Så har Marcus Wennerström röstat
Röstade aldrig emot sitt parti. Frånvarande vid 21 av 372 omröstningar.
Varje punkt i riksdagens betänkanden som det röstades om, med hur personen röstade och hur partiet röstade. Utskottet är gruppen ledamöter som föreslog beslutet; emot betyder oftast för ett annat förslag, en reservation. Där partiet var delat räknas ingen röst som emot partiet.
Alla omröstningar, betänkande för betänkande
Regeringen uppmanas kartlägga orsaker till dödsolyckor i arbetslivet (AU8)
Vad handlade det om?
Orsakerna till det ökande antalet dödsolyckor i arbetslivet bör kartläggas och förslag tas fram för att minska riskerna på området. Särskilt fokus bör riktas mot de mest utsatta branscherna som exempelvis byggbranschen. Det menar riksdagen som beslutade att rikta en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om det. Slutsatserna av kartläggningen ska enligt tillkännagivandet användas i berörda myndigheters arbete i frågan och även i genomförandet av regeringens arbetsmiljöstrategi. Beslutet grundar sig i ett så kallat utskottsinitiativ från arbetsmarknadsutskottet. Det innebär att det är utskottet som tagit initiativ till förslaget och att det inte kommer från en proposition från regeringen eller motioner från ledamöterna som annars är det vanliga. Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 120 förslag i motioner om arbetsmiljö och arbetstid från den allmänna motionstiden 2023, bland annat med hänvisning till pågående arbete.
- Åtgärder för att minska riskerna för dödsolyckor i arbetslivet Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Sanktionsavgifter Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Arbetsmiljöbrott m.m. Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Arbetslivskriminalitet Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Tillträdesrätt för regionala skyddsombud m.m. Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Arbetstid Avstod SSocialdemokraterna avstod
Nej till motioner om familjerätt (CU9)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 130 förslag i motioner om familjerätt från den allmänna motionstiden 2023. Bland annat hänvisar riksdagen till att arbete redan pågår i de frågor som förslagen tar upp. Förslagen handlar bland annat om en könsneutral föräldrabalk, antalet vårdnadshavare för ett barn, juridiskt biträde för barn och vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge vid våld i familjen.
- Könsneutral föräldrabalk För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Barnets hörande i vårdnadsmål För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Juridiskt biträde för barn Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Vissa frågor om namnbyte För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om kriminalvårdsfrågor (JuU17)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner om kriminalvårdsfrågor som inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om säkerhet inom Kriminalvården, villkorlig frigivning och avhopparverksamhet. Avhopparverksamhet innebär att stötta personer som har valt att lämna organiserad brottslighet. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående utredningsarbete inom området.
- Avhopparverksamhet för unga personer Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- En plan för utbyggnad av Kriminalvården Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Översyn av Kriminalvårdens organisation och verksamhet För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om unga lagöverträdare (JuU19)
Vad handlade det om?
Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 30 förslag i motioner om unga lagöverträdare som inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om häktning av barn, rekryteringen av barn och unga till kriminella gäng, lättade sekretessregler och frihetsberövande påföljder för unga. Utskottet hänvisar till pågående utredningsarbete och aviserade reformer inom området.
- Lättade sekretessregler Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Projekt mot nyrekrytering av barn och unga För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om straffrättsliga frågor (JuU20)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag i motioner om straffrättsliga frågor som inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om brott mot frihet och frid, sexualbrott och stärkt skydd för tjänstedjur. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom området.
- Fridskränkningsbrott Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Kontrollerande beteende Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Polisanställda får stärkt skydd (JuU28)
Vad handlade det om?
Poliser som arbetar mot den organiserade brottsligheten ska i vissa situationer kunna använda en annan uppgift än sitt eget namn när de undertecknar beslut och dokumenterar åtgärder. Det kan handla om beslut och dokumentationer kring ingripanden, visitationer och beslag av vapen, narkotika och pengar. Riksdagen sade ja till regeringens förslag på ändringar i polislagen och i offentlighets- och sekretesslagen. Polismyndigheten har flaggat för att polisanställda som arbetar mot de kriminella nätverken löper ökad risk att utsättas för hot, våld och repressalier. Även anhöriga till polisanställda riskeras att utsättas för angrepp från kriminella. De nya lagändringarna som gör det möjligt för en polisanställd att använda en annan uppgift än sitt namn är tidsbegränsade och gäller från den 30 april 2024 till och med den 29 april 2029.
- Regeringens lagförslag För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Utvärdering Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Nej till motioner om kultur för alla (KrU10)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2023 om allas tillgång till kultur. Anledningen är bland annat att arbete pågår eller att åtgärder redan är vidtagna i de frågor som förslagen gäller. Förslagen handlar bland annat om scenkonstens villkor, tillgång till kultur och kulturutövning, och litteratur- och biblioteksfrågor.
- Scenkonstens villkor Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Tillgång till kultur och kulturutövning Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Kulturpolitik och kulturmyndigheter Avstod SSocialdemokraterna avstod
- En samisk nationalscen För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om idrott och friluftsliv (KrU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner om idrott och friluftsliv som inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om idrott i utsatta områden, stärkt antidopningsarbete, idrottsanläggningar och planer för friluftsliv. Riksdagen hänvisar exempelvis till pågående arbete och att förslagen till viss del redan är tillgodosedda.
- Idrott för alla Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Idrott i utsatta områden För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Trygga idrottsmiljöer För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Långsiktiga satsningar på friluftsliv För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Konsumentskyddet på spelområdet stärks (KrU9)
Vad handlade det om?
Nya regler ska stärka konsumentskyddet i samband med spel om pengar. Riksdagen sade ja till regeringens förslag som handlar om att begränsa de problem som spel om pengar orsakar såsom skuldsättning och missbruk. Ett skriftlighetskrav för telefonförsäljning av spel införs. Konsumenten måste efter telefonsamtalet skriftligt acceptera ett erbjudande för att avtalet ska vara giltigt. Beslutet innebär också att spelbolag med svensk spellicens får rätt att ta del av personuppgifter om ekonomi och hälsa som spelarna själva tillhandahållit, för att på så sätt kunna motverka överdrivet spelande. Dessutom innebär beslutet höjda sanktionsavgifter för spelbolag som bryter mot penningtvättslagen. De nya reglerna börjar gälla den 1 juni 2024.
- Spel på kredit För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Lotterier för allmännyttiga ändamål För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Reglering av politiska partiers lotterier Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Nationellt spelinstitut och nationell spelstrategi För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om naturvård (MJU12)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 190 förslag i motioner om det naturvårdspolitiska arbetet som inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om områdesskydd, artskydd och arbetet med invasiva främmande arter. En invasiv främmande art innebär en art som med människans hjälp flyttats från sin ursprungliga miljö och orsakar allvarlig skada på bland annat ekosystem och infrastrukturen i den nya miljön. Riksdagen hänvisar till pågående utrednings- och lagstiftningsarbete.
- Övervakning av vatten För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Övervakning av invasiva främmande arter För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Arbetet med att revidera strandskyddsregelverket Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Efterbehandlingsansvar för förorenade områden m.m. För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Rening av avloppsvatten Avstod SSocialdemokraterna avstod
Nej till motioner om miljöfrågor (MJU13)
Vad handlade det om?
Riksdagen sade nej till cirka 120 förslag om olika miljöfrågor. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om miljöprövning och tillståndsprocesser, miljömålssystemet, offentlig upphandling, vindkraftsetablering, miljöbrott och ansvarsfrågor vid miljöföroreningar. Att riksdagen avslår motionerna beror främst på pågående arbete.
- Effektiva tillståndsprocesser Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Offentlig upphandling Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Ansvarsfördelning och ersättningskrav vid miljöföroreningar För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om högskolan (UbU14)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 130 förslag i motioner om högskolan från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar till exempel om akademisk frihet, tillgänglighet och utbildningars dimensionering. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående arbete.
- Värna akademisk frihet Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Grundlagsskydd För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Internationalisering För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Universitets och högskolors uppgifter Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Universitetsstatus För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Tillgänglighet För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Utbildningens genomförande För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om övergripande skolfrågor (UbU9)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 135 förslag i motioner om övergripande skolfrågor från den allmänna motionstiden 2023. Anledningen är bland annat gällande bestämmelser och pågående utredningar. Förslagen handlar exempelvis om åtgärder för att höja kunskapsresultaten, ansvars- och resursfördelningen i skolväsendet och fristående skolor.
- Jämlik och likvärdig skola Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Förbud mot kötid som urvalsgrund Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Förbud mot vinstuttag Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Offentlighetsprincipen i fristående skolor Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- It i skolan För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om polisfrågor (JuU16)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 210 förslag om polisfrågor. Motionerna har inkommit under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om prioriteringar av olika brott, polisens arbete med utsatta områden och gängkriminalitet. Att riksdagen avslog motionerna beror bland annat på pågående arbete och att riksdagen redan tagit ställning i vissa frågor.
- Polisens trygghetsskapande och brottsförebyggande uppdrag Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Polisernas placering För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Polisens inre organisation För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Polisens samarbete med försvarsmakten För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Åtgärder i utsatta områden Avstod SSocialdemokraterna avstod
Nej till motioner om våldsbrott och brottsoffer (JuU18)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till drygt 100 förslag i motioner om våldsbrott och brottsoffer som kommit in under den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar bland annat om våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, kontaktförbud, stärkt skydd till brottsoffer och unga brottsoffer. Riksdagen hänvisar till pågående utredningsarbete och aviserade reformer inom området.
- Förundersökningar För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Brottsofferlag Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Stärkt skydd till sexualbrottsoffer För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Registerutdrag För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om processrättsliga frågor (JuU21)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om processrättsliga frågor som inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om häktning, hemliga tvångsmedel så som telefonavlyssning och kameraövervakning. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom området.
- Ökade möjligheter till kamerabevakning Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Sekretess för häktningsbeslut För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Skrivelse om en nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism har behandlats (JuU23)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om en ny samlad nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism. Syftet med strategin är att ge en långsiktig inriktning av arbetet i Sverige – lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Strategin delas in i fyra områden: förebygga – exempelvis minska tillväxten av våldsbejakande extremism genom att förebygga risken för radikalisering. förhindra – exempelvis förhindra möjligheter till finansiering och tillgång till vapen skydda – exempelvis arbeta med skyddet av det demokratiska samhället och fortsätta identifiera risker och sårbarheter hantera – exempelvis arbeta med hur attentat eller pågående dödligt våld ska hanteras, samt fokusera på vikten av ansvarsutkrävande och insatser till brottsoffer. Den nya strategin ersätter de tidigare strategierna mot våldsbejakande extremism och terrorism från 2015. Riksdagen menar att strategin skapar förutsättningar för ett brett och långsiktigt arbete på området och föreslår att riksdagen ska lägga regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.
- Blocköverskridande överenskommelse om våldsbejakande extremism och terrorism För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Fler konkreta insatser mot våldsbejakande extremism och terrorism Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Nej till motioner om riksdagens arbetsformer (KU14)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till ett trettiotal förslag om riksdagens arbetsformer i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar bland annat om vice ordförande i riksdagens utskott, översyn av de förtroendevaldas villkor, flaggor i plenisalen, programmet vid riksmötets öppnande samt Riksdagsförvaltningens verksamhet.
- Antalet vice ordförande i utskott För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Svenska språket i riksdagen För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om ekonomisk familjepolitik (SfU12)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om ekonomisk familjepolitik som inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om de reserverade dagarna i föräldraförsäkringen, överlåtelse av föräldrapenningen, flerbarnstillägget i barnbidraget och bostadsbidraget. Riksdagen hänvisar till planerade och redan vidtagna åtgärder samt till pågående arbete inom området.
- Familjepolitikens inriktning Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Reserverade dagar Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Snabbhetspremien Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Bostadsbidrag och underhållsstöd För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om punktskatt och tullfrågor (SkU13)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag om punktskatter och tullfrågor. Motionerna har inkommit under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om skatterna på el, bränsle, fordon, kemikalier, alkohol, tobak och flygresor. Förslagen handlar också om Tullverkets befogenheter och verksamhet. Att riksdagen avslog motionerna beror bland annat på pågående arbete och att utskottet redan tagit ställning i vissa frågor.
- Skatt på drivmedel m.m. För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Vägskatt m.m. För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Trängselskatt För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Skatt på kemikalier För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Likvärdiga mål och riktlinjer för utförare av kommunal verksamhet (KU7)
Vad handlade det om?
Det program med mål och riktlinjer som fullmäktige ska anta för kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare, ska även omfatta verksamhet som bedrivs av kommuner och regioner i egen regi eller av vissa juridiska personer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Syftet är att likvärdiga villkor ska gälla för privata utförare som för kommuner och regioner, så långt det är möjligt. Även om det finns bestämmelser som reglerar kommuners och regioners ansvar för att följa upp den egna verksamheten så ställs inte samma krav på att formulera riktlinjer för den. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2024.
- Likvärdiga krav på mål och riktlinjer för utförare av kommunal verksamhet Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Nej till motioner om äldreomsorg (SoU20)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner om äldreomsorg från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om en äldreomsorgslag, stärkt medicinsk kompetens i kommuner, bemanning och villkor i äldreomsorgen. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete.
- Äldreomsorgslag och stärkt medicinsk kompetens i kommuner Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Skrivelse om äldreomsorgens behov och utveckling Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Kunskapsbaserad vård och omsorg Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Äldrehälsovårdsprogram Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Det ska bli enklare att ändra kön (SoU22)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till socialutskottets förslag till en ny lag om vissa kirurgiska ingrepp i könsorganen och en ny lag om fastställande av kön i vissa fall samt ett förslag till lag om upphävande av lagen om fastställande av könstillhörighet i vissa fall. Förslagen innebär att processen för ändring av det kön som framgår av folkbokföringen särskiljs från processen för kirurgiska ingrepp i könsorganen. Det ska inte krävas något tillstånd från Socialstyrelsen för att få genomgå sådana kirurgiska ingrepp i könsorganen som syftar till att personens kropp ska stämma överens med könsidentiteten. Det ska bli enklare att ändra kön i folkbokföringen. En person som har fyllt 16 år ska få ändrat det kön som framgår av folkbokföringen efter en förenklad prövning av könsidentiteten. Förslaget som ligger till grund för beslutet är ett så kallat utskottsinitiativ. Det innebär att det är ett utskott som tagit initiativ till det och att det inte kommer från en regeringsproposition eller motioner från ledamöterna som annars är det vanliga. Lagarna börjar gälla den 1 juli 2025. Riksdagen riktar fyra tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om behovet av föreskrifter, nationellt kunskapsstöd, förebyggande av brottsligt agerande och uppföljning av tillämpningen. Omröstning om återförvisning Beslutet föregicks av en omröstning om huruvida ärendet skulle återförvisas till socialutskottet, det vill säga skickas tillbaka till utskottet för ytterligare beredning. Vid omröstningen om återförvisning röstade 94 ledamöter ja, 234 ledamöter röstade nej och 0 ledamöter avstod från att rösta. 21 ledamöter var frånvarande. Så röstade partierna i omröstningen om återförvisning Socialdemokraterna Ja – 1 röster, Nej – 96 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 9 Sverigedemokraterna Ja – 72 röster, Nej – 0 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0 Moderaterna Ja – 1 röster, Nej – 58 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 9 Vänsterpartiet Ja – 0 röster, Nej – 22 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 2 Centerpartiet Ja – 0 röster, Nej – 24 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0 Kristdemokraterna Ja – 19 röster, Nej – 0 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0 Miljöpartiet Ja – 0 röster, Nej – 17 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 1 Liberalerna Ja – 0 röster, Nej – 16 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0 Ledamöter utan partibeteckning Ja – 1 röster, Nej – 1 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0 Voteringsresultat - återförvisning till utskottet SoU22 (pdf, 289 kB)
- Förbättrade möjligheter att ändra kön För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om militära frågor (FöU4)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner om militära frågor från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om Försvarsmaktens organisation och förmåga och Försvarsmaktens samarbete med andra myndigheter. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete.
- Organisation och förmåga Frånvarande SSocialdemokraterna avstod
- Nyetablering Frånvarande SSocialdemokraterna röstade emot
- Försvarsmusiken Frånvarande SSocialdemokraterna röstade för
- Sanering och minskad miljöpåverkan Frånvarande SSocialdemokraterna röstade för
- Försvarsmaktens samarbete med andra myndigheter Frånvarande SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om samhällets krisberedskap (FöU7)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag om samhällets krisberedskap. Motionerna har inkommit under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om fredstida krisberedskap, skydd mot olyckor och information till allmänheten. Att riksdagen avslår alla motionerna beror på pågående arbete och befintlig lagstiftning.
- Organisering av frivilliga Frånvarande SSocialdemokraterna röstade för
- Klimatanpassning för krisberedskapen Frånvarande SSocialdemokraterna röstade emot
Nej till motioner om cykelfrågor (TU12)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till ett sextiotal förslag i motioner om olika cykelfrågor som inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om infrastruktur och bestämmelser för cyklister samt insatser för cykling bland barn och unga och kombinerade resor med cykel. Riksdagen hänvisar till planerade och redan vidtagna åtgärder samt till pågående arbete.
- Mål för cykling Frånvarande SSocialdemokraterna röstade emot
- Infrastruktur för cykling Frånvarande SSocialdemokraterna röstade för
- Bestämmelser för ökad säkerhet för cyklister Frånvarande SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om vägtrafik och fordon (TU13)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag om vägtrafik- och fordonsfrågor. Motionerna har inkommit under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om fossilfri fordonsflotta, tillgång till laddning, bilpooler och underhåll av vinterväg. Att riksdagen avslår alla motionerna beror på pågående arbetet och befintlig lagstiftning.
- En fossilfri fordonsflotta Frånvarande SSocialdemokraterna röstade för
- Besiktningsmarknaden för fordon Frånvarande SSocialdemokraterna röstade emot
- Bilpooler Frånvarande SSocialdemokraterna röstade emot
- Vägtrafikregistret Frånvarande SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om planering och byggande (CU15)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag om planering och byggande. Motionerna som inkommit under den allmänna motionstiden 2023 handlar bland annat om klimatfrågor i planeringen och återbruk av byggnader och material. Att riksdagen avslog motionerna beror bland annat på pågående arbete och befintligt regelverk.
- Klimatdeklaration för byggnader och gränsvärden för klimatutsläpp För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Bilförsäljare måste informera om bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp (CU19)
Vad handlade det om?
Enligt en ny lag måste bilförsäljare informera konsumenter om bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp för de nya personbilar de har till försäljning eller långtidsuthyrning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Informationen om bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp ska finnas på försäljningsstället och i reklam för nya personbilar. Den nya lagen införs för att förtydliga genomförandet av ett EU-direktiv som sedan tidigare är genomfört genom Konsumentverkets allmänna råd. Lagen börjar gälla den 1 juli 2024.
- Uppföljning av den nya lagstiftningen För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Polisen får befogenheter att söka efter vapen i säkerhetszoner (JuU13)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till ändringar i polislagen. Ändringarna innebär att polisen får utvidgade befogenheter att kroppsvisitera personer och genomsöka transportmedel för att söka efter vapen och andra farliga föremål inom ett visst område. Enligt förslaget ska Polismyndigheten kunna införa säkerhetszonerna och syftet är att skjutningar och sprängningar vid konflikter inom den kriminella miljön ska kunna motverkas mer effektivt.
- Regeringens lagförslag Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Dokumentation av ingripanden Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Tidsbegränsning och utvärdering Avstod SSocialdemokraterna avstod
Nej till motioner om förenklade regler för företag (NU10)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner om regelförenkling för företag från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom området. Motionerna handlar bland annat om hur förenklingsarbetet bör bedrivas, handläggningstider och tillståndsprocesser samt genomförande av EU-lagstiftning i svensk rätt.
- Allmänt om regelförenkling för företag För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Handläggningstider och tillståndsprocesser För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Kontakter mellan företag och myndigheter Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Regelrådet och konsekvensutredningar För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om näringspolitik (NU11)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag i motioner om näringspolitik från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om företagsfrämjande, konkurrensfrågor och särskilda näringsgrenar och branscher. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete.
- Innovationsfrämjande åtgärder Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Företagsstöd Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Övrigt om företagsfrämjande åtgärder För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Insatser för vissa grupper Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Industrifrämjande åtgärder För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om mervärdesskatt (SkU14)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner om mervärdesskatt från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om förändringar av mervärdesskattesatser, undantag från mervärdesskatt och reglerna om frivillig beskattning av fastighetsupplåtelser. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete.
- Skattesatser inom kultur och turism och på drivmedel För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Frivillig beskattning för fastighetsupplåtelser För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Övriga mervärdesskattefrågor För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om skatteförfarande och folkbokföring (SkU15)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om skatteförfarande och folkbokföring från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom området. Motionerna handlar bland annat om synliga skatter och avgifter, F-skatt och näringsverksamhet samt skyddade uppgifter.
- Synliga skatter och avgifter För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- F-skatt och näringsverksamhet Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Skatte- och avgiftskontroll m.m. Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Personalliggare För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Folkbokföring m.m. För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Reglerna kring småskalig och gårdsnära slakt bör förenklas (MJU11)
Vad handlade det om?
Regeringen bör utreda hur reglerna för lokala mindre slakterier kan förenklas. Det menar riksdagen och beslutade därför att rikta ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det. Regeringen bör även utreda vilka ytterligare åtgärder som krävs för att öka antalet småskaliga slakterier och mobila slakterier, det vill säga flyttbara anläggningar som transporteras till gården, där slakten genomförs. Riksdagen menar att detta skulle motverka långa transporter av djur till slakt, samt bidra till att stödja det lokala och småskaliga jordbruket. Vidare ser riksdagen att det skulle möjliggöra djurhållning i fler delar av landet och öka utbudet av närproducerade livsmedel. Tillkännagivandet gjordes när riksdagen behandlade cirka 160 förslag i motioner om djurskydd från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen sa nej till övriga motioner.
- Transport av levande djur Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Uppfödning av slaktkyckling För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Veterinärer och djursjukvård Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Handel med sälprodukter bör tillåtas (NU13)
Vad handlade det om?
EU-förbudet mot handel med sälprodukter bör hävas. I ett så kallat tillkännagivande riktar riksdagen en uppmaning till regeringen om att den ska verka för ett undantag eller för att helt upphäva förbudet mot handel med sälprodukter. Säljakt är i dag tillåtet, men det är förbjudet med försäljning av sälprodukter. Riksdagen anser att EU-förbudet försvårar en ändamålsenlig förvaltning av Sveriges växande sälpopulation. Uppmaningen till regeringen grundar sig på förslag som lämnats in under den allmänna motionstiden 2023. Cirka 100 förslag i handelsfrågor har lämnats in. Motionerna handlar bland annat om internationell handel, EU:s inre marknad och hållbart företagande. Förutom tillkännagivandet om sälprodukter så sa riksdagen nej till de övriga förslagen.
- Inriktningen för svensk handelspolitik Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Exportfrämjande åtgärder för små och medelstora företag Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Exportfrämjande åtgärder för vissa branscher För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Hållbart företagande För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Skrivelse och motioner om elmarknadsfrågor har behandlats (NU9)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse av regeringen om Riksrevisionens rapport om statens åtgärder för utveckling av elsystemet samt 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen konstaterar att regeringen i huvudsak instämmer i Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer. Regeringen redovisar genomförda eller pågående åtgärder som helt eller delvis kan anses svara upp mot det som myndigheten efterfrågar. Motionerna handlar bland annat om nätutbyggnad, elområden, tillståndsprocesser, försörjningstrygghet samt om flexibilitet och stödtjänster. Riksdagen beslutade att lägga regeringens skrivelse till handlingarna och sa nej till motionerna.
- Övergripande om elmarknaden Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Nätanslutning Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Nej till motioner om fri- och rättigheter (KU13)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till ett fyrtiotal förslag i motioner om fri- och rättigheter från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete. Motionerna handlar bland annat om att grundlagsskydda aborträtten, återkallelse av medborgarskap, diskriminering, skyddet av äganderätten, trossamfunds trygghets- och säkerhetsarbete, en livssynsöppen stat och föreningsfrihet.
- Diskriminering För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Trossamfunds trygghets- och säkerhetsarbete För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Föreningsfrihet Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Nej till motioner om författningsfrågor (KU16)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om författningsfrågor från allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om medlemskapet i EU, subsidiaritetsprövningen inom EU och partifinansiering, reglering av lobbyister och ändring i lagstiftningen om karensregler för statsråd och höga statstjänstemän. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete.
- Medlemskapet i EU För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Partifinansiering Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Reglering av lobbyister Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Ändring i lagstiftningen om karensregler för statsråd och höga statstjänstemän Avstod SSocialdemokraterna avstod
Nej till motioner om kultur och fritid för barn och unga (KrU8)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner om kultur och fritid för barn och unga från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om barns och ungas rätt till kultur och ungas levnadsvillkor. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete.
- Kultur för barn och unga Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Kulturskolan Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Nej till motioner om fiske (MJU10)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag om fiskeripolitiken. Motionerna har inkommit under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om fiskekvoter, fiskeredskap, svensk fiskerinäring, fiskerikontroll och fritidsfiske. Att riksdagen avslår alla motionerna beror i första hand på att arbete pågår inom området.
- Vissa bevarandeåtgärder på svenskt territorialhav Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Fiskekvoter Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Selektiva redskap, bifångst och utkast Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Fiskerikontroll Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Vattenbruk Avstod SSocialdemokraterna avstod
Nej till motioner om företag, kapital och fastighet (SkU12)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag om företag, kapital och fastighet i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till att riksdagen redan har tagit ställning i de aktuella frågorna eller att utredningar pågår.
- Utdelning och kapitalvinster till delägare i fåmansföretag Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Kapitalbeskattning m.m. Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Investeringssparkonto För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Avdrag för sponsring av idrott För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Riskskatt för kreditinstitut m.m. Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Nej till motioner om alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel (SoU11)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag i motioner om bland annat alkohol, narkotika och tobak från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om den svenska alkoholpolitiken och detaljhandelsmonopolet samt narkotikapolitiken. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete.
- ANDTS-strategin För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Svensk alkoholpolitik och detaljhandelsmonopolet Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Alkoholens skadeverkningar För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Kartläggning av narkotikasituationen i Sverige För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Förebyggande arbete mot missbruk bland unga För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om folkhälsa (SoU15)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag om folkhälsa i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de frågor som förslagen tar upp. Motionerna handlar bland annat om vaccinations- och allergifrågor, hälsosamma levnadsvanor och psykisk hälsa.
- Jämlik hälsa m.m. Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Hiv För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Vaccinationer För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Hälsosamma levnadsvanor För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Fritidskort Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Psykisk hälsa Avstod SSocialdemokraterna avstod
Nej till motioner om barn och unga inom socialtjänsten (SoU18)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag i motioner om barn och unga inom socialtjänsten från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar till exempel om insatser och placeringsformer för barn och unga. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
- Hem för vård eller boende (HVB) och familjehem Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Säkerhet vid särskilda ungdomshem För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Ombud och stödperson till barn Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Barnfattigdom Avstod SSocialdemokraterna avstod
Förbud mot upphettade tobaksvaror med karaktäristisk smak (SoU9)
Vad handlade det om?
Det blir förbjudet med upphettade tobaksvaror med karakteristisk smak. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Upphettade tobaksvaror är något som hettas upp för att producera ett utsläpp som innehåller nikotin och andra kemikalier och som sedan inandas av användarna. Beroende på dess egenskaper, så kan det vara en rökfri tobaksvara eller en sådan man röker. Vidare ska regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, få meddela föreskrifter om vilka upphettade tobaksvaror som ska anses ha karakteristisk smak. Lagändringen bygger på ett EU-direktiv och föreslås börja gälla den 1 maj 2024.
- Information och hälsovarningar För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Folkhälsoeffekter För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om Mellanöstern och Nordafrika (UU15)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner om Mellanöstern och Nordafrika som inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Riksdagens bedömningar och ställningstaganden baseras på den aktuella situationen i regionerna samt på den information finns tillgänglig för närvarande.
- Generellt om Mellanöstern och Nordafrika För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Den israelisk-palestinska konflikten Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Bistånd till Palestina För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Iran Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Nej till motioner om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering (AU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar bland annat om strategier för att nå ett jämställt samhälle, arbetet mot mäns våld mot kvinnor och mot hedersrelaterat våld och förtryck samt åtgärder mot diskriminering i arbetslivet. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom dessa områden.
- Strategier för att nå ett jämställt samhälle Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Nollvision för mäns våld mot kvinnor Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Åtgärder för jämställdhet och mot diskriminering i arbetslivet m.m. Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Jämlikhetsdata För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om hyresrätt (CU17)
Vad handlade det om?
Riksdagen sade nej till cirka 80 förslag inom området hyresrätt. Motionerna som inkommit under den allmänna motionstiden 2023 handlar bland annat om hyressättning av bostadslägenheter, kooperativ hyresrätt och möjligheterna att säga upp lokalhyreskontrakt. Att riksdagen avslår alla motioner beror på pågående arbete och befintlig lagstiftning.
- Hyressättning av bostadslägenheter m.m. För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Förverkande av lokalhyresavtal För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Kooperativ hyresrätt För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Skrivelse om verksamheten i Internationella valutafonden (IMF) 2023 har behandlats (FiU22)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som bland annat handlar om finansiell och monetär stabilitet, samt analys av den ekonomiska utvecklingen och institutionens utlåning. Riksdagen anser bland annat att Internationella valutafonden (IMF) har en mycket viktig roll när det gäller att identifiera och uppmärksamma risker för den finansiella stabiliteten. IMF fyller också en viktig funktion genom att med en hög grad av integritet och oberoende utvärdera såväl den globala ekonomin som enskilda länder. Med detta lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till cirka 80 förslag i motioner om finansmarknadsfrågor från allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om makrotillsyn, hushållens tillgångar och skulder, kreditupplysning och inkassoverksamhet samt kontanthantering och betaltjänster.
- Det andra amorteringskravet För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Hushållens tillgångar och skulder Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Transparens och likviditet på finansmarknaden För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Penningtvätt samt bank- och betalningsbedrägerier Avstod SSocialdemokraterna avstod
Nej till motioner om tryck- och yttrandefrihet och om massmediefrågor (KU9)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till ett fyrtiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete. Motionerna handlar bland annat om översyn av brottet hets mot folkgrupp i grundlagarna, yttrandefrihet på internet och reglering av techjättarna, en granskningsfunktion för utländska direktinvesteringar i svenska medieföretag, begränsning av sökbarheten när det gäller vissa personuppgifter, språkbruket i radio och tv samt reklam riktad mot barn.
- Yttrandefrihet på internet och reglering av techjättarna För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Begränsa sökbarheten när det gäller vissa personuppgifter Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Reklam riktad mot barn För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om public service och film (KrU3)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner om public service och film från allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om förutsättningar och framtida villkor för filmpolitiken och public service. Riksdagen hänvisar till pågående utredningar både vad gäller public service och film.
- Framtidens filmpolitik Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Nej till motioner om kulturarv (KrU5)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag i motioner om kulturarv från allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om museer, fornminnen och krisberedskap. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående arbete.
- Arkivutredningen Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Krisberedskap Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Digitalisering För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Minoritetsspråk och minoritetskultur För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Skrivelse om reduktionsplikten för bensin och diesel har behandlats (MJU8)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av huruvida reduktionsplikten bidrar till att nå klimatpolitiska mål på ett effektivt sätt eller inte. Riksrevisionen har granskat den tidigare utformningen av reduktionsplikten, det vill säga innan beslut fattades om att sänka och slopa reduktionsnivåerna för bensin och diesel. Riksrevisionens övergripande slutsats är att reduktionsplikten delvis bidrar till att nå klimatpolitiska mål på ett effektivt sätt. Riksrevisionen lämnade även rekommendationer till regeringen och Energimyndigheten. I sin skrivelse instämmer regeringen i Riksrevisionens iakttagelser om att reduktionsplikten delvis kan bidra till klimatpolitiska mål på ett effektivt sätt men att den i sin nuvarande utformning inte är genomförbar. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Konsekvenser av sänkta reduktionsnivåer Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Utformning av reduktionsplikten För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Åtgärder för att uppnå klimatmålen Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Nej till motioner om det schabloniserade föräldraavdraget (SoU26)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till tre förslag i motioner om det schabloniserade föräldraavdraget från allmänna motionstiden 2023 med hänvisning till pågående arbete.
- Det schabloniserade föräldraavdraget Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Nej till motioner om yrkestrafik och taxi (TU9)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner om olika yrkestrafik- och taxifrågor från allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om tillsyn, kontroll och översyn. Riksdagen hänvisar bland annat till planerade eller redan vidtagna åtgärder. Samt pågående utrednings- och beredningsarbete.
- Reglering och kontroll av åkerinäringen Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Beställaransvar För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Säkra rast- och uppställningsplatser För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Dispens för vissa fordonstransporter För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Översyn av taxibranschen Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Kontroller och tillsyn inom taxibranschen Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Vissa arbetsmiljöfrågor inom åkeri- och taxibranschen Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Nej till motioner om kommunala och regionala frågor (KU15)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner om kommunala och regionala frågor från allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om asymmetrisk ansvarsfördelning, ett nytt frikommunförsök och kommunala bolag. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete.
- Nytt frikommunförsök För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Skrivelse om statlig bidragsgivning till civilsamhället har behandlats (KrU2)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen, som handlar om Riksrevisionens rapport om statlig bidragsgivning till civilsamhället. Riksrevisionen har granskat om statens bidragsgivning till civilsamhället har varit effektiv. Den övergripande slutsatsen är att de granskade myndigheternas bidragsgivning inte är tillräckligt effektiv och att en utökad kontroll är nödvändig för att upprätthålla och i viss mån återuppbygga förtroendet för de statliga bidragssystemen. Riksrevisionen lämnar i rapporten ett antal rekommendationer till regeringen. Bland annat att ge bidragsgivande myndigheter i uppdrag att utveckla och stärka sin kontroll, exempelvis genom att öka antalet riskbaserade verksamhetsbesök. Ett annat förslag är att ge bidragsgivande myndigheter i uppdrag att förbättra bidragsmottagarnas möjligheter att leva upp till bidragskraven, exempelvis genom att tillhandahålla grundläggande utbildning om vilka krav som ställs på bidragsmottagande organisationer. Regeringen välkomnar granskningen och instämmer i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser. I skrivelsen redovisar regeringen vidtagna och planerade åtgärder som ligger i linje med Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till motionsyrkanden.
- Central databas för bidrag, utvärdering av den nationella stödfunktionen och ökad insyn För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Lag om demokrativillkor Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Nej till motioner om folkbildning (KrU4)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner om folkbildning från allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om att värna folkbildningen, bidragsmodellen för studieförbund och om att främja folkbildning i hela landet. Riksdagen hänvisar bland annat till att motionsyrkandena till viss del är tillgodosedda.
- Värna folkbildningen För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Uppföljning och konsekvensanalys För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om offentlig förvaltning (KU8)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner om offentlig förvaltning från allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om främjande av demokrati, statlig anställning, korruption och skydd av beslutsfattare. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående arbete.
- Främjande av demokrati Frånvarande SSocialdemokraterna röstade för
- Korruption Frånvarande SSocialdemokraterna röstade emot
- En utredning av rasism i offentlig verksamhet Frånvarande SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om livsmedelspolitik kopplade till bland annat beredskap (MJU9)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 100 motioner om livsmedelspolitik. Motionerna handlar bland annat om livsmedelskedjans beredskapsarbete. Riksdagen hänvisar bland annat till att det redan pågår arbete inom området, exempelvis i utredningar och i Regeringskansliet.
- Primärproduktionens roll i totalförsvaret Frånvarande SSocialdemokraterna avstod
- Beredskapsarbetet på gårdsnivå Frånvarande SSocialdemokraterna röstade för
- Ursprungsinformation på restaurang och i offentliga kök Frånvarande SSocialdemokraterna röstade emot
- Övriga frågor om märkning m.m. Frånvarande SSocialdemokraterna röstade för
Skrivelse om Samhalls samhällsuppdrag har behandlats (AU4)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning av Samhall Aktiebolag. Riksrevisionen bedömer att både regeringens och Samhalls styrning alltför mycket har prioriterat affärsmässig utveckling framför utveckling av de anställdas arbetsförmåga. Myndighetens övergripande slutsats är att Samhall inte uppfyller hela sitt samhällsuppdrag. Riksdagen välkomnar såväl granskningen som att regeringen nyligen beslutat att tillsätta en utredning med uppdrag att göra en bred översyn av Samhalls uppdrag, verksamhet och förutsättningar. Med detta beslutade riksdagen att avsluta ärendet genom att lägga skrivelsen till handlingarna.
- Riksrevisionens rapport om Samhalls samhällsuppdrag Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Samhalls organisationsform m.m. För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om bland annat skadestånd (CU10)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 40 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2023. En del av motionerna handlar om ersättningsrättsliga frågor, det vill säga frågor om försäkringar och skadestånd. Andra motioner handlar om insolvens- och utsökningsrättsliga frågor, det vill säga vad som ska gälla för personer och företag som inte kan betala sina skulder. Bland annat föreslås att frågan om skadeståndsansvar för skador som orsakas genom användning av AI ska utredas och att normalbeloppen vid löneutmätning ska kunna justeras oftare än idag. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete.
- Skadeståndsansvar kopplat till AI För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Barnkonsekvensanalys av det insolvensrättsliga regelverket För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om bostadspolitik (CU13)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till de cirka 150 motioner som inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar bland annat om åtgärder för fler bostäder, energieffektivisering av bostäder samt styrning och uppföljning av kommunernas arbete med klimatanpassning. Riksdagen hänvisar till att det redan pågår ett arbete på området samt att vissa åtgärder redan är vidtagna.
- Åtgärder för fler bostäder Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Nej till motioner om statlig förvaltning och statistikfrågor (FiU25)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 25 förslag om statlig förvaltning och statistikfrågor. Motionerna handlar bland annat om den statliga myndighetsstrukturen, statliga myndigheters kostnader, digitalisering och IT inom den statliga förvaltningen och staten som arbetsgivare. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående beredningsarbete och till att den statliga förvaltningspolitiken i stor utsträckning bygger på att myndigheterna själva avgör hur verksamheten ska organiseras för att på bästa sätt tillgodose samhällets behov.
- Den statliga myndighetsstrukturen För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Lokal statlig service Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Staten som arbetsgivare För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om offentlig upphandling (FiU34)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner om offentlig upphandling från allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om hur regelverket för offentlig upphandling är utformat, sociala kriterier och djurskydd. Riksdagen hänvisar bland annat till att motionsyrkandena till viss del är tillgodosedda.
- Små och medelstora företag För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Antal underleverantörer och skäliga villkor Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Upphandling, oseriösa aktörer och nationell säkerhet Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
EU-förslag om stärkt polissamarbete kring människosmuggling kritiseras delvis (JuU30)
Vad handlade det om?
EU-kommissionen har föreslagit en ny förordning om förstärkning av polissamarbetet för att förebygga, upptäcka och utreda migrantsmuggling och människohandel och om förstärkning av Europols stöd till förebyggande och bekämpande av sådana brott samt om ändring av förordning (EU) 2016/794. Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Principen innebär att EU bara får agera om målen för en planerad åtgärd inte kan uppnås av medlemsstaterna eller om målen kan uppnås bättre genom att åtgärden vidtas på EU-nivå. Principen värnar medlemsstaternas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. Riksdagen ställer sig positivt till förslagets ansats och menar att det finns ett stort behov av reglering på EU-nivå för att på ett mer effektivt sätt än idag bekämpa smuggling av migranter och människohandel. Utskottet anser dock att EU-kommissionens förslag i vissa delar är för långtgående och därför strider mot subsidiaritetsprincipen. Det gäller vissa delar i förslagen om utökningen av Europols operativa befogenheter och förslaget som innebär en skyldighet för medlemsstaterna att inrätta särskilda avdelningar inom de nationella brottsbekämpande myndigheterna. Mot bakgrund av detta beslutade riksdagen att lämna sina synpunkter i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, ministerrådets och EU-kommissionens ordförande.
- Förslag till förordning om stärkt polissamarbete i fråga om människosmuggling och att stärka Europols stöd för att förebygga och motverka sådan brottslighet För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om arbetskraftsinvandring (SfU11)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till ett trettiotal förslag i motioner om arbetskraftsinvandring från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete. Motionerna handlar om arbetsmarknadsprövning, villkor för arbetstillstånd, att attrahera arbetskraft och förhindra utnyttjande och missbruk, uppehållstillstånd för forskning och studier med mera.
- Arbetsmarknadsprövning Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Villkor för arbetstillstånd Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Förhindra utnyttjande och missbruk Avstod SSocialdemokraterna avstod
Ett års prövotid för A-traktorkort (TU7)
Vad handlade det om?
Ett års prövotid ska införas för körkort klass AM, det vill säga körkort för moped klass 1 (kallas ibland EU-moped), A-traktorer och mopedbilar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Med nuvarande lagstiftning gäller inte någon prövotid för AM-körkort. Det innebär att den som kör exempelvis A-traktor på ett felaktigt sätt och får körkortet indraget, bara behöver vänta en viss tid för att sedan få tillbaka körkortet. Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2024. Vidare sa riksdagen nej till cirka 120 förslag i motioner om trafiksäkerhet från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till planerade eller redan genomförda åtgärder.
- Insatser mot alkohol och droger i trafiken För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Trafiksäkerhet vid vägarbeten och räddningsinsatser Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Trafiksäkerhet för mopedbilar och A-traktorer Avstod SSocialdemokraterna avstod
Nej till motioner om forskning (UbU15)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 80 förslag i motioner om forskning från allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om forskningens frihet, fördelning av forskningsmedel och rymdverksamhet. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående arbete.
- Forskningens frihet och säkerhetsfrågor Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Resursfördelning och forskningsfinansiering För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Forskare och doktorander Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Särskilda forskningssatsningar och samarbeten För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Rymdforskning och rymdverksamhet Avstod SSocialdemokraterna avstod
Nej till motioner om studiestöd (UbU7)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag om studiestöd. Motionerna handlar om bland annat villkoren inom studiestödssystemet, studiemedel för omställning, vidareutbildning och avskrivning av studielån. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser, pågående arbete och vidtagna åtgärder.
- Villkor för studiemedel Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Avskrivning av studielån För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om kommunala frågor (FiU26)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag om kommunala frågor. Motionerna handlar om bland annat det ekonomiska utjämningssystemet, välfärdens långsiktiga finansiering, vinster inom välfärdens verksamheter, riktade statsbidrag, kommunala tillsynsavgifter, lagen om valfrihet, villkor för aktörer inom välfärden, redovisning av hur skattemedel används, idéburna aktörer och kunskapsspridning inom kommunsektorn. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående utredningsarbete.
- Det kommunalekonomiska utjämningssystemet Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Välfärdens långsiktiga finansiering Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Vinster inom välfärdens verksamheter Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Kommunala tillsynsavgifter För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Idéburna aktörer inom välfärdens verksamheter Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Skrivelse om integritetsskydd vid signalspaning har behandlats (FöU5)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Signalspaning är en del av Sveriges försvar och skydd mot terrorism och är reglerad i lag. Det är Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, Siun, som kontrollerar att försvarsunderrättelseverksamhet bedrivs i enlighet med de lagar och förordningar som finns. För att skydda den enskildas personliga integritet finns det tydliga regler för hur signalspaning får bedrivas. Regeringen bedömer att Siuns granskning av den signalspaning som bedrivits 2022 fungerat väl. Riksdagen delar regeringens uppfattning att signalspaningsverksamheten är en nödvändig och integrerad del av Sveriges försvar och skydd mot terrorism, och att det i en demokratisk rättsstat krävs ett väl fungerande integritetsskydd i sammanhanget. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till motionsyrkanden.
- En utvecklad strategi för signalspaning Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- En ändamålsenlig underrättelseverksamhet För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Myndigheternas användning av hemliga tvångsmedel under 2022 (JuU9)
Vad handlade det om?
Varje år redovisar regeringen i en skrivelse till riksdagen hur de brottsbekämpande myndigheterna använder hemlig avlyssning och andra hemliga tvångsmedel. Nu har riksdagen behandlat skrivelsen om användningen under år 2022. Den handlar om hur Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Tullverket och Säkerhetspolisen har använt sig av hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, övervakning av elektronisk kommunikation, kameraövervakning och rumsavlyssning. Under 2022 gavs 4 108 tillstånd till hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, 13 146 tillstånd till hemlig övervakning av elektronisk kommunikation, 239 tillstånd till hemlig kameraövervakning och 79 tillstånd till hemlig rumsavlyssning. De hemliga tvångsmedlen användes 2022 framför allt vid misstanke om narkotikarelaterad brottslighet och våldsbrott. Riksdagen anser i likhet med regeringen att de hemliga tvångsmedlen fyller en viktig funktion för att utreda brott och att redovisningen visar att de hemliga tvångsmedlen har varit till nytta. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Uppgifter om underrättelser till enskilda För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om skogspolitik (MJU7)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 80 förslag i motioner om skogspolitik från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om hållbart brukande av skogen, skogsbrukets roll i bioekonomin och åtgärder för skydd av skog. Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är bland annat att arbete redan pågår på området.
- Hållbart brukande av skogen Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Skogsbrukets roll i bioekonomin Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Skogsbruksmetoder För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Artskydd och skogsbruk För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om immaterialrätt (NU7)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag om immaterialrättsliga frågor, det vill säga det område inom juridiken som bland annat reglerar rättigheter till intellektuella prestationer som till exempel design, litteratur, varumärken och uppfinningar. Motionerna handlar exempelvis om en översyn av de immaterialrättsliga regelverken i ljuset av utvecklingen av artificiell intelligens (AI), stöd vid patentintrång, kunskapsfrämjande insatser på immaterialrättens område och en ny strategi om innovation och immaterialrätt. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar till olika insatser och pågående arbete.
- Upphovsrätt och AI Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Övriga frågor som rör upphovsrätt För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Övriga frågor som rör patent Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Ny strategi om innovation och immaterialrätt Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Nej till motioner om mineralpolitik (NU8)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 43 förslag i motioner om mineralpolitik från den allmänna motionstiden 2023. Detta med hänvisning bland annat till pågående utredningar, redan gjorda insatser och en av regeringen utlovad mineralstrategi. Motionerna handlar bland annat om tillstånd och tillståndsprocesser, förbud mot utvinning, äganderätt och ersättning samt om innovationskritiska metaller och mineral.
- Övrigt om förbud mot utvinning För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Mineralersättning För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Tillgänglighet och kartläggning För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Ny eller reviderad mineralstrategi Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Nej till motioner om socialavgifter (SfU10)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till nio förslag om socialavgifter. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om nedsättning av socialavgifter och undantag från avgiftsskyldigheten för friluftsorganisationer. Riksdagen hänvisar bland annat till att utredningsarbete pågår.
- Socialavgifter För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Undantag från avgiftsskyldigheten för friluftslivsorganisationer För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om gymnasieskolan (UbU12)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 57 förslag i motioner om gymnasieskolan från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om utbildning i gymnasieskolan samt om studie- och yrkesvägledning och drogtester i skolväsendet. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående utredningar.
- Utbildningens dimensionering Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Försöksverksamhet med branschskolor Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Övriga frågor om branschskolor För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Estetiska ämnen Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Drogtester i skolväsendet För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om förskolan (UbU8)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner om förskolan från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om kvalitet och förutsättningar i förskolan, om deltagande i förskola och annan pedagogisk verksamhet. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående utredningar.
- Övergripande förutsättningar Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Kvalitet i förskolan Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Barngruppernas storlek i förskolan För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Nej till motioner om arbetsrätt (AU5)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 45 förslag i motioner om arbetsrätt från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om tidsbegränsade anställningar, sysselsättningsgrad och rätt till ledighet. Riksdagen hänvisar bland annat till att det gällande regelverket inte är i behov av de förändringar som föreslås och till parternas ansvar på den svenska arbetsmarknaden.
- Sysselsättningsgrad För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Arbete via digitala plattformar För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Rätten att kvarstå i anställningen För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Entreprenörsansvar Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Den svenska arbetsmarknadsmodellen och EU För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Global Deal Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Persontransporter utan id-handlingar kan förbjudas tillfälligt (JuU11)
Vad handlade det om?
Regeringen ska kunna införa regler om tillfälliga förbud att transportera personer utan giltiga id-handlingar till Sverige från andra stater. Regeringen ska också kunna införa sanktionsavgifter för de transportföretag som bryter mot förbudet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ett förbud ska få införas endast om det – på grund av händelser inom migrationsområdet – har uppstått en allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet, och om reglerna behövs för att viktiga samhällsfunktioner lättare ska kunna fullgöra sina uppgifter. Den nya lagen börjar gälla den 1 mars 2024.
- Tillfälliga förbud att transportera personer utan giltiga identitetshandlingar till Sverige För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om vapenfrågor (JuU14)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 19 förslag om vapenfrågor. Motionerna handlar om bland annat genomförandet av ändringarna i EU:s vapendirektiv, vapenlicensfrågor och vapenamnesti. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående utredningsarbete.
- Genomförande av ändringarna i vapendirektivet För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Vapenamnesti Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Nej till motioner om terrorism (JuU15)
Vad handlade det om?
Riksdagen sade nej till cirka 20 förslag som handlar om åtgärder mot terrorism. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om en nationell samling mot våldsbejakande extremism och terrorism och om utvisning. Bakgrunden till utskottets ställningstagande om den nationella samlingen är att regeringen nyligen tagit fram en ny nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism. Dessutom har regeringen givit flera myndigheter i uppdrag att intensifiera arbetet mot terrorism och att utveckla sitt myndighetssamarbete.
- Nationell samling mot våldsbejakande extremism och terrorism Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Utvisning i rikets intresse m.m. För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende stärks (SoU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till nya regleringar för att förbättra skyddet för och stödet till personer som behöver skyddat boende och stärka barnrättsperspektivet för barn som följer med en vårdnadshavare till ett skyddat boende. Lagändringarna innebär bland annat att skyddat boende ska regleras i socialtjänstlagen. Barn som följer med en vårdnadshavare till ett skyddat boende ska bedömas och beviljas insatsen individuellt, och socialnämnden ska ansvara för att tillgodose barnets behov av stöd- och hjälpinsatser. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2024.
- Tillståndsplikt för skyddat boende För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Kvinnojourernas verksamhet Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Skäl för begränsning av umgänge och hemlighållande av vistelseort Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Uppföljning och återrapportering av effekten av tillståndsplikt För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Vinstdrivande respektive icke vinstdrivande aktörer Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Nej till motioner om försvarspolitik och totalförsvar (FöU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner om försvarspolitik och totalförsvar från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlade till exempel om det militära och civila försvaret, försvarsmaterielförsörjning och internationellt samarbete. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
- Försvarspolitisk inriktning och totalförsvaret Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Nationella säkerhetsintressen Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Civilt försvar och förmåga Avstod SSocialdemokraterna avstod
Återbetalningsskyldighet i brottmål skärps (JuU8)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till att skärpa återbetalningsskyldigheten i brottmål. Lagändringarna innebär bland annat att den som är dömd för brott ska kunna bli skyldig att återbetala ett belopp som är dubbelt så stort som det belopp personen skulle ha fått betala i rättshjälpsavgift. Lagändringarna ska börja gälla den 1 mars 2024.
- Skärpt återbetalningsskyldighet i brottmål För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Skrivelse om statligt företagsägande har behandlats (NU4)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om 2023 års redogörelse för företag med statligt ägande. Riksdagen framhåller betydelsen av den årligt återkommande skrivelsen och understryker vikten av att regeringen fortsätter att utveckla innehållet i den så att riksdagen får en god bild av utvecklingen i företagen med statligt ägande. Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om bland annat statens ägande och förvaltning av företag, som lämnats under den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen lade därmed skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Översyn av statens företagsägande För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Övrigt om statens ägande och förvaltning För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Lernia AB Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- AB Svensk Bilprovning Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Skrivelse om etablering av myndigheter utanför Stockholm har behandlats (NU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om etablering av myndigheter utanför Stockholm. Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringens lokalisering av myndigheter på orter utanför Stockholm under perioden delvis har levt upp till riksdagens avsikter. Riksrevisionen bedömer att lokaliseringsbesluten har medfört ett litet men positivt bidrag till regional utveckling samtidigt som regeringens lokaliseringsbeslut inte har äventyrat myndigheternas möjligheter att bedriva sin verksamhet effektivt på lång sikt. I sin skrivelse instämmer regeringen i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser. Regeringen arbetar kontinuerligt med frågan om statlig närvaro i hela landet. En viktig utgångspunkt för regeringen är att myndigheter kan bedriva sin verksamhet effektivt oavsett var de är lokaliserade. Detta är något som regeringen följer inom ramen för den löpande myndighetsstyrningen. Riksdagen ser positivt på att regeringen kontinuerligt arbetar med frågan om statlig närvaro i hela landet. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet, och avslog motionerna.
- Ett program för ny- och omlokalisering Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Lokalisering av olika funktioner Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Övrigt om lokalisering av statliga myndigheter Avstod SSocialdemokraterna avstod
Nej till motioner om kollektivtrafikfrågor (TU5)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till ett femtiotal förslag i motioner om olika kollektivtrafikfrågor från den allmänna motionstiden 2023. Detta i första hand med hänvisning till genomförda eller pågående initiativ på området. Motionerna handlar bland annat om stärkt kollektivtrafik, jämställd och jämlik kollektivtrafik, biljettsystem och färdtjänst. Utskottet framhåller att kollektivtrafiken är ett viktigt medel för att uppfylla de klimat- och transportpolitiska målen.
- Stärkt kollektivtrafik Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Biljettsystem För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Färdtjänst Avstod SSocialdemokraterna avstod
Nej till motioner om järnvägsfrågor (TU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om järnvägsfrågor från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till genomförda eller pågående initiativ inom området. Motionerna handlar bland annat om organiseringen av järnvägsunderhållet, järnvägens signalsystem, järnvägsskydd och Arlandabanan.
- Övergripande förutsättningar För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Organisering av järnvägsunderhåll Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Avgift vid tvist hos Allmänna reklamationsnämnden (CU7)
Vad handlade det om?
Regeringen ges möjlighet att införa en avgift vid prövning av en tvist hos Allmänna reklamationsnämnden. Riksdagen sa ja till regeringens förslag, som innebär en ändring i lagen om alternativ tvistlösning i konsumentförhållanden. Ärendetillströmningen till Allmänna reklamationsnämnden har ökat stadigt de senaste åren. Dessutom har ärendena blivit mer komplicerade och omfattande. I dag avvisas ungefär en tredjedel av ärendena, oftast på grund av att anmälaren inte har lämnat in de kompletteringar som behövs. I dessa fall lägger myndigheten resurser på ärenden som inte kommer att prövas i sak. Enligt regeringen finns det troligen ett samband mellan det stora antalet ärenden som avvisas till följd av uteblivna kompletteringar och det faktum att det i dag är kostnadsfritt att göra en anmälan. En avgift skulle därför sannolikt minska antalet anmälningar som inte kommer att prövas i sak. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2024.
- Avgift vid prövning av en tvist hos Allmänna reklamationsnämnden Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Genomförande av EU:s nya dricksvattendirektiv (MjU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i miljöbalken, livsmedelslagen och plan- och bygglagen. Lagändringarna innebär att kommuner ska lämna de uppgifter som behövs för att bedöma risker i tillrinningsområden för dricksvatten och att kommuner, fastighetsägare och nyttjanderättshavare ska lämna de uppgifter som behövs för att bedöma risker som uppkommer i ledningar, installationer och anordningar på fastigheter eller i byggnader som används för att distribuera dricksvatten. Lagförslaget innebär även att de som producerar eller tillhandahåller dricksvatten ska lämna uppgifter om dricksvattenkvaliteten. Därutöver införs en bestämmelse om marknadskontroll och en bestämmelse om villkor för att släppa ut och tillhandahålla byggprodukter avsedda att komma i kontakt med dricksvatten på marknaden. Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2024.
- Nationell lista över hälsofarliga ämnen För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Statligt stöd för att rena dricksvatten från PFAS För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Fördelning av vattenmyndigheternas arbetsuppgifter För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Krisberedskap och klimatförändringar Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Vissa ändringar i regelverket om säkerhetsärenden enligt utlänningslagen (SfU8)
Vad handlade det om?
Främlingspass – som i vissa fall kan utfärdas till den som inte har något pass och inte heller har någon möjlighet att få ett – ska kunna återkallas av säkerhetsskäl. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Vidare ska uppehållstillstånd kunna återkallas om det kan antas att personen kommer att bedriva statsstyrt företagsspioneri eller verksamhet med koppling till terrorism. Syftet är att förhindra hot mot Sveriges säkerhet. Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2024.
- Återkallelse av uppehållstillstånd För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Återkallelse av uppehållstillstånd vid koppling till terrorism För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om läkemedel och tandvård (SoU12)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till de cirka 70 motioner om läkemedel och tandvård från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar till exempel om tillgänglighet till läkemedel, medicintekniska produkter, översyn av apoteksmarknaden och finansiering av tandvård. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
- Tillgänglighet till läkemedel För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Översyn av apoteksmarknaden Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Finansiering av tandvård Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Jämlik tandvård m.m. Avstod SSocialdemokraterna avstod
Skrivelse om informations- och cybersäkerhet har behandlats (FöU2)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av regeringens styrning av samhällets informations- och cybersäkerhet. Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringens arbete på området inte är effektivt utformat. Enligt Riksrevisionen saknas strategiska avvägningar och prioriteringar för informations- och cybersäkerhetsarbetet. Riksrevisionen lämnade därför rekommendationer till regeringen om hur den nya nationella informations- och cybersäkerhetsstrategin bör utformas så att bristerna åtgärdas. I sin skrivelse instämmer regeringen i Riksrevisionens iakttagelser. Det har tagit lång tid att bygga upp det nationella cybersäkerhetscentret (NCSC). Ansvarsfördelningen inom centret gör också verksamheten i sig svår att styra och följa upp. Försvarsdepartementet har gett en utredare i uppdrag att både lämna förslag på hur Försvarets radioanstalt (FRA) ska tilldelas huvudansvaret för NCSC och se över centrets organisation och styrning. Riksdagen ser positivt på de åtgärder som regeringen aviserar i skrivelsen. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Stärkt förmåga Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Det nationella cybersäkerhetscentret För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Kunskapsuppbyggnad Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Outsourcing och upphandling För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Molntjänster Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Ny lag om preventiva vistelseförbud (JuU12)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ny lag om preventiva vistelseförbud. Den nya lagen innebär att en person kan förbjudas att inom ett avgränsat område vistas på allmän plats, på skolgårdar eller motsvarande områden utomhus vid förskolor och fritidshem. Det gäller om personen främjar brottslighet där och det finns risk för att skjutvapen och sprängämnen används. Den som bryter mot ett vistelseförbud ska kunna dömas till fängelse i högst ett år eller böter. Lagändringarna börjar gälla den 1 februari 2024.
- Regeringens lagförslag För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Risk- och proportionalitetsbedömning För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Förbudsområdets storlek För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Uppföljning och utvärdering Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
21 miljarder kronor till samhällsekonomi och finansförvaltning (FiU2)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2024 ska fördelas inom utgiftsområdet Samhällsekonomi och finansförvaltning. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Mest pengar, cirka 16 miljarder kronor, går till statliga tjänstepensioner. 900 miljoner kronor går till Statens servicecenter och 800 miljoner kronor går till Finansinspektionen. Övriga anslag inom utgiftsområdet är bland annat Statistiska centralbyrån och Riksgäldskontoret. Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden, bland annat kredit- och garantiramar för stabilitetsfonden och resolutionsreserven. Vidare godkände riksdagen investeringsplaner för Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Agenda 2030 För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
9,5 miljarder till näringslivet (NU1)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2024 inom utgiftsområdet Näringsliv ska fördelas. Totalt handlar det om cirka 9,5 miljarder kronor ur statens budget. Mest pengar, cirka 3,5 miljarder kronor, går till Verket för innovationssystem: forskning och utveckling. Cirka 834 miljoner kronor går till institutens strategiska kompetensmedel och cirka 680 miljoner går till bidrag till företagsutveckling och innovation. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa bemyndiganden när det gäller SAS AB och Almi AB, samt ja till övriga förslag till bemyndiganden om eko-no--miska åtaganden. Dessutom säger riksdagen ja till regeringens förslag om att målet för turismpolitiken ska upphöra att gälla. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Mål för turismpolitiken inom området Näringspolitik Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Mål för Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Bättre anpassad undervisningstid i grundskolan, specialskolan och sameskolan (UbU5)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att elevens val tas bort i grundskolan, specialskolan och sameskolan. Syftet är att frigöra undervisningstid till ämnen där det behövs mer tid för att skapa bättre förutsättningar för elevers lärande, öka likvärdigheten i utbildningen och förbättra elevernas kunskapsresultat. De nya reglerna börjar att gälla den 1 juli 2024 och tillämpas första gången på utbildning som påbörjas höstterminen 2024.
- Uppföljning och stärkt kulturuppdrag Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Nej till motioner om arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen (AU3)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 90 förslag i motioner om bland annat Arbetsförmedlingen, arbetsmarknadspolitiska program och insatser samt arbetslöshetsförsäkringen. Utskottet hänvisar till att det redan pågår arbete inom respektive område. Samtliga motioner inkom under den allmänna motionstiden 2023.
- Fler vägar till jobb För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Kompetensförsörjning och kompetensutveckling Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Arbetsförmedlingen Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Arbetsmarknadspolitiska program och insatser Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
48,6 miljarder till internationellt bistånd (UU2)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2024 ska fördelas inom utgiftsområdet Internationellt bistånd. Den största delen av pengarna, cirka 46 miljarder kronor, går till biståndsverksamhet. Övriga anslag inom utgiftsområdet är Sidas förvaltningsanslag, utvärdering av internationellt bistånd, Nordiska Afrikainstitutet, Folke Bernadotteakademin samt Riksrevisionen (Internationellt utvecklingssamarbete). Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Reform av svenskt bistånd Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
30,5 miljarder till studiestöd (UbU2)
Vad handlade det om?
Totalt cirka 30,5 miljarder kronor ur statens budget för 2024 går till utgiftsområdet Studiestöd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Mest pengar, drygt 20,2 miljarder kronor, går till studiemedel. Drygt 4,5 miljarder kronor går till studiehjälp och drygt 2,8 miljarder kronor går till omställningsstudiestöd. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, samt ja till förslaget om ett nytt mål för utgiftsområdet. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Mål för utgiftsområde 15 Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Stärkt tillgång till läromedel (UbU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i skollagen. Ändringarna syftar till att stärka elevernas tillgång till ändamålsenliga läromedel. De bestämmelser som reglerar vad eleverna ska ha tillgång till i utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan förtydligas. Det ska i bestämmelserna anges att eleverna utan kostnad ska ha tillgång till läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg som behövs för en god kunskapsutveckling i enlighet med utbildningens mål. Vidare kompletteras skollagen med definitioner av begreppen lärobok, läromedel och lärverktyg. Även i bestämmelserna om de olika utbildningsformerna inom kommunal vuxenutbildning (komvux) ska framgå att eleverna ska ha tillgång läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg som behövs för en god kunskapsutveckling i enlighet med utbildningens mål. Lagändringarna börja gälla den 1 juli 2024.
- Frågor om rätten till läromedel m.m. Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Ytterligare åtgärder för kvalitetssäkring av läromedel För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Avgifter inom den kommunala vuxenutbildningen Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
6 miljarder till bostads- och konsumentområdet (CU1)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande och konsumentpolitik. Totalt handlar det om drygt 6 miljarder kronor ur statens budget för 2024. Mest pengar, 3,7 miljarder kronor, går till investeringsstödet för anordnandet av hyresbostäder och bostäder för studerande. Investeringsstödet är under avveckling och kommer att fasas ut. Riksdagen beslutade att budgetanslaget för energieffektivisering av flerbostadshus ska tilldelas 840 000 miljoner kronor och att Konsumentverket ska få 178 972 miljoner kronor. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Bostadspolitiskt mål För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Skärpta straff för hantering av skjutvapen och explosiva varor (JuU4)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till höjda straff för de allvarligare formerna av vapenbrott, brott mot tillståndsplikten för explosiva varor, vapensmuggling och smuggling av explosiva varor. Förslagen innebär att lagarna skärps på följande sätt: Straffskalorna för grovt brott ändras från fängelse i lägst två år och högst fem år till fängelse i lägst fyra år och högst sju år. Straffskalorna för synnerligen grovt brott ändras från fängelse i lägst fyra år och högst sju år till fängelse i lägst sex år och högst tio år. Maximistraffen för normalgradsbrott höjs från fängelse i tre år till fängelse i fem år. Syftet är att markera allvaret i dessa brott som ofta begås av kriminella nätverk. Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2024.
- Ytterligare straffskärpningar För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- En plan för Kriminalvården Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
117 miljarder till ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (SfU1)
Vad handlade det om?
Totalt går cirka 117 miljarder kronor ur statens budget för 2024 till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Mest pengar, drygt 50 miljarder kronor, går till aktivitets- och sjukersättningar och knappt 50 miljarder kronor går till sjukpenning och rehabilitering. Försäkringskassan får drygt 9,5 miljarder. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ett bemyndigande om ekonomiska åtaganden. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag och förslag om ett nytt mål för utgiftsområdet som förts fram i motioner. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Mål för utgiftsområde 10 För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Ny tilläggsskatt för företag i stora koncerner (SkU6)
Vad handlade det om?
Regeringen har föreslagit en ny tilläggsskatt för företag i stora koncerner. Riksdagen sa ja till förslaget, men med en ändring som gäller redovisningsstandard. Regeringens förslag innebär att koncerner som har en årlig intäkt motsvarande minst 750 miljoner euro ska betala en effektiv skatt om minst 15 procent på en särskilt definierad skattebas. Undantag är myndigheter, ideella organisationer och pensionsfonder. Syftet med lagändringen är att företag i multinationella och nationella koncerner ska betala en skälig andel skatt oavsett var de är verksamma. Förslaget grundar sig på ett EU-direktiv som ska införas i svensk lagstiftning. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2024.
- Företrädaransvar Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Översyn av lagstiftningen Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
126 miljarder till försvar och krisberedskap (FöU1)
Vad handlade det om?
Drygt 126 miljarder kronor ur statens budget 2024 går till utgiftsområdet Försvar och samhällets krisberedskap. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen. Mest pengar, cirka 60 miljarder kronor går till förbandsverksamhet och beredskap. Drygt 48 miljarder kronor går till anskaffning av materiel och anläggningar. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att riksdagen ska åta sig att anvisa framtida ekonomiska åtaganden på cirka 217 miljarder kronor inom utgiftsområdet att regeringen ska att kunna besluta om anskaffning av taktiskt transportflygplan och nya ytstridsfartyg att målet för strålsäkerhetsområdet ska vara att kärnteknisk verksamhet och annan verksamhet med strålning bedrivs strålsäkert samt att det finns beredskap för olyckor och utsläpp av radioaktiva ämnen för att skydda människors hälsa och miljön mot skadlig verkan av strålning. Riksdagen sa också nej till elva förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2023, bland annat några med alternativa budgetförslag. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Övriga mål för utgiftsområde 6 Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
En effektivare upphandlingstillsyn (FiU12)
Vad handlade det om?
Tillsynen över offentliga upphandlingar ska bli mer effektiv. Regeringens förslag innebär att Konkurrensverket ges utökade befogenheter, att tidsfristen för att besluta om en upphandlingsskadeavgift förlängs till två år och att avgiftens tak höjs från 10 miljoner till 20 miljoner kronor. Konkurrensverket ska också kunna förelägga upphandlande myndigheter och enheter att besluta om riktlinjer för användning av direktupphandling. Konkurrensverket, som är tillsynsmyndighet över den offentliga upphandlingen, ska också ges utökade befogenheter vid tillsynen. Riksdagen sa ja till förslaget. Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2024.
- Ökade befogenheter för Konkurrensverket m.m. Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Sänkning av reduktionsplikten för bensin och diesel (MJU5)
Vad handlade det om?
Riksdagen röstade ja till regeringens förslag om ändring i lagen om reduktion av växthusgasutsläpp från vissa fossila drivmedel. Ändringen innebär att reduktionspliktens krav på minskade utsläpp för bensin och diesel sänks till sex procent för 2024–2026 och att reduktionsnivåerna för 2027–2030 slopas. I dagsläget ligger reduktionsnivåerna på 7,8 procent för bensin och 30,5 procent för diesel. Syftet med ändringen är bland annat att minska drivmedelspriserna. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2024.
- Reduktionsnivåer för bensin och diesel Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Nya modeller för reduktionsplikten Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Effekter på miljön och klimatet För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Sänkt skatt på bensin, diesel och jordbruksdiesel (SkU7)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till sänkt skatt på bensin och diesel. Det innebär att skatten på bensin och diesel (utom akrylatbensin) sänks 2024 jämfört med den nivå som skulle gällt med nuvarande omräkningsregler. För 2025 räknas skattebeloppen för bränslen om från 2024 års nivåer. För bensin (utom alkylatbensin) sänks de omräknade energiskattebeloppen med 60 öre per liter. Vidare kommer en utökad skattenedsättning på diesel som används i arbetsmaskiner, skepp och vissa båtar att gälla även för sådan förbrukning som sker under 2024. Ansökan om återbetalning av skatt för jordbruksdiesel ska göras per kalenderkvartal. Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2024 respektive den 1 januari 2025.
- Permanent och teknikneutralt jordbruksavdrag För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Riksrevisionens rapport om lex Maria och lex Sarah (SoU5)
Vad handlade det om?
Riksrevisionen har granskat om statens insatser inom ramen för bestämmelserna om lex Maria och lex Sarah är effektiva så att vårdskador och missförhållanden inom vården och omsorgen om äldre förhindras. Riksrevisionens slutsats är att statens insatser bör stärkas och de lämnar flera rekommendationer i sin granskningsrapport. Regeringen har i en skrivelse redogjort för sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen redovisar i rapporten och instämmer i huvudsak med problembeskrivningen. Regeringen gör dock en annan bedömning av vilka insatser som bör göras och redovisar flera åtgärder som redan har vidtagits för att stärka den nationella styrningen och för att öka kvaliteten i omsorgen om äldre och för att förhindra missförhållanden. Vidare anser regeringen att det redan finns ett tillräckligt stöd, genom exempelvis Socialstyrelsens vägledning, för att informera och involvera enskilda vid vårdskador och missförhållanden. Riksdagen beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.
- Den statliga styrningen för ökad kvalitet i vården och omsorgen om äldre För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Verksamheternas ansvar mot enskilda För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Ja till utgiftsramarna och inkomsterna i budgetpropositionen för år 2024 (FiU1)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till utgiftsramar och inkomstberäkning i regeringens budgetproposition för 2024. Utgifterna beräknas uppgå till 1 331 miljarder kronor och inkomsterna beräknas till 1 324 miljarder kronor. Det innebär ett underskott i statens budget på 7 miljarder kronor för 2024. Förslagen bygger på en politisk överenskommelse mellan SD, M, KD och L Riksdagen sa också ja till utgiftstaket för staten och ja till förslag om skatte- och avgiftsregler som bland annat gäller förstärkt ordinarie jobbskatteavdrag att införa indexering i beräkningen av jobbskatteavdraget för äldre och höjd åldersgräns utvidgad expertskatt avskaffad skatt på plastbärkassar slopad nedsättning av arbetsgivaravgifter för 15–18-åringar. Vissa av dessa förslag har lagts fram i egna propositioner, men finns aviserade i budgetpropositionen och ingår i beräkningarna av inkomsterna i budgeten. Samtliga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2024 utom de som gäller avskaffad skatt på plastbärkassar som börjar gälla den 1 november 2024, ändrad beskattning av inlösenaktier i vissa fall som börjar gälla den 1 januari 2025 och höjd åldersgräns från 66 till 67 år för rätt till avdrag vid beräkning av egenavgifter och den allmänna löneavgiften som börjar gälla den 1 januari 2026. Riksdagen sa även ja till regeringens inriktning för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Svensk ekonomi bedöms vara i en lågkonjunktur 2024. Inflationen har börjat falla, men är fortfarande högre än Riksbankens mål om 2 procent. Arbetsmarknaden har hittills varit motståndskraftig, men väntas gradvis försämras till följd av den minskade aktiviteten i ekonomin. Politiken bör enligt regeringen inriktas enligt en långsiktig plan i tre delar för att ta Sverige genom det besvärliga läget: att bekämpa inflationen samt stötta hushållen och välfärden, att återupprätta arbetslinjen och att genomföra strukturreformer för högre tillväxt. Riksdagen är av samma mening. Genom den väl avvägda, återhållsamma finanspolitiken tas ansvar för att inte spä på inflationen samtidigt som den bidrar till att förbättra förutsättningarna för svensk ekonomi. Genom att styra finanspolitiken mot överskottsmålet motverkar inte finanspolitiken penningpolitiken. Riksdagens beslut om utgiftsramarna kommer att vara styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Riksdagen har också behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2022. Riksdagen beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.
- Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Höständringsbudget för 2023 (FiU11)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens höständringsbudget för 2023. Förslaget innebär att statens budget ökar med 24,9 miljarder kronor i år. Totalt berörs 19 utgiftsområden. Regeringens förslag till ändringar i statens budget för 2023 innebär att 18 anslag ökas till ett värde av 25,1 miljarder kronor, och att sex anslag minskas, till ett värde av 0,1 miljarder kronor. Vidare föreslås höjningar av fyra beställningsbemyndiganden. Det handlar bland annat om höjda trängselskatter i Stockholm och Göteborg. Bland övriga förslag finns att riksdagen ska bemyndiga, det vill säga ge befogenhet, till regeringen att under 2025–2030 fullt ut utnyttja den begränsade annulleringen av utsläppsrätter från Sveriges auktionsvolym inom EU:s utsläppshandelssystem för 2025–2030 som följer av artikel sex i EU:s ansvarsfördelningsförordning. Det betyder att Sverige avstår intäkten från auktioneringen av dessa utsläppsrätter.
- Höständringsbudget för 2023 För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Ny kärnkraft i Sverige (NU5)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om ny kärnkraft i Sverige. Lagändringarna gör att det blir tillåtet med nya reaktorer på andra platser än vid kärnkraftverken i Forsmark, Ringhals och Oskarshamn. Dessutom tillåts fler än tio reaktorer får vara i drift samtidigt. Riksdagen delar regeringens bedömning att fossilfri kärnkraftsel ska spela en central roll i den svenska energimixen även fortsättningsvis. Huvudskälen till detta är en förväntad större efterfrågan på el i kombination med att fossila bränslen måste fasas ut, inte minst av klimatskäl. Kärnkraften bidrar dessutom till att det svenska kraftsystemet kan fungera på ett stabilt och förutsägbart sätt. Lagändringarna börjar att gälla den 1 januari 2024.
- Regeringens lagförslag Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Nya reaktorers lokalisering Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Pausad uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt (SkU8)
Vad handlade det om?
Det blir ingen uppräkning av gränsen för uttag av statlig inkomstskatt på beskattningsbara förvärvsinkomster för beskattningsåret 2024. Skiktgränsen föreslås uppgå till 598 500 kronor. Riksdagen säger ja till regeringens förslag.
- Metod för uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Välfärdsteknik inom äldreomsorgen (SoU3)
Vad handlade det om?
Möjligheten att använda digital teknik inom hemtjänsten eller i särskilda boendeformer för äldre ska förtydligas. Syftet är bland annat att motverka den osäkerhet som finns i kommunerna och för att stimulera användningen av välfärdsteknik. Det blir även nya bestämmelser som gäller behandlingen av personuppgifter vid användning av digital teknik med funktioner som innebär monitorering, sensorering eller positionering. Endast de personuppgifter som är nödvändiga för att uppnå ändamålet med användningen av tekniken får behandlas. De insamlade personuppgifterna får heller inte sparas under längre tid än vad som är nödvändigt. Den som har beviljats en insats som genomförs med digital teknik ska även samtycka till behandlingen av personuppgifter. Även vissa bestämmelser om villkor för behörighetstilldelning och åtkomstkontroll införs. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2024.
- Framtida utformning av lagstiftningen Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Frågor om bemanning och kompetens För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
EU-förslag om bekämpande av sena betalningar kritiseras delvis (CU18)
Vad handlade det om?
EU-kommissionen har föreslagit en ny förordning om bekämpande av sena betalningar vid affärstransaktioner, det vill säga transaktioner mellan företag eller mellan företag och offentliga myndigheter. Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut om nya EU-lagar tas så nära medborgarna som möjligt. EU ska därför bara vidta åtgärder om det är mer effektivt än om de enskilda länderna agerar på egen hand. Principen värnar medlemsstaternas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. Riksdagen ifrågasätter i och för sig inte behovet av en reglering på EU-nivå för att främja snabbare betalningar vid affärstransaktioner men anser att EU-kommissionens förslag i vissa delar är för långtgående och därför strider mot subsidiaritetsprincipen. Det gäller till exempel förslagen om en tvingande betalningstid om 30 dagar och en fast räntesats för dröjsmålsränta som skulle begränsa avtalsfriheten för företag. Mot bakgrund av detta beslutade riksdagen att lämna sina synpunkter i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, ministerrådets och EU-kommissionens ordförande.
- Förslag till förordning om bekämpande av sena betalningar vid affärstransaktioner Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Lag om grupptalan ska skydda konsumenters kollektiva intressen (CU4)
Vad handlade det om?
Riksdagen har röstat ja till regeringens förslag om bland annat en ny lag om grupptalan till skydd för konsumenters kollektiva intressen. Lagförslaget bygger på ett EU-direktiv som syftar till att uppnå en hög skyddsnivå för konsumenter samt förbättra konsumenters tillgång till rättslig prövning när konsumentskyddande bestämmelser överträds. Genom den nya lagen införs regler om godkännande av enheter som ska kunna väcka talan om åtgärder för en grupp konsumenters räkning. En konsumentorganisation ska godkännas som en sådan enhet bland annat om den bedriver verksamhet riktad till allmänheten i syfte att skydda konsumenters intressen. En enhet kan väcka talan om förbudsföreläggande och om gottgörelse, till exempel skadestånd. Tillämpningsområdet för den nya lagen omfattar bland annat marknadsföring, avtalsvillkor, finansiella tjänster, transport, läkemedel, dataskydd och energi. Den nya lagen ska börja gälla den 1 januari 2024.
- Gruppens bestämning vid talan om åtgärder för gottgörelse Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Fler omständigheter för att kunna meddela näringsförbud (CU8)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att näringsförbud i en annan stat också ska tas med i en domstols bedömning om näringsförbud ska ges i Sverige. Även utländska förbud och förhållanden ska alltså få betydelse vid prövningen. Domstolen ska också ta hänsyn till om näringsidkaren grovt har misskött sin verksamhet i en annan stat. Lagändringen bygger på ett EU-direktiv och ska börja gälla den 1 januari 2024.
- Lagstiftningens framtida utformning För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Riksrevisionens rapport om Polismyndighetens arbete med särskilda händelser riktade mot organiserad brottslighet (JuU6)
Vad handlade det om?
Riksrevisionen har granskat om Polismyndighetens arbete med särskilda händelser är en effektiv ledningsform för att bekämpa grov brottslighet. Resultatet av granskningen redovisas i rapporten Att släcka bränder – Polismyndighetens arbete med särskilda händelser riktade mot grov brottslighet. I rapporten lämnar Riksrevisionen rekommendationer till Polismyndigheten. Regeringen har i en skrivelse redogjort för sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen redovisar i rapporten och konstaterar att granskningen utgör ett viktigt bidrag till arbetet med att utveckla ledningsformen särskild händelse. Regeringen kommer att fortsätta följa Polismyndighetens arbete kopplat till ledningsformen särskild händelse i dialog med myndigheten. Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Genomförande av rekommendationer Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Riksrevisionens rapport om Polismyndighetens hantering av mängdbrott (JuU7)
Vad handlade det om?
Riksrevisionen har granskat om Polismyndighetens hantering av mängdbrott är effektiv. Resultatet av granskningen presenteras i rapporten Polisens hantering av mängdbrott – en verksamhet vars förmåga behöver förstärkas. I rapporten lämnar Riksrevisionen rekommendationer till Polismyndigheten. Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning. I skrivelsen redogörs för åtgärder som Polismyndigheten har vidtagit inom ramen för ett större förändringsarbete som tar sikte på hur myndigheten arbetar med mängdbrott. Riksdagen ser positivt på de redovisade åtgärderna och bedömer att de innebär att Riksrevisionens rekommendationer tas om hand på ett adekvat sätt. Av skrivelsen framgår också att regeringen har för avsikt att särskilt följa upp vilka åtgärder Polismyndigheten vidtar för att förstärka utredningsförmågan kopplat till mängdbrott. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Genomförande av rekommendationer För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Effektivare verktyg vid inre utlänningskontroll (SfU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att införa en möjlighet att kroppsvisitera en utlänning för att söka efter pass och andra identitetshandlingar och möjlighet att omhänderta sådana handlingar – vid en inre utlänningskontroll. Riksdagen sa också ja till förslaget att det ska förtydligas att en utlänning under vissa förutsättningar får tas med för utredning av hans eller hennes rätt att vistas i Sverige. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2024.
- Effektivare verktyg vid inre utlänningskontroll För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Uppföljning av de nya befogenheterna För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Krav på trafikförsäkring för elsparkcyklar (CU6)
Vad handlade det om?
Flertalet elsparkcyklar i trafiken kommer omfattas av krav på trafikförsäkring. Det är en av de åtgärder som ska stärka skyddet för den som skadas i trafiken, enligt ett lagförslag från regeringen. Förslaget omfattar bland annat även ett så kallat insolvensgarantisystem. Det innebär att den som skadats får ersättning även om hens trafikförsäkringsgivare går i konkurs. Riksdagen sa ja till förslaget, som bygger på ett EU-direktiv från 2021. De nya reglerna börjar gälla den 23 december 2023, med undantag av insolvensgarantisystemet som ska börja gälla vid den tidpunkt som regeringen bestämmer.
- Lagstiftningens framtida utformning För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Ny lag för ekonomiska sanktioner mot terrorism (JuU2)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om frysning av tillgångar för att förhindra och motverka finansiering av terrorhandlingar. Den nya lagen innebär att tillgångar kan frysas för den som skäligen kan misstänkas för brott enligt terroristbrottslagen, eller den som har dömts för brott enligt terroristbrottslagen. Även den som på grund av innehållet i en utländsk brottsutredning, eller den som skäligen kan misstänkas för att i en annan stat ha begått brott som motsvarar brott enligt terroristbrottslagen, ska omfattas av lagen. Det blir också möjligt att besluta om att tillfälligt frysa tillgångar för någon som listats av FN:s säkerhetsråd eller sanktionskommitté. De nya bestämmelserna syftar till att Sverige ska uppfylla sina internationella förpliktelser på sanktionsområdet och börjar gälla den 1 januari 2024.
- Beviskrav vid frysning av tillgångar För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Ny lag om mediestöd (KU3)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om mediestöd. Den nya lagen innehåller bestämmelser om syftet med mediestöd, om grundläggande förutsättningar för mediestöd och om mediestödsnämnden. Lagen börjar gälla den 1 januari 2024.
- Lag om mediestöd Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Främjande av mediemångfald i hela landet För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Möjlighet att överklaga mediestödsnämndens beslut För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Myndighet ska få ansvar för ledarhundar (SoU2)
Vad handlade det om?
Det blir statens ansvar att tillhandahålla ledarhundar till personer med synnedsättning. Ansvaret för ledarhundsverksamhet förs över från Synskadades Riksförbund till den förvaltningsmyndighet regeringen bestämmer. De nya reglerna syftar till att flytta över myndighetsutövningen gällande dispositionsrätt till ledarhund från Synskadades Riksförbund till en förvaltningsmyndighet. Det är också en fördel att samma myndighet som prövar ansökningar och tilldelar ledarhundar ansvarar för information, inköp av ledarhundsutrustning, utbildningar och veterinärvård. Den som beviljats ledarhund ska tilldelas en ledarhund inom skälig tid, att den som tilldelats ledarhund ska genomgå fortlöpande utbildning tillsammans med hunden, samt ansvara för att hunden får den vård som behövs under den tid som hunden disponeras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2024.
- Regeringens lagförslag För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Lagens framtida utformning För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Förändringar i utlänningslagen (SfU5)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja regeringens förslag om ändringar i utlänningslagen. Lagändringarna innebär vissa skärpta villkor för anhöriginvandring och begränsade möjligheter till uppehållstillstånd av humanitära skäl. Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2023.
- Avslag på propositionen För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Undantag från försörjningskravet vid anhöriginvandring och uppehållstillstånd av humanitära skäl För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Statens insatser för klimatanpassning av den byggda miljön (CU2)
Vad handlade det om?
Samhället behöver anpassas till de konsekvenser som klimatförändringarna för med sig. Staten har i uppdrag att stödja kommunernas arbete med klimatanpassning av ny och befintlig bebyggelse. Riksrevisionen har granskat hur effektivt statens stöd till kommunerna har varit. Myndigheten redovisar vissa brister, och lämnar därför rekommendationer till regeringen, Boverket och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap på hur stödet kan bli bättre. I en skrivelse till riksdagen redogör regeringen för sin syn på Riksrevisionens rapport och vilka åtgärder man vidtagit. Riksdagen avslutade ärendet och lade skrivelsen till handlingarna.
- Riksrevisionens rapport om statens insatser för klimatanpassning av den byggda miljön Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Effektivare ekonomistyrning i kommuner och regioner (KU2)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i kommunallagen, lagen om kommunal bokföring och redovisning samt lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Lagändringarna innebär att de resultatutjämningsreserver som regleras i kommunallagen ska ersättas med resultatreserver. Införandet av resultatreserver innebär att kommuner och regioner ges större möjligheter att planera sitt sparande i syfte att nå en god ekonomisk hushållning. Vidare ska även budgeten innehålla en redogörelse för ekonomin i de kommunala koncernföretagen och revisionsberättelserna ska hållas tillgängliga för allmänheten på kommunens eller regionens webbplats. Kravet på att besluta om särskilda riktlinjer för pensionsmedelsförvaltningen tas bort. Syftet med lagändringarna är att främja en effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner. Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2024.
- Garantimodell Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- God ekonomisk hushållning och tioårsprogram, åtgärdsplan vid betydande budgetavvikelser samt vägledning och stöd Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Balanskravet För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Källa: Sveriges riksdag. Kammarkoll är en oberoende tjänst.