland annat om den bedriver verksamhet riktad till allmänheten i syfte att skydda konsumenters intressen. En enhet kan väcka talan om förbudsföreläggande och om gottgörelse, till exempel skadestånd. Tillämpningsområdet för den nya lagen omfattar bland annat marknadsföring, avtalsvillkor, finansiella tjänster, transport, läkemedel, dataskydd och energi. Den nya lagen ska börja gälla den 1 januari 2024.
- Gruppens bestämning vid talan om åtgärder för gottgörelse För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Fler omständigheter för att kunna meddela näringsförbud (CU8)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att näringsförbud i en annan stat också ska tas med i en domstols bedömning om näringsförbud ska ges i Sverige. Även utländska förbud och förhållanden ska alltså få betydelse vid prövningen. Domstolen ska också ta hänsyn till om näringsidkaren grovt har misskött sin verksamhet i en annan stat. Lagändringen bygger på ett EU-direktiv och ska börja gälla den 1 januari 2024.
- Lagstiftningens framtida utformning För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Riksrevisionens rapport om Polismyndighetens arbete med särskilda händelser riktade mot organiserad brottslighet (JuU6)
Vad handlade det om?
Riksrevisionen har granskat om Polismyndighetens arbete med särskilda händelser är en effektiv ledningsform för att bekämpa grov brottslighet. Resultatet av granskningen redovisas i rapporten Att släcka bränder – Polismyndighetens arbete med särskilda händelser riktade mot grov brottslighet. I rapporten lämnar Riksrevisionen rekommendationer till Polismyndigheten. Regeringen har i en skrivelse redogjort för sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen redovisar i rapporten och konstaterar att granskningen utgör ett viktigt bidrag till arbetet med att utveckla ledningsformen särskild händelse. Regeringen kommer att fortsätta följa Polismyndighetens arbete kopplat till ledningsformen särskild händelse i dialog med myndigheten. Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Genomförande av rekommendationer För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Riksrevisionens rapport om Polismyndighetens hantering av mängdbrott (JuU7)
Vad handlade det om?
Riksrevisionen har granskat om Polismyndighetens hantering av mängdbrott är effektiv. Resultatet av granskningen presenteras i rapporten Polisens hantering av mängdbrott – en verksamhet vars förmåga behöver förstärkas. I rapporten lämnar Riksrevisionen rekommendationer till Polismyndigheten. Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning. I skrivelsen redogörs för åtgärder som Polismyndigheten har vidtagit inom ramen för ett större förändringsarbete som tar sikte på hur myndigheten arbetar med mängdbrott. Riksdagen ser positivt på de redovisade åtgärderna och bedömer att de innebär att Riksrevisionens rekommendationer tas om hand på ett adekvat sätt. Av skrivelsen framgår också att regeringen har för avsikt att särskilt följa upp vilka åtgärder Polismyndigheten vidtar för att förstärka utredningsförmågan kopplat till mängdbrott. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Genomförande av rekommendationer För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Effektivare verktyg vid inre utlänningskontroll (SfU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att införa en möjlighet att kroppsvisitera en utlänning för att söka efter pass och andra identitetshandlingar och möjlighet att omhänderta sådana handlingar – vid en inre utlänningskontroll. Riksdagen sa också ja till förslaget att det ska förtydligas att en utlänning under vissa förutsättningar får tas med för utredning av hans eller hennes rätt att vistas i Sverige. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2024.
- Effektivare verktyg vid inre utlänningskontroll För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Uppföljning av de nya befogenheterna För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Krav på trafikförsäkring för elsparkcyklar (CU6)
Vad handlade det om?
Flertalet elsparkcyklar i trafiken kommer omfattas av krav på trafikförsäkring. Det är en av de åtgärder som ska stärka skyddet för den som skadas i trafiken, enligt ett lagförslag från regeringen. Förslaget omfattar bland annat även ett så kallat insolvensgarantisystem. Det innebär att den som skadats får ersättning även om hens trafikförsäkringsgivare går i konkurs. Riksdagen sa ja till förslaget, som bygger på ett EU-direktiv från 2021. De nya reglerna börjar gälla den 23 december 2023, med undantag av insolvensgarantisystemet som ska börja gälla vid den tidpunkt som regeringen bestämmer.
- Lagstiftningens framtida utformning För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Ny lag för ekonomiska sanktioner mot terrorism (JuU2)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om frysning av tillgångar för att förhindra och motverka finansiering av terrorhandlingar. Den nya lagen innebär att tillgångar kan frysas för den som skäligen kan misstänkas för brott enligt terroristbrottslagen, eller den som har dömts för brott enligt terroristbrottslagen. Även den som på grund av innehållet i en utländsk brottsutredning, eller den som skäligen kan misstänkas för att i en annan stat ha begått brott som motsvarar brott enligt terroristbrottslagen, ska omfattas av lagen. Det blir också möjligt att besluta om att tillfälligt frysa tillgångar för någon som listats av FN:s säkerhetsråd eller sanktionskommitté. De nya bestämmelserna syftar till att Sverige ska uppfylla sina internationella förpliktelser på sanktionsområdet och börjar gälla den 1 januari 2024.
- Beviskrav vid frysning av tillgångar För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Ny lag om mediestöd (KU3)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om mediestöd. Den nya lagen innehåller bestämmelser om syftet med mediestöd, om grundläggande förutsättningar för mediestöd och om mediestödsnämnden. Lagen börjar gälla den 1 januari 2024.
- Lag om mediestöd För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Främjande av mediemångfald i hela landet För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Möjlighet att överklaga mediestödsnämndens beslut För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Myndighet ska få ansvar för ledarhundar (SoU2)
Vad handlade det om?
Det blir statens ansvar att tillhandahålla ledarhundar till personer med synnedsättning. Ansvaret för ledarhundsverksamhet förs över från Synskadades Riksförbund till den förvaltningsmyndighet regeringen bestämmer. De nya reglerna syftar till att flytta över myndighetsutövningen gällande dispositionsrätt till ledarhund från Synskadades Riksförbund till en förvaltningsmyndighet. Det är också en fördel att samma myndighet som prövar ansökningar och tilldelar ledarhundar ansvarar för information, inköp av ledarhundsutrustning, utbildningar och veterinärvård. Den som beviljats ledarhund ska tilldelas en ledarhund inom skälig tid, att den som tilldelats ledarhund ska genomgå fortlöpande utbildning tillsammans med hunden, samt ansvara för att hunden får den vård som behövs under den tid som hunden disponeras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2024.
- Regeringens lagförslag För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Lagens framtida utformning För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Förändringar i utlänningslagen (SfU5)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja regeringens förslag om ändringar i utlänningslagen. Lagändringarna innebär vissa skärpta villkor för anhöriginvandring och begränsade möjligheter till uppehållstillstånd av humanitära skäl. Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2023.
- Avslag på propositionen Frånvarande MModeraterna röstade för
- Undantag från försörjningskravet vid anhöriginvandring och uppehållstillstånd av humanitära skäl Frånvarande MModeraterna röstade för
Statens insatser för klimatanpassning av den byggda miljön (CU2)
Vad handlade det om?
Samhället behöver anpassas till de konsekvenser som klimatförändringarna för med sig. Staten har i uppdrag att stödja kommunernas arbete med klimatanpassning av ny och befintlig bebyggelse. Riksrevisionen har granskat hur effektivt statens stöd till kommunerna har varit. Myndigheten redovisar vissa brister, och lämnar därför rekommendationer till regeringen, Boverket och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap på hur stödet kan bli bättre. I en skrivelse till riksdagen redogör regeringen för sin syn på Riksrevisionens rapport och vilka åtgärder man vidtagit. Riksdagen avslutade ärendet och lade skrivelsen till handlingarna.
- Riksrevisionens rapport om statens insatser för klimatanpassning av den byggda miljön För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Effektivare ekonomistyrning i kommuner och regioner (KU2)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i kommunallagen, lagen om kommunal bokföring och redovisning samt lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Lagändringarna innebär att de resultatutjämningsreserver som regleras i kommunallagen ska ersättas med resultatreserver. Införandet av resultatreserver innebär att kommuner och regioner ges större möjligheter att planera sitt sparande i syfte att nå en god ekonomisk hushållning. Vidare ska även budgeten innehålla en redogörelse för ekonomin i de kommunala koncernföretagen och revisionsberättelserna ska hållas tillgängliga för allmänheten på kommunens eller regionens webbplats. Kravet på att besluta om särskilda riktlinjer för pensionsmedelsförvaltningen tas bort. Syftet med lagändringarna är att främja en effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner. Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2024.
- Garantimodell För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- God ekonomisk hushållning och tioårsprogram, åtgärdsplan vid betydande budgetavvikelser samt vägledning och stöd För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Balanskravet För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Källa: Sveriges riksdag. Kammarkoll är en oberoende tjänst.