Kammarkoll

Sök i allt som sagts i riksdagens debatter

← Alla som talat i kammaren

Romina Pourmokhtari (L)

Klimat- och miljöminister · 588 anföranden i 114 debatter sedan 12 oktober 2022

Det Romina Pourmokhtari har sagt i riksdagens kammare, debatt för debatt. Raderna under varje debatt sammanfattar ett anförande; de är skrivna av AI i förväg och kan innehålla fel, så kontrollera mot anförandet.

Kammarkoll har riksdagens anföranden från 26 september 2022 och framåt; äldre debatter finns inte med.

  1. Genomförande av EU:s ELV-förordning och fordonsägares intressen

    Svar på interpellation 2025/26:584 om genomförandet av EU:s ELV-förordning i Sverige · 11 augusti 2026

    • Svarar på frågor om hur ELV-förordningen ska genomföras för att värna fordonskultur och äganderätt. Menar att regeringen varit tydlig med att fordonsägares intressen ska beaktas och att fordon av särskilt kulturellt intresse inte får bli för begränsade. Läs anförandet
    • Menar att regeringen har lyckats förhindra att veteranbilar klassas som uttjänta. Vill diskutera hur den administrativa bördan kan minskas för att säkerställa en snabb och enkel handläggning av undantag. Läs anförandet
    • Bekräftar att sakkunskap från intresseorganisationer kommer att tas till vara. Förklarar att specifika kriterier för undantagsförfaranden inte kan anges ännu då förordningen inte är publicerad. Menar att regeringen arbetar för att undantagen ska användas utan att skapa en hög administrativ börda för fordonsägarna. Läs anförandet
    • Menar att den nya ELV-förordningen tillgodoser svenska intressen och att förhandlade undantag bibehåller det rullande kulturarvet. Vill att undantagen implementeras med så liten administrativ börda som möjligt. Läs anförandet
  2. Risk för kollapsade ekosystem och regeringens miljöarbete

    Svar på interpellation 2025/26:326 om risken för kollapsade ekosystem · 20 februari 2026

    • Besvarar frågor om åtgärder mot ekosystemkollaps och efterlevnad av internationella ramverk. Menar att regeringen har en ny strategi för biologisk mångfald, genomför historiskt höga satsningar på våtmarker och har ett robust system för styrning och uppföljning. Läs anförandet
    • Menar att regeringen arbetar enligt fastställda tidsramar för att leverera en högkvalitativ plan för biologisk mångfald. Betonar att planen bygger på en parlamentarisk utredning och lyfter fram regeringens arbete med att skydda havs- och vattenmiljöer. Läs anförandet
    • Menar att regeringen satsar rekordbelopp på att återställa våtmarker och skydda värdefull natur. Betonar att skogsägare ska få ekonomisk ersättning vid avverkningsstopp för att stärka biologisk mångfald och bygga förtroende. Läs anförandet
    • Kritiserar bilden av svenska mark- och skogsägare som personer som vill förstöra naturen. Menar att Sverige har ett ansvarsfullt brukande av skogen och att regeringen satsat rekordbelopp på att återställa våtmarker. Läs anförandet
  3. Kostnader för missade klimatåtaganden och laddinfrastruktur

    Svar på interpellation 2025/26:275 om kostnader om klimatåtaganden inte uppfylls · 6 februari 2026

    • Menar att regeringen arbetar för att uppfylla ESR-åtagandet. Förklarar att osäkerheter i LULUCF-sektorn, såsom torka och skadedjur, gör det svårt att avgöra de exakta förutsättningarna för att nå målen. Läs anförandet
    • Menar att det är omöjligt att beräkna exakta siffror på hypotetiska böter på grund av oförutsägbara utsläppsvariabler. Förnekar att utsläppen ökade förra året och betonar att regeringen satsar rekordstort på laddinfrastruktur. Läs anförandet
    • Menar att Sverige har kapacitet att nå sina klimatmål och att regeringen satsar mer på laddinfrastruktur än oppositionen. Kritiserar oppositionens politik för att vilseleda väljare genom att inte redovisa kostnaderna för en kraftigt ökad reduktionsplikt. Läs anförandet
    • Kritiserar att ledamoten inte förstår skillnaden mellan böter och köp av överprestationer och menar att hennes förslag på ökad reduktionsplikt skulle få negativa konsekvenser för hushållen. Menar att oppositionen försöker vilseleda väljarna och att hypotetiska böter är för osäkra parametrar för att räknas ut. Läs anförandet
  4. Åtgärder för att nå klimatmålen och reduktionsplikten

    Svar på interpellation 2025/26:262 om åtgärder för att nå klimatmålen · 16 januari 2026

    • Menar att Sverige är ett föregångsland med minskade utsläpp. Föreslår en miljardsatsning på Klimatklivet, klimatpremier för ellastbilar, elbilspremier i glesbygd samt historiskt stora satsningar på återvätning av våtmarker. Läs anförandet
    • Avvisar påståenden om att regeringen vill avskaffa eller sänka klimatmålen. Menar att utsläppen bedöms minska fram till 2030 och välkomnar Miljöpartiets backande från tidigare bränslepolitik. Läs anförandet
    • Menar att regeringen prioriterar elektrifiering och snabbare hantering av havsbaserad vindkraft. Hävdar att regeringen satsar mer pengar på Klimatklivet och våtmarker än tidigare samt att järnvägsunderhållet nu får rekordstora satsningar. Läs anförandet
    • Menar att den borgerliga regeringens trygghet grundar sig i en förståelse för att kolkraft är katastrofalt. Betonar att Sveriges låga utsläpp per capita beror på ren el från vatten-, vind- och kärnkraft. Läs anförandet
  5. Uranbrytningens klimatutsläpp och regelverk för kritiska mineraler

    Svar på interpellation 2025/26:205 om den svenska uranbrytningens klimatutsläpp · 16 januari 2026

    • Tydliggör att inget beslut om uranbrytning i Oviken har fattats. Menar att ändringar i miljöbalken och minerallagen är nödvändiga för självförsörjning av kritiska mineraler och att gruvverksamhet omfattas av strikta miljökrav och EU:s utsläppshandel. Läs anförandet
    • Kritiserar socialdemokraterna för att skapa oro genom att tala om beslut om gruvor som inte existerar. Menar att Sverige bör främja en etisk gruvnäring för att säkra tillgången på metaller och mineral till Europa. Läs anförandet
    • Kritiserar socialdemokraternas populism och påstår att de själva inte förbjöd brytning i alunskiffer när de satt vid makten. Menar att det kraftfulla regelverket och strikta miljölagstiftningen hindrar kontaminering av vatten. Läs anförandet
    • Kritiserar Socialdemokraterna för att inte ha infört ett förbud mot uranbrytning i alunskiffer. Menar att regeringen vill sluta särbehandla uran som avfall för att främja svensk kärnkraft och öka gruvnäringens lönsamhet. Läs anförandet
  6. Klimatpolitik, miljölagstiftning, äldreomsorg och internationella

    Frågestund · 15 januari 2026

    • Menar att Europa tar sitt ansvar genom att anta lagar om utsläppshandel och ansvarsfördelning. Understryker att Sverige ligger längst fram i EU med lägst utsläpp per capita och har varit avgörande för ambitiösa 2040-mål. Läs anförandet
    • Menar att Sverige spelade en avgörande roll för att nå ett ambitiöst 2040-mål i Europa. Hävdar att detta ger stabilitet till industrin och att Socialdemokraternas stöd för regeringens kärnkraftsförslag bidrar till stabilitet. Läs anförandet
    • Menar att de som tjänar mycket redan betalar mer i skatt. Förklarar att det finns prismekanismer som gör att den som släpper ut mer genom konsumtion eller resor också betalar mer. Läs anförandet
    • Menar att det är fel att generalisera om miljardärers utsläpp. Påpekar att vissa miljardärer kan vara en del av lösningen genom investeringar i klimatarbete istället för att bara bidra till utsläpp. Läs anförandet
    • Förklarar att Naturvårdsverket utreder en ny artlista baserat på riskbedömningar. Menar att regeringens politik ger skogsägare som värnar biologisk mångfald rätt, till skillnad från tidigare regeringars politik. Läs anförandet
    • Menar att skogsägare upplever nuvarande regelverk som oförutsägbart och otydligt gällande stöd för biologisk mångfald. Hävdar att Tidöregeringen kommer att rätta till detta. Läs anförandet
    • Menar att regeringen arbetar aktivt för att förbättra processerna vid miljöprövningar av vattenkraft så att de inte blir utdragna eller oförutsägbara. Förklarar att man pausat prövningarna för att förbättra hanteringen av både små kraftverksdammar och generella miljöprövningar. Läs anförandet
    • Menar att den tidigare regeringens otydliga instruktioner har orsakat problem med prövningarna. Förklarar att regeringen arbetar för att förbättra och tydliggöra processerna för att minska utrymmet för godtyckliga bedömningar. Läs anförandet
    • Menar att regeringens mål är att renodla gruvlagstiftningen genom att inte särbehandla uran. Försäkrar att svensk miljölagstiftning tar stor höjd för rent dricksvatten och vill undvika resursslöseri genom att inte hantera små mängder uran som avfall. Läs anförandet
    • Menar att oppositionens retorik är lögner. Förklarar att det tidigare inte funnits något veto mot brytning i alunskiffer. Kritiserar att man hanterar svensk gruvnäring med lite respekt och seriositet. Läs anförandet
    • Menar att dagens system missgynnar skogsägare och att regeringen arbetar för att rätta till detta. Förklarar att man arbetar för förutsägbara artskyddsregler, granskar EU-lagars översättning och uppdaterar listan över nationellt fridlysta arter. Läs anförandet
    • Menar att ett koncentrerat skydd av de allra mest hotade arterna leder till ett starkare miljöskydd. Förklarar att nuvarande artskydd försvagar skyddet generellt genom att stoppa avverkning för arter som samtidigt jagas i stora mängder. Läs anförandet
    • Svarar nej på frågan om att avskaffa förbudet mot utvinning av kol, olja och naturgas. Menar att lagstiftningen måste anpassas efter verkligheten, inklusive säkerhetsläget och behovet av att säkra samhällets grundläggande funktioner. Läs anförandet
    • Menar att skogsägare som drabbas av inskränkningar i rätten att använda sin mark förtjänar rimliga förutsättningar, förutsägbarhet och stabilitet. Understryker att de inte ska förlora på att göra rätt för miljöskyddet och den biologiska mångfalden. Läs anförandet
    • Menar att utsläppen från energitorv regleras genom EU:s utsläppshandelssystem. Menar att Sverige kan utveckla innovativa alternativ till odlingstorv som främjar produktivitet och tillväxt. Förnekar att alternativ till odlingstorv inte fungerar, utan menar att de inte når samma resultat. Läs anförandet
  7. Sanering av dumpade fartyg med kemiska stridsmedel och 40 miljoner

    Svar på interpellation 2025/26:178 om dumpade fartyg med kemiska stridsmedel · 5 december 2025

    • Menar att regeringen prioriterar att sanera oljehaltiga vrak eftersom sanering av kemiska stridsmedel är extremt kostsamt. Förklarar att Havs- och vattenmyndigheten utreder åtgärder för att begränsa aktiviteter i specifika områden. Läs anförandet
    • Menar att regeringen inte prioriterar olja framför kemiska stridsmedel, utan att myndigheten bedömer vilka åtgärder som är mest relevanta utifrån tillgängliga medel. Förklarar att saneringskostnaderna för kemiska stridsmedel är mycket höga. Läs anförandet
    • Förnekar att regeringen prioriterar olja framför sanering av kemiska stridsmedel. Menar att myndigheten ska bedöma sanering utifrån resurser för att undvika ministerstyre och föreslår samarbete med andra länder. Läs anförandet
    • Lyfter fram att regeringen tar ansvar för att sanera miljöfarliga vrak. Menar att det är lämpligt att Havs- och vattenmyndighetens experter bedömer vilka vrak som ska prioriteras. Läs anförandet
  8. Stöd till svenska företag i den gröna omställningen

    Svar på interpellation 2025/26:164 om stöd till svenska företag i den gröna omställningen · 28 november 2025

    • Menar att regeringen stärker företagens möjligheter till omställning genom effektivare tillståndsprocesser och säkrad fossilfri el. Förklarar att budgetpropositionen för 2026 innehåller flera åtgärder för att stödja företagens omställning. Läs anförandet
    • Menar att Sverige förespråkade höga klimatmål i EU och lyckades försvara att artikel 6-krediter inte ska ligga i fokus. Betonar att industrin behöver stora mängder ren el och kritiserar att utsläppsuppgången beror på bränslepriser. Läs anförandet
    • Menar att regeringen lyckats säkra ett ambitiöst klimatmål på 90 procent i EU. Betonar att Sverige har låga utsläpp per person och satsar stort på laddinfrastruktur för ellastbilar. Läs anförandet
    • Menar att Sverige är en stark röst för höga klimatambitioner i EU. Betonar att regeringen fokuserar på kärnkraft, vindkraft och en helhetslösning för klimatutmaningar snarare än enbart höga bränslepriser. Frågar varför Socialdemokraterna inte svarat på frågan om de vill ha höga bränslepriser vid ett framtida maktskifte. Läs anförandet
  9. Skola, miljö, sjukvård och ekonomi: kritik mot vinstjakt och kärnkraft

    Frågestund · 13 november 2025

    • Bekräftar att Sverige riskerar att bli tråkigare och att lagar påverkar små aktörers möjligheter. Menar att regeringen kommer att arbeta aktivt med frågan. Läs anförandet
    • Menar att människor mår bra av att umgås och ha ett levande kulturliv. Förklarar att regeringen arbetar intensivt med frågan och att förslag kommer att diskuteras vidare. Läs anförandet
    • Vill att EU-lagstiftning implementeras för att uppfylla Parisavtalet. Menar att detta kräver utbyggd infrastruktur samt ny vind- och kärnkraft för att industrin ska kunna fasa ut fossila bränslen. Läs anförandet
    • Menar att EU:s klimatplan är en av världens mest ambitiösa. Förklarar att hon motarbetade att skjuta upp lagstiftningen men att Italien satte stopp för detta. Läs anförandet
    • Menar att Oxfam-rapporterna inte är en god grund för debatten då de inte tar hänsyn till att en studieskuld i Sverige inte innebär fattigdom. Föreslår att man ska reglera utsläppen snarare än rikedomen. Läs anförandet
    • Menar att det är viktigt att upprätthålla höga miljökrav och att nationalälvar inte ska exploateras. Vill att vattenkraften ska moderniseras med tydliga mål för fiskvandringsvägar istället för att bara leda till nedläggningar. Läs anförandet
    • Menar att Sveriges låga utsläpp beror på kärnkraft istället för kolkraft. Hävdar att koldioxidskatt och tillgång till ren el är grunden för näringslivets engagemang och möjliggör fortsatta utsläppsminskningar. Läs anförandet
    • Menar att klimat- och miljöpolitiken måste utformas mer ansvarsfullt för att skapa en sund balans mellan miljövillkor, kulturarv och elkapacitet. Vill stärka miljövillkoren genom att utnyttja utrymmen för undantag som den tidigare regeringen avstod från. Läs anförandet
  10. Jaktmöjligheter i Korpimäki naturreservat och Natura 2000-området

    Svar på interpellation 2025/26:106 om jaktmöjligheter i naturreservat · 6 november 2025

    • Förklarar att regeringen upphävt och återförvisat länsstyrelsens beslut eftersom nödvändiga konsekvensbedömningar för Natura 2000-området inte gjorts. Menar att föreskriftsrätten måste förenas med reservatets syfte. Läs anförandet
    • Förklarar att regeringen återförvisat ärendet till länsstyrelsen eftersom de inte gjort en korrekt konsekvensbedömning. Menar att regeringen inte är emot jakt och att utökad jakt i framtiden är tänkbart. Läs anförandet
    • Förklarar att regeringens beslut att återföra ärendet grundar sig på formella skäl på grund av länsstyrelsens bristande handläggning. Menar att en ny prövning ska göras där juridiska bedömningar och reservatets syfte vägs in. Läs anförandet
    • Hoppas att länsstyrelsen levererar ett gediget underlag för att kunna fatta beslut om jakten. Förklarar att återförvisningen beror på bristande hantering och att Natura 2000-regler gör ärendet tidskrävande. Läs anförandet
  11. Riksrevisionens granskning av regeringens klimatpolitik och underlag

    Svar på interpellation 2025/26:96 om Riksrevisionens granskning av regeringens klimatpolitik · 6 november 2025

    • Välkomnar Riksrevisionens granskning och menar att scenarier för klimatutsläpp är till sin natur osäkra. Menar att regeringen arbetar kontinuerligt med att förbättra klimatredovisningar och kommer att återkomma med en skrivelse om åtgärder. Läs anförandet
    • Förklarar att hon vill avgå om politiken leder landet längre bort från klimatmålen. Menar att utsläppsminskningar sker genom politik snarare än genom att stirra sig blind på exakta utsläppskurvor. Läs anförandet
    • Menar att regeringen genomför ett omfattande arbete för att förstärka myndigheternas analyskapacitet och förbättra bedömningar av klimateffekter. Förklarar att prognoser är osäkra och att politiken anpassas efter verkligheten snarare än flackande beslut. Läs anförandet
    • Menar att det är positivt att socialdemokraterna stöttar en riktad elbilspremie. Förklarar att osäkerheter finns i prognoser men att man arbetar för att förbättra underlagen och analyskapaciteten. Läs anförandet
  12. Klimatmål: klimatpremier, miljardtillskott och elbilspremier

    Svar på interpellationerna 2025/26:69 och 81 om åtgärder för att nå klimatmål · 6 november 2025

    • Menar att Sverige är bundet av EU:s ESR-förordning och att regeringen arbetar för att uppfylla åtagandet. Föreslår åtgärder som klimatpremier, ett miljardtillskott till Klimatklivet och elbilspremier för glesbygd för att påskynda elektrifieringen. Läs anförandet
    • Frågar efter belägg för påståenden om att svensk industri svikits. Menar att regeringen skapar stabilitet och långsiktighet genom att säkra ren el och förhandla fram höga klimatmål. Kritiserar oppositionen för att sakna konkreta förslag för att nå klimatmålen. Läs anförandet
    • Menar att regeringen genomför konkreta åtgärder för att minska utsläppen genom att återställa våtmarker, stödja ellastbilar, utöka Klimatklivet och införa Kväveklivet. Kritiserar motpartens krav på 70 miljoner koldioxidekvivalenter som orimliga och betonar att regeringen främjar både kärnkraft och vindkraft. Läs anförandet
    • Kritiserar oppositionens tidigare politik och menar att utsläppen ökade 2024 på grund av deras höga reduktionsplikt. Framhåller att regeringen främjar elektrifiering genom ren el och förenklade tillståndsprocesser snarare än högre skatter. Läs anförandet
  13. Frågestund om skola, kultur, miljö och ekonomi med vinstförbud

    Frågestund · 11 september 2025

    • Menar att barnen ska gå före börsbolagen och betonar att regeringen tar tag i skärpta villkor för friskolesektorn. Kritiserar att tidigare regeringar inte gjorde stora förändringar trots kända problem med friskolesystemet. Läs anförandet
    • Menar att regeringen vidtar konkreta åtgärder för att komma åt de som utnyttjar friskolesystemet. Kritiserar att tidigare regeringar inte vidtagit ordentliga åtgärder trots att de drivit frågan. Läs anförandet
    • Menar att Sverige arbetar för att genomföra Kunming-Montreal-ramverket. Förklarar att regeringen arbetar aktivt för att bredda skyddet av hav och land till 30 procent. Läs anförandet
    • Menar att regeringen arbetar aktivt med miljöfrågor. Förklarar att Sverige ska utöka och förstärka skyddet av sina marina områden för att nå internationella målsättningar. Läs anförandet
    • Menar att EU är den mest effektiva vägen för att sätta press på Israel. Förklarar att regeringen driver på för att EU-kommissionen snabbt ska lägga fram konkreta förslag. Läs anförandet
    • Menar att EU behöver trycka på genom att frysa tullförmåner till Israel. Framhåller att Sverige redan har en restriktiv syn på export av krigsmateriel till Israel. Läs anförandet
    • Menar att lösningen på PFAS-problematiken främst måste ske på EU-nivå. Förklarar att ett nationellt förbud kräver en omfattande granskning som varken är kostnadsmässigt eller tidsmässigt möjlig att genomföra. Läs anförandet
    • Menar att Sverige redan är ett föredöme genom att ha låga utsläpp per capita. Förklarar att tidigare regeringar satte upp omöjliga mål som nuvarande regering tvingas hantera. Betonar att det är viktigt att verkställa klimatpolitik och använda kärnkraft. Läs anförandet
    • Menar att svenska skogsägare är kapabla att balansera miljöskydd med produktivitet. Förklarar att regeringen arbetar med att göra de nationella fridlysningsbestämmelserna mer ändamålsenliga. Läs anförandet
    • Menar att utsläppshandeln är ett kraftfullt och dynamiskt verktyg för att minska utsläpp. Förklarar att regeringen genom klimathandlingsplanen påbörjat en tidig implementering och förberedelse av statliga institutioner inför systemets införande. Läs anförandet
    • Förklarar att regeringen följer händelseutvecklingen noga och att räddnings- och återställningsarbete pågår. Understryker vikten av baskontrakt för Trafikverkets beredskap och att myndigheten förbereder sig för kommande väderutmaningar. Läs anförandet
  14. Vattenbrist i södra och sydöstra Sverige och nationell strategi

    Svar på interpellation 2024/25:735 om vattenbristen · 21 augusti 2025

    • Bekräftar att vattenbrist är en återkommande utmaning på grund av klimatförändringar. Menar att EU:s vattendirektiv och strategier utgör grunden för att säkra vattenresurserna och att regeringen gett myndigheter uppdrag för att stärka samordningen och beredskapen. Läs anförandet
    • Menar att vattenbrist är ett generiskt begrepp som omfattar både vattenkvalitet och kvantitet. Betonar vikten av hållbar vattenförvaltning, stärkt beredskap vid överbelastning och nationell samordning för kostnadseffektiva åtgärder i avrinningsområden. Läs anförandet
    • Förklarar att finansieringen av vatten- och avloppssystem kommer från va-taxan och inte skatteintäkter. Menar att regeringen arbetar med att stärka samverkan på avrinningsområdesnivå genom Havs- och vattenmyndigheten. Läs anförandet
    • Kritiserar att talaren byter ämne till utsläpp och påstår att regeringen saknar engagemang. Menar att utsläppsminskningar skett under mandatperioden och att regeringens klimatpolitik fokuserar på effektiva insatser. Läs anförandet
  15. Nationella åtgärder för att stoppa utsläppen av PFAS

    Svar på interpellation 2024/25:619 om nationella åtgärder för att stoppa utsläppen av PFAS · 12 maj 2025

    • Menar att det mest effektiva sättet att stoppa PFAS-utsläpp är genom begränsningar på EU-nivå snarare än nationella förbud. Vill se ett EU-förbud för all användning där alternativ saknas och arbetar aktivt för att minimera befintliga risker. Läs anförandet
    • Menar att nationella begränsningar är svåra att verkställa på grund av bristande kontrollkapacitet och omfattande e-handel. Föreslår att Sverige ska fokusera på att få fram ett kraftfullt förbud på EU-nivå för att lösa problemet vid roten. Läs anförandet
    • Motsäger påståendet att regeringen väntar på ett EU-förbud och betonar att Sverige arbetar aktivt för att begränsa kemikalier. Menar att regeringen genomför ett nationellt helhetsgrepp genom att identifiera förorenade områden och avsätta medel för sanering. Läs anförandet
    • Menar att ett nationellt PFAS-förbud är svårt att kontrollera och saknar genomslagskraft jämfört med ett EU-förbud. Vill istället fokusera på ett brett EU-förbud för att värna den inre marknaden och kontrollera varuflöden. Läs anförandet
  16. Sveriges klimatmål och regeringens politik för utsläppsminskning

    Svar på interpellation 2024/25:618 om Sveriges klimatmål · 12 maj 2025

    • Menar att regeringen är fast besluten att nå nettonollutsläpp senast 2045. Betonar att nuvarande politik bidrar till minskade utsläpp och presenterar nya satsningar för att stärka klimatomställningen. Läs anförandet
    • Kritiserar oppositionens polariserande retorik och påpekar att Sverige har lägst utsläpp i OECD. Menar att regeringen arbetar för elektrifiering genom att skapa bättre förutsättningar för kärnkraft, vindkraft och förenklade tillståndsprocesser [9-12]. Läs anförandet
    • Menar att regeringen är tydlig i sin klimatpolitik genom att ersätta fossila bränslen. Kritiserar Socialdemokraterna för att ha pausat reduktionsplikten när de styrde ensamma och ifrågasätter deras trovärdighet gällande framtida bränslepolitik. Läs anförandet
    • Menar att regeringens klimat- och miljöbudgetar är större än de socialdemokraterna tidigare haft. Förklarar att detta beror på utbyggda satsningar som Klimatklivet och Industriklivet samt arbetet med kärnkraft, vindkraft och förenklade tillståndsprocesser. Läs anförandet
  17. Sveriges klimatpolitik och Klimatpolitiska rådets rapport

    Särskild debatt med anledning av Klimatpolitiska rådets rapport och Sveriges klimatpolitik · 9 maj 2025

    • Menar att regeringens klimatpolitik bygger på effektivitet, legitimitet och globalt ansvarstagande genom att undvika dyra symbolåtgärder. Förklarar att Sverige satsar på utsläppshandel, våtmarker, koldioxidinfångning och elektrifiering för att nå klimatmålen. Läs anförandet
    • Menar att Sverige har en stark internationell position med låga utsläpp per person och ekonomi. Kritiserar oppositionen för att sakna konkreta förslag för att nå klimatmålen och betonar vikten av en trovärdig energiplan. Läs anförandet
    • Anklagar motparten för att använda retorik utan konkreta förslag. Menar att regeringen satsar på kärnkraft, järnvägar och elfordon och föreslår en debatt om alternativ för att hitta en långsiktighet för Sverige. Läs anförandet
    • Menar att regeringens politik är den mest omfattande klimathandlingsplanen någonsin. Framhåller satsningar på kärnkraft, vindkraft, eldrivna fordon och förenklade tillståndsprocesser. Kritiserar motståndaren för att endast använda sloganer utan politiska förslag. Läs anförandet
    • Menar att utsläppen minskat under flera år och förväntas fortsätta minska enligt regeringens klimatpolitik. Påpekar att alla partier nu står bakom Sveriges klimatmål och att ökningen 2024 berodde på bränslepriser. Läs anförandet
    • Bekräftar att ökade utsläpp 2024 är problematiskt och föreslår att medel från bilbonusar omfördelas till en bilpremie för personer i glesbygd eller med långt till kollektivtrafik. Menar att en rättvis omställning är avgörande för klimatpolitikens legitimitet. Läs anförandet
    • Menar att regeringen inte kan förlita sig ensidigt på HVO-inblandning eftersom det gynnar utländska företag och oljebolag. Föreslår istället en balans mellan flera styrmedel, såsom reduktionsplikt, elektrifiering och transporteffektivitet. Läs anförandet
    • Menar att det är ekonomiskt hållbart att fasa ut rysk gas genom att låta HVO bli billigare och mer konkurrenskraftigt. Kritiserar förslaget att höja bränslepriserna genom en högre reduktionsplikt. Läs anförandet
    • Frågar om väljarna vill ha högre elpriser, utebliven vindkraftsutbyggnad och höjda bränslepriser. Menar att regeringen bygger kärnkraft, inför stöd för landbaserad vindkraft och riktar stöd till dem som faktiskt behöver dem. Läs anförandet
    • Menar att regeringens klimatpolitik fokuserar på konkreta förslag istället för retoriska sloganer. Framhåller att oppositionens vilja att avskaffa reduktionsplikten efter 2027 kan bidra till ökad stabilitet och ett mer ansvarsfullt användande av styrmekanismer. Läs anförandet
    • Kritiserar att oppositionen inte svarar på frågor om framtida bränslepriser. Menar att regeringens politik innebär specifika priseffekter på bensin och diesel och frågar om Socialdemokraterna stödjer höjda bränslepriser och nedlagd kärnkraft. Läs anförandet
    • Frågar varför Socialdemokraterna vägrar ge besked om vad de vill ersätta klimatpolitiken med. Kritiserar oppositionens tonläge och menar att deras brist på svar skapar instabilitet och osäkerhet för näringslivet. Läs anförandet
    • Menar att utsläppen från transportsektorn och industrin har förändrats medan jordbrukssektorn ligger stabilt. Frågar vad Sverigedemokraterna vill göra för att minska de klimatrelaterade belastningarna som drabbar svenska jordbrukare. Läs anförandet
    • Menar att jordbrukare oroar sig över stigande kostnader och omöjliga förutsättningar. Föreslår att Sverige ska agera som ett föredöme genom internationellt klimatarbete och nationella utsläppsminskningar för att hantera klimatförändringar. Läs anförandet
    • Avvisar påståendet att statliga subventioner till ny kärnkraft skulle kosta tusentals miljarder. Frågar Centerpartiet om de avser att höja klimatmålen för transporter eller skog och markupptag. Läs anförandet
    • Anklagar motparten för att vilseleda väljare genom att föreslå höjda klimatmål utan att specificera vad som avses. Menar att Centerpartiets nuvarande politik och budget missar fler klimatmål än något annat parti i riksdagen. Läs anförandet
    • Kritiserar Miljöpartiet för att prioritera miljölogik framför klimatlogik, vilket enligt talaren lett till nedläggning av kärnkraft. Frågar även om Miljöpartiets långsiktighet gällande viljan att avskaffa reduktionsplikten efter 2027. Läs anförandet
    • Menar att utsläppshandel och EU-samarbete är lösningen för transportsektorns omställning snarare än en hög reduktionsplikt. Hävdar att elektrifieringen av bilar och lastbilar faktiskt ökar och betonar behovet av kärnkraft och skogsbruk. Läs anförandet
    • Menar att Sveriges utsläpp minskade under 2022 och 2023 och att regeringen ska motverka ökningen 2024 genom ny politik som inte enbart bygger på höjda bränslepriser eller kärnkraft. Påpekar att Sverige ligger längst fram i EU och OECD i att sänka utsläppen. Läs anförandet
  18. PFAS och Sveriges agerande gällande evighetskemikalier

    Svar på interpellation 2024/25:547 om PFAS och Sveriges agerande i fråga om evighetskemikalier · 8 april 2025

    • Menar att det är mest effektivt att begränsa PFAS-användningen på EU-nivå eftersom ett nationellt förbud har svårt att kontrollera handeln på den gemensamma marknaden. Förklarar att Sverige driver på för ett brett EU-förbud och arbetar samtidigt med att sanera befintliga föroreningar. Läs anförandet
    • Förklarar att nationella förbud är svåra att kontrollera och kostnadsdrivande. Menar att EU är den starkaste parten för att reglera kemikalier och uttrycker frustration över den långsamma tidslinjen. Läs anförandet
    • Menar att nationella förbud kan sänka trycket på EU-nivå och kräva resurser som behövs för de pågående förhandlingarna. Förklarar att Sverige driver på för framsteg inom EU och internationellt för att reglera PFAS-ämnen. Läs anförandet
    • Betonar att det finns ett starkt stöd i Sverige för att reglera PFAS för all användning inom EU. Menar att regeringen arbetar aktivt med frågan och ser fram emot resultat framöver. Läs anförandet
  19. Klimatanpassning och skydd mot extremväder, 7,3 miljarder

    Svar på interpellationerna 2024/25:542 och 543 om Sveriges klimatanpassning och skydd mot extremväder · 8 april 2025

    • Menar att ansvaret för klimatanpassning främst ligger på lokal nivå. Förklarar att regeringen arbetar med en nationell strategi, utredningar om finansieringsmodeller och statsbidrag för förebyggande åtgärder. Läs anförandet
    • Menar att regeringen har historiskt stora klimat- och miljöbudgetar och att påståendet om kraftiga nedskärningar är vilseledande. Framhåller att kompetensbrist och lagstiftningsproblem är de främsta hindren för klimatanpassning snarare än brist på pengar. Läs anförandet
    • Menar att Sverige är ett föredöme med låga utsläpp per capita och att regeringen arbetar för att motverka andra länders fossila satsningar. Påpekar att statliga medel finns tillgängliga men att kommuner behöver tydligare lagar och finansieringsmodeller för att kunna använda dem. Läs anförandet
    • Menar att statliga medel finns tillgängliga för klimatanpassning men att pengarna måste nå fram genom kompetensutveckling och tydligare lagar. Betonar att återställning av våtmarker är en av regeringens största satsningar med betydande anslag. Läs anförandet
  20. Producentansvar för textilier och utmaningar med separat insamling

    Svar på interpellation 2024/25:541 om textilåtervinning och producentansvar · 8 april 2025

    • Menar att separat insamling av textilavfall är positivt för klimatet och den cirkulära ekonomin. Förklarar att nationella förslag var svåra att införa innan EU-reglerna var klara och betonar vikten av att implementera de kommande EU-reglerna. Läs anförandet
    • Menar att ett nationellt producentansvar 2020 bedömdes som kontraproduktivt och dyrt. Förklarar att Sverige nu arbetar nationellt med producentansvaret efter framsteg i EU och betonar behovet av att minska ohållbar konsumtion. Läs anförandet
    • Menar att textilavtalslagen har synliggjort ett befintligt problem. Påpekar att svensk industri importerar andrahandstextilier från Kina eftersom inhemska textilier är av låg kvalitet och hamnar i hushållsavfallet istället för att samlas in. Läs anförandet
    • Menar att regeringen arbetar intensivt för att genomföra EU:s regler så snabbt som möjligt. Förklarar att en exakt tidsplan inte kan ges men att regeringen kommer att hålla ett rundabordssamtal med branschen för att ta in kritik. Läs anförandet
  21. EU:s överträdelseärende om moderna miljötillstånd för vattenkraft

    Svar på interpellation 2024/25:540 om EU:s överträdelseärende om moderna miljötillstånd för vattenkraft · 8 april 2025

    • Menar att det svenska regelverket utgör ett fullständigt införlivande av EU:s krav på regelbundna översyner. Förklarar att direktivets krav uppfylls genom bestämmelser om omprövning, tillsyn och åtgärdsprogram. Läs anförandet
    • Tydliggör att kommissionens kritik inte rör regeringens pausande av processerna. Menar att det svenska regelverket utgör ett fullständigt införlivande av direktivets krav på regelbundna översyner. Läs anförandet
    • Menar att pausandet av processerna motiveras av behovet av avlastning för elsystemet. Förklarar att regeringen tagit initiativ för att hantera kulturmiljöer och vill säkerställa en mer effektiv samverkan för att snabbare miljöanpassa verksamheter. Läs anförandet
    • Menar att prövningsprocesserna behöver komma igång snarast möjligt och att pausen har nyttjats för att förbättra processernas effektivitet och sänka kostnaderna. Ser fonden som industrin verkat för som ett effektivt system för finansiering. Läs anförandet
  22. Undantag för små plastflaskor i ny EU-förordning

    Svar på interpellation 2024/25:520 om undantag för små plastflaskor i ny EU-förordning · 8 april 2025

    • Menar att det inte finns skäl att ändra Naturvårdsverkets uppdrag. Myndigheten ska redan analysera nationella undantag för att undvika oproportionerliga konsekvenser för svenska företag och inhämta information från näringslivet. Läs anförandet
    • Menar att det är oansvarsligt att införa undantag innan Naturvårdsverket analyserat konsekvenserna för svensk industri. Förklarar att regeringen tydligt instruerat myndigheten att undvika överimplementering och utnyttja nationella undantag vid behov. Läs anförandet
    • Avvisar att regeringens agerande är överbyråkratiskt och menar att myndigheternas analyser är nödvändiga för att fatta beslut. Förklarar att EU-förordningen ännu inte trätt i kraft och att myndighetens uppdrag styr implementeringen. Läs anförandet
    • Konstaterar att EU-förordningens krav ännu inte har börjat tillämpas. Förtydligar att Naturvårdsverket har fått tydliga instruktioner att undvika implementering över miniminivån samt analysera nationella undantag. Läs anförandet
  23. Brottslighet, klimatpolitik och utbildning: straff och ersättningar

    Frågestund · 3 april 2025

    • Menar att Sverige har en framgångsrik klimatpolitik baserad på ren energi. Betonar att regeringens fokus är att ersätta olja med vind- och kärnkraft samt att regeringen tagit initiativ för att underlätta omställningen i jordbruket. Läs anförandet
    • Menar att fossila bränslen måste ersättas med fossilfria alternativ för att minska växthusgasutsläppen. Betonar att regeringen fokuserar på att skapa förutsättningar för industrin och hushållen att gå över till det eldrivna. Läs anförandet
    • Menar att regeringen redan arbetar med eller är intresserad av att utreda flera av de förslag som framkommit i rapporterna. Förklarar att Sverige kommer att nå målen då budgeten för 2025 inte ingick i OECD:s beräkningar. Läs anförandet
    • Läs anförandet
    • Menar att regeringen bedöms nå ESR-målet till 2030. Påpekar att regeringen redan tagit flera av OECD:s förslag i beaktande i statsbudgeten för 2025. Läs anförandet
    • Menar att Sverige är mycket framgångsrikt i klimatfrågor och har bland de lägsta utsläppen per capita i EU. Betonar att regeringen är progressiv och har accelererat politiken för negativa utsläpp. Läs anförandet
    • Förklarar att EU:s vattendirektiv syftar till att skydda vattenmiljön snarare än att riva ut dammar. Menar att regeringen arbetar för att öka implementeringen av direktivet och söker konstruktiva vägar framåt för verksamhetsutövare. Läs anförandet
    • Svarar att hon deltog i ett möte med Klimatpolitiska rådet för att diskutera rapportens innehåll. Menar att Sverige har låga utsläpp per capita och att utsläppen minskat under regeringens tid. Läs anförandet
    • Menar att regeringen inte avser att undersöka utvinning av fossil energi. Förklarar att fokus ligger på kritiska mineraler och att man nu kan sälja utvunnet uran istället för att hantera det som avfall. Läs anförandet
  24. Jaktmöjligheter i naturreservat och 10 månaders handläggningstid

    Svar på interpellation 2024/25:367 om jaktmöjligheter i naturreservat · 28 februari 2025

    • Menar att regeringen inte kan föregripa ett beslut eller uttala sig om tidsplaner i det pågående förvaltningsärendet gällande Korpimäki naturreservat. Förklarar att handläggningen ska ske skyndsamt, effektivt och utan att rättssäkerheten eftersätts. Läs anförandet
    • Menar att en statsråd inte kan föregripa beslut i pågående ärenden. Förklarar att handläggningen kräver en balans mellan skyndsamhet, effektivitet och rättssäkerhet, där ingen faktor är viktigare än de andra. Läs anförandet
    • Förklarar att överklaganden till regeringen ofta är komplexa ärenden utan strikta regler för handläggningstider. Menar att misstro mot staten är ett problem och hänvisar till en utredning som föreslår att vissa beslut ska kunna överklagas till domstol för att korta handläggningstiderna. Läs anförandet
    • Menar att statsrådet inte kan föregripa eller redogöra för det aktuella ärendets utfall på grund av regler och pågående handläggning. Betonar att regeringen arbetar hårt för att tillgängliggöra naturreservaten och att jakt är en fundamental del i hållbar nyttjning. Läs anförandet
  25. Frågestund om socialpolitik, miljö, arbetsmarknad och skola

    Frågestund · 13 februari 2025

    • Menar att el är nyckeln till att minska utsläppen. Vill öka produktionen av både havsbaserad vindkraft och ny kärnkraft för att Sverige ska kunna leva upp till sina klimatmål på lång sikt. Läs anförandet
    • Menar att Miljömålsberedningens uppdrag är att säkerställa att de svenska målen inte arbetar i fel riktning i relation till EU-målen. Förklarar att uppdraget innebär att Sverige ska arbeta effektivt och på rätt sätt för att nå målen. Läs anförandet
    • Menar att kärnkraften är avgörande för klimatomställningen och att nedläggningen av kärnkraft varit olycklig. Kritiserar Centerpartiet för att inte förstå kopplingen mellan behovet av el och klimatfrågan. Läs anförandet
    • Menar att regeringen vill se över vad som omfattas av strandskyddet för att möjliggöra mer byggande i områden med stark ekonomi. Vill genomföra en liberalisering så snabbt som möjligt och ge kommunerna mer inflytande över tillämpningen. Läs anförandet
    • Menar att regeringen kommer att pressa på för ett omfattande EU-förbud mot PFAS-gifter. Förklarar att sanering är en omfattande, kostsam och tidskrävande process som behöver ske över en lång tid. Läs anförandet
    • Menar att kärnkraft är en avgörande fråga för Sveriges framtida klimatomställning. Förklarar att regeringen vill öka utbyggnaden av havsbaserad vindkraft och kärnkraft istället för att lägga ned kärnkraft. Läs anförandet
    • Bekräftar att import av produkter från företag utanför EU som inte följer regler är ett växande problem. Menar att regeringen vill ta bort tullfriheten för försändelser av ringa värde och arbetar för att nå e-handelsplattformarna på EU-nivå. Läs anförandet
    • Förklarar att bokstavsutredningen om artskyddet inte är klar eller kommunicerad eftersom den är intern. Bekräftar att regeringen arbetar med att se över det nuvarande systemet där markägare får avverkningsförbud utan ersättning. Läs anförandet
    • Menar att regeringen arbetar med att lägga fram en stark reformering av strandskyddet för att skapa mer frihet längs kusten. Förklarar att processen tagit tid för att säkerställa kvalitet och konkreta resultat. Läs anförandet
  26. Sveriges utsläppsnivåer och regeringens klimatpolitik

    Svar på interpellationerna 2024/25:221, 223 och 225 om ökning av Sveriges utsläpp · 6 december 2024

    • Menar att utsläppen inte ökat sedan regeringen tillträdde och förklarar att den tillfälliga ökningen 2024 beror på sänkt reduktionsplikt. Vill minska utsläppen genom nya styrmedel, utökade klimatbistånd och internationellt samarbete. Läs anförandet
    • Läs anförandet
    • Kritiserar användningen av en mätning som inte är lämplig för debatten. Menar att regeringen har ökat klimatbiståndet och att de nuvarande klimat- och miljöbudgetarna är större än föregående regerings. Förklarar att utsläppen inte ökat sedan hon tillträdit baserat på offentlig statistik. Läs anförandet
    • Menar att regeringen har ökat Sveriges klimatbistånd och kritiserar påståenden om att biståndet minskat. Hävdar att utsläppen minskade 2022 och 2023 och att regeringen genom klimatpolitik och satsningar på fordonsflotta, jordbruk och industrins elförsörjning når klimatmålen. Läs anförandet
  27. Klimatmålen till 2030: Regeringens åtgärder och utsläppsutveckling

    Svar på interpellation 2024/25:177 om klimatmålen till 2030 · 6 december 2024

    • Menar att regeringens åtgärder och EU:s styrmedel gör att klimatmålen för 2030 kan nås. Framhåller att regeringen ökat anslag för fossilfria fordon, laddinfrastruktur och satsningar på järnväg och sjöfart. Läs anförandet
    • Menar att regeringens budget för 2025 inkluderar en ny reduktionsplikt som följer EU:s utveckling genom att inkludera el från publika laddstolpar. Påpekar att Vänsterpartiet saknar egna förslag för att nå transportmålen och betonar regeringens satsningar på den tunga transportflottan. Läs anförandet
    • Avvisar påståendet att regeringen inte agerar och betonar att man genomför effektiva åtgärder som ETS 2, stöd för fossilfria fordon och satsningar på järnväg. Kritiserar Vänsterpartiets förslag för brist på påvisade utsläppsminskningar. Läs anförandet
    • Menar att utsläppsminskningen 2023 inte berodde på den tidigare regeringens politik utan på att sänkta bränsleskatter inte ledde till ökade utsläpp. Kritiserar Vänsterpartiets påståenden och förklarar att statsbudgetens politik påverkar utsläppen. Läs anförandet
  28. Artskyddsutredningen och EU:s fågeldirektiv påverkan på skogsägare

    Svar på interpellation 2024/25:175 om artskyddsutredningen och EU:s fågeldirektiv · 6 december 2024

    • Menar att regeringen redan ändrat artskyddsförordningen för att följa EU:s fågeldirektiv. Förklarar att en pågående utredning analyserar hur kunskapskrav och bevisbörde kan minska kostnader för markägare samt hur skogsägare ska få tydlig och förutsägbar ekonomisk ersättning för inskränkningar i brukanderätten. Läs anförandet
    • Läs anförandet
    • Menar att regeringen arbetar aktivt med utredningar för att förbättra skogspolitiken och stärka bioekonomin. Förnekar att utredningen är undangömd och förtydligar att det inte finns några bestämmelser i det svenska regelverket om strikt skydd för fåglars livsmiljöer. Läs anförandet
    • Förnekar att regeringen gömmer sig i frågor om artskyddet. Menar att regeringen vill förändra olämpliga tillämpningar och betonar att fågeldirektivet inte får tolkas som att enskilda fåglar ska bedömas. Läs anförandet
  29. Klimatpolitik: Kärnkraft, havsbaserad vindkraft och anslag

    Svar på interpellation 2024/25:149 om en konsekvent och långsiktig klimatpolitik i Sverige · 15 november 2024

    • Menar att regeringen genomför satsningar för industrins omställning genom ny kärnkraft, snabbare tillståndsprocesser och stöd till fossilfri transport. Förklarar att Sverige ska nå nettonollutsläpp till 2045 genom en ambitiös klimatpolitik med bred politisk förankring. Läs anförandet
    • Läs anförandet
    • Läs anförandet
    • Menar att det viktigaste är att leverera tillräckligt med billig ren el till industrins omställning. Betonar att regeringen genomfört satsningar på landbaserad vindkraft och vill förenkla miljötillståndsprocesserna för att inte sakta ner omställningen. Läs anförandet
  30. Internationella klimatförhandlingar och nationell klimatpolitik

    Svar på interpellationerna 2024/25:134, 150 och 163 om internationella klimatförhandlingar och nationell klimatpolitik · 15 november 2024

    • Konstaterar att utsläppen inte ökat sedan regeringen tillträdde och förklarar att den tillfälliga ökningen 2024 beror på sänkt reduktionsplikt för att skapa acceptans. Menar att Sverige når sina klimatmål genom en ambitiös politik. Läs anförandet
    • Frågar vilken statistik ledamoten Söderberg baserar sina påståenden på. Menar att regeringens statistik är korrekt och att utsläppen minskade 2022 och 2023. Hävdar att regeringens politik gör att Sverige når sitt ESR-åtagande. Läs anförandet
    • Menar att regeringens klimatpolitik skapar en god balans och högre levnadsstandard utan att hämma ekonomisk utveckling. Betonar vikten av global solidaritet och att Sverige ska bidra till andra länders klimatomställning genom kunskap, företag och ökat klimatbistånd. Frågar efter källor utöver SCB för påståenden om ökade utsläpp. Läs anförandet
    • Menar att de nya förslagen om reduktionsplikten är balanserade och når ESR-åtagandet utan att belasta hushållen ekonomiskt. Menar att prissänkningar på biodrivmedel är bra för att öka användningen och att Sveriges globala förtroende är starkt. Läs anförandet
  31. Klimatpolitik baserad på IPCC och behov av kärn- och vattenkraft

    Svar på interpellation 2024/25:102 om en välgrundad klimatpolitik · 15 november 2024

    • Läs anförandet
    • Menar att det är ansvarsfullt att förmedla klimatfrågans allvar för att få andra länder att minska sina utsläpp. Föreslår att Sverige behöver mer kärnkraft och vattenkraft för att säkra en växande ekonomi med ren energi. Läs anförandet
    • Avvisar påståendet att regeringen vill begränsa medborgarnas livsstil och betonar att fokus ligger på att minska utsläpp för att förbättra luftkvalitet och hälsa. Menar att regeringen arbetar utifrån etablerad vetenskap och fakta snarare än alarmistiska rubriker. Läs anförandet
    • Svarar på frågan om hur regeringen säkerställer användandet av korrekta fakta. Menar att myndigheter måste arbeta sakligt, opartiskt och utifrån aktuell vetenskap, såsom IPCC:s sjätte utvärderingsrapport. Läs anförandet
  32. Dammrivningar: Miljövillkor, kulturvärden och sociala prioriteringar

    Svar på interpellation 2024/25:91 om dammrivningar · 22 oktober 2024

    • Menar att dammar kan ha kulturhistoriska och sociala värden som ska balanseras mot miljövillkor. Vill ha ett rättvist regelverk som säkrar tillgången till vattenkraftsel och betonar att utrivningar kräver noggrann utredning av effekter på landskap och närboende. Läs anförandet
    • Menar att domstolar redan beaktar påverkan på landskap, kulturmiljö och närboende vid utrivningsbeslut. Betonar att en hållbar utveckling kräver en balans mellan ekologiska, sociala och ekonomiska perspektiv. Läs anförandet
    • Menar att utrivningar kräver noggrann utredning av effekter på kulturmiljö, landskap och närboende. Påpekar att tillstånd kan förenas med villkor för att minimera negativa effekter och att det saknas konkreta uppgifter om utrivningar i stor skala. Läs anförandet
    • Menar att regeringen inte underskattar kulturmiljöperspektivet eller de som berörs av miljöomställningen. Vill fortsätta följa arbetet med vattendirektivet och utvecklingen för svenska dammar. Läs anförandet
  33. Bekämpning av sjögull i Mälaren: 10–30 miljoner kronor

    Svar på interpellation 2024/25:69 om bekämpning av sjögull i Mälaren · 22 oktober 2024

    • Informerar om regeringens förslag om 10 miljoner kronor årligen för att bekämpa invasiva arter. Förklarar att täckningsmetoder är säkrare än mekaniska metoder då mekanisk bekämpning riskerar att sprida sjögullet. Läs anförandet
    • Bekräftar att det skulle ta sju år att utrota sjögullet i Mälaren och Arbogaån med 30 miljoner kronor. Menar att det strategiska arbetet kan förbättras genom samarbete mellan myndigheter och kommuner. Läs anförandet
    • Menar att regeringens miljöpolitik är ambitiös och betonar vikten av effektivitet och samarbete mellan olika aktörer. Avvisar påståendet att regeringens klimatpolitik ökar utsläppen och visar på statistik som visar minskningar. Läs anförandet
  34. Klimatpolitik, skogsbruk, utrikespolitik, skola och folkbildning

    Frågestund · 17 oktober 2024

    • Menar att regeringen arbetar för att nå målet för lagring i skog och mark på ett sätt som värnar det svenska skogsbruket. Förklarar att målen är föremål för pågående diskussioner mellan Sverige, EU och Finland. Läs anförandet
    • Menar att nåendet av LULUCF är en svår fråga som även den tidigare regeringen brottades med. Hoppas på en bred ansats där skogsägarnas äganderätt respekteras samtidigt som EU:s klimatmål för skogen nås. Läs anförandet
    • Menar att Sverige har kvarstående utmaningar gällande miljökvalitetsmål där utvecklingen ibland står stilla eller går i fel riktning. Vill utveckla fler lösningar och stöd för insatser med mångdubbel nytta, såsom återvätning av våtmarker. Läs anförandet
    • Menar att Sverige arbetar internationellt för att skydda natur och hav. Förklarar att man i Sverige balanserar miljökrav med äganderätten och litar på att skogsägare tar hand om miljön. Läs anförandet
    • Menar att regeringen arbetar för att göra miljöprövningar för vattenkraft mer ändamålsenliga och förutsägbara. Vill förbättra miljöaspekterna i vattnen utan att förstöra kulturlandskapet eller inskränka äganderätten. Läs anförandet
    • Menar att strandskyddet är en detaljreglering som inskränker människors liv. Förklarar att regeringen arbetar för att införa lättnader och utreda en ny modell där kommunerna får större inflytande över var strikt strandskydd ska gälla. Läs anförandet
    • Bekräftar att statsministern och hon arbetar samlat för att nå klimatmålen. Menar att regeringen arbetar hårt för att nå målen och minska utsläppen genom den föreslagna budgeten. Läs anförandet
    • Förklarar att EU:s vattendirektiv syftar till att skydda vattenmiljön snarare än att skada naturen. Menar att departementet arbetar för att förbättra processerna vid vattenkraftsproduktion och vill undersöka hur vattenmiljön kan förbättras utan att förstöra kulturlandskapet. Läs anförandet
  35. Omprioritering av LOVA-projekt och vattenmiljön i budget 2025

    Svar på interpellation 2024/25:25 om omprioritering av anslag för LOVA-projekt · 4 oktober 2024

    • Menar att variationer i anslagsfördelning är naturliga utifrån rådande prioriteringar. Förklarar att regeringen satsar på LOVA eftersom det är den viktigaste finansieringen för fysiska åtgärder i vattenmiljön och att uppföljning sker via årsredovisningar. Läs anförandet
    • Menar att justeringar i LOVA-anslagen är naturliga och att arbetet som utförts kvarstår. Påpekar att interpellantens fråga grundar sig i en missuppfattning om omfördelning inom anslaget. Läs anförandet
    • Menar att regeringen måste prioritera resurser till försvar och rättsväsen. Hävdar att miljöeffekter uppnås genom rätt regleringar och lagstiftning snarare än enbart genom resurser. Påpekar att regeringens klimat- och miljöbudgeter varit större än den tidigare regeringens. Läs anförandet
    • Menar att regeringen satsar tydligt på havs- och vattenmiljön genom kraftiga lagstiftningar och en efterlängtad ökning av ramanslagen med cirka 29 miljoner kronor. Avvisar bilden att regeringen inte satsar. Läs anförandet
  36. Regeringens budget, klimatpolitik och hantering av vargfrågan

    Frågestund · 26 september 2024

    • Svarar att regeringen arbetar för att skogen ska leverera till EU:s klimatmål. Menar att Miljömålsberedningen arbetar med politik för att balansera klimatmål med behovet av skogsproduktion för Sverige och Europa. Läs anförandet
    • Menar att regeringen inte ignorerar klimatmålen utan arbetar aktivt för att nå dem. Förklarar att regeringen arbetar med en verklighetsanpassad klimatpolitik som även kommer att gynna svenska skogsägare. Läs anförandet
    • Uppger att industrins överprestation inom ETS-flexen utgör cirka 5,2 miljoner ton. Menar att Sverige når sina klimatmål genom att företag använder ren el och att regeringen använder lagstiftningens flexibilitetsmekanismer för att nå målen. Läs anförandet
    • Menar att Sveriges låga utsläpp per capita beror på ett rent elsystem med billiga priser. Hävdar att regeringens klimatpolitik är bättre än den tidigare regeringens på grund av näringslivets engagemang för elfrågan. Läs anförandet
    • Menar att regeringen arbetar för att balansera miljömål och produktionsmål genom förvaltarskapstanken. Vill även försvara äganderätten som en grundprincip i skogspolitiken och se till att skogsägare kan både skydda naturen och producera virke. Läs anförandet
    • Menar att regeringen återupprättar ett fungerande rent elsystem genom både kärnkraft och vindkraft. Förklarar att skrotningspremien är ett komplement till en bredare politik för elektrifiering och att man analyserar dess effekt. Läs anförandet
    • Bekräftar att regeringen är medveten om problemet med tvångsanslutning till kommunala avloppsnät. Menar att regeringen noga följer frågan och kommer att söka en utväg ur den nuvarande situationen. Läs anförandet
    • Bekräftar att skogen har potential att fungera som en kolsänka när den växer. Menar att regeringen satsar hårt på tekniker som koldioxidinfångning för att utnyttja biomassans potential. Läs anförandet
    • Menar att regeringen är mån om den småskaliga vattenkraften och vill skapa ett tillämpbart och rättvist regelverk. Vill förbättra samarbetet mellan myndigheter och vattenkraftsägare samt hantera omprövningsarbetet på ett varsamt sätt. Läs anförandet
    • Menar att regeringen satsar historiskt mycket på klimat och miljö genom budgeten för 2025. Förklarar att åtgärderna skapar förutsättningar för omställning genom satsningar på ren el, laddinfrastruktur, återvätning av våtmarker och elektrifiering av transportsektorn. Läs anförandet
    • Svarar att industrin kan använda avgifter och belastningar för att finansiera den klimatneutrala omställningen. Menar också att regeringen arbetar för att minska byråkrati och tillståndsprocesser som skapar höga kostnader för företag. Läs anförandet
  37. Klimatmål i internationella överenskommelser och klimatpolitik

    Svar på interpellation 2024/25:2 om klimatmål i överenskommelser · 24 september 2024

    • Menar att Sverige bedriver en ambitiös klimatpolitik där fokus ligger på kostnadseffektiva styrmedel och att skapa rätt förutsättningar för omställningen. Förklarar att målen lyfts fram eftersom EU i hög grad reglerar Sveriges klimatpolitik. Läs anförandet
    • Läs anförandet
    • Påpekar att debatten handlar om skälen bakom regeringens val av specifika klimatmål. Menar att regeringen prioriterar praktiska förutsättningar som el, infrastruktur och snabbare tillståndsprocesser för att möjliggöra klimatomställningen. Läs anförandet
    • Läs anförandet
  38. Industrins behov av kalk för byggande och klimatomställning

    Svar på interpellation 2023/24:848 om industrins behov av kalk · 24 september 2024

    • Menar att industrin är central för ekonomin och klimatomställningen. Vill påskynda näringslivets omställning och stärka konkurrenskraften genom snabbare, mer förutsägbara tillståndsprocesser. Läs anförandet
    • Menar att regeringen arbetar snabbt för att åtgärda ineffektiva tillståndsprocesser. Påpekar att domstolen hanterar pågående ärenden och framhåller att regeringen satsat på att främja mineralutvinning genom tillskott till SGU. Läs anförandet
    • Menar att det är ineffektivt att krångla till tillståndsprocesser för verksamheter som bidrar till produktion av mineral och metall. Vill att råvaror ska produceras hållbart och gärna i Sverige. Kritiserar att regeringen hittills bara "petat" i frågorna istället för att ta ett brett grepp om hur processerna går till. Menar att regeringen arbetar för att förbättra processerna utan att göra det på bekostnad av miljökvaliteten. Läs anförandet
    • Menar att regeringen inte står och stampar utan har levererat utredningens förslag till riksdagen. Kritiserar Socialdemokraterna för att ha tillåtit begränsande formuleringar för uran och frågar om de kommer återgå till tuffa villkor för gruvnäringen. Läs anförandet
  39. Arbete mot vilseledande information på klimatområdet och Parisavtalet

    Svar på interpellation 2023/24:787 om arbetet mot vilseledande information på klimatområdet · 14 juni 2024

    • Menar att mänsklig påverkan på klimatet är konstaterad och att klimatförnekare underminerar vetenskapen. Betonar vikten av korrekt information, genomförandet av Parisavtalets artikel 12 och myndigheternas roll. Uppmanar till källkritik och vaksamhet mot desinformation. Läs anförandet
  40. Regeringens åtgärder mot PFAS-föroreningar i dricksvatten

    Svar på interpellation 2023/24:733 om regeringens åtgärder mot PFAS-föroreningar i dricksvatten · 28 maj 2024

    • Menar att regeringen arbetar parallellt med att begränsa fortsatt spridning genom internationellt arbete och att hantera konsekvenser av tidigare spridning. Förklarar att kommunerna ansvarar för dricksvattenförsörjningen och har rätt att ta ut avgifter för att finansiera reningsteknik. Läs anförandet
    • Menar att regeringen arbetar aktivt för att begränsa och fasa ut PFAS-ämnen genom internationellt samarbete och pådrivande förbud inom EU. Förklarar att flera myndigheter samarbetar för att förbättra riskbedömning, regler och miljöövervakning på lokal nivå. Läs anförandet
    • Tydliggör att ansvaret för implementering av regleringar på EU-nivå ligger utanför hennes ansvarsområde. Menar att regeringen är medveten om de ökade kostnaderna för kommunerna och kommer att följa utvecklingen genom dialog. Läs anförandet
    • Menar att Sverige är starkt engagerat i att begränsa och reglera PFAS-ämnen på EU-nivå. Förklarar att arbetet pågår både nationellt och internationellt utifrån det ständigt utvecklande kunskapsläget. Läs anförandet
  41. Tvångsanslutning till kommunalt avlopp och fastighetsägares

    Svar på interpellationerna 2023/24:690 och 691 om tvångsanslutning till kommunalt avlopp · 28 maj 2024

    • Menar att lagändringar redan trätt i kraft för att säkerställa att kommuner tar hänsyn till enskilda avloppsanläggningar som uppfyller miljö- och hälsokrav. Förklarar att krav på vattentjänstplaner och samråd redan finns för att öka transparensen och ge fastighetsägare möjlighet att påverka beslut. Läs anförandet
    • Menar att den genomförda lagändringen ger kommunerna utrymme att visa framförhållning och överväga alternativa lösningar vid va-planering. Försäkrar att regeringen följer frågan noga och utreder förbättringar för de som påverkas. Läs anförandet
    • Menar att det finns utrymme för kommunerna att välja alternativa lösningar för avlopp på grund av genomförda lagändringar. Betonar att kommunalt självstyre begränsar statens möjligheter att ingripa och lyfter fram vikten av beredskap för dricksvatten. Läs anförandet
    • Vill att kommuner nyttjar befintliga lagändringar för att värna den enskildes rätt. Menar att kommuner behöver ha framförhållning i sin planering, samråda med fastighetsägare och överväga alternativa lösningar. Läs anförandet
  42. Artskydd och skogsbruk: Regelverk och nationell fridlysning

    Svar på interpellation 2023/24:671 om artskyddet och skogen · 28 maj 2024

    • Meddelar att regeringen bereder artskyddet och kommer att ta ställning till behovet av att se över miljöbalkens bestämmelser. Menar att det är viktigt med ett tydligt regelverk för markägare som samtidigt ger ett effektivt artskydd. Läs anförandet
    • Menar att skogen är en strategisk resurs och att den nuvarande skogspolitiken behöver en översyn för att främja ett konkurrenskraftigt skogsbruk. Vill minska markägarnas oro genom att skapa tydligare regler för artskyddet och ersättning. Läs anförandet
    • Menar att artskyddet måste lösas snabbt så att skogsägare inte plågas. Vill göra en ordentlig översyn av lagstiftningen för att skapa ett effektivt och rättssäkert regelverk där markägare får kompensation för inskränkningar. Läs anförandet
    • Vill göra en ordentlig översyn av artskyddslagstiftningen för att skapa ett rättssäkert regelverk. Menar att regeringen kommer att utreda nationell fridlysning och ersättning, samt leverera ordentliga besked till skogsägarna så effektivt som möjligt. Läs anförandet
  43. Effekthöjning i vattenkraften och miljöprövningar

    Svar på interpellation 2023/24:638 om effekthöjning i vattenkraften · 28 maj 2024

    • Menar att det inte finns några skäl för särskilda åtgärder då regler om ändringstillstånd redan fungerar som tänkt. Förklarar att pausen förlängts för att förbättra omprövningsprocessen och säkerställa moderna miljövillkor på ett ordnat och rättssäkert sätt. Läs anförandet
    • Menar att vattenkraften har en särställning i elförsörjningen genom sin förmåga att lagra och erbjuda reglerbar elproduktion. Svarar att regeringen värnar vattenkraftsägare genom att pausa omprövningarna för att förbättra processen och ta hänsyn till deras oro. Läs anförandet
    • Menar att regeringen arbetar för att förbättra miljöprövningarna så att de blir ordnade och rättssäkra. Förklarar att pausen förlängts för att ge tid till detta komplexa arbete och för att undvika att inhemsk vattenkraftsproduktion läggs ned. Läs anförandet
    • Litar på verksamhetsutövarnas förmåga att själva bedöma lönsamheten i investeringar. Menar att arbetet med miljöprövningar pågår för att säkerställa att åtgärder genomförs på bästa sätt för att skydda vattenmiljön och den biologiska mångfalden. Läs anförandet
  44. Arbete för att stoppa utsläppen av PFAS

    Svar på interpellation 2023/24:708 om arbetet för att stoppa utsläppen av PFAS · 24 maj 2024

    • Menar att PFAS är en komplex problematik som tar tid att hantera. Förklarar att regeringen arbetar aktivt nationellt och internationellt för att fasa ut ämnena, inklusive ett förbud i livsmedelsförpackningar. Läs anförandet
    • Vill fortsätta driva på för att EU:s kemikaliestrategi ska fullföljas och fasa ut PFAS genom Reach-förordningen. Menar att förorenaren ska betala och att statliga medel kan användas när ingen ansvarig kan identifieras. Läs anförandet
    • Vill fortsätta driva på för att fullfölja EU:s kemikaliestrategi och skapa politiskt tryck för att begränsa alla typer av PFAS. Menar att arbetet ger resultat steg för steg och att det är viktigt att identifiera förorenade områden. Läs anförandet
    • Bekräftar att PFAS-föroreningar är extremt allvarliga och att regeringen har gett myndigheter uppdrag med särskild finansiering för att hantera problemet. Menar att Sverige ska bidra med konstruktiva ändringsförslag för att snabbt få till ett förbud mot alla PFAS-ämnen. Läs anförandet
  45. Biodiversitetsavtalet: Regeringens arbete och finansiering

    Svar på interpellation 2023/24:687 om biodiversitetsavtalet · 24 maj 2024

    • Besvarar frågan om åtgärder för att påskynda skyddet av värdefull natur och implementera biodiversitetsavtalet. Menar att regeringen arbetar aktivt för att återställa natur genom bland annat återvätning av torvmarker och satsar nästan 3 miljarder kronor på skydd och skötsel av natur. Läs anförandet
    • Upplyser att regeringen arbetar med den nationella planen och betonar sitt personliga engagemang i ramverket. Menar att regeringen satsar 3 miljarder på naturvård och kritiserar den tidigare regeringens misslyckande att begränsa trålning. Läs anförandet
    • Frågar hur det är möjligt att påstå att det skett nedskärningar när regeringen satsar mer pengar på naturvård 2023 och 2024 än vad Miljöpartiet gjorde 2020. Menar att regeringen tar ansvar för budgetens marginaler och att Miljöpartiet tidigare hade en "hittepåbudget" som inte blev verklighet. Läs anförandet
    • Uppmanar ledamoten att granska tabeller som jämför regeringens arbete med Miljöpartiets tidigare arbete. Menar att hotet mot ozonskiktet är avvärjt. Läs anförandet
  46. Återvätning av våtmarker fram till 2030

    Svar på interpellation 2023/24:628 om återvätning av våtmarker · 24 maj 2024

    • Menar att regeringens satsning på återvätning av våtmarker är väl utformad och bidrar till klimat- och miljömål. Förklarar att arbetet skalas upp genom flerårig finansiering och att regelverket utreds för att underlätta återvätning utan att skada jord- eller skogsbruk. Läs anförandet
    • Menar att återvätning av våtmarker är en prioriterad fråga med stora miljönyttor. Förklarar att regeringen genomfört en stor satsning med säkrad finansiering fram till 2030 för att säkerställa kontinuitet i arbetet. Läs anförandet
    • Informerar om att regeringens finansiering är långsiktig och att man prioriterar återvätning av rätt våtmarkstyp. Menar att markägare måste ta ansvar för skyddsvärd skog och betonar att skogen måste nyttjas på ett klokt sätt. Läs anförandet
    • Menar att återvätning av våtmarker är ett viktigt arbete som ska skalas upp. Betonar att det krävs ett gemensamt ansvar för både miljönytta och den produktion som pågår i landet. Läs anförandet
  47. Vägen till nettonollutsläpp 2045 och klimathandlingsplanen

    Svar på interpellation 2023/24:546 om vägen till nettonoll · 24 maj 2024

    • Menar att regeringen tar ett långsiktigt ansvar genom en ambitiös klimatpolitik där elektrifiering och kärnkraft är avgörande. Vill tillsätta en utredning för att säkerställa kostnadseffektiva styrmedel som inte skadar hushållens eller företagens konkurrenskraft. Läs anförandet
    • Menar att klimathandlingsplanen blir mer trovärdig genom att identifiera vad som krävs för att nå nollutsläpp inom industri, transport och jordbruk. Betonar att el är den grundläggande förutsättningen för omställningen och att vi behöver mer vind-, sol- och kärnkraft. Läs anförandet
    • Försäkrar att arbete med handel med utsläppsrätter pågår. Menar att detaljer kring detta inte är ämnet för dagens interpellationsdebatt. Läs anförandet
    • Menar att regeringens klimathandlingsplan lägger grunden för omställningen till nettonollutsläpp. Vill ersätta tidigare regeringens beskattningspolitik med marknadsmässiga styrmedel, elektrifiering och en återupprättad kärnkraftspolitik. Läs anförandet
  48. Regeringens klimathandlingsplan och målet nettonoll till 2045

    Regeringens klimathandlingsplan - hela vägen till nettonoll · 20 maj 2024

    • Menar att Sverige är ett ledande land i utsläppsminskningar trots ekonomisk tillväxt. Frågar om Vänsterpartiet prioriterar att begränsa vinsterna och höja skatterna framför att låta företag investera i klimatomställningen. Läs anförandet
    • Svarar på frågan om vindkraft. Kritiserar förslaget att staten ska ta över det privata kapitalet och frågar om Vänsterpartiet vill ersätta marknadsmässiga investeringar med skatter där politiker bestämmer över kapitalet. Läs anförandet
    • Menar att frågan är hur klimatmålen ska nås och att återbruk samt energieffektivisering inte räcker. Kritiserar Centerpartiet för att ha röstat nej till nödvändiga förslag för ny kärnkraft. Frågar om Centerpartiet kommer att låta regeringens plan för fossilfri elproduktion bestå. Läs anförandet
    • Menar att regeringen godkänt mer havsbaserad vindkraft än den förra regeringen. Kritiserar Centerpartiet för att sakna konkreta analyser och planer för hur jordbruks- och skogssektorn ska nå de ambitiösa klimatmålen. Läs anförandet
    • Kritiserar metodiken i en Chalmersrapport och menar att en massiv utbyggnad av enbart vind- och solkraft är orealistisk på grund av fysikens lagar. Frågar efter en trovärdig plan för utbyggnaden med tanke på markanvändning och äganderätt. Läs anförandet
    • Menar att Miljöpartiets politik skadar svensk kärnkraft och att ren el krävs för industrins omställning. Kritiserar Miljöpartiets dogmatiska inställning till kärnkraft och betonar behovet av alla fossilfria kraftslag för att nå klimatmålen. Läs anförandet
    • Menar att regeringens klimathandlingsplan ger förutsättningar att nå nettonollutsläpp genom en kombination av ambition och effektivitet. Kritiserar tidigare klimatpolitik som skapat utsläppsläckage och varit ohållbar, samtidigt som hon betonar satsningar på kärnkraft, vindkraft och elektrifiering. Läs anförandet
    • Förnekar att tjänstemän har sagt att målet nås. Menar att det är omöjligt att veta om målet nås, men att regeringen bedömer att Sverige har förutsättningarna om man bygger ut vind- och kärnkraft. Läs anförandet
    • Förnekar att tjänstemännen har sagt att nettonoll 2045 nås. Menar att oppositionen fokuserar på detaljer istället för lösningar och välkomnar alla fossilfria kraftslag för att möta näringslivets behov. Läs anförandet
    • Frågar vilka styrmedel som avses i citatet. Menar att reduktionsplikten fortfarande existerar men är ändrad och att koldioxidbeskattningen kvarstår. Planerar att tillsätta en utredning för att utveckla styrmedlen för bränslen. Läs anförandet
    • Kritiserar oppositionens beteende som oseriöst under debatten. Menar att regeringen bedömer att klimathandlingsplanen ger förutsättningar att nå målet nettonoll 2045 genom att välkomna alla fossilfria kraftslag. Förklarar att regeringen gör egna bedömningar baserat på tjänstemännens underlag. Läs anförandet
    • Dementerar att använda osakliga argument eller saknad information. Menar att regeringens uttalanden grundas i fakta från myndigheter och att klimathandlingsplanen är ett resultat av samarbete och förhandlingar inom koalitionsregeringen. Läs anförandet
    • Menar att Sverige är ett föregångsland som lyckats kombinera ekonomisk tillväxt med utsläppsminskningar. Betonar att utbyggnaden av kärnkraft lade grunden för ett rent elsystem som kraftigt minskat utsläppen. Läs anförandet
    • Läs anförandet
    • Läs anförandet
    • Menar att effektivitet innebär att styra om resurser från tidigare insatser till marknadsintroduktionsstöd för tunga fordon. Föreslår även skrotningspremier för att skapa incitament för rätt utveckling och en mer effektiv politik. Läs anförandet
    • Menar att klimatpolitiken måste fokusera på utsläppseffektivitet snarare än symboliska åtgärder. Betonar vikten av att undvika utsläppsläckage och att industrin ska kunna ställa om utan att flytta från Sverige. Föreslår att byråkratiska hinder i miljöprövningen ska tas bort och satsningar på laddinfrastruktur samt ETS 2 genomföras. Läs anförandet
  49. Brytning av sjökalk och tillståndsprocesser i Norrbotten och Värmland

    Svar på interpellation 2023/24:604 om brytning av sjökalk · 14 maj 2024

    • Menar att kalkning är en viktig miljöåtgärd för att nå miljömålen. Förklarar att regeringen arbetar med utredningar för att förenkla och effektivisera tillståndsprocesserna för att stödja klimatomställningen. Läs anförandet
    • Frågar om socialdemokraterna menar att rennäringen borde ha stått åt sidan för kalkgruvan. Menar att bränslepriser, inte brist på kalk, är huvudorsaken till att kalkningen saktat av. Vill se en mer effektiv tillämpning av miljöbalken. Läs anförandet
    • Menar att regeringen arbetar aktivt för att gruvnäringen ska få goda villkor och att miljölagstiftningen ska förhålla sig till industrins behov. Förklarar att det inte råder brist på kalk utan att den ekonomiska situationen påverkar tillgången. Menar att tillståndsprövningar behöver bli mer effektiva och rättssäkra. Informerar om en utredning som ska säkerställa en stark gruvnäring för klimatomställningen. Läs anförandet
    • Bekräftar att utredningen ska undersöka hur avvägningar mellan olika intressen kan ske bättre för att undvika långa processer. Menar att gruvorna är relevanta då de behöver tillstånd för miljöfarlig verksamhet. Läs anförandet
  50. Incitament och utbyggnad av landbaserad vindkraft i Sverige

    Svar på interpellation 2023/24:595 om incitament för vindkraft · 14 maj 2024

    • Menar att Sverige behöver en kraftfull utbyggnad av fossilfri elproduktion där vindkraften på kort sikt kan stå för majoriteten av den tillkommande produktionen. Vill att lokala incitament och kompensationer ska finansieras av branschen istället för skattebetalarna. Läs anförandet
    • Menar att det är förenklat att lägga hela ansvaret för utredningens begränsningar på regeringens tilläggsdirektiv. Förklarar att arbetet med förslag pågår och att regeringen vill ha incitament för landbaserad vindkraft. Läs anförandet
    • Välkomnar alla fossilfria kraftslag och menar att landbaserad vindkraft är volatil och inte ensam kan möta framtidens elbehov. Menar att batteriparker ännu inte kan kompensera för vindkraftens effekter på samma sätt som kärnkraften. Läs anförandet
    • Menar att vindkraften är viktig på kort sikt eftersom den går snabbt att bygga ut. Förklarar att vindkraften har en kortare driftsålder än kärnkraften, vilket gör att båda energislag är nödvändiga. Läs anförandet
  51. Ny lag för naturrestaurering och biologisk mångfald

    (forts.) Svar på interpellation 2023/24:578 om ny lag för naturrestaurering · 14 maj 2024

    • Menar att Sverige ska ha höga ambitioner för biologisk mångfald och naturvård. Kritiserar EU:s lagstiftning för att hota markägares äganderätt och skogsbruket, och betonar regeringens nationella satsningar på våtmarker och akvatiska miljöer. Läs anförandet
    • Menar att regeringens ståndpunkt är att EU:s naturrestaureringsförslag inte fungerar för svenska förhållanden. Vill istället genomföra nationella åtgärder genom våtmarkssatsningar och statligt stöd för att bevara och återställa odlingslandskapet. Läs anförandet
    • Menar att regeringen redan arbetar för fullt med naturrestaureringsåtgärder. Förtydligar att detta arbete kommer att fortsätta oavsett hur det blir med den europeiska naturrestaureringslagstiftningen. Läs anförandet
  52. Ny lag för naturrestaurering och EU:s krav i Sverige

    Svar på interpellation 2023/24:578 om ny lag för naturrestaurering · 14 maj 2024

    • Menar att regeringen verkat för ambitiösa och realistiska mål på EU-nivå för att stärka biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Vill utarbeta en nationell restaureringsplan som identifierar synergier med jord- och skogsbruk och betonar att stöd för markägare beslutats. Läs anförandet
  53. EU:s nya avloppsdirektiv och kommunernas investeringar

    Svar på interpellation 2023/24:544 om EU:s nya avloppsdirektiv · 14 maj 2024

    • Menar att det reviderade avloppsdirektivet är ett viktigt verktyg för att minska övergödning i Östersjön. Förklarar att Sverige och Finland framgångsrikt förhandlat fram tillägg om utbyggnad av reningsverk och naturlig retention. Läs anförandet
    • Menar att Sverige och Finland framgångsrikt förhandlat fram möjligheten att använda naturlig retention. Förklarar att kommunerna har 20 år på sig att uppfylla kraven och att regeringen behöver se behoven innan man tar ställning till ekonomiskt stöd. Läs anförandet
    • Läs anförandet
    • Läs anförandet
  54. Klimathandlingsplan och nettonollutsläpp senast 2045

    Svar på interpellation 2023/24:540 om förväntningar på minskade utsläpp av växthusgaser · 14 maj 2024

    • Redogör för att regeringens klimathandlingsplan presenterar ett scenario för att nå nettonollutsläpp senast 2045. Menar att utbyggd kärnkraft är den viktigaste åtgärden för att minska utsläpp genom elektrifiering och att regeringens uppgift är att skapa förutsättningar för omställningen. Läs anförandet
    • Menar att kärnkraft är nödvändig för industrins klimatomställning då el är den största prioriteten för företag. Kritiserar Miljöpartiets logik och menar att ett rent elsystem är fundamentet för Sveriges låga utsläpp. Läs anförandet
    • Läs anförandet
    • Menar att forskning visar på behovet av kärnkraft för att nå 1,5-gradersmålet och att förnybara kraftslag inte kan klara sig utan kärnkraft eller vattenkraft. Välkomnar alla fossilfria kraftslag och betonar att regeringen har godkänt mer havsbaserad vindkraft än tidigare. Läs anförandet
  55. Gängvåld, skola och ekonomi: straffskärpningar och livstidsstraff

    Frågestund · 18 april 2024

    • Menar att debatten är vilseledande eftersom det inte finns något förbud mot att elda trädgårdsavfall i Sverige. Förtydligar att man får elda så länge man följer kommunens föreskrifter. Läs anförandet
    • Menar att kommunerna fortfarande bär ett stort ansvar för avfallshantering. Kritiserar att vilseledande information sprids om hur lagstiftningar och direktiv ska tillämpas. Läs anförandet
    • Menar att regeringens implementering av EU:s lagstiftning ger kommunerna fulla möjligheter att agera på lämpligt sätt. Försäkrar att man inte vill krångla till det för medborgarna och att trädgårdsavfall kan hanteras som tidigare. Läs anförandet
    • Redogör för att regeringen redan förra året påbörjat ett utredningsarbete för att förtydliga formuleringar. Syftet är att undvika missuppfattningar och säkerställa att alla kommuner tillämpar de lagstadgade möjligheter som regeringen har möjliggjort. Läs anförandet
    • Menar att regeringen är angelägna om att åtgärderna vid vattenkraftverken genomförs på ett rimligt sätt för att uppfylla EU:s ramdirektiv. Vill säkerställa att påverkan på vattenkraften blir acceptabel genom att ta in fler perspektiv än tidigare. Läs anförandet
    • Läs anförandet
    • Menar att det är viktigt med ett tydligare regelverk för markägare samtidigt som ett effektivt artskydd krävs för att uppfylla EU-lagstiftning. Förklarar att regeringens arbete med nationell fridlysning och ersättning pågår separat från skogsutredningen. Läs anförandet
    • Står fast vid att regeringens klimathandlingsplan innehåller förutsättningar för att nå målen. Menar att målen nås om alla förslag genomförs enligt utformningen och att det krävs mer vind- och kärnkraft. Läs anförandet
    • Bekräftar att statliga medel finns för att begränsa förekomsten av översvämningsmyggor. Förklarar att medlen fördelats till länsstyrelsernas förvaltningsanslag för att minska den administrativa bördan och underlätta långsiktig planering. Läs anförandet
    • Bekräftar att Rysslands verksamhet i Östersjön är djupt problematisk. Menar att regeringen arbetar genom EU för att frysa tillgångar och försvåra Rysslands agerande, samtidigt som specifikt arbete med Östersjöns problematik behövs. Läs anförandet
    • Menar att en frihetsagenda för landsbygden behövs och att strandskyddet ska reformeras. Förklarar att regeringen arbetar för att strandskyddet ska värna naturen utan att hindra nyttjandet av sjöar, skog och kust. Läs anförandet
    • Bekräftar att regeringen ser problem med onödigt krångliga regler. Menar att regeringen arbetar med att förenkla regelverket och minska överimplementering av EU-lagstiftning, samtidigt som man vill ha mer dialog med industrin. Läs anförandet
  56. Klimathandlingsplanen och förmågan att nå klimatmålen 2045

    Svar på interpellationerna 2023/24:538, 539 och 548 om klimathandlingsplanen · 19 mars 2024

    • Förklarar att klimathandlingsplanen syftar till att nå nettonollutsläpp 2045 genom att skapa förutsättningar för företag och hushåll. Menar att scenariot i planen bygger på Naturvårdsverkets underlag och reflekterar regeringens politik. Läs anförandet
    • Menar att regeringens kalkyler bygger på myndigheternas scenarier och beslutad politik, inte på höjd reduktionsplikt. Förklarar att man öppnar för en bred palett av styrmedel istället för att förlita sig på reduktionsplikten som ett enskilt verktyg. Läs anförandet
    • Frågar varför Socialdemokraterna inte vill stå för den gamla politiken om den var effektiv. Menar att regeringen omlägger politiken för att nå nettonollmålet genom att välkomna alla fossilfria kraftslag. Läs anförandet
    • Menar att regeringen har ett starkt stöd hos det svenska folket för den politik som förs. Framhäver att Klimatklivet och Industriklivet är större än någonsin och att regeringen satsar pengar på företags omställning. Läs anförandet
  57. Transparens i regeringens klimatpolitik och brist på konkreta åtgärder

    Svar på interpellation 2023/24:535 om transparensen i regeringens klimatpolitik · 19 mars 2024

    • Menar att underlaget för klimathandlingsplanens beräkningar har diarieförts och lämnats ut för granskning. Förklarar att klimatpolitikens effekter redovisas årligen enligt klimatlagen och att regeringen följer offentlighetsprincipen. Läs anförandet
    • Redogör för att regeringen har diariefört och lämnat ut alla underlag för klimatkalkyler. Förklarar att beräkningarna baseras på nuvarande beslut, såsom sänkningen av reduktionsplikten, för att undvika tidigare kritik om undermåliga beredningsunderlag. Läs anförandet
    • Menar att regeringen vidtar konkreta åtgärder här och nu genom att utöka initiativ som Klimatklivet och införa skrotningspremier. Betonar att klimathandlingsplanen innehåller 70 konkreta förslag där utbyggnad av elsystemet är kärnan. Läs anförandet
    • Menar att Regeringskansliet följer alla regler och lämnar ut alla kalkyler och underlag. Betonar vikten av tydlighet och hoppas på större enighet i klimatfrågan för att uppnå stabilitet. Läs anförandet
  58. Myggbekämpning vid nedre Dalälven: statligt ansvar och finansiering

    Svar på interpellationerna 2023/24:345, 446 och 476 om myggbekämpning vid nedre Dalälven · 5 mars 2024

    • Bekräftar att myggsituationen kan utgöra en olägenhet och förklarar att statliga medel finns för bekämpning. Menar att biologiska bekämpningsmedel och andra metoder kan användas utifrån lokala förutsättningar. Läs anförandet
    • Läs anförandet
    • Bekräftar att bekämpningsåtgärder behövs och att staten bidrar med finansiering genom ett system där länsstyrelserna fattar beslut. Menar att det finns ett större behov än vad som finansierats i 2024 års budget. Läs anförandet
    • Menar att fokus bör ligga på hur bekämpningsåtgärderna genomförs på bästa sätt och hur de påverkar naturmiljön. Bekräftar att staten har ett ansvar i detta och att regeringen hanterar den formella hemställan. Läs anförandet
  59. Havsvindparker vid södra Skånes kust och anslutningsavgifter

    Svar på interpellation 2023/24:438 om tillstånd för havsvindparker vid södra Skånes kust · 16 februari 2024

    • Läs anförandet
    • Menar att ett välfungerande energisystem kräver en helhet där olika kraftslag samverkar med rätt effekt, pris och tid. Vill göra samlade bedömningar av behov i samhället och kritiserar att tidigare hantering av energi inte varit tillräcklig. Läs anförandet
    • Menar att energisystemet måste ses i sin helhet och att både vindkraft och kärnkraft behövs för klimatomställningen. Vill förbättra och modernisera tillståndshanteringen för havsbaserad vindkraft genom att tillskjuta medel till länsstyrelser och domstolar. Läs anförandet
    • Menar att regeringen behöver både vindkraft och kärnkraft för klimatomställningen. Hävdar att regeringen godkänt mer havsbaserad vindkraft än tidigare regeringar och arbetar för att effektivisera tillståndsprocesserna. Förklarar att beslut kräver en helhetsbedömning av alla ansökningar. Läs anförandet
  60. Naturvårdsverkets arbete med värdefull natur och stenmården

    Svar på interpellation 2023/24:424 om Naturvårdsverkets arbete med värdefull natur · 16 februari 2024

    • Menar att stenmården inte bör prioriteras då experter bedömer att den inte utgör en stor risk. Vill informera om att regeringen föreslagit ökad finansiering för att förebygga och bekämpa invasiva arter. Läs anförandet
    • Menar att regeringens naturvårdspolitik måste vila på vetenskapliga fakta. Förklarar att stenmården inte bör prioriteras eftersom den har begränsade förutsättningar att sprida sig och betonar vikten av att prioritera insatser mot invasiva arter. Läs anförandet
    • Läs anförandet
    • Menar att stenmården utgör ett ekologiskt hot och kan orsaka materiella skador. Förklarar att arten inte prioriteras som invasiv då den saknar förmåga att sprida sig och betonar behovet av prioriteringar baserat på myndigheternas expertbedömningar. Läs anförandet
  61. Sveriges klimatmål och nettonollutsläpp: L:s kärnkraft och S kritik

    Svar på interpellation 2023/24:401 om Sveriges klimatmål · 16 februari 2024

    • Menar att Sverige bedriver en ambitiös klimatpolitik för att nå nettonollutsläpp senast 2045. Vill tillsätta en utredning för kostnadseffektiva styrmedel och använda EU:s flexibilitetsmekanismer för att nå målen utan orimliga kostnader. Läs anförandet
    • Menar att klimatomställningen måste ske på ett kostnadseffektivt och marknadsmässigt sätt snarare än genom skattemedel eller ensidig reglering. Vill använda EU:s flexibilitetsmekanismer för att främja ekonomin och undvika utsläppsläckage på vägen mot nettonoll 2045. Läs anförandet
    • Kritiserar den tidigare regeringens ensidiga fokus på reduktionsplikt som ineffektivt. Menar att utsläppsrätter och flexibilitetsmekanismer är nödvändiga styrmedel för en rättvis omställning som inte skadar svensk ekonomi. Framhåller satsningar på infrastruktur och koldioxidinfångning. Läs anförandet
    • Läs anförandet
  62. Industriella kulturmiljöer vid vatten och vattenkraftens betydelse

    Svar på interpellation 2023/24:377 om industriella kulturmiljöer vid vatten · 16 februari 2024

    • Läs anförandet
    • Menar att vattenkraften är avgörande för energisystemet och att regeringen pausat omprövningen för att säkerställa acceptabla miljöanpassningar. Vill att länsstyrelserna redovisar hur deras kunskap om regionala kulturmiljöer använts vid beslut om undantag. Läs anförandet
    • Menar att regeringen vill säkerställa att omprövningar av vattenkraften är acceptabla ur både elsystem- och kulturmiljöperspektiv. Förklarar att flera myndigheter analyserar förutsättningarna för ändamålsenliga prövningar och att besked om framtida hantering kommer senare. Läs anförandet
    • Vill att prövningarna genomförs på bästa sätt och förbättras. Kritiserar den tidigare regeringens brist på handlingskraft som lät småskaliga vattenkraftsägare lida. Menar att förändringar kräver tid på grund av tekniska frågor och komplexitet. Läs anförandet
  63. Åtgärder för värdefull natur och regeringens budgetprioriteringar

    Svar på interpellation 2023/24:359 om åtgärder för värdefull natur · 2 februari 2024

    • Menar att Sverige har höga ambitioner för naturvård och att regeringen strävar efter kostnadseffektiva åtgärder som inte skadar näringar. Betonar att regeringen satsar nästan 3 miljarder kronor på skydd och skötsel av värdefull natur. Läs anförandet
    • Menar att budgetar utformas genom analyser av behov och politiska prioriteringar utifrån det ekonomiska läget. Förklarar att regeringen litar på att myndigheter gör nödvändiga prioriteringar inom givna budgetramar för att skapa största möjliga nytta. Läs anförandet
    • Menar att regeringen tar ansvar för svensk ekonomi genom att undvika inflationsdrivande politik. Förklarar att medlen för värdefull natur ökar 2024 och betonar att det råder en ideologisk skiljelinje kring statens roll och finansiering. Läs anförandet
    • Menar att nedskärningarna är ansvarsfulla och nödvändiga på grund av det ekonomiska läget. Betonar att regeringen prioriterar oersättliga naturvärden och artdöd i dialogen med myndigheterna. Läs anförandet
  64. Skydd för människor och miljö från PFAS-föroreningar

    Svar på interpellation 2023/24:322 om skydd för människor och miljö från PFAS · 19 januari 2024

    • Menar att regeringen ser allvarligt på PFAS-spridning och arbetar för att begränsa ämnena genom EU-samarbete. Förklarar att dricksvatten skyddas genom nationella åtgärdsgränser och att livsmedelsproducenter ansvarar för att uppfylla lagkraven. Läs anförandet
    • Menar att regeringen arbetar aktivt för bättre reglering av PFAS genom EU-samarbete och nationella myndigheter. Förklarar att producenterna ansvarar för att uppfylla lagkrav och rättar ett påstående om en domstolsutslag. Läs anförandet
    • Menar att regeringen tagit ett helhetsgrepp genom att låta flera myndigheter arbeta med riskbedömning, regelutveckling och miljöövervakning. Påpekar att arbetet ger resultat genom stegvisa begränsningar av PFAS-ämnen i både Sverige och EU. Läs anförandet
    • Uppskattar inspelen och betonar vikten av kunskap för att vara vaksam kring konsumtion. Menar att myndigheterna har ett ordentligt grepp om frågorna och utför ett omfattande arbete för att motverka spridningen. Läs anförandet
  65. Miljötillstånd för försvarsverksamhet och snabbare handläggning

    Svar på interpellation 2023/24:312 om beredningen av miljötillstånd · 19 januari 2024

    • Menar att det försämrade säkerhetspolitiska läget kräver en ökad operativ förmåga för Försvarsmakten. Vill därför ändra bestämmelser i miljöbalken för att möjliggöra verksamhet i ökad omfattning och meddelar att regeringen arbetar med ökade undantag från miljöbedömningar. Läs anförandet
    • Menar att regeringen arbetar med att effektivisera tillståndsprocesser för alla verksamheter och att särskilda åtgärder behövs för Försvarsmaktens behov. Målsätter att förordningsändringar ska träda i kraft senast den 1 juli. Läs anförandet
    • Vill att handläggningen av miljötillstånd för försvarets verksamheter ska gå snabbare genom att processerna förenklas och görs mer flexibla. Menar att ändringarna ska tillgodose Försvarsmaktens behov under en begränsad period samtidigt som ett gott miljöskydd bibehålls. Läs anförandet
    • Menar att det är ytterst viktigt att statsråd ser över sin verksamhet för att bidra till Sveriges försvarsmakt och totalförsvar i det allvarliga säkerhetspolitiska läget. Understryker att regeringen arbetar proaktivt och med flexibilitet för att agera innan en kris uppstår. Läs anförandet
  66. Frågestund om sjukvårdskris, miljö, utrikespolitik och sociala frågor

    Frågestund · 18 januari 2024

    • Menar att det är svårt att göra exakta prognoser om hur politiska beslut påverkar utsläpp. Förnekar att Regeringskansliet försöker undanhålla information eller vilseleda folket. Läs anförandet
    • Menar att regeringen inte politiskt styr hur utsläpp beräknas utan baserar sina bedömningar på myndigheternas underlag och ordentliga kalkyler. Beklagar anklagelsen om att man vilseleder det svenska folket. Läs anförandet
    • Bekräftar att överimplementeringen av artskyddsförordningen påverkar skogsbruket. Menar att Sverige brukar skogen på ett klokt och hållbart sätt och kommer att lyfta detta i samtal med kommissionären. Läs anförandet
    • Menar att regeringen har god insikt i problemet med utredningsansvaret. Förklarar att frågan rör implementering av EU-lagstiftning och att regeringen kommer att hantera frågan på bästa sätt under mandatperioden. Läs anförandet
    • Bekräftar att regeringen ännu inte meddelat sin hållning gällande energistadgefördraget. Menar att det är av stor vikt att vara noggrann med hur systemförändringar och klimatlagstiftning påverkar både privatpersoner och företag. Läs anförandet
    • Menar att det är positivt med ett stort utbyte av människor, varor och tjänster mellan länder. Påpekar att priset på begagnade elbilar sjunker, vilket bidrar till att de stannar i Sverige. Läs anförandet
    • Menar att skogen är en fantastisk resurs som Sverige kan använda för att bidra till kolsänkor. Vill att skogen nyttjas på ett klokt sätt som inte skadar den biologiska mångfalden. Läs anförandet
    • Bekräftar att det finns kritik mot vattenförvaltningens organisation och att regeringen ser behovet av en effektivare struktur. Menar att departementet har initierat ett arbete för att undersöka och utarbeta bättre processer och en ändamålsenlig organisation. Läs anförandet
    • Menar att tillgång till stora mängder ren el är avgörande för att Sverige ska kunna minska sina utsläpp. Förklarar att regeringen har tagit bort förbud mot ny kärnkraft och tagit fram en omfattande handlingsplan. Läs anförandet
    • Menar att regeringen levererar de största klimat- och miljöbudgetarna i historien. Understryker att regeringen har slutfört EU:s klimatpaket Fit for 55 och arbetar för att klara klimatkrisen genom ökad elproduktion och elektrifiering. Läs anförandet
    • Menar att regeringen arbetar i enlighet med klimatpolitiska ramverk och lagar. Hävdar att regeringen levererar historiska satsningar på våtmarker, laddinfrastruktur och stöd för tunga fordon för att nå klimatmålen. Läs anförandet
  67. Historiska fordon och ELV-förordningen: äganderätt och miljö

    Svar på interpellation 2023/24:234 om historiska fordon och ELV-förordningen · 20 december 2023

    • Menar att EU-förordningen syftar till att skydda miljön och minska råvaruberoendet. Vill balansera miljöskyddet med fordonsägarnas intressen och bevara fordon av historiskt intresse. Läs anförandet
    • Menar att den svenska regeringen kan påverka EU-beslut då den är en del av rådet. Förklarar att förordningen syftar till att förtydliga när fordon är uttjänta för att stärka återvinningen och förhindra felaktig export av avfall. Stöder förslagets intention men vill genom dialog minimera negativa konsekvenser för drabbade intresseorganisationer. Läs anförandet
    • Vill skydda fordonshobbyn och bevara äldre fordon. Menar att regeringen ska begränsa negativa konsekvenser genom att se över definitionen av historiska fordon och försäkrar att man ska värna äganderätten. Läs anförandet
    • Vill värna fordonshobbyn och den ideella verksamheten kring historiska fordon. Ser fram emot dialog med intresseorganisationer för att stärka verksamheten och bekämpa illegala aktiviteter. Läs anförandet
  68. Underhåll av vatten- och avloppsledningar och statliga bidrag

    Svar på interpellation 2023/24:205 om den nationella hanteringen av underhållet av va-ledningar · 4 december 2023

    • Läs anförandet
    • Läs anförandet
    • Menar att utredningen främst fokuserar på krisberedskap och klimatanpassning. Påpekar att renoveringsbehovet är stort och att va-taxan kan höjas för att finansiera investeringar, samtidigt som fondering är möjlig vid ordentliga investeringsplaner. Läs anförandet
    • Bekräftar att kompetensförsörjning är en svår men viktig utmaning för både klimatanpassning och upprustning av va-system. Menar att staten arbetar med kompetensutveckling och föreslår att kommuner kan söka finansiering från Europeiska regionala utvecklingsfonden. Läs anförandet
  69. Minskad klimatpåverkan från svensk konsumtion och nettonoll 2045

    Svar på interpellation 2023/24:167 om minskad klimatpåverkan från svensk konsumtion · 4 december 2023

    • Läs anförandet
    • Menar att regeringen arbetar med att utveckla metoder för att följa upp exportens effekter på globala utsläpp samt utvärdera klimatpolitikens effektivitet. Betonar vikten av cirkulära affärsmodeller och att Sverige behöver leda omställningen utan att orsaka utsläppsläckage. Läs anförandet
    • Förklarar att förändringen av plastpåseskatten minskar risken för utsläppsläckage. Menar att ett rent elsystem med vatten-, kärn- och vindkraft är grundläggande för den gröna industriomvandlingen. Framhäver att regeringen satsar mer pengar på klimatet än föregående regering. Läs anförandet
    • Menar att regeringen arbetar med Miljömålsberedningens förslag och har gett Statistiska centralbyrån i uppdrag att se över exportens påverkan på globala utsläpp. Betonar vikten av att Sverige leder klimatomställningen genom en stark ekonomi och produktion av rena varor. Läs anförandet
  70. Klimathandlingsplanen och åtgärder mot ökade klimatutsläpp

    Svar på interpellation 2023/24:155 om åtgärder i klimathandlingsplanen mot ökade klimatutsläpp · 4 december 2023

    • Menar att samarbetspartierna är eniga om en ambitiös klimatpolitik för att nå nettonollutsläpp senast 2045. Förklarar att de nationella etappmålen behöver ses över på grund av det nya EU-regelverket Fit for 55. Läs anförandet
    • Menar att Sverige behöver en ambitiös men också effektiv klimatpolitik för att undvika utsläppsläckage. Föreslår att regeringen satsar på utbyggd elproduktion och laddinfrastruktur för att säkerställa nationella utsläppsminskningar. Läs anförandet
    • Kritiserar påståendet att regeringen sänker ambitionerna och menar att översynen av målen beror på nytt EU-regelverk. Framhäver konkreta satsningar på laddinfrastruktur, våtmarker och ny kärnkraft för att möjliggöra en grön omställning. Läs anförandet
    • Menar att oppositionen saknar konkreta lösningar och frågar om de vill bygga ut elsystemet med nya reaktorer. Vill fokusera på konkreta åtgärder som skrotpremier och marknadsintroduktionsstöd för att stimulera elektrifieringen. Läs anförandet
  71. Oljeutsläpp i Pukaviksbukten och skärpning av miljölagstiftningen

    Svar på interpellation 2023/24:148 om oljeutsläppet i Pukaviksbukten · 4 december 2023

    • Konstaterar att myndigheter arbetar med saneringen av oljeutsläppet. Menar att befintlig lagstiftning redan innehåller kännbara straff för oljeutsläpp och att en utredning pågår för att föreslå straffskärpningar. Läs anförandet
    • Menar att befintlig lagstiftning innehåller kännbara straff och att regeringen arbetar för att skärpa nuvarande miljöstraffrätt. Förklarar att fokus ligger på att skärpa nuvarande lagstiftning snarare än att utforma en ny ekocidlagstiftning. Läs anförandet
    • Läs anförandet
    • Uppskattar den konstruktiva tonen och viljan att samarbeta för att skärpa arbetet med att förebygga olyckor. Menar att hanteringen av situationen är ett exempel på vad det svenska samhället kan lyckas med genom samarbete. Läs anförandet
  72. Ekonomiska utmaningar, välfärd, barnbidrag och skattesänkningar

    Frågestund · 23 november 2023

    • Beskriver sabotage på gasledningar som ett klimatsabotage. Menar att regeringen hanterar hushållens tuffa ekonomi genom att sänka bränslepriser och erkänner att detta genererar ökade utsläpp i den kommande budgeten. Läs anförandet
    • Menar att regeringens politik prioriterar hushållens ekonomi och förmågan att få vardagen att gå ihop. Förklarar att det är en verklighet som måste hanteras och att klimatpolitik inte får ske på bekostnad av människors ekonomi. Läs anförandet
    • Menar att strandskyddet är viktigt för både allmänhetens tillgång till stränder och för att bevara natur och djurliv. Vill hitta en balans som gör strandskyddet ändamålsenligt och tar hänsyn till äganderätten. Läs anförandet
    • Bekräftar att regeringen ser ett behov av att förändra strandskyddet. Menar att det måste utredas hur man ska gå till väga och att en förändring behöver ske. Läs anförandet
    • Bekräftar att det råder en paus i prövningen av miljötillstånd för vattenkraften. Förklarar att regeringen arbetar med att se över framtida processer genom möten med myndigheter och branschaktörer samt att beredningen fortfarande pågår. Läs anförandet
    • Menar att klassperspektivet är relevant för klimatpolitiken. Kritiserar Oxfams metodik och menar att deras kalkyler för vem som är fattig inte är lämpliga. Läs anförandet
    • Menar att en växande ekonomi och sysselsättning kan uppnås genom cirkulära affärsmodeller. Föreslår att man återanvänder och återvinner resurser istället för linjära modeller för att minska utsläppen och samtidigt stärka ekonomin. Läs anförandet
    • Menar att de rikas utsläpp är en konsekvens av deras konsumtion. Föreslår att man bör fokusera på att göra produkterna miljövänliga istället för att begränsa deras rikedom. Läs anförandet
  73. Äganderätt för skogsägare och Skogsstyrelsens riktlinjer för artskydd

    Svar på interpellationerna 2023/24:105 och 129 om äganderätten för skogsägare och Skogsstyrelsens nya riktlinjer för artskydd · 10 november 2023

    • Bekräftar att regeringen delar bilden att det finns problem med dagens utformning och tillämpning av artskyddsreglerna. Menar att skyddet för äganderätten ska vara vägledande vid ersättning för inskränkningar och att regeringen bereder frågor om att se över miljöbalken. Läs anförandet
    • Bekräftar att regeringen ser problem med dagens utformning och tillämpning av artskyddsregler. Förklarar att Regeringskansliet analyserar Artskyddsutredningens betänkande och att regeringen nu kommer att ta ytterligare initiativ för att lösa frågan. Läs anförandet
    • Bekräftar att regeringen delar bilden av problem med dagens artskyddsregler och att de nu bereder frågor om artskydd. Menar att en skogsutredning kommer att tillsättas för att utveckla en ändamålsenlig skogspolitik. Läs anförandet
    • Menar att regeringen avser att återkomma med en utredning som tar ett helhetsgrepp om den nationella problematiken. Vill föreslå regler som ger trygghet till skogsägare och anser att äganderätten ska vara vägledande vid ekonomisk kompensation för inskränkningar. Läs anförandet
  74. Begränsningsförslag av PFAS-kemikalier och EU-reglering

    Svar på interpellation 2023/24:92 om begränsningsförslag av PFAS-kemikalier · 10 november 2023

    • Välkomnar den breda ansatsen i begränsningsförslaget för att fasa ut PFAS där alternativ saknas. Menar att EU-processen är transparent och att samhällsekonomiska analyser väger in kritiska användningar och saknade alternativ. Läs anförandet
    • Menar att vetenskapliga analyser pågår för att bedöma risker och samhällsekonomiska effekter. Betonar att reglering på EU-nivå möjliggör krafttag i stor skala och skapar incitament för företag att ställa om till hållbara produkter. Läs anförandet
    • Menar att man kan förlita sig på EU:s vetenskapliga analyser då dessa omfattar påverkan på värdekedjor. Framhåller att förslaget skapar incitament för innovation och att svenska aktörer kan bidra med information i processen. Läs anförandet
    • Menar att förslaget är viktigt för att begränsa skadorna från nuvarande PFAS-användning. Bedömer riskerna för industrin som små då rimliga övergångstider och industrins röst vägs in i beslutsprocessen. Läs anförandet
  75. Klimatmål och nettonollutsläpp 2045: Regeringens klimatpolitik

    Svar på interpellationerna 2023/24:37 och 44 om klimatmålen · 17 oktober 2023

    • Bekräftar att Sverige ska föra en ambitiös och effektiv klimatpolitik för att nå målet om nettonollutsläpp senast 2045. Menar att regeringen ska tackla klimatpolitiken genom att undanröja hinder och genomföra en stor strukturomvandling. Läs anförandet
    • Läs anförandet
    • Dementerar att regeringen vill avskaffa eller ändra Sveriges klimatmål. Menar att Sverige står fast vid en ambitiös klimatpolitik och att nuvarande politik gör att målet om nettonollutsläpp 2045 nås snabbare än tidigare. Läs anförandet
    • Menar att den nuvarande politiken tar Sverige närmare klimatmålet 2045 än den tidigare regeringen gjorde. Dementerar att regeringen avser att avskaffa klimatlagar eller mål och betonar att Sverige är ledande i klimatomställningen. Läs anförandet
  76. Avveckling av medel för klimatanpassning och 507 miljoner kronor

    Svar på interpellation 2023/24:35 om avvecklingen av medel för klimatanpassningsarbete · 17 oktober 2023

    • Menar att klimatförändringarna märks redan och att regeringen arbetar med en reviderad strategi. Förklarar att länsstyrelsernas uppgifter kvarstår och att MSB:s verksamhet kan genomföras inom befintlig finansiering. Läs anförandet
    • Menar att regeringen ökar satsningarna på klimatanpassning genom att göra 507 miljoner kronor tillgängliga för kommuner att söka. Kritiserar motparten för att vilseleda genom att påstå att arbetet avvecklas trots att det fortsätter. Läs anförandet
    • Menar att myndigheternas uppdrag inom klimatanpassning kvarstår och kan genomföras inom befintlig finansiering. Betonar att regeringen satsar 507 miljoner kronor på kommunernas arbete, vilket är betydligt mer än tidigare regeringar. Läs anförandet
    • Menar att politik handlar om prioriteringar och att man inte vill spä på inflationen. Förklarar att medel omfördelas för att stärka det lokala arbetet i kommunerna, där klimatanpassning främst ska utföras. Läs anförandet
  77. Transportsektorns omställning från fossilt till fossilfritt

    Svar på interpellation 2023/24:34 om transportsektorns omställning från fossilt till fossilfritt · 17 oktober 2023

    • Menar att regeringen ökar omställningstakten genom stora satsningar på laddinfrastruktur, biodrivmedelsproduktion och stöd till fossilfria fordon. Vill bygga ut elsystemet för att möta det ökade elbehovet och föreslår marknadsintroduktionsstöd samt skrotningspremier för att snabbare ersätta fossila drivmedel. Läs anförandet
    • Vill fokusera på lösningar snarare än mål. Menar att kärnkraft och el krävs för omställningen och att reduktionsplikten skruvas ned för att undvika oansvariga priser. Hävdar att borttagandet av elbilsbonusen är effektiv klimatpolitik. Läs anförandet
    • Läs anförandet
    • Föreslår att utöka Klimatklivet till 5 miljarder kronor för att finansiera laddinfrastruktur, biodrivmedelsproduktion och stöd till fossilfria fordon. Vill även införa marknadsintroduktionsstöd för lätta lastbilar, skrotningspremier och satsningar på klimatsmart teknik. Läs anförandet
  78. Översyn av regler för Natura 2000-områden för landsbygden

    Svar på interpellation 2023/24:15 om översyn av regler för Natura 2000-områden · 17 oktober 2023

    • Menar att landsbygdens utveckling och möjligheten att bo och verka i hela landet är avgörande. Förklarar att regeringen tillsatt en utredning för att förenkla tillståndsprövningen och säkerställa att svenska regler inte ställer högre krav än EU-regelverken. Läs anförandet
    • Hänvisar till en pågående utredning som ska analysera hur Sverige tillämpar miljöbalken och EU-regelverk. Menar att regeringen vill se över det svenska regelverket för att undvika högre eller överlappande krav jämfört med EU-regelverken. Läs anförandet
    • Menar att staten behöver en enad röst för att göra tillståndsprocesser mer förutsebara och enkla. Vill att Sverige inte ska ställa högre krav än EU-lagstiftningen för att främja näringsliv, turism och landsbygden. Läs anförandet
    • Vill möjliggöra ett levande liv i hela landet genom att se till att alla har friheter och möjligheter. Menar att regeringen arbetar med att se över tillämpningen av miljölagstiftningen för att göra den förutsägbar. Läs anförandet
  79. Budgetförslag, kriminalpolitik, migration och sociala satsningar

    Frågestund · 5 oktober 2023

    • Läs anförandet
    • Menar att Sverige är på en bättre väg i den gröna omställningen än under den tidigare regeringen. Vill utöka klimatbiståndet för att finansiera omställningen i andra delar av världen. Läs anförandet
    • Menar att regeringen arbetar för att Sverige ska bli friare. Förklarar att strandskyddet är en del av miljöprövningen där resurser för närvarande är prioriterade till kärnkraft och nyindustrialisering. Menar att frågan bör hanteras inom denna mandatperiod. Läs anförandet
    • Läs anförandet
    • Menar att frågorna är av stor vikt och att tillgång till naturen är viktigt. Förklarar att regeringen måste prioritera på grund av en tuff ekonomi och satsar därför på att skydda värdefull natur. Läs anförandet
    • Menar att det inte är en hemsk nedskärning då budgeten fortfarande är hög. Förklarar att regeringen satsar på att skydda värdefull natur genom att skjuta till medel så att skogsägare inte behöver stå i kö. Läs anförandet
    • Menar att det finns många överlappande mål som behöver ses över för att strategiskt nå klimatmålen. Betonar vikten av att Sverige och Europa tar täten i Parisavtalet genom en stark ekonomi och union. Läs anförandet
    • Menar att Sveriges rykte utomlands inte har fallerat. Förklarar att Sverige är en föregångare inom omställning genom innovationer som fossilfritt stål och elektrifierade fordon. Vill bidra till global omställning genom export av rena produkter och utvecklat klimatbistånd. Läs anförandet
    • Menar att hälften av de 38 miljarderna är återhämtningspengar för specifika insatser. Förklarar att regeringen kommer att arbeta för att få ut medel genom att övertyga kommissionen om sina klimat- och återstartsinsatser. Läs anförandet
    • Menar att regeringen tar bort hinder för kärnkraft för att möjliggöra elektrifiering av samhället. Bekräftar att regeringen tillskjuter betydande medel till Strålsäkerhetsmyndigheten för att säkerställa säkerheten vid en framtida kärnkraftsboom. Läs anförandet
    • Menar att den globala uppvärmningen är en allvarlig situation som kräver en tydlig plan för att nå klimatmålen. Föreslår att regeringen främst ska möjliggöra elektrifiering genom att ta bort hinder för kärnkraft och satsa på havsbaserad vindkraft. Läs anförandet
  80. Klimatanpassning och utsläppsminskningar: MP, S, M och L debatterar

    Särskild debatt om klimatanpassning · 19 september 2023

    • Menar att klimatkrisen är en stor ödesfråga som kräver anpassning av samhället. Hävdar att regeringen satsar på utsläppsminskningar genom elektrifiering, kompetensutveckling och återvätning av våtmarker. Läs anförandet
    • Menar att klimatanpassning och beredskap måste gå hand i hand med omställningen till fossilfritt. Betonar att problem som kompetensbrist, långsamma tillståndsprocesser och otydlig ansvarsfördelning bromsar arbetet och kräver bättre samordning och incitament. Läs anförandet
    • Läs anförandet
    • Menar att regeringen gör många insatser för klimatanpassning men att fokus bör ligga på samordning, kompetens och ansvarsfördelning. Redogör för att regeringen arbetar för att nå klimatmålen genom att öka omställningstakten till fossilfritt inom industri och transport. Läs anförandet
    • Menar att klimatanpassning är en kommunal fråga där kommunerna hanterar sina egna resurser. Förklarar att statens roll är att stärka den lokala och regionala förmågan genom att MSB kan bidra med förstärkningsresurser vid behov. Läs anförandet
    • Tackar för förslagen och lovar att utreda dem. Menar att klimatanpassning är ett lokalt ansvar där staten ger förstärkningar genom myndigheter som MSB. Kritiserar motpartens förståelse för hur statligt arbete fungerar. Läs anförandet
    • Menar att det finns ideologiska skillnader som gör att regeringen inte enas med Miljöpartiet om klimatåtgärder. Vill istället satsa på marknadsmekanismer för att ställa om industrin och transportsektorn. Läs anförandet
    • Menar att oppositionen skapar splittring och höjer tonläget istället för att diskutera lösningar. Kritiserar Miljöpartiet för att förstöra energipolitiken och menar att regeringen arbetar för att säkra den elproduktion som krävs för industrins omställning. Läs anförandet
    • Menar att regeringen står upp för äganderätten och ser till att svenskt skogs- och lantbruk ligger i framkant i klimatomställningen. Frågar Centerpartiet vilka politiska åtgärder de vill ha för att minska utsläppen från dessa sektorer. Läs anförandet
    • Frågar hur minskad import ska minska utsläppen från svensk jordbrukssektor. Menar att statens fokus ligger på samordning och ansvarsfördelning på lokal nivå snarare än på va-system. Frågar om Centerpartiet vill att staten ska ta över ansvaret för va-system. Läs anförandet
    • Menar att regeringen inte har skurit ned på anslagen för klimatanpassning. Frågar varifrån Miljöpartiet hämtat siffran på 140 miljoner och påpekar att regeringen investerar 500 miljoner i jordskredssäkring. Läs anförandet
    • Menar att regeringen satsar kraftigt på klimatanpassning genom ansenliga anslag. Förnekar att anslagen har minskats och förklarar att medel fördelades mellan myndigheter för att kunna hantera ett stort antal ansökningar. Läs anförandet
    • Konstaterar att det råder oenighet om hur mycket medel som ska allokeras till klimatanpassning. Menar att de befintliga medlen inte används fullt ut och vill diskutera konkreta lösningar för att använda dem i större utsträckning. Läs anförandet
  81. Slopad myrslåtterersättning och framtida ersättningssystem

    Svar på interpellation 2022/23:348 om effekter av den slopade myrslåtterersättningen · 2 juni 2023

  82. Ny utredning om strandskyddet, bostadsbyggande och landsbygd

    Svar på interpellation 2022/23:330 om ny utredning om strandskyddet · 2 juni 2023

    • Menar att strandskyddet behöver bli mer flexibelt och anpassat efter lokala förhållanden. Vill att utredningen ska modernisera undantagen för areella näringar för att förbättra förutsättningarna för näringsutveckling och livsmedelsproduktion. Läs anförandet
    • Menar att strandskyddet behöver bli mer flexibelt och anpassat efter lokala förhållanden. Förklarar att den pågående utredningen syftar till att modernisera undantag för näringsverksamhet och att regeringen kommer återkomma med ett reformerat regelverk efter utredningen. Läs anförandet
    • Menar att utredningar är en del av den demokratiska processen för att säkerställa genomförbara förslag. Förklarar att regeringen vill skapa ett mer flexibelt strandskydd genom samarbete och att utredningen arbetar med denna fråga. Läs anförandet
    • Menar att kritiken mot utredningens begränsningar bör riktas mot den förra regeringen. Avser att återkomma med frågan om ett reformerat regelverk för strandskyddet efter att utredningen är klar. Läs anförandet
  83. Åtgärder för att minska växthusgasutsläppen under mandatperioden

    Svar på interpellation 2022/23:322 om åtgärder för att minska växthusgasutsläppen under mandatperioden · 2 juni 2023

    • Menar att regeringen redan ökat satsningar på Industriklivet, Klimatklivet, solceller, energieffektivisering och återvätning av torvmarker. Vill överlämna en ny klimatpolitisk handlingsplan före årets slut som innehåller politik för hela mandatperioden. Läs anförandet
    • Kritiserar påståendet att regeringen saknar åtgärder för att minska utsläppen under mandatperioden. Menar att industrin ställer om nu genom regeringens satsningar på bland annat industriklivet, energieffektivisering och återvätning av torvmarker. Läs anförandet
    • Menar att en hållbar klimatpolitik kräver en bred palett av styrmedel istället för att enbart förlita sig på höga bränslepriser. Vill nå klimatmålen genom investeringar i bland annat solceller, industriklivet och koldioxidinfångning. Läs anförandet
    • Läs anförandet
  84. LULUCF-förordningen och påverkan på skogsbruk och nettonollutsläpp

    Svar på interpellation 2022/23:311 om LULUCF-förordningen · 2 juni 2023

    • Menar att regeringen har höga ambitioner för klimatpolitiken och ser klimatomställningen som en möjlighet för ekonomiskt välstånd. Kritiserar den korrigerande mekanismen i LULUCF-förordningen då den lämpar sig illa för skogsbruket på grund av naturliga variationer. Läs anförandet
    • Frågar om Miljöpartiet menar att regeringens ställning till LULUCF-förordningen raserar Sveriges förtroendekapital. Menar att skogsbruket kräver ett sunt avvägande där trädens tillväxt är avgörande för koldioxidupptaget och att sektorn präglas av stora naturliga variationer. Läs anförandet
    • Menar att regeringen arbetar med en skogsutredning för att klarlägga frågor kring skogsfrågor. Förnekar att regeringen inte satsar på skydd av natur och betonar att man satsar över 2 miljarder kronor på området. Läs anförandet
    • Menar att perspektivet blir skevt när man fokuserar på specifika satsningar från valåret 2022. Hävdar att regeringen arbetar för en mer hållbar klimatpolitik för att nå målet om nettonollutsläpp till 2045. Läs anförandet
  85. Etableringsjobb, integration, klimatpolitik och civilt försvar

    Frågestund · 1 juni 2023

    • Menar att skogen är en värdefull naturresurs som ska värnas. Förklarar att regeringen satsar på skydd av värdefull natur och betonar att förvaltningsprincipen fungerar för att värna det hållbara skogsbruket. Läs anförandet
    • Menar att skogsägare under lång tid har förvaltat skog på ett gott sätt. Betonar att förvaltarskapstanken är viktig och att regeringen inte kommer att tvinga skogsägare att agera på något visst sätt. Läs anförandet
    • Menar att miljöprövningar av vattenkraften har pausats under ett år på grund av det sköra energisystemet. Vill använda tiden för att föra dialog med ägare och se över hur prövningarna kan genomföras på ett mer lämpligt sätt. Läs anförandet
    • Menar att regeringen bedriver ett idogt arbete med dialog med vattenkraftsägare. Svarar på kritiken genom att poängtera att samverkan kan hitta vägar som värnar både energitillförseln och miljön. Läs anförandet
    • Menar att kommuner och regioner är helt avgörande för att genomföra samhällets omställning. Förklarar att de bidrar till konkurrenskraft genom att tillhandahålla samhällstjänster som skola, sjukvård och boenden för anställda. Läs anförandet
    • Läs anförandet
    • Menar att koldioxidinfångning och CCS-teknik ska användas som ett komplement i sektorer där det inte finns andra möjligheter till omställning. Betonar att fokus i klimatarbetet måste ligga på att minska utsläppen i alla verksamheter. Läs anförandet
    • Menar att koldioxidinfångning ska användas i fall där det saknas alternativa möjligheter. Anger att cementproduktion och raffinaderier är exempel där det för närvarande inte finns tillgängliga tekniker att skala upp. Läs anförandet
    • Menar att budgeten inte är låg eftersom man inte kan lägga stora summor på naturvård i nuvarande ekonomiska läge. Förklarar att regeringen satsar över 2 miljarder på skydd och skötsel av värdefull natur. Läs anförandet
    • Menar att klimat- och miljöbudgeten är historiskt hög och inte låg. Förklarar att prioriteringar krävs på grund av det ekonomiska läget och att regeringen arbetar för en starkare ekonomi för att kunna satsa mer på naturskydd i framtiden. Läs anförandet
    • Menar att lagstiftning på EU-nivå är nödvändig för att lösa klimatkrisen genom cirkulära system. Förklarar att Sverige arbetar för att förslagen ska vara genomförbara och enkla att tillämpa samtidigt som ekonomierna stärks. Läs anförandet
    • Menar att det är olämpligt att uttala sig om enskilda domstolsärenden. Vill dock se till att lagstiftningen är utformad för att värna samhällsviktiga råvaror och miljö. Läs anförandet
    • Svarar att sänkningen av reduktionsplikten börjar gälla den 1 januari 2024. Menar att en smartare klimatpolitik krävs för att undvika unikt höga bränslepriser och att den kommande politiken ska vara ambitiös men effektiv. Läs anförandet
  86. Socialpolitik, energi, invandring och barns rättigheter

    Frågestund · 25 maj 2023

    • Menar att el och energi är centralt för hela samhällets omställning. Förklarar att industrier och jordbruk behöver mer el för att nå nettonoll och att regeringen arbetar för att leverera mer havsbaserad vindkraft. Läs anförandet
    • Välkomnar ansökningar om havsvindkraft men betonar behovet av noggranna analyser gällande försvar och miljö. Föreslår en utredning för att utforma anvisningssystem för var havsbaserad vindkraft kan byggas. Läs anförandet
    • Menar att vattenkraften är en viktig tillgång för Sveriges rena energisystem. Förklarar att miljöprövningar pausats för att säkerställa att vattenkraften kan fortsätta bidra till energisystemet samtidigt som biologisk mångfald och miljö värnas. Läs anförandet
    • Svarar att dialog har förts med både Energiföretagen och miljöorganisationer. Menar att vattenkraft och miljö inte står emot varandra och vill se över hur prövningar kan utföras på ett bättre sätt. Läs anförandet
    • Menar att regeringens budgetar för klimat och miljö är större än tidigare regeringars. Betonar att arbetet för biologisk mångfald måste öka och att näringslivet nu har beslutat att inkluderas i detta arbete. Läs anförandet
    • Menar att regeringen arbetar med regelverk och globala avtal för att begränsa skadliga ämnen som mikroplaster. Förklarar att vindkraften måste uppfylla miljökraven i miljöbalken och betonar behovet av både vindkraft och kärnkraft för klimatet. Läs anförandet
    • Menar att budgetprognoser ofta är utformade för att se dystra ut. Betonar att regeringens miljö- och klimatbudget är den näst största i modern historia och att man fortsätter arbeta för att nå miljömålen. Läs anförandet
    • Bekräftar att hantering av invasiva arter är en viktig fråga. Menar att nuvarande informationskampanjer är effektiva och föreslår att man utreder ytterligare metoder, bland annat med tullens hjälp, för att förhindra att arter introduceras. Läs anförandet
    • Svarar att regeringen arbetar intensivt med att hantera klimatets påfrestningar genom samarbete mellan olika statsråd. Uppmanar till att sluta använda fossil energi och ställer sig bakom kärnkraften för att få mer ren el. Läs anförandet
  87. Sveriges klimatpolitik och energimix efter IPCC:s rapport

    Särskild debatt med anledning av IPCC:s rapport · 28 april 2023

    • Menar att samarbete är nyckeln till att lösa klimatutmaningen och betonar att EU:s utsläppshandel är ett effektivt marknadsbaserat styrmedel. Kritiserar idén att omställningen måste ske på bekostnad av ekonomin och betonar att Sverige ligger långt framme i omställningen. Läs anförandet
    • Menar att klimatomställningen kräver en övergång från fossilt till fossilfritt. Betonar att industrin, jordbruket och transportsektorn behöver massvis med fossilfri el för att nå klimatmålen. Hävdar att kärnkraft är nödvändig för att nå netto noll 2045. Läs anförandet
    • Menar att regeringen är enig om att bygga ut all fossilfri energi. Vill fortsätta utreda hur lokal acceptans för vindkraft kan uppnås och framföra konkreta förslag för att åstadkomma detta. Läs anförandet
    • Menar att regeringen är enig om att bygga ut både kärnkraft och all fossilfri energi enligt Tidöavtalet. Frågar om socialdemokraterna fortfarande vill lägga ned svensk kärnkraft. Läs anförandet
    • Menar att regeringen tar klimatfrågorna på allvar genom att arbeta för importförbud av produkter från Amazonas. Svarar att utbyggnad av elproduktionen är den främsta åtgärden för att få fossila aktörer att sluta släppa ut. Läs anförandet
    • Menar att regeringen tar klimatkrisen på allvar genom konkreta satsningar. Föreslår permanenta satsningar på våtmarker, investeringar i laddinfrastruktur och vätgastankar, samt ökat stöd till Industriklivet och export av svensk klimatpolitik. Läs anförandet
    • Menar att regeringen följer det klimatpolitiska ramverket och inte har skjutit fram handlingsplanen. Förklarar att klimatbonusen togs bort för att systemet inte var självfinansierat och förespråkar istället satsningar på laddinfrastruktur. Läs anförandet
    • Menar att utsläppsminskningar i transportsektorn nås genom att sätta in rätt åtgärder vid rätt tidpunkt. Föreslår en historisk investering i laddinfrastruktur för både personbilar och tunga fordon. Läs anförandet
    • Bekräftar att regeringen står bakom Sveriges klimatpolitiska ramverk. Menar att utsläppsminskningar kräver mer fossilfri el än vad vindkraften ensamt kan leverera. Kritiserar Miljöpartiet för att inte lyckas lösa problemen i praktiken. Läs anförandet
    • Menar att regeringen arbetar vidare med ett stabilt klimatpolitiskt ramverk. Betonar att klimatpolitiken måste få med sig väljare och andra länder genom att tillhandahålla fossilfri el till företag. Läs anförandet
    • Menar att regeringens politik syftar till nollutsläpp till 2045 genom fossilfri elektricitet. Frågar om socialdemokraterna har ändrat sig gällande sin tidigare vilja att bromsa reduktionsplikten och sänka bränsleskatter. Läs anförandet
    • Noterar att oppositionen talar om mer el snarare än mer förnybar el. Menar att väljarna röstade på regeringen för att få kärnkraft och lägre elräkningar. Frågar vad Socialdemokraterna vill om kärnkraft. Läs anförandet
    • Menar att det svenska näringslivet leder den globala omställningen genom att sälja rena produkter med vinst. Betonar att regeringen godkänt en stor havsvindkraftspark på kort tid och vill ha mer kärnkraft och fossilfri energi. Läs anförandet
    • Menar att särbehandling av olika energislag har varit skadligt för klimatarbetet och vill skapa en jämn spelplan. Frågar om Sverigedemokraterna är villiga att överväga en modell för ökad lokal acceptans för mer vindkraft. Läs anförandet
    • Menar att industrin och jordbruket behöver mer fossilfri el för att kunna minska utsläppen. Frågar hur Vänsterpartiet planerar att lösa klimatkrisen när det behövs mer fossilfri el. Läs anförandet
    • Menar att regeringen har godkänt lika många havsbaserade vindkraftsparker som den föregående regeringen gjorde under åtta år. Understryker att regeringen arbetar hårt och tillskjuter extra pengar för att få mer vindkraft, men menar att det inte räcker. Läs anförandet
    • Menar att det politiska ramverket redan är beslutat och att skillnaden mellan partierna ligger i hur klimatkrisen ska lösas. Påpekar att Sverige tidigare lade ned kärnkraft och frågar om motståndaren stödjer IPCC:s modeller. Läs anförandet
    • Menar att IPCC:s modeller för att nå Parisavtalet ofta utgår från ökad kärnkraft för att möta energibehovet. Frågar om talaren vill ha en framtid likt Tysklands kolkraft när vinden inte räcker till. Läs anförandet
    • Menar att klimatkrisen är en energikris och att ren el krävs för att industrin och jordbruket ska kunna övergå från fossila tekniker. Vill bygga ut all fossilfri energiproduktion, inklusive vindkraft och kärnkraft, för att möta behovet. Läs anförandet
  88. Vattenkraftens roll för elsystemet och utbyggnad av kärnkraft

    Svar på interpellation 2022/23:285 om vattenkraften och Sveriges elsystem · 11 april 2023

    • Menar att systemet för prövning av moderna miljötillstånd behöver ses över för att säkra ett robust energisystem. Regeringen har gett myndigheter i uppdrag att kartlägga konsekvenserna för vattenkraftens förmågor och elförsörjningen. Läs anförandet
    • Menar att vattenkraften spelar en central roll för elsystemets stabilitet och effektbalans. Vill kartlägga effekterna av omprövningar av vattenkraften och se över det nationella riktvärdet på grund av den förändrade elmarknaden. Läs anförandet
    • Förklarar att pausningen av miljöprövningar beror på vattenkraftens unika roll för elsystemets stabilitet och planerbarhet. Menar att vattenkraft och kärnkraft är de planerbara energislagen som krävs för en robust och fossilfri elförsörjning. Läs anförandet
    • Är villig att se över lönsamma effektiviseringar av elsystemet. Menar att man måste utreda hur omprövningen av vattenkraften påverkar systemet utifrån dagens läge och betonar behovet av att bygga ut alla fossilfria energislag. Läs anförandet
  89. Finansiering av kalkning av sjöar och vattendrag mot försurning

    Svar på interpellation 2022/23:284 om finansiering av nödvändig kalkning · 11 april 2023

    • Menar att kalkning är en viktig miljöåtgärd för att uppnå målet levande sjöar och vattendrag. Förklarar att Havs- och vattenmyndigheten arbetar med en nationell strategi och att ytterligare medel fördelats för att möta ökade priser på kalk och spridning. Läs anförandet
    • Menar att ökade kostnader för kalk och transporter beror på det ekonomiska läget och kriget i Europa. Förklarar att regeringen inte dragit ned på tillgängliga medel och att en nationell strategi ska säkerställa effektivitet. Läs anförandet
    • Menar att pengar inte alltid är lösningen på miljöproblem och att regeringen arbetar kreativt för att nå miljömål trots ett tufft ekonomiskt läge. Bekräftar att 172 miljoner kronor tillskjuts för kalkning under 2023. Läs anförandet
    • Menar att hög inflation och kriget i Europa driver upp kostnaderna för kalk och transporter. Vill fortsätta arbetet med de befintliga ekonomiska medlen och betonar att även andra åtgärder, såsom skogsbruk, behövs mot försurning. Läs anförandet
  90. Effektivare tillståndsprocesser för näringsliv och grön omställning

    Svar på interpellation 2022/23:231 om effektivare tillståndsprocesser · 11 april 2023

    • Menar att regeringen arbetar målmedvetet för att effektivisera tillståndsprocesserna för att stärka näringslivets konkurrenskraft och främja en grön omställning. Vill tillsätta en ny utredning för att förenkla och förkorta miljötillståndsprövningen genom att göra den mer flexibel och förutsebar. Läs anförandet
    • Bekräftar att regeringen tar hänsyn till behovet av bättre resurser och dialog med länsstyrelserna. Menar att regeringen avsatt medel för kortsiktiga åtgärder och kommer att ta ett helhetsgrepp genom en utredning för att påskynda den gröna omställningen. Läs anförandet
    • Menar att regeringen arbetar med att effektivisera tillståndsprocesser genom att genomföra Miljöprövningsutredningens förslag och tillsätta en ny utredning. Betonar att effektiviseringen måste vara hållbar på lång sikt och inte ske på bekostnad av höga miljökrav. Läs anförandet
    • Menar att det finns ett behov av att modernisera tillståndsprocesserna för att möta industrins behov och omställningens takt. Vill prioritera detta genom både kortsiktiga medel och en långsiktig utredning samt genom dialog och samverkan med alla parter. Läs anförandet
  91. Transportsektorns omställning från fossila till fossilfria alternativ

    Svar på interpellation 2022/23:218 om transportsektorns omställning · 11 april 2023

    • Menar att klimatpolitiken ska vara ambitiös och kostnadseffektiv genom förvaltarskapstanken. Vill genomföra en snabb elektrifiering av transportsektorn genom att bygga ut laddinfrastruktur för både personbilar och tunga transporter. Läs anförandet
    • Menar att regeringens riktning är att gå från fossilt till fossilfritt genom att elektrifiera transportflottan. Vill öka takten i elektrifieringen genom att utöka laddinfrastrukturen och satsa på Klimatklivet. Läs anförandet
    • Läs anförandet
    • Menar att Sverige leder omställningen i Europa genom att driva på för förbud mot förbränningsmotorer. Föreslår att transportflottan ställs om genom en stor satsning på elektrifiering och utbyggnad av nödvändig infrastruktur. Läs anförandet
  92. Globalt naturavtal och Kunming-Montréalramverket

    Svar på interpellation 2022/23:259 om ett globalt naturavtal · 31 mars 2023

    • Välkomnar Kunming-Montréalramverket som en milstolpe för att stoppa förlusten av biologisk mångfald. Menar att regeringen ska motverka artutrotning genom bevarande av känsliga arter, hållbart jordbruk, fiske och skogsnäring. Läs anförandet
    • Menar att regeringen satsar mer på klimat och miljö än föregående regering gjorde. Förklarar att satsningar på naturvård och havs- och vattenmiljö fortsätter och betonar att klimat- och miljöbiståndet kommer att ökas. Läs anförandet
    • Menar att regeringen fortsätter arbetet med tidigare satsningar men måste anpassa ekonomin till hög inflation. Vill att Naturvårdsverket analyserar det globala avtalet och utökar biståndet till internationellt klimat- och miljöarbete. Läs anförandet
    • Menar att regeringen aktivt drev på för och skrev under Kunming-Montrealramverket. Betonar att regeringen vill värna förvaltarskapstanken och balansera brukandet av skogen med bevarandet av värdefull natur. Läs anförandet
  93. Handel med utrotningshotade djur och nuvarande regelverk

    Svar på interpellation 2022/23:174 om handeln med utrotningshotade djur · 31 mars 2023

    • Menar att regeringen motverkar artutrotning genom en ambitiös klimat- och miljöpolitik. Förklarar att det finns detaljerade regler och tillståndskrav för djurparker och handel med Cites-arter, samtidigt som nya initiativ för att stärka regelverket utreds. Läs anförandet
    • Förklarar att ansvaret för licensierad jakt ligger hos Landsbygds- och infrastrukturdepartementet. Menar att regeringen bereder förslag för att förbättra artskyddet och utveckla politiken kring artskyddsrelaterad brottslighet. Hoppas att utredningar ska innehålla förslag för att bättre förebygga och lagföra överträdelser. Läs anförandet
    • Menar att det nuvarande regelverket, där tillstånd krävs för import av utrotningshotade djur i enlighet med Cites, är ett klokt sätt att hantera frågan. Framhåller att Sverige är en stark part i det internationella arbetet för att stärka regelverken. Läs anförandet
    • Menar att Sverige bör föra fram en tydlig riktning inom EU för skarpare direktiv för att skydda arter. Förklarar att det pågår en beredning i Regeringskansliet för att se över och utveckla lagstiftningen. Läs anförandet
  94. Stöd till den gröna industriomställningen och elproduktion

    Svar på interpellation 2022/23:225 om fortsatt stöd till den gröna industriomställningen · 14 mars 2023

    • Menar att regeringen arbetar för att nå nationella klimatmål på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt. Konstaterar att regeringen gjort nya satsningar på Industriklivet, Klimatklivet och höjt garantiramen för de gröna kreditgarantierna. Läs anförandet
    • Menar att regeringen är en stark partner för näringslivet genom att utöka Industriklivet och Klimatklivet. Betonar behovet av stabil elproduktion genom utbyggnad av både vind- och kärnkraft samt att staten sänker ekonomiska trösklar för investeringar. Läs anförandet
    • Menar att regeringen driver en evidensbaserad omställning genom att satsa på kärnkraft och vindkraft för att stabilisera elsystemet. Kritiserar den tidigare regeringens politik och betonar vikten av planerbar, billig elproduktion för industrin. Läs anförandet
    • Menar att regeringen höjt anslagsnivåerna för Industriklivet, Klimatklivet och gröna kreditgarantier för att främja en fossilfri ekonomi. Betonar att kärnkraft är nödvändig för att möta näringslivets behov av tillräckligt mycket el. Läs anförandet
  95. Sveriges klimathandlingsplan för nettonollutsläpp och målen för 2030

    Svar på interpellationerna 2022/23:223 och 224 om Sveriges klimathandlingsplan · 14 mars 2023

    • Svarar på frågor om förankring och tidsplan genom att förklara att en ny handlingsplan för att nå nettonollutsläpp senast 2045 är under arbete. Menar att handlingsplanen kommer att beredas enligt ordinarie rutiner och aviseras i propositionsförteckningen. Läs anförandet
    • Menar att klimathandlingsplanen bereds enligt Regeringskansliets ordinarie rutiner utan särbehandling. Förklarar att arbetet med innehållet pågår och att regeringen har majoritet för att kunna lägga fram en ambitiös och effektiv plan. Läs anförandet
    • Menar att arbetet med klimathandlingsplanen är i full gång och att regeringen redan presenterat klimatpolitik genom statsbudgeten och lagändringar. Vill tackla klimatomställningen genom elektrifiering, innovation och naturliga kolsänkor. Läs anförandet
    • Menar att regeringen arbetar med en klimathandlingsplan för att nå nettonollutsläpp 2045. Vill bedriva en effektiv klimatpolitik som bidrar till välstånd och ambition, och betonar behovet av el för elektrifiering samt naturliga kolsänkor. Läs anförandet
  96. Miljömålet om frisk luft: Skärpning av mål och ambitionsnivå

    Svar på interpellation 2022/23:212 om miljömålet om frisk luft · 7 mars 2023

    • Menar att regeringen inte avser att skärpa miljömålet om frisk luft eftersom man är nära att nå det. Vill istället genomföra åtgärder genom internationellt samarbete, EU-förhandlingar och elektrifiering för att förbättra luftkvaliteten. Läs anförandet
    • Svarar att regeringen inte avser att ändra målet eftersom man är på god väg att nå det. Menar att fokus bör ligga på att genomföra de insatser som krävs för att nå de redan högt uppsatta målen. Läs anförandet
    • Menar att regeringen inte avser att höja ambitionsnivån för miljömålet om frisk luft i nuläget. Fokuserar istället på att genomföra åtgärder som elektrifiering och internationellt samarbete för att nå det nuvarande målet. Läs anförandet
    • Menar att Sverige är på god väg att nå det nuvarande miljömålet om frisk luft. Betonar att arbetet nu fokuseras på EU-nivå genom luftkvalitetsdirektiv och regleringar av transport. Läs anförandet
  97. Samordning av tillståndsärenden för havsbaserad vindkraft

    Svar på interpellation 2022/23:203 om samordning av tillståndsärenden om havsbaserad vindkraft · 7 mars 2023

    • Menar att regeringen genomför tillståndsprövningen för havsbaserad vindkraft helt i enlighet med befintliga beredningsrutiner. Förklarar att regeringen prioriterar ökad produktion av fossilfri el och handlägger nuvarande ansökningar så skyndsamt som möjligt utan att eftersätta rättssäkerheten. Läs anförandet
    • Menar att Socialdemokraterna har ansvar för den ansvarslösa utvecklingen inom energipolitiken genom att ha ändrat sina ståndpunkter precis före valet. Understryker att regeringen entydigt står bakom utbyggnad av fossilfri produktion, inklusive både vind- och kärnkraft. Läs anförandet
    • Menar att regeringen hanterar tillståndsprocesser rättssäkert enligt Tidöavtalet. Förklarar att regeringen tillskjuter medel för att snabba på hanteringen av tillståndsansökningar och betonar att regeringen bygger ut fossilfri elproduktion. Läs anförandet
    • Läs anförandet
  98. Skydd av dricksvattenresurser och säkerhet kring vattenskyddsområden

    Svar på interpellation 2022/23:168 om renhållning och säkerhet kring vår dricksvattenreserv · 24 februari 2023

    • Läs anförandet
    • Menar att kommuner och länsstyrelser ansvarar för dricksvattenförsörjningen och vattenskyddet. Lyfter fram att länsstyrelserna fått 80 miljoner kronor årligen för att stärka arbetet. Svarar att PFAS-frågor hanteras inom EU-samarbetet. Läs anförandet
    • Menar att EU-samarbetet bidrar till bättre skydd av vattenskyddsområden. Betonar att dricksvattenförsörjning är en kritisk samhällsfunktion som prioriteras inom det civila försvaret och att rent vatten är avgörande för hälsa och naturmiljö. Läs anförandet
    • Menar att det är viktigt med trygg tillgång på rent dricksvatten för hälsa och miljö. Svarar att myndigheter inte känner till fall där illegala bosättningar påverkat vattenkvaliteten, utan att trafik och vägnät utgör de största riskerna. Läs anförandet
  99. Korttidsreglering av vattenkraft och dess betydelse för elsystemet

    Svar på interpellation 2022/23:167 om korttidsreglering av vattenkraft · 24 februari 2023

    • Förklarar att vattenverksamheter som bedrivs med äldre rättigheter ska uppfylla moderna miljövillkor. Menar att den nationella planen främjar största möjliga reglerförmåga och att avvägningar mellan reglerförmåga och vattenmiljö sker utifrån ett nationellt helhetsperspektiv. Läs anförandet
    • Förklarar att prövningstiderna beror på förvaltningens struktur och behovet av samordnade processer. Menar att bristen på fossilfri och reglerbar elproduktion är grundorsaken till extrema elpriser och utnyttjande av vattenkraftens reglerkapacitet. Läs anförandet
    • Förklarar att beslut om korttidsreglering vid enskilda anläggningar fattas av domstol. Menar att regeringen måste balansera miljövillkor med behovet av att nyttja vattenkraften för att stabilisera elsystemet. Betonar att bristen på fossilfri och reglerbar elproduktion är grundorsaken till dagens extrema marknadslägen. Läs anförandet
    • Menar att det nuvarande sköra systemet kräver en översyn. Påpekar att korttidsregleringen får större betydelse när väderberoende energislag utökas och att klimatförändringar ställer nya krav på systemets utformning. Läs anförandet
  100. Utbyggnad av havsbaserad vindkraft och strategi för fossilfri el

    Svar på interpellation 2022/23:142 om utbyggnad av havsbaserad vindkraft · 24 februari 2023

    • Menar att en av regeringens högsta prioriteringar är att förbättra förutsättningarna för fossilfria kraftslag. Förklarar att regeringen arbetar för att effektivisera tillståndsprocesserna utan att riskera rättssäkerheten. Läs anförandet
    • Menar att regeringen vill skapa ett stabilt energisystem genom att se över kärnkraftens roll och undvika att favorisera specifika kraftslag. Förklarar att processer snabbas upp genom bättre samordning och tillförda resurser för att hantera ökade ansökningar. Läs anförandet
    • Frågar vilket intresse som ska åsidosättas för att få snabba beslut på bekostnad av rättssäkerhet. Menar att Sverige behöver både vindkraft och kärnkraft för omställningen och förespråkar jämna spelregler där aktörer bär sina egna kostnader. Kritiserar tidigare regeringar för att ha skapat ett skört energisystem genom att stänga ned kärnkraften. Läs anförandet
    • Menar att regeringen tar energipolitiken på större allvar än tidigare regeringar genom att bygga ut fossilfri produktion. Förnekar att regeringen inte vill ha vindkraft och betonar att man inte favoriserar kärnkraften utan ser till vad som bidrar klokt till produktionen. Läs anförandet
  101. Skydd av värdefull natur och budgeten för naturvård 2025

    Svar på interpellation 2022/23:183 om skydd av och åtgärder för värdefull natur · 17 februari 2023

    • Läs anförandet
    • Vill bevara skyddsvärda skogar genom formellt skydd eller frivilliga avsättningar i dialog med markägare. Menar att regeringen satsar över 2 miljarder kronor på naturvård och har infört en permanent satsning på våtmarker. Läs anförandet
    • Menar att regeringen satsar över 2 miljarder kronor på skydd och förvaltning av värdefull natur. Förklarar att satsningar på vandringsleder och fjälleder fortsätter och att regeringen prioriterar återvätning av dikade våtmarker. Läs anförandet
    • Menar att regeringen satsar över 2 miljarder kronor på skydd och förvaltning av värdefull natur. Förklarar att budgeten är stram på grund av inflation och energikris, och att minskade resurser beror på att en tillfällig satsning nått sitt slutdatum. Läs anförandet
  102. Arbete mot invasiva främmande arter och regeringens finansiering

    Svar på interpellation 2022/23:181 om arbetet mot invasiva främmande arter · 17 februari 2023

    • Bekräftar att arbetet mot invasiva främmande arter är en prioriterad fråga för regeringen. Förklarar att budgeten för 2023 är stram på grund av inflationen och att Naturvårdsverket själva fördelar medlen. Läs anförandet
    • Välkomnar intresset för arbetet mot invasiva främmande arter och betonar att detta är en prioriterad fråga. Menar att förebyggande arbete är mest kostnadseffektivt och lyfter fram regeringens satsning på 50 miljoner kronor för havs- och vattenmiljöer. Läs anförandet
    • Menar att förebyggande arbete är det mest kostnadseffektiva sättet att hantera invasiva främmande arter. Förklarar att regeringen prioriterar satsningar på havs- och vattenmiljöer för att arbeta klokt och effektivt med begränsade resurser. Läs anförandet
    • Menar att regeringen kommer att prioritera arbetet mot invasiva främmande arter på ett klokt sätt. Förklarar att Naturvårdsverket kan prioritera hur de fördelar medlen trots neddragningar i anslaget för värdefull natur. Läs anförandet
  103. Utvärdering av miljökvalitetsmål och regeringens miljöpolitik

    Svar på interpellation 2022/23:159 om den fördjupade utvärderingen av Sveriges miljökvalitetsmål · 10 februari 2023

    • Menar att nuvarande åtgärder inte räcker för att nå miljömålen och att den fördjupade utvärderingen är ett viktigt underlag för framtida prioriteringar. Vill stärka äganderätten och främja ett hållbart skogsbruk där markägare får ekonomisk kompensation för inskränkningar. Läs anförandet
    • Menar att regeringens arbete inom cirkulär ekonomi sker genom samarbete med EU för att skapa tydliga spelregler. Betonar vikten av kostnadseffektiva åtgärder i skogspolitiken, stärkt äganderätt och frivilligt naturskydd med ekonomisk kompensation. Läs anförandet
    • Menar att regeringen prioriterar effektivitet genom att fokusera på åtgärder med störst klimatnytta. Betonar att markägare delar ansvar för hållbart skogsbruk och att regeringen satsar miljarder på skydd av natur, hav och vattenmiljö. Läs anförandet
    • Menar att regeringen arbetar för en effektiv klimat- och miljöpolitik genom en miljömålsberedning som ska föreslå strategier och åtgärder. Betonar vikten av permanenta satsningar för att skapa pålitlighet för markägare och välkomnar Naturvårdsverkets analyser för att värna ekosystem. Läs anförandet
  104. Arbetskraftsinvandring, bistånd, klimatpolitik och brottslighet

    Frågestund · 9 februari 2023

    • Bekräftar att regeringen ska sänka reduktionsplikten till EU:s miniminivå. Menar att nuvarande reduktionsplikt drivit upp priser och att klimathandlingsplanen ska innehålla fler åtgärder för att minska utsläppen. Läs anförandet
    • Läs anförandet
    • Menar att miljön är viktig för regeringen och att prioriteringar syns i budgeten. Svarar att regeringen ska arbeta för att värna Östersjön och kommer att presentera flera åtgärdsförslag i kommande budgetar och regleringsbrev. Läs anförandet
    • Menar att regeringen har gjort en permanent satsning på 200 miljoner kronor för att återupprätta våtmarker. Påpekar även att man satsat drygt 1 miljard på havs- och vattenmiljön och kommer fortsätta arbeta hårt med dessa frågor. Läs anförandet
    • Menar att det är nödvändigt att värna all energi, inklusive småskalig vattenkraft, på grund av det sköra läget i energisystemet. Förklarar att den tolv månader långa pausen syftar till att möjliggöra anpassade miljöprövningar och insamling av fakta för att skydda vattenkraften. Läs anförandet
    • Menar att regeringen kommer att föra en nära dialog med alla berörda parter för att säkerställa att pausningen implementeras på det klokaste sättet. Läs anförandet
    • Menar att den nuvarande elproduktionen inte är tillräckligt robust på grund av tidigare politik. Föreslår att både vindkraft och kärnkraft behövs för att möta det kraftigt växande behovet av fossilfri el. Läs anförandet
    • Menar att det internationella samarbetet kring biologisk mångfald varit framgångsrikt. Förklarar att Sverige arbetar genom EU för att implementera de uppdaterade målen och att nationellt arbete pågår parallellt. Läs anförandet
    • Menar att Sverige behöver både vind- och kärnkraft för att bygga ut elproduktionen. Förklarar att man vill använda miljölagstiftningen för att på bästa sätt värna den marina miljön vid utbyggnad av havsbaserad vindkraft. Läs anförandet
    • Menar att regeringen tar ett helhetsgrepp om klimatpolitiken för att nå målet om nettonoll 2045. Förklarar att arbetet baseras på forskning och vetenskap snarare än magkänsla, och att man följer både riksdagsbeslut och regeringsunderlaget. Läs anförandet
  105. Utbyggnad av fossilfri energiproduktion och tillståndsprocesser

    Svar på interpellation 2022/23:101 om beslut om nedläggning av kablar · 27 januari 2023

    • Läs anförandet
    • Menar att regeringen vill påskynda utbyggnaden av fossilfri energi genom ett teknikneutralt perspektiv. Förklarar att regeringen arbetar för att förbättra och samordna ineffektiva tillståndsprocesser för att säkra den gröna industrin. Läs anförandet
    • Läs anförandet
    • Menar att modern kärnkraft kan ha kortare ledtider än stora havsbaserade vindkraftsparker. Vill att både vindkraft och kärnkraft används för klimatomställningen utan att skattebetalarnas medel används för att finansiera produktionen. Läs anförandet
  106. Vattenkraftens miljötillstånd och 12 månaders paus i omprövningen

    Svar på interpellation 2022/23:90 om vattenkraftens miljötillstånd · 27 januari 2023

    • Förklarar att regeringen ändrat förordningen för att flytta fram tidsplanen för ansökningar om moderna miljövillkor med ett år. Menar att pausen är nödvändig för att analysera effekter på kraftsystemet och säkerställa försörjningstryggheten under energikrisen. Läs anförandet
    • Menar att en tolv månaders paus behövs för att analysera effekterna av omprövningar och se över systemet för miljövillkor. Förklarar att arbetet pågår inom Regeringskansliet för att säkerställa elförsörjningen och uppnå största möjliga miljönytta. Läs anförandet
    • Menar att pausen är en nödvändig avvägning mellan miljö och försörjningstrygghet på grund av den nuvarande energikrisen. Betonar att regeringen arbetar för att värna miljön genom andra satsningar och vill föra en löpande dialog med intressenter. Läs anförandet
    • Menar att vattenkraftsägare är måna om miljön och att pausen används för att förbättra prövningarna. Hävdar att pausen är en nödvändig avvägning för att säkra energiförsörjningen och hoppas att regeringen försäkrar om en ambitiös klimatpolitik. Läs anförandet
  107. Miljöövervakning: Budgeten sänks med en fjärdedel enligt S

    Svar på interpellation 2022/23:75 om miljöövervakningen · 27 januari 2023

    • Menar att miljöövervakningen har en central roll i det svenska miljöarbetet och föreslår att 390 miljoner kronor anvisas för ändamålet. Vill se en kostnadseffektiv miljöövervakning som ger svar på de viktigaste frågeställningarna om landets miljö- och klimattillstånd. Läs anförandet
    • Läs anförandet
    • Vill att de tilldelade medlen används på ett kostnadseffektivt sätt av myndigheterna. Menar att miljöövervakningen är viktig för att få svar på viktiga frågeställningar och för att kunna uppfylla EU-åtaganden. Läs anförandet
    • Försäkrar att det inte handlar om en sänkning av ambitionen för miljöövervakning. Menar att regeringen vill se en mer kostnadseffektiv utformning av arbetet genom en stram budget. Läs anförandet
  108. Sveriges klimatpolitik under ordförandeskapet i EU och Fit for 55

    Svar på interpellation 2022/23:64 om Sveriges klimatpolitik under ordförandeskapet i EU · 27 januari 2023

    • Läs anförandet
    • Menar att regeringen prioriterar att föra klimatförhandlingarna, inklusive Fit for 55-paketet, i mål. Betonar vikten av ett robust lagstiftningsramverk för att nå utsläppsminskningar på minst 55 procent. Läs anförandet
    • Bekräftar att klimatkrisen har konkreta konsekvenser för Sverige och menar att det råder enighet om vetenskapliga fakta. Betonar att ordförandeskapets prioriteringar utformats i samarbete med alla partier och att regeringen bär det fulla ansvaret. Läs anförandet
    • Menar att samarbetet regleras genom Tidöavtalet och att regeringen har höga ambitioner att föra klimat- och miljöarbetet framåt. Förtydligar att regeringen vill föra Fit for 55-paketet i mål och följer nationella mål för 2045. Läs anförandet
  109. Klimathandlingsplanen och målen för Sveriges klimatstrategi

    Svar på interpellation 2022/23:112 om klimathandlingsplanen · 26 januari 2023

    • Menar att Sverigedemokraterna ska vara med och utforma klimathandlingsplanen. Vill driva en ambitiös klimatpolitik och föreslår att reduktionsplikten sänks till EU:s lägstanivå den 1 januari 2024 för att inte hämma hushåll och företag. Läs anförandet
    • Menar att klimat- och näringslivsdepartementet samverkar med aktörer för att påskynda klimatomställningen. Förklarar att regeringen vill sänka reduktionsplikten till EU:s lägstanivå 2024 på grund av brist på biobränsle. Läs anförandet
    • Menar att regeringen bedriver en ambitiös och effektiv klimatpolitik genom att bygga vidare på fungerande satsningar som Klimatklivet och Industriklivet. Förklarar att klimathandlingsplanen bereds enligt Regeringskansliets rutiner. Läs anförandet
    • Förklarar att hon endast kan redogöra för sitt eget ansvarsområde. Menar att fler ska involveras i utformningen av klimathandlingsplanen för att säkerställa långsiktiga och genomförbara åtgärder. Bjuder in alla som vill bidra till att sänka utsläppen till ett möte. Läs anförandet
  110. Sveriges åtaganden enligt Parisavtalet och nationella klimatmål

    Svar på interpellation 2022/23:110 om Sveriges åtagande enligt Parisavtalet · 26 januari 2023

    • Försäkrar att de nationella klimatmålen ligger fast och att regeringen arbetar för att nå dessa på ett kostnadseffektivt sätt. Menar att Sverige har en skyldighet att genomföra Parisavtalet och strävar efter nettonollutsläpp senast 2045. Läs anförandet
    • Bekräftar att klimatförändringarna medför allvarliga konsekvenser för Sverige. Menar att det råder enighet om klimatkrisen och vetenskapen, men att det finns politiska skillnader i hur man väljer att hantera konsekvenserna. Läs anförandet
    • Menar att regeringens klimatpolitik bygger på långsiktighet och effektivitet genom att fortsätta fungerande initiativ. Kritiserar påståendet att regeringen saknar egen klimatpolitik och betonar att man kommer att presentera en handlingsplan för nettonoll 2045. Läs anförandet
    • Menar att regeringen fokuserar på kraftfull utbyggnad av fossilfri energi och laddinfrastruktur för att möjliggöra elektrifiering. Redogör även för satsningar på koldioxidinfångning, återvätning av våtmarker och andra metoder för att sänka utsläppen. Läs anförandet
  111. Energipolitik, socialtjänst, elpristöd, klimatpolitik och säkerhet

    Frågestund · 8 december 2022

    • Menar att den nuvarande klimat- och miljöbudgeten är historiskt stark. Lovar att regeringen fortsätter arbeta för att upprätthålla och utveckla skyddet av skog och värdefull natur. Läs anförandet
    • Garantierar att regeringens klimatpolitik är ambitiös och effektiv i enlighet med Tidöavtalet. Menar att politiken utgår från de klimatmål som riksdagen har fastställt och att arbetet sker enligt gällande klimatlagar. Läs anförandet
    • Menar att regeringen bedriver en ambitiös klimat- och miljöpolitik enligt Tidöavtalet och regeringsförklaringen. Förklarar att man satsar över 2 miljarder på biologisk mångfald och arbetar med havs- och vattenfrågor. Läs anförandet
    • Menar att principen om att förorenaren ska betala är central i klimatpolitiken. Förklarar att koldioxidtullar (CBAM) är fördelaktiga för att utjämna skillnader i miljöstandarder mellan importerade varor och produkter producerade inom EU. Läs anförandet
    • Menar att Sveriges mål för LULUCF-förordningen kommer att gå att hantera. Förklarar att biodrivmedel från skogsindustrin kommer att användas för att möta inblandningskrav inom flyg- och sjöfart. Läs anförandet
  112. Sveriges klimat- och miljömål och regeringens arbete med dem

    Svar på interpellationerna 2022/23:30, 39, 45 och 48 om Sveriges klimat- och miljömål · 6 december 2022

    • Menar att regeringens klimatpolitik ska vara ambitiös och utgå från förvaltarskapstanken för att nå målen utan att skada näringar eller landsbygd. Vill nå klimatmålen genom elektrifiering, förstärkt satsning på laddinfrastruktur och genom att skapa förutsättningar för hushåll och företag. Läs anförandet
    • Menar att regeringen arbetar med en ambitiös och effektiv klimatpolitik som fokuserar på långsiktiga mål snarare än kortsiktiga lösningar. Förklarar att man ändrar tidigare politik för att skapa en hållbar omställning i en tuff ekonomisk situation. Läs anförandet
    • Menar att regeringen arbetar hårt för att nå målen genom historiskt starka satsningar på bland annat våtmarker, elektrifiering och laddinfrastruktur. Förnekar att ambitionerna sänkts och betonar att regeringen hanterar utmaningar bättre än den tidigare regeringen. Läs anförandet
    • Menar att regeringens mål är att eliminera utsläppen till 2045. Understryker att omställningen sker i svensk industri och nämner regeringens satsningar på våtmarker samt internationellt arbete för biologisk mångfald. Läs anförandet
  113. Sveriges klimatmål för transportsektorn och regeringens klimatpolitik

    Svar på interpellation 2022/23:4 om Sveriges klimatmål för transportsektorn · 11 november 2022

    • Menar att regeringen står fast vid nationella klimatmål men behöver anpassa vägen dit efter hushållens och företagens tuffa läge. Förklarar att reduktionsplikten sänks för att ligga i linje med EU:s krav och beskriver satsningar på laddinfrastruktur för både lätt och tung trafik. Läs anförandet
    • Menar att klimatpolitikens utgångspunkt är att värna klimatet och uppnå Sveriges högt ställda mål. Föreslår att reduktionsplikten harmoniseras till EU:s nivå som en temporär åtgärd i ett extraordinärt läge. Läs anförandet
    • Läs anförandet
    • Menar att regeringens satsningar omfattar miljarder och utgör långsiktiga investeringar som ger stabilitet för marknaden och individer. Betonar vikten av tidiga investeringar i elektrifiering och förklarar att ytterligare åtgärder kommer att presenteras i en kommande klimathandlingsplan. Läs anförandet
  114. Möten i den europeiska politiska gemenskapen och Europeiska rådet

    Återrapportering från mötet i den europeiska politiska gemenskapen den 6 oktober och Europeiska rådets informella möte den 7 oktober · 12 oktober 2022

    • Understryker att Ryssland bär fullt ansvar för kriget mot Ukraina och att ledarnas beslut får stora konsekvenser för ukrainska människors liv. Frågar statsministern vilken beredskap Sverige och Europa har för att hantera ytterligare rysk eskalering. Läs anförandet
    • Menar att det extraordinära läget kräver skyndsamt agerande istället för byråkratisk långsamhet. Betonar vikten av ett fördjupat europeiskt samarbete för att stärka demokratiernas gemensamma motståndskraft. Läs anförandet

Källa: Sveriges riksdag. Kammarkoll är en oberoende tjänst.