Så har Lars Wistedt röstat
Röstade aldrig emot sitt parti. Frånvarande vid 3 av 32 omröstningar.
Varje punkt i riksdagens betänkanden som det röstades om, med hur personen röstade och hur partiet röstade. Utskottet är gruppen ledamöter som föreslog beslutet; emot betyder oftast för ett annat förslag, en reservation. Där partiet var delat räknas ingen röst som emot partiet.
Alla omröstningar, betänkande för betänkande
Åtgärder mot brott som begås i och genom företag (CU3)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som syftar till att förebygga och bekämpa brott som begås i och genom företag. Lagförslagen innebär bland annat att Bolagsverket får möjlighet att kräva personlig inställelse, att företagskapning kriminaliseras, att förseningsavgifter höjs och att vissa regler för stiftelser anpassas i brottsförebyggande syfte. Riksdagen sa också nej till förslag i motioner, varav fyra är från den allmänna motionstiden 2024. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2025.
- Straffbestämmelsens framtida utformning Emot utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade emot
- Revisionsplikt för små aktiebolag För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
Riksrevisionens rapport om statens skydd av hotade personer (JuU4)
Vad handlade det om?
I en skrivelse redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har gjort i rapporten Statens skydd av hotade personer – brister i omfattning och effektivitet. Rapporten visar att staten inte arbetar tillräckligt effektivt för att skydda hotade personer. Riksdagen ser positivt på de åtgärder som regeringen, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten har genomfört och kommer att genomföra. Det handlar bland annat om initiativ till lagändringar som gäller kontaktförbud och Skatteverkets förmedling av post till personer med skyddade personuppgifter, samt om flera myndighetsuppdrag. Riksdagen lade regeringens skrivelse om statens skydd av hotade personer till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till förslag i motioner, varav fyra är från den allmänna motionstiden 2024, med hänvisning till pågående arbete.
- Kontaktförbud För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
Ja till inriktning för havsmiljöpolitiken (MJU5)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om inriktning för havsmiljöpolitiken. Förslaget innehåller övergripande principer som ska gälla för allt havsmiljöarbete. Regeringen vill stärka användningen av den så kallade ekosystemansatsen, ett arbetssätt för bevarande och långsiktigt hållbart användande av naturresurser, biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Bland annat ska arbetet med en hållbar förvaltning av fiskresurserna tydligare samordnas med övrigt havsmiljöarbete. Andra utgångspunkter är att övergödningen ska minska samt att Sverige bör utöka och förstärka skyddet av marina områden. I förslaget betonas även behovet av att Sverige fortsatt arbetar internationellt för att minska tillförseln av farliga ämnen till havsmiljön, samt arbetar aktivt för att EU:s kemikaliestrategi för hållbarhet genomförs. Riksdagen sa även nej till förslag i motioner, varav 70 yrkanden kommer från den allmänna motionstiden 2024.
- En ekosystembaserad havsförvaltning För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Åtgärder för att minska näringsförlusterna från jordbruket Emot utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade emot
- EU:s gemensamma fiskeripolitik För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Mål för marint områdesskydd För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
Tillståndskravet för hotell och pensionat tas bort (NU8)
Vad handlade det om?
Det ska inte längre krävas tillstånd för att öppna ett hotell eller ett pensionat. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Tillståndskravet ska ersättas med ett anmälningsförfarande. Det innebär att den som ska öppna ett hotell eller pensionat som ska kunna ta emot minst nio gäster samtidigt eller som har minst fem gästrum ska anmäla detta till Polismyndigheten. En anmälan ska vara skriftlig och innehålla ett fåtal uppgifter om anmälaren och verksamheten. Syftet med förändringen är att förenkla administrationen och därmed sänka kostnaderna för hotell- och pensionatsinnehavare. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2025.
- Övriga förslag För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
Bättre tillgång till mätvärden för el-kunder (NU9)
Vad handlade det om?
Företagen på elmarknaden ska bli bättre på att ge sina kunder tillgång till mät- och förbrukningsuppgifter. Riksdagen sa ja till ett regeringsförslag som grundar sig på nya EU-regler på elmarknadsområdet. Syftet med det nya regelverket, som innebär ändringar i ellagen, är att kunderna bättre ska kunna anpassa och planera sin energianvändning. Lagändringarna börjar gälla den 5 januari 2025.
- Kostnader och avgifter För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
Alla elever ska ha tillgång till ett bemannat skolbibliotek (UbU3)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i skollagen och bibliotekslagen. Ändringarna innebär att syftet med skolbibliotek ska tydliggöras samt att alla elever från förskoleklass till gymnasieskolan, som huvudregel, ska ha tillgång till ett skolbibliotek på den egna skolan. Skolbiblioteket ska också vara bemannat. Om det finns särskilda skäl, kan skolbiblioteket få finnas på en annan skola eller på ett folkbibliotek. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025.
- Tillhandahållande av skolbibliotek För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Sanktioner För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
Statens insatser för att kortutbildade ska studera vidare (AU3)
Vad handlade det om?
Arbetslösa utan utbildning har större svårigheter att komma i arbete. Dessutom visar en rapport från Riksrevisionen att gruppen i för låg utsträckning utbildar sig till lediga jobb. Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som utgår från Riksrevisionens granskning om hur effektivt Arbetsförmedlingen arbetar för att öka kortutbildade arbetssökandes övergång till reguljär utbildning. Riksrevisionen pekar i sin rapport på brister i Arbetsförmedlingens arbete och i regeringens styrning av Arbetsförmedlingen. I skrivelsen redogör regeringen för de åtgärder som man vidtagit för att fler personer ska komma i arbete. Riksdagen välkomnar regeringens insatser som handlar om att en utbildad arbetskraft bättre kan möta arbetsmarknadens efterfrågan och på så sätt upprätthålla arbetslinjen. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, vilket innebar att ärendet avslutades.
- Träffsäkerhet vid anvisning och information till den som anvisas till reguljära studier För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Justerat studiestartsstöd För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
Tydligare aktsamhetskrav vid byggprojekt (CU2)
Vad handlade det om?
Regeringen föreslår tydligare krav på att bygg-, rivnings- och markarbeten ska utföras aktsamt. Riksdagen sa ja till förslaget. Syftet är bland annat att minska risken för att människor eller egendom skadas. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2025.
- Aktsamhetskravets omfattning För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning (MJU4)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning. Syftet med lagändringarna är att skapa en modernare och mer effektiv miljöprövning och att förenkla regelverket genom större enhetlighet och tydligare kravnivåer. Bland annat ska så kallade ändringstillstånd kunna användas i en större utsträckning än idag, detta för att viljan att investera inte ska hämmas och att infasningen av ny teknik inte fördröjs. Dessutom ska giltighetstiden för tidsbegränsade tillstånd kunna förlängas med tre år. Lagändringarna innebär också att länsstyrelsens uppgifter under avgränsningssamrådet ska utvecklas för att öka möjligheten att få fram ett bra underlag. Även antalet partsmyndigheter minskas genom att Kammarkollegiet inte längre ska vara en sådan myndighet. Vidare görs ändringar för att det ska hållas fler muntliga förberedelser och att användningen av tidsplaner ska öka. Dessutom ska fler mål få avgöras utan huvudförhandling och utrymmet för digital handläggning ska öka. De nya bestämmelserna börjar att gälla den 1 januari 2025.
- Ändringstillstånd För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Kammarkollegiets roll som partsmyndighet För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Obligatorisk omprövning av miljövillkor För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Uppföljning och ytterligare åtgärder i fråga om tillståndsprocesser För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
Nya regler för taxinäringen (TU2)
Vad handlade det om?
Beloppsgränsen då föraren är skyldig att lämna en särskild prisuppgift vid taxifärd ska höjas och knytas till prisbasbeloppet i stället för att anges med ett nominellt belopp. Dessutom ska ålderskravet för taxiförarlegitimation sänkas från 21 år till 20 år. De nya reglerna innebär att beloppsgränsen för när en taxiförare är skyldig att lämna en särskild prisuppgift ska vara 1,2 procent av prisbasbeloppet. Det innebär en höjning från 500 kronor till 680 kronor, med 2024 års prisbasbelopp. Bakgrunden till lagändringarna är framförallt inflationstakten och att taxibranschen har ett behov av att nyrekrytera förare. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i taxitrafiklagen. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2025.
- Regeringens lagförslag För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
Riksdagen godkände nytt samarbetsavtal mellan EU och Chile (UU4)
Vad handlade det om?
Riksdagen godkände ett nytt samarbetsavtal mellan EU och Chile – ett så kallat avancerat ramavtal. Avtalet är en modernisering av det nuvarande avtalet och kommer bland annat att innehålla bestämmelser om politisk dialog och handel mellan EU och Chile. För att ramavtalet ska börja gälla krävs att det godkänns av var och en av EU:s medlemsstater. Det beror på att avtalet omfattar områden som faller under både EU:s och medlemsstaternas kompetens. I Sverige godkänns avtalet genom ett riksdagsbeslut.
- Godkännande av avancerat ramavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å enda sidan, och Republiken Chile, å andra sidan För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
Skrivelse om läkemedelsförskrivningen har behandlats (SoU2)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse som gäller Riksrevisionens rapport: Läkemedelsförskrivningen – statens styrning och tillsyn. I rapporten framgår det att Riksrevisionens övergripande slutsats är att statens styrning av och tillsyn över läkemedelsförskrivningen inte är effektiv. Bland annat påtalar Riksrevisionen svårigheterna med statens försök att styra hälso- och sjukvården så att hela befolkningen får tillgång till jämlik vård, samtidigt som det kommunala självstyret kräver samordning för att minska regionala kostnadsskillnader i läkemedelsanvändningen. Regeringen rekommenderas att bland annat föra över statsbidraget för läkemedelsförmånerna till det generella statsbidraget för regioner inom anslaget för kommunalekonomisk utjämning. När det gäller rekommendationen att ändra statsbidragets konstruktion anser regeringen att frågan behöver analyseras ytterligare. När det gäller Riksrevisionens övriga rekommendationer avser regeringen att återkomma med förslag till insatser på området. Regeringen instämmer i huvudsak med Riksrevisionens iakttagelser och bedömningar. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Vissa frågor om styrning av och tillsyn över läkemedelsförskrivningen För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
Utökade möjligheter att ta tillgångar från kriminella (JuU3)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny förverkandelagstiftning. Bland annat ska det bli möjligt att ta tillgångar med brottsligt ursprung från kriminella, oavsett om det kan bevisas att någon har begått ett konkret brott. Det innebär att en person som till exempel har stora mängder kontanter, stora banktillgodohavanden eller lyxartiklar ska bli av med dem om han eller hon inte har inkomster som står i proportion till egendomen och inte heller kan förklara varifrån den kommer. Även barn och unga samt personer som agerat under en allvarlig psykisk störning omfattas av förslaget. Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 8 november 2024.
- Brott som kan utlösa utvidgat förverkande För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Rättssäkerhetsgarantier vid självständigt förverkande För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Förverkandebeslag För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
Förbättrade levnadsvillkor vid uppehållstillstånd med tillfälligt skydd (SfU5)
Vad handlade det om?
Regeringen har föreslagit lagändringar som gäller personer som har beviljats uppehållstillstånd i Sverige med tillfälligt skydd. Riksdagen sa ja till ändringarna. Lagändringarna innebär bland annat att den som har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd ska kunna folkbokföras tidigare än vad nuvarande regler tillåter. Det medför i sin tur exempelvis att personen kan erbjudas samma hälso-och sjukvård och tandvård som övriga bosatta. Det innebär också möjligheter att få arbetsbaserad föräldrapenning på vissa nivåer och tillfällig föräldrapenning. Personer som omfattas av den nya regleringen ska enligt förslaget inte ha rätt till bosättningsbaserade förmåner och inte ha rätt till insatser med stöd av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Uppehållstillstånd med tillfälligt skydd är en form av uppehållstillstånd som möjliggörs av EU:s så kallade massflyktsdirektiv. Direktivet aktiverades för första gången i samband med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022. Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2024.
- Regeringens lagförslag För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Bosättningsbaserade förmåner samt stöd och service till personer med funktionsnedsättning För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Kompensation till kommuner och regioner För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Dagersättning För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
- Levnadsvillkoren för yngre och äldre För utskottets förslag SDSverigedemokraterna röstade för
Fler sektorer ska ingå i systemet för utsläppshandel för fossila bränslen (MJU3)
Vad handlade det om?
Regeringen har föreslagit lagändringar som innebär att ett nytt system införs för handel med utsläppsrätter för fossila bränslen. Riksdagen sa ja till ändringarna, som innebär att fler sektorer än i dag omfattas av EU-gemensam prissättning av utsläpp av växthusgaser. Det gäller bland annat utsläpp av koldioxid från förbränning av bränslen från vägtransporter och förbränning av bränslen i hushåll och kommersiella byggnader. I och med lagändringarna anpassas svensk lagstiftning till EU:s nya utsläppshandelssystem, kallat ETS 2. Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2024.
- Konsekvensanalyser på vissa områden Frånvarande SDSverigedemokraterna röstade för
- Kompensationsåtgärder Frånvarande SDSverigedemokraterna röstade för
- Effekter på utsläppen av växthusgaser Frånvarande SDSverigedemokraterna röstade för
Källa: Sveriges riksdag. Kammarkoll är en oberoende tjänst.