Så har Paulina Brandberg röstat
Röstade aldrig emot sitt parti. Frånvarande vid 0 av 70 omröstningar.
Varje punkt i riksdagens betänkanden som det röstades om, med hur personen röstade och hur partiet röstade. Utskottet är gruppen ledamöter som föreslog beslutet; emot betyder oftast för ett annat förslag, en reservation. Där partiet var delat räknas ingen röst som emot partiet.
Alla omröstningar, betänkande för betänkande
Reglerna skärps för unga brottslingar (JuU41)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om regelskärpningar för unga lagöverträdare. Skärpningarna syftar enligt regeringen till att möta det behov som uppstått i och med den stora ökningen av allvarlig brottslighet bland unga samt för att upprätthålla det straffrättsliga systemets trovärdighet och legitimitet. Beslutet innebär bland annat följande: Straffbarhetsåldern sänks till 14 år för allvarliga brott under en period om fem år. Straffrabatten, så kallad ungdomsreduktion, ska minska för lagöverträdare under 18 år. För unga myndiga avskaffas ungdomsreduktionen helt. Straffmaximum för brott som någon har begått innan han eller hon fyllt 18 år ska höjas från fängelse i 14 år till fängelse i 18 år. Påföljden ungdomsövervakning skärps, bland annat genom att kunna utöka tiden för hemarrest och att kunna förbjuda vistelse på en särskilt angiven plats. Reglerna vid misskötsamhet av påföljderna ungdomsvård och ungdomstjänst skärps. Lagändringarna börjar i allt väsentligt gälla den 10 september 2026.
- Avslag på propositionen För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Sänkt straffbarhetsålder till 14 år för allvarliga brott För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Förslag om ungdomsvård För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Förslag om registrering av en fällande dom i mål om bevistalan För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Ett nytt straffrättsligt påföljdssystem ska införas (JuU48)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett nytt straffrättsligt påföljdssystem. Syftet med förslaget är att skapa ett mer rättvist straffsystem där straffen på ett bättre sätt återspeglar brottslighetens allvar, påföljderna som döms ut i större utsträckning framstår som rimliga och rättvisa, brottsofferperspektivet ges ett ökat inflytande och samhällsskyddet förbättras. Regeringen föreslår bland annat följande: Presumtionen mot fängelse, det vill säga huvudregeln att andra påföljder än fängelse ska väljas i första hand, avskaffas. I stället införs ett system med villkorligt fängelse. Samtliga icke frihetsberövande alternativ till fängelse för vuxna lagöverträdare ska enligt förslaget inordnas under det villkorliga fängelsestraffet. Det innebär att påföljderna villkorlig dom och skyddstillsyn avskaffas. Hela straffskalan ska användas i större utsträckning när straff bestäms. Syftet är att göra straffmätningen mer nyanserad för alla typer av brott. Dagens så kallade mängdrabatt avskaffas. När någon döms för flera brott ska varje ytterligare brott få större betydelse för straffets längd. Straffet ska utgå från det sammanlagda straffvärdet för alla brott som personen döms för. Vissa strafflindringsgrunder, så kallade billighetsskäl, tas bort. Lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.
- Regeringens lagförslag För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Ny översyn av brottsbalken För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Skärpta villkor för anhöriginvandring (SfU37)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär bland annat att reglerna om vem som kan beviljas uppehållstillstånd som anhörig anpassas till EU:s rättsliga miniminivåer. Förslaget innebär bland annat att olika regler ska gälla i fråga om möjligheten att vara anknytningsperson för svenska medborgare, andra nordiska medborgare och personer med permanent uppehållsrätt respektive för personer med uppehållstillstånd för att uppehållstillstånd ska kunna beviljas på grund av anknytning till en person som har tidsbegränsat uppehållstillstånd ska det som huvudregel krävas att anknytningspersonen har vistats med uppehållstillstånd i Sverige i minst två år. Undantag ska bland annat gälla för ensamkommande barn och för flyktingar i vissa situationer försörjningskraven för anhöriginvandring skärps. Bland annat ska försörjningskrav gälla i fler situationer. Kravet ska gälla även vid en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd reglerna om uppehållstillstånd anpassas för nära anhöriga utanför kärnfamiljen för förlängningssituationer. Det innebär bland annat att den som är under 21 år och tidigare har beviljats uppehållstillstånd på grund av anknytning som barn, men som har fyllt 18 år, ska kunna beviljas uppehållstillstånd. Även möjligheterna för vissa anhöriginvandrare att ansöka om uppehållstillstånd inifrån Sverige utökas tillfälligt. Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2026 med vissa övergångsbestämmelser. De tillfälligt utökade möjligheterna för vissa anhöriginvandrare att ansöka om och beviljas uppehållstillstånd inifrån Sverige liksom möjligheten att besluta om inhibition av ett beslut om utvisning avseende sådana utlänningar ska upphöra att gälla den 1 januari 2028.
- Uppehållstillstånd på grund av anknytning För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Krav på vistelsetid För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Försörjningskrav För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Försörjningskrav för familjemedlemmar till forskare För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Möjlighet till uppehållstillstånd För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Familjeåterförening utan biologiskt släktskap För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Uppehållstillstånd för unga vuxna i vissa situationer För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Andra frågor om uppehållstillstånd för unga vuxna För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Utvärdering och översyn av lagförslagen För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Ny lagstiftning ska ersätta lagen om vård av unga (LVU) (SoU38)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att den nuvarande lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) ersätts av en ny lag om omhändertagande för vård av barn och unga och en ny lag om särskilda befogenheter för den statliga barn- och ungdomsvården. Syftet är att åstadkomma en modern, tydlig och överskådlig lagstiftning som utgår från barnet som egen rättighetsbärare och som svarar mot de behov av skydd och stöd som barn och unga har i dag. Barnrättsperspektivet stärks bland annat genom att barns och ungas rättigheter samlas i ett eget kapitel i lagarna. Dessutom förtydligas och utökas rätten till offentligt biträde. I den nya lagstiftningen införs även en ny grund för omhändertagande för vård på grund av anknytning till familjehemmet. Den ska kunna användas när det inte längre finns kvar några brister i ett barns hemförhållanden och ett omhändertagande därför ska upphöra. Om det i en sådan situation finns en påtaglig risk för att barnet tar skada av att skiljas från det familjehem som barnet varit placerad i, och det är till barnets bästa att vården fortsätter, kan den nya anknytningsgrunden tillämpas. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2027.
- Krav på samtycke från barn som fyllt 15 år För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Översyn av särskilda befogenheter För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Insatser för barn och unga ska kunna beslutas utan samtycke (SoU39)
Vad handlade det om?
Socialnämnden i en kommun ska kunna besluta om insatser till barn, unga och deras vårdnadshavare även utan de berördas samtycke. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ny lagstiftning samt ändringar i bland annat socialtjänstlagen. I beslutet ingår bland annat att socialnämnden ska kunna sätta upp särskilda villkor för insatserna – exempelvis att den unge ska hålla sig nykter och drogfri vilket kan följas upp med drogtest elektronisk övervakning ska kunna användas i vissa fall en vårdnadshavare som inte följer ett beslut om en insats kan bli skyldig att betala vite, ett belopp som fastställs baserat på inkomst vårdnadshavare ska kunna få tillfällig föräldrapenning när han eller hon deltar i vissa insatser socialnämnden ska hålla ett så kallat allvarssamtal med ett barn eller en ung person om det är första gången som han eller hon är misstänkt för ett brott som kan leda till fängelse. Lagändringarna, utom de om elektronisk övervakning, ska börja gälla den 2 januari 2027. Lagändringen om elektronisk övervakning ska börja gälla den dag som regeringen bestämmer.
- Regeringens lagförslag För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Utredning om att vilja ta emot stöd från socialtjänsten För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Uppföljning och utvärdering av den nya lagen m.m. För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Utlänningar ska betala skälig ersättning för tandvård (SoU40)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler om tandvårdsavgifter för vissa utlänningar. Förslaget innebär att sökande av internationellt skydd och vissa andra utlänningar ska betala skälig ersättning till Migrationsverket för tandvård som inte kan anstå. Detta gäller de som har fyllt 18 år och som har en inkomst eller egna tillgångar. Samtidigt föreslår regeringen att tandvård som inte kan anstå inte längre ska vara subventionerad för vuxna utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Regeringen föreslår även en förlängd övergångsperiod för vissa privata tandvårdgivare att ansöka om tillstånd för att bedriva verksamheten. Lagändringen i fråga om möjligheten att bedriva tandvårdsverksamhet utan tillstånd börjar gälla den 23 augusti 2026. Övriga lagändringar börjar gälla den 2 januari 2027.
- Regeringens lagförslag För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Frågor om tillstånd För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Ja till regelverket kring Sveriges utrikes underrättelsetjänst (UU24)
Vad handlade det om?
Sverige inrättar en ny myndighet för att stärka den svenska underrättelseverksamheten. Riksdagen sa ja lagändringarna som behöver göras för att Sveriges utrikes underrättelsetjänst, Und, ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2027. Riksdagen godkänner en ny lag som handlar om behandlingen av personuppgifter vid Und. Behandlingen av personuppgifter vid Und ska säkerställa att myndigheten kan behandla personuppgifter på ett ändamålsenligt sätt och samtidigt skydda fysiska personers grundläggande rättigheter i samband med en sådan behandling. Riksdagen godkänner också regeringens övriga förslag till lagändringar som krävs för att inrätta myndigheten. I likhet med vad som i dag gäller för bland annat Försvarsmakten delar riksdagen regeringens bedömning om att det bör införas en möjlighet för Und att kunna medge direktåtkomst för utländsk underrättelse- eller säkerhetstjänst. Direktåtkomst är ett sätt att ta del av personuppgifter. Den som har direktåtkomst till någon annans register eller databas kan på egen hand söka efter uppgifter. Lagförslagen börjar gälla den 1 januari 2027.
- Regeringens lagförslag För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Samordning mellan Sveriges underrättelsemyndigheter För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Övriga frågor För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Skärpta villkor för friskolesektorn (UbU30)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna. Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger. Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.
- Förbud mot vinstutdelning För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Värdeöverföringsförbud utan begränsningar För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Undantag från kravet på särredovisning för idéburna organisationer För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Utvärdering av lagändringarnas konsekvenser För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Krav på ärendehanteringssystem hos kommunala lantmäterimyndigheter (CU40)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa ett krav på att kommunala lantmäterimyndigheter ska använda det ärendehanteringssystem och andra tekniska handläggningsstöd som tillhandahålls av den statliga lantmäterimyndigheten. Syftet med förslagen är att säkerställa att förrättningsverksamheten i hela landet kan bedrivas effektivt, enhetligt och rättssäkert. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027.
- Regeringens lagförslag För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Lagstiftningens framtida utformning För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern (FiU47)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en extra ändringsbudget för att ge stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern. Förslaget innebär bland annat att regeringen, genom så kallade bemyndiganden, ska få rätt att besluta om att till Ukraina skänka 16 Jas 39 Gripen C/D inklusive kvalificerad ammunition, samt att ingå avtal med Ukraina om försäljning av Gripen E/F med tillhörande luftförsvarssystem. Regeringen föreslår även ytterligare tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel under perioden den 1 juli–30 november 2026, ett tillfälligt stöd för sänkta priser i kollektivtrafiken under perioden den 1 juli–31 december 2026 och åtgärder för att stötta flyg- och jordbrukssektorerna. Utöver regeringens förslag la finansutskottet på eget initiativ fram ett lagförslag om punktskattebefrielse för jetbensin. Förslaget innebär att jetbensin ges samma energiskattemässiga förutsättningar som flygfotogen. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2026. Ett utskottsinitiativ betyder att utskottet har tagit initiativ till förslaget. Det bygger inte på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion. Sammantaget innebär regeringens förslag att den offentliga förvaltningens finansiella sparande och statens budgetsaldo beräknas förbättras med 5,3 miljarder kronor 2026. Förslag om förändringar av beställningsbemyndiganden för 2026 innebär att regeringen beräknar att anslagen behöver öka med totalt 22,6 miljarder kronor för 2027–2034. Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Situationen i Ukraina och drivmedels- och flygbränslepriserna med anledning av kriget i Mellanöstern är enligt regeringen sådana skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning.
- Extra ändringsbudget för 2026 - Stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Krisstöd till hushåll och företag För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Förbättrade förutsättningar för operativt militärt samarbete (FöU14)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som syftar till att ge Sverige bättre förutsättningar att delta i det operativa militära samarbetet inom Nato och att ge utländska styrkor bättre förutsättningar att genomföra militär verksamhet i Sverige. De nya reglerna innebär i huvudsak att regeringen får besluta att Nato, eller en stat som är medlem i Nato eller i EU, får vidta militära försvarsåtgärder på svenskt territorium när Nato eller staten genomför militär verksamhet för avskräckning och försvar. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2026.
- Avslag på propositionen För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Förutsättningar för operativt militärt samarbete För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Utförsel av krigsmateriel För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Stärkt skydd mot utlänningar som utgör kvalificerade säkerhetshot (JuU45)
Vad handlade det om?
Skyddet mot utlänningar som utgör kvalificerade säkerhetshot ska stärkas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget innebär bland annat att möjligheterna till förvar utökas, bland annat längre förvarstider och ett sänkt beviskrav vid förvar av vuxna förutsättningarna för att besluta om utvisning förtydligas straff för vissa brott enligt lagen skärps. Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2027.
- Regeringens lagförslag För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Ja till nya möjligheter att bekämpa onlinerekrytering (JuU47)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om avlägsnande av rekryteringsinnehåll online och en ändring i offentlighets- och sekretesslagen. Den nya regleringen innebär att rekryteringsinnehåll online, som används för att rekrytera inte minst barn och unga till att begå brott, ska kunna tas bort eller göras oåtkomligt på digitala plattformar efter beslut av en myndighet. Det nya regelverket syftar till att motverka onlinerekrytering inte minst av barn och unga, och att bekämpa ”crime as a service” som innebär att grova brott, som till exempel sprängningar och skjutningar, annonseras ut och koordineras av kriminella genom olika digitala tjänster. Beslutet innebär att en behörig myndighet kan besluta om förelägganden om att rekryteringsinnehåll ska tas bort eller göras oåtkomligt. Ett föreläggande ska riktas mot värdtjänstleverantören, det vill säga den som tillhandahåller den plattform där innehållet finns. Rekryteringsinnehållet ska avlägsnas så snart som möjligt och senast inom en timme från det att värdtjänstleverantören tog emot föreläggandet. En sanktionsavgift ska kunna tas ut av den värdtjänstleverantör som överträder sina skyldigheter enligt den nya lagen. De nya reglerna börjar gälla den 15 juli 2026.
- Utvärdering av den nya lagstiftningen För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Skrivelse om Riksrevisionens rapport om förvar i migrationsprocessen har behandlats (SfU34)
Vad handlade det om?
Riksrevisionen har granskat om Migrationsverkets och Polismyndighetens arbete med förvarsverksamheten är effektivt. Deras övergripande slutsats är att förvarsverksamheten inte fungerar effektivt. Regeringen har i en skrivelse redogjort för sin bedömning av de iakttagelser som Riksrevisionen har gjort och de rekommendationer som riktas till regeringen i rapporten Förvar i migrationsprocessen – ett kostsamt verktyg utan tydlig styrning. I samma skrivelse redogör regeringen också vilka åtgärder som de har gjort och avser att göra med anledning av Riksrevisionens rekommendationer. Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Rättssäkerhet m.m. För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Beslut om förvar För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Kompetensförsörjning och barnperspektivet För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Utökade befogenheter för Skatteverket inom folkbokföringsverksamheten (SkU30)
Vad handlade det om?
Regeringen vill se utökade befogenheter för Skatteverket inom folkbokföringsverksamheten och föreslår därför bland annat att ett nytt brott ska införas: främjande av oriktig folkbokföring. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Regeringen anser att det är viktigt att Sverige har en korrekt folkbokföring för att bland annat motverka identitetsbedrägerier och att fastställa identiteten på de personer som vistas och är bosatta i landet. Det är Skatteverket som ansvarar för frågor om folkbokföring och samordningsnummer. Regeringen vill därför att Skatteverket ska få utökade befogenheter inom folkbokföringsverksamheten genom ändringar i ett flertal lagar. Förslagen innebär bland annat följande: Det straffria området för ringa folkbokföringsbrott utökas. En ny straffbestämmelse införs – främjande av oriktig folkbokföring. Möjligheter för Skatteverket att använda och spara biometriska uppgifter utökas. Utbyte av uppgifter avseende fingeravtryck, ansiktsbild och biometriska uppgifter mellan Migrationsverket och Skatteverket. Polismyndigheten får begära ut biometriska uppgifter från Skatteverket för brottsbekämpning. Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2026.
- Regeringens lagförslag För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Rättssäker folkbokföring För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Skrivelse om transportinfrastrukturen 2026–2037 har behandlats (TU20)
Vad handlade det om?
Regeringen har i en skrivelse redogjort för den nationella planen för transportinfrastrukturen 2026–2037. Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till samtliga förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 om bland annat styrning, ansvarsfördelning, finansiering och genomförande av infrastrukturplaneringen. Riksdagen hänvisar bland annat till planerade eller redan vidtagna åtgärder.
- Ansvarsfördelningen inom infrastrukturplaneringen För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Myndighetsstrukturen inom transportområdet För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Transportsektorns klimatmål För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Klimatanpassning av infrastrukturen För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Kostnadskontroll, produktivitet och effektivitet För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Om återtagandet av eftersatt järnvägsunderhåll För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Nya stambanor För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Vägbelysningsnätet För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Forskning och innovation För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Etikprövningen för forskning på människor ska bli bättre anpassad till forskningens behov (UbU31)
Vad handlade det om?
Regeringen vill införa undantag från kravet på etikgodkännande för forskning som avser människor och föreslår därför ändringar i etikprövningslagen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget innebär bland annat att det införs undantag från kravet på etikgodkännande för viss forskning som innefattar behandling av känsliga personuppgifter eller personuppgifter om lagöverträdelser. Forskningshuvudmannen ska göra en bedömning av om forskningen omfattas av något av undantagen, och det ska finnas en möjlighet att ansöka om frivillig etikprövning av sådan forskning. Regeringen föreslår även vissa förändringar av tillsynen över efterlevnaden av etikprövningslagen. Lagändringarna syftar till en mer ändamålsenlig etikprövning och en mer vägledande tillsyn. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.
- Etikprövningslagens framtida utformning För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Skrivelse om en ny nationell jämställdhetspolitisk strategi mot våld, förtryck och utnyttjande har behandlats (AU13)
Vad handlade det om?
Regeringen har i en skrivelse presenterat en nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, utnyttjande i prostitution och människohandel samt hedersrelaterat våld och förtryck för perioden 2026–2035. Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. Strategins syfte är att bidra till ett effektivt, hållbart och samordnat arbete för att uppnå de jämställdhetspolitiska delmålen mot våld, förtryck och utnyttjande. Riksdagen sa också nej till 28 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025, främst med hänvisning till pågående arbete. Förslagen handlar bland annat om arbetet mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck samt insatser när det gäller stöd och skydd till den som är utsatt för våld.
- En nationell strategi mot våld, förtryck och utnyttjande För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och utnyttjande i prostitution och människohandel För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Insamling av statistik om hushållens skulder (FiU45)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att Statistiska centralbyråns mikrosimuleringsmodell (Fasit) ska utökas för att kunna samla in uppgifter om hushållssektorns skulder och skuldbetalningar. Förslaget innebär att det i Fasit blir möjligt att analysera individers och hushålls motståndskraft och känslighet mot ekonomiska störningar, som exempelvis ett inkomstbortfall eller oväntade ränteförändringar. Syftet med regeringens förslag är att förbättra beslutsunderlaget för den ekonomiska politiken och göra det enklare att ta fram ändamålsenliga åtgärder. Regeringen menar att en insamling till Fasit som begränsas till att enbart omfatta uppgifter om skulder är tillräcklig för att uppnå de syften som avses. En sådan avgränsning ger det underlag som behövs för att bättre utforma politik inom finansiell stabilitet och fördelningspolitik. Samtidigt undviks onödig kartläggning av individers och hushållens ekonomi. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti.
- Stickprovsinsamling av uppgifter om hushållens skulder För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Lagstiftningens framtida utformning För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Skyldighet att göra bedömningar av säkerhets- och strålskyddskrav ska regleras i lag (FöU19)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att den nuvarande skyldigheten att utföra bedömningar av överensstämmelse med säkerhets- och strålskyddskrav i kärnteknisk verksamhet eller annan verksamhet med joniserande eller icke-joniserande strålning ska regleras i lag. Förslaget innebär även lättnader för verksamheter som hanterar små mängder kärnämnen när det gäller att uppfylla kraven i en ny EU-förordning om kärnämneskontroll. Lagändringarna börja gälla den 1 augusti 2026.
- Kärnkraftsaktörers ansvar för kostnader För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Kärnkraft och totalförsvaret För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Insynen i politiska processer ska öka (KU39)
Vad handlade det om?
Allmänhetens insyn i politiska processer ska öka. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ny lagstiftning som syftar till detta. Beslutet omfattar två nya lagar samt ändringar i en befintlig lag. I lagen om insyn i finansiering av partier införs bland annat ett förbud mot att ta emot anonyma och utländska bidrag, oavsett belopp. Partiernas redovisningsskyldighet ska även utökas och granskningen av reglernas efterlevnad skärpas. En ny lag ska reglera påverkan av beslutsfattare, bland annat genom att påverkansaktörer (lobbyister) ska registrera sig hos Kammarkollegiet, samt redovisa uppgifter om sin kommunikation med politiska beslutsfattare. Beslutet innebär även en ny lag som reglerar partipolitiska bidrag från arbetsmarknadsorganisationer, som fackförbund och arbetsgivarförbund. Lagen innebär bland annat att en medlem i en arbetsmarknadsorganisation ska kunna lämna en förklaring om att hans eller hennes medlemsavgift inte får användas som bidrag för partipolitiska ändamål. Den nya lagstiftningen börjar gälla den 1 juli 2027.
- Ökad insyn i politiska processer För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Ändrad fördelning av utgiftsområden i statens budget (KU42)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens och riksdagsstyrelsens förslag till ändrad fördelning av ändamål och verksamheter i utgiftsområden i statens budget. Beslut om vilka ändamål och verksamheter som ska ingå i ett utgiftsområde ska fattas i samband med beslut med anledning av den ekonomiska vårpropositionen. Ändringarna görs bland annat mot bakgrund av regeringens avsikt att genomföra vissa ändringar i myndighetsstrukturen och en ändrad arbetsfördelning mellan utskotten i riksdagen. Ändringarna påverkar fördelningen av ändamål och verksamheter i utgiftsområdena 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, 5 Internationell samverkan, 6 Försvar och samhällets krisberedskap, 20 Klimat, miljö och natur, 22 Kommunikationer och 24 Näringsliv.
- Ändrad fördelning av ändamål och verksamheter på utgiftsområden För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Markägare som begränsas av artskydd ska ha rätt till ersättning (MJU28)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i miljöbalken. Ändringarna innebär i huvudsak att skogs- och markägare ska ha rätt till ersättning när bestämmelser om skydd för djur och växter leder till begränsningar i deras markanvändning. Lagändringarna syftar till att stärka äganderätten av skog och mark, samtidigt som incitamenten för skydd av arter kan öka. Ändringarna innebär även att det ska finnas möjlighet för staten att kräva tillbaka utbetald ersättning om begränsningen på grund av artskyddet inte längre består. Ett sådant beslut om återbetalning behöver dock vara skäligt i förhållande till den enskilde fastighetsägaren och bedömas utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.
- Återbetalning av utbetald ersättning För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Finansiering av ersättning För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Ett tydligt regelverk för ett aktivt skogsbruk (MJU29)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om flera regelförenklingar inom skogsbruket. Lagändringarna innebär bland annat följande: Anmälan för samråd för skogsbruksåtgärder enligt miljöbalken behövs endast om det framgår av föreskrifter som regeringen bestämmer. Markägarens kostnad för att skaffa den kunskap som behövs innan en skogsbruksåtgärd vidtas, exempelvis vad gäller skyddade arter i ett skogsområde, ska vara rimlig i förhållande till fastighetens värde. Sekretessen till skydd för djur- och växtarter ändras så att markägare får ta del av den information som behövs för att avgöra om samråd krävs. Skogsstyrelsens beslut enligt skogsvårdslagen ska överklagas till en mark- och miljödomstol i stället för till en förvaltningsdomstol. Fristen för ideella miljöorganisationer att överklaga beslut om skogsbruk eller skogsbruksåtgärder ska räknas från den dag då beslutet meddelades. Dessutom ska Skogsstyrelsen ges partsställning när miljöorganisationer överklagar myndighetens beslut. Förslaget syftar bland annat till att stärka äganderätten och öka förutsägbarheten för skogsägare. Lagändringarna ska i huvudsak börja gälla den 1 januari 2027. Bestämmelsen om att samrådsplikt enligt miljöbalken ska gälla endast om det framgår av en förordning ska dock gälla först den dag som regeringen bestämmer.
- Avslag på propositionen För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Ett tydligt regelverk för aktivt skogsbruk För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Produktionshöjande åtgärder och miljöhänsyn För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Konsekvensanalys och uppföljning För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Det ska bli lättare att utvisa personer som begår brott (SfU33)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa reglerna om utvisning på grund av brott så att fler utlänningar som begår brott utvisas. Som huvudregel ska brott som ger strängare straff än böter kunna leda till utvisning. Dessutom ska avvägningen av skälen för och emot utvisning i fler fall leda till utvisning. Reglerna ändras även så att personer som kom till Sverige innan de fyllt 15 år inte längre får samma skydd mot utvisning. Dessutom ska domstolar inte längre ta hänsyn till verkställighetshinder, det vill säga praktiska hinder för att genomföra utvisningen. Vidare ska återreseförbud bli längre och i vissa fall gälla utan tidsgräns. Åklagare ska också i vissa fall vara skyldiga att begära utvisning i brottmål. Slutligen införs skärpta straff för vissa brott enligt utlänningslagen. Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2026.
- Regeringens lagförslag För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Utlänningar som kom till Sverige innan de fyllde 15 år För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Reglerna för uppsikt och förvar skärps (SfU31)
Vad handlade det om?
Riksdagen sade den 15 juni ja till vissa delar av regeringens förslag om skärpta regler om uppsikt och förvar i migrationsprocessen. De nya reglerna som riksdagen sa ja till innebär att fler former av uppsikt som alternativ till förvar införs. Uppsikt ska kunna betyda att en person är skyldig att bo på en viss plats eller vistas inom ett visst område. Vistelseskyldigheten ska få förenas med villkor om elektronisk övervakning om det behövs för att kontrollera att vistelseskyldigheten följs. Det kommer att bli tydligare vilka förutsättningar som gäller för att ställa en person under uppsikt och att ta en person i förvar. Dessutom blir det tydligare vilken myndighet som i varje skede av migrationsprocessen är ansvarig för att besluta om uppsikt och förvar. Dessa regler börjar i huvudsak att gälla den 21 juli 2026. Under debatten i kammaren den 14 juni gavs ett yrkande om vilandeförklaring när det gäller vissa förslag in. Yrkandet handlade om vissa grunder för att ta barn i förvar, tidsgränser för vissa barn i förvar samt skiljande av barn från sina vårdnadshavare. Efter votering i kammaren hänvisades förslaget till konstitutionsutskottet för prövning enligt 2 kap. 22 § tredje stycket regeringsformen. Konstitutionsutskottet kom den 16 juni i en prövning fram till att vissa lagförslag om uppsikt och förvar av barn i utlänningslagen omfattas av ett särskilt lagstiftningsförfarande i regeringsformen, som kan möjliggöra vilandeförklaring av förslagen i tolv månader. Riksdagen beslutade den 17 juni att göra lagförslagen om vissa grunder för att ta barn i förvar, tidsgränser för vissa barn i förvar samt skiljande av barn från sina vårdnadshavare vilande. Vilandebeslutet innebär att regeringens lagförslag skickas tillbaka till socialförsäkringsutskottet och blir vilande där i minst tolv månader.
- Regeringens lagförslag i de delar som avser vilandeförklaring För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Källa: Sveriges riksdag. Kammarkoll är en oberoende tjänst.