Så har Marcus Andersson röstat
Röstade aldrig emot sitt parti. Frånvarande vid 0 av 37 omröstningar.
Varje punkt i riksdagens betänkanden som det röstades om, med hur personen röstade och hur partiet röstade. Utskottet är gruppen ledamöter som föreslog beslutet; emot betyder oftast för ett annat förslag, en reservation. Där partiet var delat räknas ingen röst som emot partiet.
Alla omröstningar, betänkande för betänkande
Myndigheter ska kunna stänga av anställda (AU4)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att myndigheter ska kunna stänga av anställda. Den möjligheten ska gälla om en arbetstagare befinner sig i en situation som har lett till uppsägning eller som kan antas leda till uppsägning eller avskedande. Bland annat gäller dessa regler för förslaget: Avstängningen ska gälla omedelbart och under en viss tid som får uppgå till max två månader i taget. Om kollektivavtalet inte säger någonting annat ska arbetstagaren få behålla sin lön och andra anställningsförmåner under avstängningstiden. I det fall arbetstagaren är medlem i facket behöver arbetsgivaren informera arbetstagarorganisationen om avstängningen, om det inte görs kan arbetstagaren ha rätt till skadestånd. Det gäller också om arbetsgivaren bryter mot vissa handläggningsföreskrifter. Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2026.
- Den framtida utformningen av reglerna om avstängning av statligt anställda För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Skrivelse om tillgången till kommunalt vatten och avlopp har behandlats (CU3)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av om statens insatser gentemot kommunerna i fråga om deras ansvar att tillhandahålla allmänna vattentjänster är effektiva. Med allmänna vattentjänster menas vattenförsörjning och avlopp. Riksrevisionens övergripande slutsats är att statens ansvar brister i flera avseenden. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att bland annat ge berörda myndigheter i uppdrag att fördjupa sin samverkan. Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens problembeskrivning och anser att de åtgärder som Riksrevisionen föreslagit är väl motiverade. I skrivelsen hänvisar regeringen till att den genom Havs- och vattenmyndighetens uppdrag, länsstyrelsens återrapporteringskrav och den fortsatta hanteringen av Va-beredskapsutredningens betänkande vidtar nödvändiga åtgärder för att i enlighet med Riksrevisionens rekommendationer effektivisera statens insatser för allmänna vattentjänster. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Statens insatser för allmänna vattentjänster För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Finansiering av den kommunala va-infrastrukturen För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Uranbrytning ska bli tillåtet i Sverige (NU7)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om uranbrytning i Sverige. Beslutet innebär att det blir tillåtet att bryta uran i Sverige och att uran klassas som koncessionsmineral, det vill säga mineral som är särskilt viktigt för samhället. Beslutet innebär också att verksamheter som hanterar små mängder uran inte ska omfattas av krav på tillstånd och inte omfattas av det kommunala vetot. Det kommunala vetot innebär att kommuner genom ett lokalt politiskt beslut kan bestämma om verksamheten ska tillåtas eller inte i kommunen. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.
- Regeringens lagförslag Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Sekundär utvinning av uran Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Det kommunala vetot Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Förbud mot brytning i alunskiffer För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Effektivare sanktioner inom luftfarten införs (TU4)
Vad handlade det om?
Riksdagen sade ja till regeringens förslag som handlar om effektivare sanktioner inom luftfarten. De nya reglerna innebär också att luftfartslagens straffbestämmelser även kommer att omfatta överträdelser av bestämmelser i EU-förordningar som handlar om luftfarten. Vårdslöshet i lufttrafik som inte är grov ska kunna ligga till grund för ansvar, och det förtydligas i lagen när ett brott ska bedömas som grovt. Personer som under berusning utför en uppgift av väsentlig betydelse för flygsäkerheten utanför ett luftfartyg ska enligt beslutet i större utsträckning än med det nuvarande regelverket kunna dömas för flygfylleri. Lagändringarna innebär också att regeringen i ett enskilt fall ska kunna besluta om tillfälliga inskränkningar av eller förbud mot luftfart inom hela landet. Detta gäller under särskilda förhållanden eller när det i övrigt krävs av hänsyn till allmän säkerhet. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2026.
- Motiveringen för beslut om förbud mot luftfart För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Ny beslutsordning för deltagande i Natos samlade verksamhet för avskräckning och försvar (UFöU1)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en tydlig beslutsordning för deltagande i Natos samlade verksamhet för avskräckning och försvar. Förslaget innebär att det införs en reglering i lag om hur beslut om att sätta in svenska väpnade styrkor i sådan verksamhet ska fattas. Enligt huvudregeln är det fortsättningsvis riksdagen som fattar beslut om ramarna för svenskt deltagande i Nato. I brådskande situationer ska dock regeringen få eget mandat att sätta in numerärt begränsade väpnade styrkor under en begränsad tid. Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2025.
- Avslag på propositionen För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- En tydlig beslutsordning för deltagande i Natos samlade verksamhet för avskräckning och försvar För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Ett nytt regelverk för bygglov ska införas (CU2)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett enklare, effektivare och mer ändamålsenligt regelverk för bygglov. Syftet med förslaget är att skapa fler bostäder och öka fastighetsägares möjligheter att bestämma hur den egna fastigheten ska utvecklas. Regeringen föreslår bland annat följande: I områden som inte omfattas av en detaljplan ska det bli möjligt att göra fler och större åtgärder utan bygglov. Dock ska bygglov fortfarande krävas vid byggnation nära gräns, inom områden som är av riksintresse för totalförsvaret och inom särskilt värdefulla områden. Större tillbyggnader ska kunna byggas utan krav på bygglov. Kravet på bygglov för fasadförändringar för en- och tvåbostadshus slopas. Bygglov ska kunna ges för vindsinredning i bostadshus trots att det i detaljplanen finns ett vindsinredningsförbud. Kravet på så kallat planenligt utgångsläge slopas femton år efter att detaljplanens genomförandetid har gått ut. Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2025.
- Avslag på propositionen För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Anmälningsplikt och reglering för komplementbostadshus m.m. Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Områdesdifferentiering av lovplikten Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Nationella mål för natur- och kulturvärden För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Utvärdering av lagstiftningen Avstod SSocialdemokraterna avstod
Regeringens försvarsindustristrategi har behandlats (FöU3)
Vad handlade det om?
Under försvarsbeslutsperioden fram till 2030 gör riksdagen och regeringen stora investeringar för att stärka och utveckla totalförsvaret. Fler företag och aktörer behövs för att tillgodose försvarets behov av snabb innovation och ökad produktion till rimliga kostnader och för att framgångsrikt leverera kvalificerad försvarsmateriel till allierade och partnerländer. Regeringen har i en skrivelse presenterat sin försvarsindustristrategi. I strategin redogör regeringen för inriktningen med arbetet för att stärka Sveriges försvarsindustriella bas. Målet för strategin är en innovativ och konkurrenskraftig försvarsindustri med hög produktionskapacitet. Riksdagen beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.
- Genomförande och uppföljning Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Utredning om statligt ägande, riskkapital och statliga krediter Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Svensk rådighet över försvarsmaterielproduktion Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Nordisk samverkan inom det försvarsindustriella området Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Upphandling och import av krigsmateriel Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Försvarsindustriell utveckling med hänsyn till Sveriges klimat- och miljömål För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Kriminalisering av oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsingrepp (JuU3)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att oskuldskontroller, intygande av sexuell oskuld samt oskuldsingrepp kriminaliseras, såväl inom som utanför hälso- och sjukvården. Ändringarna syftar till att stärka skyddet för de flickor och kvinnor som lever i en hederskontext. Straffet för oskuldskontroll respektive oskuldsingrepp är fängelse i högst ett år. Straffet för intygande av sexuell oskuld är böter eller fängelse i högst sex månader. Riksdagen sa även ja till regeringens förslag att underlåtenhet att avslöja eller förhindra brottet äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott kriminaliseras, det vill säga att det blir straffbart att inte avslöja eller förhindra pågående brott. Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2025.
- Uppdrag till Inspektionen för vård och omsorg För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Myndigheter ska få utökade möjligheter att lämna uppgifter mellan varandra (KU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att uppgifter kan lämnas mellan myndigheter utan att sekretess till skydd för enskilda är ett hinder. Det ska vara möjligt förutsatt att det behövs för följande syften: förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet utreda brott förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda felaktiga utbetalningar förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda fusk och olika typer av överträdelser. För att uppgifter ska kunna lämnas ut föreslår regeringen att en sekretessbrytande bestämmelse införs. En uppgift kan dock bara lämnas ut om sekretessen inte överväger det behov och syfte som myndigheten har av uppgiften. Lagändringen innebär att vissa sekretessområden undantas. Lagändringarna ska börja gälla den 1 december 2025.
- Regeringens lagförslag För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Lagstiftningens framtida utformning För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- En samlad översyn Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Ny lag om public service och riktlinjer för verksamheten 2026–2033 (KrU2)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om att regler för public service-uppdraget och finansieringen av uppdraget ska samlas i en ny lag om public service. Riksdagen sa också ja till regeringens övriga förslag om bland annat utformningen av public service-uppdraget och de ekonomiska förutsättningarna för public service-företagen under uppdragsperioden 2026–2033. Lagen om public service och ändringarna i radio- och tv-lagen börjar gälla den 2 december 2025 och övriga lagändringar den 1 januari 2026.
- Regeringens förslag om grundläggande krav på utformningen av innehållsuppdraget Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Regeringens förslag om uppföljning av public service-uppdragen Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Regeringens förslag om ekonomiska förutsättningar För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Verksamhetsramar för public service-företagen Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Sändning och tillhandahållande av utbudet Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Sändningar på nationella minoritetsspråk och teckenspråk Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Stärkt säkerhet och tillgänglighet vid val (KU4)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i vallagen. Ändringarna syftar till att skydda de allmänna valen och stärka möjligheterna att utnyttja rösträtten. Ändringarna innebär att Valmyndigheten ges ansvar att stödja och samordna arbetet med skydd av val. Länsstyrelserna, kommunerna och utlandsmyndigheterna som inrättat röstningslokaler ska skyndsamt rapportera incidenter som kan påverka valens genomförande. Vidare tydliggörs kraven på att röstningen ska vara tillgänglig för alla väljare och fler väljare ska få möjlighet att rösta med ambulerande röstmottagare. Ändringarna i vallagen innebär också krav på att en röstmottagare alltid ska vara närvarande när väljare anlitar ett biträde samt att utlandssvenskar som fallit ur röstlängden ska kunna förtidsrösta i Sverige och genom sin röst återupptas i röstlängden. Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2025 för att kunna tillämpas vid de allmänna valen 2026.
- Krav på id-kontroll vid röstning För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Kontrollen av tredjelandsmedborgare ska stärkas (SfU5)
Vad handlade det om?
Kontrollen av tredjelandsmedborgare som ansöker om nationell visering eller uppehållstillstånd i Sverige ska stärkas. Riksdagen sa ja till förslaget. Syftet med förslaget är att anpassa svensk rätt till EU:s reviderade regelverk om Centrala informationssystemet för viseringar, VIS. VIS är ett system för utbyte av uppgifter om viseringar mellan EU:s medlemsländer. Enligt det reviderade regelverket ska nu även uppgifter om nationella viseringar, det vill säga visering för längre vistelser, och uppehållstillstånd ingå i systemet. Dessutom ska brottsbekämpande myndigheter få förbättrad åtkomst till det. Förslaget innebär bland annat att det blir tydligare i vilka situationer en tredjelandsmedborgare, det vill säga en person som inte är medborgare i ett EU/EES-land, är skyldig att låta sig fotograferas och lämna fingeravtryck för en kontroll i systemet det införs en skyldighet att låta sig fotograferas och att lämna fingeravtryck vid ansökan om nationell visering. Lagändringarna börjar gälla den dag regeringen bestämmer.
- Åldersgränser för fingeravtryck För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Skrivelse om ansvar och styrning av funktionshinderspolitiken har behandlats (SoU2)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som bygger på Riksrevisionens rapport om sektorsansvaret i funktionshinderspolitiken. Riksrevisionen konstaterar att de sektorsansvariga myndigheterna delvis arbetar effektivt med att bidra till genomförandet av funktionshinderspolitiken. Riksrevisionen menar i sin granskning att regeringens styrning av funktionshinderspolitiken behöver bli tydligare. Regeringen delar i huvudsak Riksrevisionens iakttagelser. Regeringen anser också att rapporten är ett viktigt bidrag i främjandet av funktionshinderspolitiken och regeringens arbete för att Sverige ska uppfylla åtagandena i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Riksdagen konstaterar bland annat att Riksrevisionen rekommenderar att regeringen ser över om myndigheter för fler sektorer ska tilldelas ett sektorsansvar inom funktionshinderspolitiken. Regeringen delar den bedömningen, men menar att ett sådant övervägande måste föregås av en analys. Riksdagen instämmer i regeringens bedömning. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Fler sektorsansvariga myndigheter Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Stärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende (KU2)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till att som vilande anta regeringens förslag till ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen, med syftet att stärka det institutionella skyddet för Sverige som demokratisk rättsstat. Förslagen innebär i huvudsak att det ska bli svårare att ändra grundlagarna och att skyddet för domstolarnas och domarnas oberoende långsiktigt stärks. Bland annat kommer det att ställas krav på att minst hälften av riksdagens ledamöter säger ja till ett beslut att anta ett grundlagsförslag som vilande och att minst två tredjedelar av riksdagens ledamöter säger ja till det andra beslutet att anta förslaget – efter att riksdagsval har hållits. Eftersom förslaget gäller en ändring i grundlag krävs det att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och det måste vara ett riksdagsval emellan. Det första beslutet innebär att grundlagsförslaget antas som vilande. Genom det andra beslutet antas grundlagsförslaget slutligt. Ändringar av så kallade huvudbestämmelser i riksdagsordningen beslutas på samma sätt. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 april 2027.
- Grundlagsförslaget och ändringar i riksdagsordningens huvudbestämmelser För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Hemliga och preventiva tvångsmedel ska tillåtas när barn under 15 år begår brott (JuU2)
Vad handlade det om?
De brottsbekämpande myndigheterna ska få möjlighet att använda hemliga och preventiva tvångsmedel mot barn under 15 år. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslagen ska ge myndigheterna bättre verktyg för att bekämpa allvarlig brottslighet som begås av barn och minska risken för att barn involveras i brottslig verksamhet. Förslagen handlar bland annat om följande: Hemliga tvångsmedel ska få användas för att utreda vissa allvarliga brott där den skäligen misstänkte är under 15 år. Preventiva tvångsmedel ska i vissa fall få användas mot barn under 15 år för att förebygga, förhindra och upptäcka särskilt allvarlig brottslighet. Barn ska kunna hållas kvar i fler fall och under något längre tid än i dag för förhör eller i syfte att överlämnas till exempelvis föräldrar eller socialtjänst. Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2025. Flera av lagändringarna ska tidsbegränsas till den 30 september 2028 eller den 30 september 2030.
- Lagförslagen För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Hemliga och preventiva tvångsmedel när barn under 15 år begår brott För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Källa: Sveriges riksdag. Kammarkoll är en oberoende tjänst.