Så har Ulf Holm röstat
Röstade emot sitt parti 2 gånger. Frånvarande vid 0 av 544 omröstningar.
Varje punkt i riksdagens betänkanden som det röstades om, med hur personen röstade och hur partiet röstade. Utskottet är gruppen ledamöter som föreslog beslutet; emot betyder oftast för ett annat förslag, en reservation. Där partiet var delat räknas ingen röst som emot partiet.
Röstade emot partiet
- Nej till motioner om bostadspolitik (CU18)Finansiering av bostadsbyggande För utskottets förslag Emot partiet MPMiljöpartiet avstod
- Nej till motioner om integration (AU8)Etableringsinsatserna Avstod Emot partiet MPMiljöpartiet röstade för
Alla omröstningar, betänkande för betänkande
Slopat matkrav för serveringstillstånd (SoU33)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att bland annat avskaffa kravet på matservering och eget kök för serveringstillstånd. Även bestämmelserna om sittplatser och drinkbarer tas bort. Vidare avskaffas kraven på eget kök för serveringstillstånd för cateringverksamhet, samt kravet på matservering vid servering av folköl. Syftet är att förenkla bestämmelserna om tillstånd att servera alkohol inom ramen för en fortsatt stark skyddslagstiftning. De nya reglerna börjar gälla den 1 juni 2026.
- Regeringens lagförslag Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Tidsbegränsning För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Konventioner om arbetsmiljö godkänns (AU15)
Vad handlade det om?
Riksdagen godkände ILO:s konvention om avskaffande av våld och trakasserier i arbetslivet och ILO:s konvention om en säker och hälsosam arbetsmiljö. Den internationella arbetsorganisationen, ILO, är ett självständigt fackorgan inom FN. Organisationens mål är bland annat att verka för social rättvisa och humana arbetsvillkor. Riksdagen delar regeringens bedömning om att det är viktigt att Sverige ansluter sig till konventionerna. Ingen ska behöva utsättas för våld eller trakasserier på sin arbetsplats. Dessutom delar riksdagen regeringens uppfattning om att svensk rätt redan i dag uppfyller kraven som finns i konventionerna.
- Förtydligande i arbetsmiljölagen Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Kommuner ska kunna bli skyldiga att ge hyresgarantier (CU37)
Vad handlade det om?
Kommuner ska kunna bli skyldiga att erbjuda hyresgarantier för att hjälpa enskilda hushåll att etablera sig på bostadsmarknaden. Förslaget innebär att regeringen kan införa en skyldighet för kommuner att ge hyresgarantier. Riksdagen sa ja till förslaget som syftar till att motverka osäkra bostadsförhållanden och utestängning från bostadsmarknaden. Riksdagen sa också ja till att det införs en sekretessbestämmelse för uppgifter om personliga förhållanden i ärenden om kommunala hyresgarantier. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.
- Lagstiftningens framtida utformning Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Barn och unga ska dömas till fängelse i stället för sluten ungdomsvård (JuU30)
Vad handlade det om?
För den som har begått brott och är i åldern 15–17 år ska, om en frihetsberövande påföljd inte kan undvikas, påföljden bestämmas till fängelse i stället för sluten ungdomsvård. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta. Enligt dagens regelverk ska en person i åldern 15–17 år som begår ett så allvarligt brott att det leder till en frihetsberövande påföljd, som huvudregel dömas till sluten ungdomsvård i stället för fängelse. Sluten ungdomsvård verkställs av Statens institutionsstyrelse och den dömde placeras vid ett särskilt ungdomshem (SiS-hem). Beslutet innebär att barn och unga i dessa fall i stället ska dömas till fängelse. Kriminalvården blir därmed ansvarig för att verkställa påföljden och sluten ungdomsvård tas bort ur påföljdssystemet. Det innebär vidare bland annat följande: Barn som döms till fängelse ska som huvudregel placeras på särskilda barn- och ungdomsavdelningar, som ska vara särskilt anpassade utifrån barns behov och rättigheter. Genom att påföljden blir fängelse omfattas barn och unga av systemet med villkorlig frigivning och vid övergången från anstalt till frihet kommer de som utgångspunkt att ställas under övervakning i syfte att ge dem det stöd och den kontroll som de behöver (vilket skiljer sig från påföljden sluten ungdomsvård). Det utdömda straffet blir i sig längre, eftersom fyra års sluten ungdomsvård motsvarar sex års fängelse. Dock blir den frihetsberövande delen inte alltid längre eftersom en del av straffet kan avtjänas utanför anstalt efter villkorlig frigivning. Lagändringarna börjar, i allt väsentligt, gälla den 1 juli 2026.
- Regeringens lagförslag Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Särskild utskrivningsprövning för unga som begår särskilt allvarliga brott För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Riksrevisionens rapport om Polisreformen 2015 har behandlats (JuU31)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om Polisreformen 2015. Polisreformen 2015 syftade till att ge ökad flexibilitet, förbättrade resultat, högre kvalitet och ökad kostnadseffektivitet inom polisen. Riksrevisionen har granskat Polismyndighetens arbete och den övergripande slutsatsen är att Polismyndigheten inte har arbetat tillräckligt effektivt för att nå intentionerna med reformen. Riksdagen ser positivt på att regeringen har påbörjat ett arbete där styrningen av Polismyndigheten i större utsträckning har fokus på effekter, och konstaterar att det även pågår arbete från såväl regeringen som polisen som syftar till att nå intentionerna med reformen. Riksdagen sa också nej till 18 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 och la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.
- Polisiär närvaro och tillgänglighet Avstod MPMiljöpartiet avstod
Domstolsprocessen ska bli mer rättssäker och effektiv (JuU9)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att göra domstolsprocessen mer rättssäker och effektiv. Förslagen innebär bland annat följande: Berättelser som har lämnats vid tidiga förhör och vittnesattester ska få läggas fram som bevis i en rättegång i brottmål i större utsträckning än i dag. De så kallade tilltrosbestämmelserna i hovrätt och Högsta domstolen upphävs. Uppgifter om tvångsmedel ska omfattas av sekretess hos Domstolsverket. Syftet med förslagen är att stärka rättssäkerheten, öka effektiviteten i domstolsprocessen och minska påfrestningen för brottsoffer och vittnen som deltar i en rättsprocess. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.
- En mer rättssäker och effektiv domstolsprocess För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Mer ändamålsenliga prövningar av kärntekniska anläggningar (NU19)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett nytt sätt att pröva om en kärnteknisk anläggning får uppföras. Den som vill bygga en sådan anläggning ska kunna ansöka direkt till regeringen om ett godkännande. När det gäller utbyggnaden av kärnkraften så delar riksdagen regeringens bedömning om att det behövs bättre förutsättningar för marknadens aktörer. De nya reglerna börjar gälla den 17 juni 2026.
- Regeringens lagförslag Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Nya regler för stärkt konkurrens i privat och offentlig säljverksamhet (NU22)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om offentlig säljverksamhet. Den nya lagen ska förbättra konkurrensen i offentlig och privat verksamhet. Regeringen framhåller att den nya lagen bättre kommer att skydda privata företag från de ojämlika villkor som kan uppstå när offentliga och privata aktörer agerar på samma marknad. Riksdagen delar regeringens uppfattning om att det är viktigt att komma till rätta med problem som så kallad otillbörlig påverkan medför. Otillbörlig påverkan handlar om när en offentlig aktör i sin säljverksamhet kan agera på ett annat sätt än ett privat företag, exempelvis genom underprissättning. Privata aktörer kan då få svårt att bedriva sin säljverksamhet. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag som innebär att Konkurrensverket får större möjligheter att utreda och vidta åtgärder för att undanröja hinder mot en effektiv konkurrens. De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2026. Den nya lagens bestämmelserna om utvärdering och särredovisning börjar gälla den 1 januari 2027.
- Lag om offentlig säljverksamhet Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Snabbare utbyggnad av platser på fängelser och häkten (CU25)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att i större utsträckning kunna bevilja tidsbegränsade bygglov för fängelser och häkten. Dessutom sa riksdagen ja till förslaget om att ge regeringen befogenheter att under vissa förutsättningar meddela föreskrifter om nödvändiga och tidsbegränsade undantag från plan- och bygglagen. Bakgrunden till beslutet är att det idag råder brist på fängelse- och häktesplatser. Därtill innebär de beslutade och föreslagna straffskärpningarna att behoven av fler fängelse- och häktesplatser kommer att öka. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026.
- Regeringens lagförslag Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Fler ska kunna ladda elfordon hemma (CU29)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ökade möjligheter att ladda sitt elfordon i närheten av hemmet. Förslaget innebär att en hyresgäst eller bostadsrättshavare i vissa fall ska ha rätt att på egen bekostnad begära installation av en laddningspunkt för laddning av elfordon på den egna parkeringsplatsen. Lagändringen bygger på ändrade EU-regler och börjar gälla den 29 maj 2026.
- Kostnaderna för installationen Avstod MPMiljöpartiet avstod
Fler skyddade utrymmen ska ge starkare skydd vid höjd beredskap (FöU12)
Vad handlade det om?
Regeringen vill att skyddet för civilbefolkningen vid höjd beredskap ska stärkas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om skyddsrum och skyddade utrymmen. I dag finns cirka 64 000 skyddsrum med plats för 7 miljoner individer i Sverige. Det är dock inte tillräckligt för att ge befolkningen ett fullgott skydd. Nu vill regeringen säkerställa att Sverige har ett modernt skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskap eller väpnat angrepp. Regeringen har därför föreslagit en ny lag om skyddsrum och skyddade utrymmen. Den nya lagen innebär bland annat att det införs bestämmelser om ett nytt skyddsalternativ utöver den om skyddsrum, så kallade skyddade utrymmen. Ett skyddat utrymme är ett utrymme för skydd av befolkningen som ger ett begränsat skydd i förhållande till skyddsrum. Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2026.
- Förutsättningar för genomförbarheten av lagförslaget För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning och anpassad information Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Övriga frågor om lagstiftningens framtida utformning För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Andra åtgärder för ett starkare befolkningsskydd För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
En ny vapenlag (JuU10)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny vapenlag. De nya reglerna innebär bland annat förbud mot vissa typer av halvautomatiska gevär för jakt. Den nya vapenlagen innebär bland annat att kraven för innehav av skjutvapen förtydligas regellättnader införs, som till exempel flexiblare förvaringsregler och EU:s förenklade regler för att föra in vapen för sportskyttar och jägare femårstillstånden för helautomatiska vapen och enhandsvapen för flerskott slopas och ersätts med ett tillsynsförfarande ett förbud införs mot att ge nya tillstånd för vissa typer av halvautomatiska gevär för jakt och avlivning av fällfångade djur det görs en tydligare uppdelning av de straffrättsliga bestämmelserna i vapenlagen mellan brott som typiskt sett begås av illegala vapeninnehavare och andra kriminaliserade överträdelser mot vapenlagen. De nya reglerna börjar gälla den 1 juni 2026.
- Förbudet mot innehav av vissa halvautomatiska vapen vid jakt För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Övergångsregler för vissa tillståndskrav Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Femårstillstånden Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Nya regler för bättre hantering av avfall och återvinning (MJU19)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i flera miljölagar som ska minska mängden avfall och öka återvinningen. Syftet är att Sverige ska kunna nå de mål som EU har beslutat på området. Ändringarna innebär bland annat att reglerna för ansvar för avfall blir tydligare. Det ska framgå vad ansvaret omfattar och när det upphör. Samtidigt ändras reglerna för tillsyn av avfallsverksamhet. Ändringarna ska också bidra till en mer cirkulär ekonomi och leda till en mer hållbar hantering av schaktmassor. Dessutom ska staten, kommuner, regioner och kommunalförbund inte längre ska behöva ställa ekonomisk säkerhet vid deponering av avfall eller vid hantering av avfall som uppstår vid utvinning av mineraler och andra naturresurser. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026.
- Behov av åtgärder för att nå målen för materialåtervinning För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Behov av ytterligare förändringar av regelverket på avfallsområdet Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Skrivelse om statens arbete med underlag och utvärdering inom det klimatpolitiska ramverket har behandlats (MJU20)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av om regeringen och myndigheterna har bedrivit ett effektivt arbete med underlag och utvärderingar inom det klimatpolitiska ramverket. Riksrevisionens övergripande slutsats är att hanteringen har flera brister, framför allt när det gäller Naturvårdsverkets arbete med att ta fram ett samlat underlag till regeringens klimatredovisningar och klimathandlingsplaner. Riksrevisionen lämnade även ett antal rekommendationer till regeringen, Naturvårdsverket, Energimyndigheten och Klimatpolitiska rådet. I sin skrivelse välkomnar regeringen Riksrevisionens granskning och instämmer i huvudsak i Riksrevisionens problembeskrivning men gör delvis en annan bedömning av vilka åtgärder som bör vidtas. Regeringen lyfter fram i skrivelsen att den bedriver ett löpande arbete med att utvärdera och utveckla underlagen inom det klimatpolitiska ramverket i syfte att förbättra kvaliteten och tydligheten i klimatredovisningen och klimathandlingsplanen. Regeringen lyfter även att det under de senaste åren även har vidtagits åtgärder för att förbättra myndigheternas arbete med underlag inom det klimatpolitiska ramverket. Riksdagen välkomnar likt regeringen Riksrevisionens granskning och ser positivt på regeringens arbete med att förbättra kvaliteten och tydligheten i klimatredovisningarna och klimathandlingsplanerna och utgår från att detta arbete fortsätter. Riksdagen la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Statens arbete med underlag och utvärdering inom det klimatpolitiska ramverket Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Riksrevisionens rapport om statens insatser för jordbrukets klimatomställning har granskats (MJU21)
Vad handlade det om?
Riksrevisionen har granskat om statens insatser för jordbrukets klimatomställning är effektiva. Regeringen har i en skrivelse redovisat sin bedömning och sina åtgärder med anledning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen lämnar i sin rapport. Riksrevisionens övergripande slutsats är att befintliga styrmedel i stort är effektivt utformade och genomförda men endast täcker en liten del av jordbrukets totala växthusgasutsläpp. Riksrevisionen bedömer samtidigt att regeringens styrning inte har lett till att jordbruket bidragit till klimatmålen på ett effektivt sätt. Regeringen instämmer i vissa av de bedömningar och rekommendationer som Riksrevisionen har gjort. Riksdagen la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.
- Plan för jordbrukets klimatomställning Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Styrmedel för jordbrukets klimatomställning Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Jordbruksavdrag och biopremie Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Nya regler ska attrahera utländska forskare och motverka missbruk av uppehållstillstånd för studier (SfU23)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändrade regler för utländska forskare, doktorander och studenter. Förändringarna innebär bland annat följande: Doktorander ska kunna beviljas uppehållstillstånd för forskning. Forskare och doktorander ska kunna beviljas permanenta uppehållstillstånd snabbare, och de ska också kunna beviljas längre uppehållstillstånd för att söka arbete efter slutförd forskning eller slutförda studier. Forskare och doktorander samt deras familjemedlemmar får utökade möjligheter att ansöka om uppehållstillstånd inifrån Sverige. Möjligheterna att arbeta med ett uppehållstillstånd för studier begränsas. Kraven på att göra godtagbara framsteg i studierna skärps. Kraven för att byta från ett uppehållstillstånd för studier till uppehållstillstånd för arbete skärps. Nya regler införs för när uppehållstillstånd för familjemedlemmar till studerande kan återkallas. Riksdagen sa också ja till en ny lag med särskilda bestämmelser om beviljande av uppehållstillstånd för så kallade massflyktingar från Ukraina. De nya reglerna börjar gälla den 11 juni 2026.
- Arbeta med uppehållstillstånd för studier Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Kraven för svenskt medborgarskap ska skärpas (SfU28)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa kraven för att få svenskt medborgarskap. Förslaget innebär bland annat att kravet på att man ska ha bott i Sverige under en viss tid, det vill säga haft sin hemvist här, ska höjas från fem till åtta år som utgångspunkt det ställs högre krav på levnadssättet hos den som vill få svenskt medborgarskap det införs ett krav på försörjning vid ansökan om medborgarskap det införs ett krav på tillräckliga kunskaper i svenska och om det svenska samhället för att få svenskt medborgarskap anmälningsförfarandet, det vill säga möjligheten att bli svensk medborgare genom anmälan, ska begränsas så långt det går barn ska kunna förvärva svenskt medborgarskap självständigt efter att barnets vårdnadshavare har gjort en ansökan. Syftet med förslaget är att stärka medborgarskapets status samt öka individens möjlighet att aktivt delta i samhället. Lagändringarna börjar gälla den 6 juni 2026. Lagändringarna i fråga om medborgarskapsprovet i läs- och hörförståelse i svenska på funktionell nivå börjar gälla den 1 oktober 2027 eller den tidigare dag som regeringen bestämmer. Lagändringarna i fråga om medborgarskapsprovet i svenska i övrigt börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.
- Skärpta krav för svenskt medborgarskap Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Behovet av övergångsbestämmelser Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Hemvisttid i vissa fall Avstod MPMiljöpartiet avstod
Ställföreträdarskapet ska bli mer pålitligt (CU22)
Vad handlade det om?
Regeringen vill att stödet för människor som är i behov av en ställföreträdare, det vill säga en god man eller förvaltare, ska bli mer pålitligt. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget innebär bland annat att ramarna för den gode mannen eller förvaltarens uppdrag blir tydligare med ett ökat hänsynstagande till den enskildes vilja och ett ökat fokus på den enskildes välbefinnande. Regeringen föreslår även att en central statlig myndighet ska ansvara för ställföreträdarområdet och att det införs ett nationellt ställföreträdarregister. Syftet med förslaget är att stärka den enskildes ställning, höja kvaliteten på verksamheten, skapa bättre möjligheter för att rekrytera och behålla kompetenta gode män och förvaltare samt förbättra överförmyndarnas verksamhet. De flesta av lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026. Förslaget om ett ställföreträdarregister börjar gälla den 1 januari 2028.
- Ställföreträdarutredningens förslag Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Förordnade förmyndares informationsskyldighet För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Anställda ställföreträdare För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Bättre kontroll över vem som äger en fastighet (CU27)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om skärpta krav på att ange en identitetsbeteckning vid ansökan om lagfart. Riksdagen ställde sig också bakom regeringens förslag som ska hindra att regelverket kringgås när hyresrätter ombildas till bostadsrätter. Beslutet innebär att en lagfartsansökan i fråga om en fysisk person ska innehålla uppgifter om förvärvarens person- eller samordningsnummer. När det gäller juridiska personer ska ansökan innehålla uppgifter om förvärvarens organisationsnummer. Syftet med beslutet är att skapa bättre kontroll över vem som äger en fastighet. Skärpta identitetskrav kan bidra till polisens och andra myndigheters möjligheter att förebygga och bekämpa brott. Om en bostadsrättsförening vill förvärva ett hyreshus för att ombilda hyresrätter till bostadsrätter ska detta beslutas på en föreningsstämma. Ombildningsbeslutet är bara giltigt om hyresgästerna i minst två tredjedelar av de lägenheter som omfattas av förvärvet går med på beslutet. Riksdagsbeslutet innebär att det införs ett krav på att en bostadshyresgäst ska ha varit folkbokförd på en fastighet under minst sex månader närmast före föreningsstämman för att få räknas med i den kvalificerade majoritet som krävs. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026.
- Lagstiftningens framtida utformning För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- En ny hyresförvärvslag Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Extra ändringsbudget för 2026 – Sänkt skatt på drivmedel samt el- och gasprisstöd (FiU48)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en extra ändringsbudget i syfte att sänka skatten på drivmedel samt införa ett tillfälligt nytt el- och gasprisstöd. Förslaget innebär att energiskatten på bensin och diesel tillfälligt sänks med 82 öre per liter respektive 319 kronor per kubikmeter under perioden den 1 maj–30 september 2026. För bensin och diesel i miljöklass 1 innebär det en sänkning till energiskattedirektivets miniminivå. Energiskatten på alkylatbensin sänks så mycket det är möjligt utan att understiga minimiskattenivån. Sänkningen av energiskatten medför ändringar i lagen om skatt på energi. Regeringen föreslår också att det ska anvisas pengar för ett nytt tillfälligt el- och gasprisstöd till hushållen för januari och februari 2026. Förslaget innebär att statens inkomster minskar med cirka 1,56 miljarder kronor och att statens utgifter beräknas öka med cirka 2,4 miljarder kronor 2026. Därmed försvagas förvaltningens finansiella sparande och statens budgetsaldo med cirka 4,1 miljarder kronor 2026. Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Konflikten i Mellanöstern, vilken bedöms påverka drivmedelspriserna, samt de höga elpriserna och den stränga kyla som har gjort att hushållens kostnader för uppvärmning har varit höga under inledningen av 2026 är enligt regeringen sådana skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning.
- Extra ändringsbudget för 2026 - Sänkt skatt på drivmedel samt el- och gasprisstöd Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Utformning av elstöd För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Stöd till hushållen Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Digitala upptagningar som inhämtas genom beslag och kopiering vid husrannsakan ska inte anses vara allmänna handlingar (KU33)
Vad handlade det om?
Regeringen föreslår att en digital upptagning som har tagits i beslag eller kopierats vid en husrannsakan inte ska anses vara en allmän handling. Riksdagen sa ja till att som vilande anta regeringens förslag till ändring i tryckfrihetsförordningen. Regeringens förslag innebär att en upptagning för automatiserad behandling som har tagits i beslag eller kopierats vid en husrannsakan bland annat i en brottsutredande verksamhet inte ska anses vara en allmän handling. Detsamma gäller en sådan upptagning som har kommit in till en myndighet till följd av att myndigheten har tagit över ansvaret för den beslagtagna informationsbäraren eller kopian från husrannsakan. Om en upptagning tillförs en utredning av brott eller brottslig verksamhet eller annan verksamhet hos myndigheten ska den dock även fortsättningsvis utgöra en allmän handling. Eftersom förslaget gäller grundlagsändringar krävs att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det här är det första beslutet om förslaget. Riksdagen sa ja till att anta förslaget som vilande. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027.
- Övergångsreglering För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Tillståndsprocesserna för förnybar energi ska bli kortare (NU18)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ny lag och lagändringar som bland annat ska förenkla och förkorta tillståndsprocesserna för förnybar energi. Förslaget är en del av genomförandet av ett EU-direktiv, förnybartdirektivet, som syftar till att öka användningen av förnybar energi inom EU. Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.
- Tidsplan och samordning Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Kortast möjliga tidsfrister För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Det kommunala vetot och vindkraft Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Nej till motioner om socialförsäkringsfrågor (SfU18)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 162 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om trygghetssystem för företagare och studerande, sjukförsäkring och rehabilitering, sjuk- och aktivitetsersättning samt arbetsskadeförsäkring. Riksdagen hänvisar bland annat till att utredningar och beredningar pågår.
- Socialförsäkring och välfärd Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Förmånsnivåer i sjukpenningen Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Sjuklön och karens Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Ny ordning vid tillfälliga hinder för avvisning eller utvisning (SfU22)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny ordning vid tillfälliga verkställighetshinder. En utlänning som uppehåller sig i Sverige men som av olika skäl inte har rätt att vistas i landet får meddelas ett beslut om avvisning eller utvisning. Det kan dock finnas verkställighetshinder vilket innebär att ett beslut om avvisning eller utvisning inte får genomföras. Hindret kan handla om att personen riskerar att straffas med döden, utsättas för tortyr, eller annan omänsklig eller förnedrande behandling. I dag beviljas ofta tillfälliga uppehållstillstånd vid tillfälliga hinder för avvisning eller utvisning. Beslutet innebär att utvisningen eller avvisningen skjuts upp i stället för att personen beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. Utlänningen kan också bli skyldig att anmäla sig hos Migrationsverket eller hos Polismyndigheten och samtidigt förbjudas att lämna ett vistelseområde. Syftet med de nya reglerna är att skapa förutsättningar för ett effektivare arbete för återvändande. Dessutom ska reglerna stärka statens förmåga att hantera personer som utgör ett hot mot Sverige och som under en viss tid inte kan lämna landet. De nya reglerna börjar gälla den 1 juni 2026.
- Regeringens lagförslag Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Översyn Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Uppföljning För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Skattefri laddning av elfordon på arbetsplatsen och utvidgad rätt till avdrag för drivmedelsutgifter införs (SkU23)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att den tillfälliga skattefriheten för förmån av laddel på arbetsplatsen ska gälla permanent och att avdragsrätten för utgifter för drivmedel för tjänsteresor med förmånsbil utvidgas. Förslagen syftar bland annat till att underlätta omställningen till en fossilfri fordonsflotta och att gynna arbetsresor med laddbara fordon framför mindre hållbara alternativ. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.
- Schablon som omfattar laddning av bil i anslutning till bostaden m.m. För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om hälso- och sjukvårdens organisation (SoU16)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 176 förslag i motioner om hälso- och sjukvårdens organisation från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om hälso- och sjukvårdens organisation och finansiering, privatisering och lagen om valfrihetssystem, tillgänglig och jämlik vård, psykisk hälsa hos vuxna, barn och unga samt samsjuklighet. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete.
- Hälso- och sjukvårdens organisation och finansiering Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Delaktighet och kontinuitet Avstod MPMiljöpartiet avstod
- LOV och etableringsrätt Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Privata sjukvårdsförsäkringar Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Nej till motioner om prioriteringar inom hälso- och sjukvården (SoU17)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 172 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar om prioriteringar i hälso- och sjukvården samt andra medicinsk-etiska frågor. Riksdagen anser att det är sjukvårdshuvudmännens ansvar att bedöma behovet av satsningar på enskilda sjukdomar och hur vården av patienter med dessa sjukdomar ska organiseras. Dessutom hänvisar riksdagen till pågående arbeten och tidigare behandlingar.
- Vård och behandling av olika sjukdomar och patientgrupper Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Sällsynta hälsotillstånd Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Strategi för hjärt- och kärlhälsa Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Könstillhörighetslagstiftningen För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Dödshjälp Avstod MPMiljöpartiet avstod
Kravet på introduktionskurs för övningskörning slopas (TU16)
Vad handlade det om?
Kravet på att gå en introduktionskurs för att börja övningsköra för B-körkort tas bort. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta. Introduktionskursen har sedan 2006 varit obligatorisk för både elever och handledare men slopas nu bland annat på grund av att den inte haft avsedd effekt att förbättra övningskörningens planering, struktur och innehåll. Lagändringen börjar gälla den 1 augusti 2026.
- Uppföljning av lagändringarna Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Översyn av förarutbildningen Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Nej till motioner om säkerhetspolitik och nedrustning (UU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 51 förslag i motioner om säkerhetspolitik och nedrustning från den allmänna motionstiden 2024 och 2025. Förslagen handlar bland annat om Sveriges medlemskap i Nato, kärnvapen, internationella insatser och avtalet om försvarssamarbete mellan Sverige och USA, det så kallade DCA-avtalet. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom de områden som förslagen tar upp.
- Säkerhetspolitik Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Avtal om försvarssamarbete med Amerikas förenta stater, DCA-avtalet Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Kärnvapen Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Ickespridningsfördraget, NPT Avstod MPMiljöpartiet avstod
- FN:s konvention om förbud mot kärnvapen Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Motioner som bereds förenklat För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om kriminalvården (JuU15)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag som rör kriminalvården i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om Trygghetsberedningens förslag, utbyggnaden av anstalter och häkten samt en utredning av intagna kvinnors behov. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående utrednings- och beredningsarbete.
- Trygghetsberedningens förslag Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Ett nationellt avhopparprogram för kvinnor Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Utbyggnaden av anstalter och häkten För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- En utredning om intagna kvinnors behov Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Nej till motioner om yrkestrafik och taxi (TU14)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag som rör yrkestrafik och taxi i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om frågor relaterade till tillsyn och kontroll samt genomförandet av översyner inom olika delar av området. Riksdagen hänvisar främst till planerade och vidtagna åtgärder samt pågående utrednings- och beredningsarbete.
- Reglering och kontroll av yrkestrafiken För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Kontrollplatser och säkra rast- och uppställningsplatser Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Översyn av taxibranschen Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Prissättning inom taxibranschen För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om järnvägs- och kollektivtrafikfrågor (TU15)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag som rör järnvägs- och kollektivtrafikfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om organisering av järnvägsunderhåll, järnvägens signalsystem, banavgifter, nattåg, mål för kollektivtrafiken och färdtjänst. Riksdagen hänvisar bland annat till redan vidtagna åtgärder samt pågående utrednings- och beredningsarbete.
- Organisering av järnvägsunderhåll Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Nattåg Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Ett nationellt biljettsystem för kollektivtrafiken Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Stärkt kollektivtrafik Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Färdtjänst Avstod MPMiljöpartiet avstod
Nej till motioner om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering (AU11)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 38 förslag i motioner om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om insatser för att främja ekonomisk jämställdhet, åtgärder för att motverka diskriminering utifrån de olika diskrimineringsgrunderna och Diskrimineringsombudsmannens verksamhet. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i många av de frågor som förslagen handlar om.
- Jämställdhetsintegrering m.m. För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Jämställd ekonomi För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Diskriminering på grund av funktionsnedsättning För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Diskrimineringslagens tillämpningsområde Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Nej till motioner om arbetsmiljö (AU12)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 108 förslag i motioner om arbetsmiljö från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om arbetsgivarens arbetsmiljöansvar, skyddsombud och skyddskommittéer, arbetslivskriminalitet och Arbetsmiljöverket. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och till parternas ansvar på den svenska arbetsmarknaden.
- Övrigt om arbetsgivarens arbetsmiljöansvar För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Tillträdesrätt för regionala skyddsombud Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Utvärdering av den nationella strategin mot arbetslivskriminalitet För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Sanktionsavgifter För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Vissa förvärv av lantbruksegendom ska inte längre kräva förvärvstillstånd (CU23)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att vissa förvärv av lantbruksegendom ska undantas från jordförvärvslagens tillämpningsområde. Förslaget innebär att förvärv av lantbruksegendom som görs av ett syskon eller en förälder till överlåtaren inte längre ska kräva förvärvstillstånd. Enligt jordförvärvslagen krävs förvärvstillstånd vid fysiska personers förvärv av lantbruksegendom när förvärvet avser egendom i glesbygds- eller omarronderingsområden. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026.
- Statens inlösenskyldighet vid nekat förvärvstillstånd i glesbygd För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om personalfrågor (FöU8)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 98 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 om personalfrågor. Förslagen handlar bland annat om personal- och kompetensförsörjning inom totalförsvaret och räddningstjänsten, värnplikt, jämställdhet och inkludering, veteraner samt frivilliga försvarsorganisationer. Riksdagen hänvisar bland annat till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.
- Totalförsvarsplikt Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Värnplikt Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Civilplikt Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Försvarsmaktens förmåga att rekrytera och behålla personal Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Jämställdhet och inkludering Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Personalförsörjning inom räddningstjänsten Avstod MPMiljöpartiet avstod
Nej till motioner om polisfrågor (JuU16)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 215 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 som handlar om polisfrågor. Förslagen handlar bland annat om polisens uppdrag och mål, hur polisen är organiserad, prioritering av olika typer av brott och polisens befogenheter och arbetsmetoder. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående utrednings- och beredningsarbete.
- Polisens uppdrag och mål För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Renodling av polisens arbetsuppgifter För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Rapporteftergift Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Våld i nära relation, prostitution och människohandel Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Nej till motioner om elmarknadsfrågor (NU17)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 132 förslag om elmarknadsfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om övergripande elmarknadsfrågor, nätutveckling, elstöd, vissa avtals- och avgiftsfrågor, stöd- och flexibilitetstjänster samt energigemenskaper. Riksdagen hänvisar främst till den förda politiken och pågående arbete.
- Övergripande om elmarknaden Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Nätutveckling Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Försörjningstrygghet och leveranssäkerhet Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Nej till motioner om migrationsfrågor (SfU16)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 157 förslag i motioner om migrationsfrågor från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om anhöriginvandring och asylprocessen. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom de områden som förslagen tar upp.
- Migration och asylpolitik Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Uppehållstillstånd till personal som biträtt svenska styrkor utomlands Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Uppehållstillstånd vid ömmande omständigheter Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Mottagande av asylsökande Avstod MPMiljöpartiet avstod
Nej till motioner om socialtjänstens arbete (SoU18)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 101 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 om socialtjänstens arbete. Förslagen handlar bland annat om socialtjänstens arbete, insatser till enskilda, hemlöshet och internationella adoptioner. Riksdagen hänvisar främst till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.
- Socialtjänstens arbete Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Insatser för ekonomiska behov Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Övriga åtgärder Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Nej till motioner om konsumentfrågor (CU17)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 83 förslag i motioner om konsumenträtt med mera som har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om telefonförsäljning, reklam riktad till barn, kontakter med företags kundtjänster, resenärers rättigheter, konsumentkrediter, överskuldsättning, konsumentvägledning samt hållbar konsumtion. Riksdagen hänvisar bland annat till tidigare ställningstaganden och att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.
- Telefonförsäljning m.m. Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Vidareförsäljning av evenemangsbiljetter Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Konsumentkrediter och överskuldsättning Avstod MPMiljöpartiet avstod
Nej till motioner om bostadspolitik (CU18)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 131 förslag om bostadspolitik. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om åtgärder på bostadsmarknaden, finansiering av bostadsbyggande, allmännyttiga bostadsbolag, åtgärder mot segregation och utanförskap samt cirkulär ekonomi i bygg och fastighetssektorn. Riksdagen hänvisar i första hand till redan vidtagna åtgärder och pågående arbete.
- Åtgärder på bostadsmarknaden Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Finansiering av bostadsbyggande För utskottets förslag Emot partiet MPMiljöpartiet avstod
- Klimatanpassning av bebyggd miljö Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Skrivelse om integritetsskydd vid signalspaning har behandlats (FöU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Signalspaning är noga reglerad i lagar och förordningar, bland annat i syfte att värna enskildas personliga integritet. Det är Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, Siun, som kontrollerar att signalspaningen bedrivs enligt regelverket. Regeringen bedömer att Siuns granskning av den signalspaning som bedrivits under 2024 fungerat väl och att Siun har fått tillgång till den information som behövts för att lösa uppdraget. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades. Dessutom sade riksdagen nej till tre förslag i motioner som handlar om signalspaning och underrättelseverksamhet. Riksdagen hänvisar till de mycket betydande resurstillskott som FRA, Försvarets radioanstalt, får för att stärka signalspaningen. Dessutom anser riksdagen att man inte har några skäl att föregripa förslag om underrättelseverksamhet som regeringen avser att lämna under 2026.
- Signalspaningsområdets förutsättningar För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om straffrättsliga frågor (JuU11)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 122 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 om straffrättsliga frågor. Förslagen handlar bland annat om brott mot person och annans förmögenhet, åtgärder mot vissa typer av brott samt påföljder och särskild rättsverkan av brott. Riksdagen hänvisar bland annat till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.
- Köp av sexuell handling Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Upprepade ringa stölder För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Bokföringsbrott Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Barnpornografibrott Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Nej till motioner om terrorism (JuU14)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 23 förslag i motioner om terrorism från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om rättsstatens principer och mänskliga rättigheter, avhopparprogram samt gps-störningar. Riksdagen har behandlat samma eller i huvudsak samma frågor tidigare under valperioden.
- Avhopparprogram Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Gps-störningar För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om offentlig förvaltning (KU29)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 53 förslag i motioner om offentlig förvaltning från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om korruption, överlämnande av förvaltningsuppgifter, lokal statlig service, Justitiekanslern, länsstyrelserna, myndighetsaktivism och opinionsbildande verksamhet. Riksdagen hänvisar bland annat till redan vidtagna åtgärder samt pågående arbete.
- Korruption För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Lokal statlig service Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Länsstyrelserna För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Digitalisering För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om författningsfrågor (KU30)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 83 förslag i motioner om författningsfrågor från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om frågor om avskaffandet av monarkin, statschefens åtalsimmunitet, ökad insyn i hovets ekonomi. Andra förslag rör politisk kommunikation, förbud mot anonyma eller utländska partibidrag, nationellt lobbyregister och grundlagsbestämmelser om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom de områden som förslagen tar upp.
- En utredning om oppositionens roll För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Statsråds och statssekreterares aktieinnehav För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Bestämmelse om skydd för transpersoner Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Grundlagsskydd för public service m.m. Avstod MPMiljöpartiet avstod
Skrivelse om minoritetsspråken har behandlats (KU31)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av statens insatser för att värna de nationella minoritetsspråken. Det allmänna har enligt lag ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken, jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli. Riksrevisionen har granskat om statens insatser för att hålla de nationella minoritetsspråken levande är effektiva. Enligt Riksrevisionen är statens insatser inte tillräckliga för att nå målet och resurserna skulle kunna användas mer effektivt. Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser. Regeringen ser allvarligt på att statens insatser inte är tillräckliga och är angelägen om att arbeta långsiktigt för att hålla minoritetsspråken levande. Riksdagen framhåller vikten av att bevara, stärka och öka tillgången till minoritetsspråk och delar regeringens bedömning om att det är långsiktigt arbete som krävs. Dessutom anser riksdagen att Riksrevisionens rapport är ett viktigt kunskapsunderlag i det fortsatta arbetet för att hålla minoritetsspråken levande. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.
- Minoriteternas språkcentrum Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Övriga frågor om statens främjande av de nationella minoritetsspråken Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Nej till motioner om idrott, friluftsliv och spel (KrU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 107 förslag om idrott, friluftsliv och spel i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om idrottsanläggningar, parasport, elitidrott, nationell strategi för dataspelsbranschen och e-sport med spel om pengar. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och redan genomförda åtgärder.
- Starkt stöd till idrotten m.m. Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Idrottsanläggningar Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Spelpaus För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om konstarter, språk och bibliotek (KrU7)
Vad handlade det om?
Riksdagen sade nej till 73 förslag om konstarter, språk och bibliotek. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om svenska språkets ställning, litteratur och läsande, scenkonstens förutsättningar och filmpolitikens framtid. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete inom de områden som motionärerna lyfter.
- Svenska språkets ställning Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Litteratur och läsfrämjande För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Gestaltad livsmiljö för barn och unga Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Nationellt uppdrag till Tornedalsteatern För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om regelförenkling för företag (NU15)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 55 förslag i motioner om regelförenkling för företag. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om allmänna frågor om regelförenkling för företag, handläggningstider, tillståndsprocesser samt kontakt mellan företag och myndigheter. Riksdagen hänvisar bland annat till insatser som redan görs inom de områden som förslagen tar upp.
- Allmänt om regelförenkling för företag För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Tillståndsprocesser och handläggningstider Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Kontakter mellan företag och myndigheter Avstod MPMiljöpartiet avstod
Nej till motioner om barn och unga inom socialtjänsten (SoU19)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 115 förslag i motioner om barn och unga inom socialtjänsten. Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om insatser för barn och unga, placeringsformer för barn och unga samt barns rättigheter. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.
- Stöd under och uppföljning och stöd efter placeringen För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Barns rättigheter För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Barnfattigdom Avstod MPMiljöpartiet avstod
Nej till motioner om kompetensförsörjning, e-hälsa och beredskap (SoU22)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 155 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om kompetensförsörjning, patientdata och journaler, beredskapssjukhus samt hälso- och sjukvård åt utlänningar. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete.
- Kompetensförsörjning Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Genomförande av en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Digitala vårdgivare Avstod MPMiljöpartiet avstod
Ett språkkrav inom äldreomsorgen införs (SoU26)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att den som bedriver äldreomsorg blir skyldig att arbeta för att personalen har de kunskaper i svenska som är relevanta. Syftet är att bidra till högre kvalitet i äldreomsorgen. Förslaget innebär att det är regeringen som ska meddela föreskrifter om den kunskapsnivå i svenska som är relevant för att genomföra insatser i äldreomsorgen. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.
- Finansiering av reformen Avstod MPMiljöpartiet avstod
Nej till motioner om internationella relationer (UU7)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 125 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2024 och 2025 som rör internationella relationer, bland annat mot bakgrund av. regeringens pågående arbete i frågorna. Förslagen handlar bland annat om utrikespolitikens inriktning, utrikesförvaltningens organisation och uppdrag, relationer med afrikanska länder, Västsahara, Taiwan och Sydkinesiska havet.
- Utrikespolitikens inriktning Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Utrikesförvaltningens organisation och uppdrag Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Västsahara Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Taiwan Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Nej till motioner om gymnasieskolan (UbU10)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om gymnasieskolan. Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om utbildningens dimensionering, gymnasial yrkesutbildning, särskilda kunskapsområden och idrottsutbildningar. Riksdagen hänvisar till gällande bestämmelser, pågående arbete och vidtagna åtgärder.
- Utbildningens dimensionering För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Estetiska ämnen Avstod MPMiljöpartiet avstod
Skrivelse om arbetsrättsliga villkor i offentlig upphandling har behandlats (FiU28)
Vad handlade det om?
Riksdagen lade regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om arbetsrättsliga villkor i offentlig upphandling till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades. Riksrevisionens övergripande slutsats i rapporten är att arbetet med att ställa arbetsrättsliga krav i offentliga upphandlingar inte fungerar effektivt. Konsekvensen kan bli att myndigheterna bidrar till lönedumpning och i övrigt dåliga arbetsvillkor hos sina leverantörer. Riksrevisionen lämnar flera rekommendationer i sin rapport till regeringen samt till Upphandlingsmyndigheten och Konkurrensverket. Riksdagen instämmer i Riksrevisionens bedömning att det finns möjligheter att effektivisera myndigheternas upphandlingar. I skrivelsen redovisar regeringen de åtgärder som har gjorts och som regeringen har för avsikt att genomföra med anledning av Riksrevisionens iakttagelser. Riksdagen noterar de åtgärder som regeringen överväger inom de områden som Riksrevisionens rekommendationer omfattar och välkomnar dem.
- Stöd i fråga om arbetsrättsliga villkor Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Uppföljning av arbetsrättsliga villkor Avstod MPMiljöpartiet avstod
Nej till motioner om våldsbrott och brottsoffer (JuU12)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner som handlar om våldsbrott och brottsoffer. Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2025 och rör exempelvis stärkt skydd för brottsoffer samt kontaktförbud och skyddade personuppgifter. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de frågor som förslagen gäller.
- Människohandel och människoexploatering Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Målsägandestatus vid sexköpsbrott Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Kontaktförbudslagstiftningen Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Nationell funktion vid personuppgiftsläckor För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om statlig förvaltning och statistikfrågor (FiU25)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 37 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar till exempel om styrning av de statliga myndigheterna, digitalisering och it i den statliga förvaltningen, staten som arbetsgivare och statens fastighetsförvaltning. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom de områden som förslagen gäller samt att den statliga förvaltningspolitiken i stor utsträckning bygger på att myndigheterna själva avgör hur verksamheten ska organiseras för att på bästa sätt tillgodose samhällets behov.
- Styrning av de statliga myndigheterna För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Statens fastighetsförvaltning Avstod MPMiljöpartiet avstod
Nej till motioner om offentlig upphandling (FiU34)
Vad handlade det om?
Riksdagen sade nej till 60 förslag om offentlig upphandling. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om regelverket och formerna för offentlig upphandling, miljökraven och oseriösa aktörer. Riksdagen hänvisar till pågående arbete inom de områden som motionärerna lyfter.
- Utformning av upphandlingsregelverket - förenklingar och arbetsrätt För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Miljökrav Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Antalet underleverantörer För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om civila samhället, trossamfund och folkbildning (KrU8)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 64 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om stöd till civilsamhället och dess arbete för olika grupper, bidragsvillkor för stöd till civilsamhället, utredningar om folkbildningen samt folkhögskola avsedd för särskilda grupper. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår eller att åtgärder redan har genomförts inom de områden som förslagen gäller.
- Finansiering av civilsamhällets organisationer Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Civilsamhället och mänskliga fri- och rättigheter För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Folkhögskola för särskilda grupper För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om ekonomisk familjepolitik (SfU17)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 104 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Motionerna handlar bland annat om familjepolitikens inriktning, föräldraförsäkring, barnbidrag och bostadsbidrag. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete inom de frågor som motionerna tar upp.
- Familjepolitikens inriktning Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Överlåtelse av föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Socialförsäkringsskyddet för gravida Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Barnbidrag För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om inkomstskatt (SkU13)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 150 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2025 som rör inkomstbeskattning av fysiska personer. Förslagen handlar om förändringar av inkomstbeskattningen när det gäller bland annat jobbskatteavdrag, skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning, förhöjt grundavdrag, rut- och rotavdrag, gåvoskatteavdrag, grönt avdrag, grön skatteväxling, förmåner, omställningsavdrag och olika skattereformer. Riksdagen hänvisar främst till tidigare ställningstaganden, pågående lagstiftningsarbete och gällande lagstiftning på området.
- Jobbskatteavdrag För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Medlemsavgifter m.m. För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Beskattning av sexuella tjänster Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Grön skatteväxling Avstod MPMiljöpartiet avstod
Nej till motioner om punktskatter (SkU16)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 103 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Motionerna handlar bland annat om skatter på el, bränsle, fordon, flyg, alkohol, tobak och bekämpningsmedel. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom de frågor som motionerna tar upp samt att riksdagen redan tagit ställning i dessa frågor.
- Avveckling av klimatskadliga subventioner Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Övrigt om skatt på kemikalier m.m. För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Skatt på spel För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner (SkU20)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag och godkände det multilaterala avtalet mellan behöriga myndigheter om automatiskt utbyte av GloBE-information (Global Anti-Base Erosion). Riksdagen sa även ja till regeringens förslag till en ny lag om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter samt de övriga förslag till ändringar i lagar som är nödvändiga för att förslaget om utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapporter ska kunna genomföras. Bestämmelserna börjar gälla den 1 maj 2026, med undantag för ändringarna i offentlighets- och sekretesslagen som börjar gälla den 1 augusti 2026. Ändringarna i lagen om Europaråds- och OECD-konventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.
- Konsekvensanalys av ändringarna i lagen om tilläggsskatt Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Nej till motioner om socialtjänstens ansvar för våldsutsatta (SoU20)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 65 förslag i motioner som bland annat handlar om socialtjänstens ansvar för våldsutsatta. Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2025 och rör exempelvis våld i nära relationer, våld mot barn, unga och särskilt utsatta personer samt skyddade boenden. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de frågor som förslagen gäller.
- Våld mot barn, unga och särskilt sårbara och utsatta personer Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Regionala resurscentrum För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Skyddade boenden m.m. För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om trafikfrågor (TU12)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 67 förslag om trafikfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om finansiering och drift av flygplatser, beredskapsflygplatser, flygsäkerhet, obemannade luftfartyg, flygets klimatpåverkan och insatser för att utveckla elflyget. Riksdagen hänvisar bland annat till vidtagna åtgärder samt pågående utrednings- och beredningsarbete.
- Finansiering och drift av flygplatser Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Arlanda och Bromma flygplats Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Flygets klimatpåverkan Avstod MPMiljöpartiet avstod
Behandling av skrivelse och motioner om cykelfrågor (TU13)
Vad handlade det om?
Riksdagen säger nej till 104 förslag i motioner som handlar om cykelfrågor. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och med anledning av regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om förutsättningar för cykeltrafiken. Motionerna handlar bland annat om mål för cykelpolitiken, bestämmelser för säker cykling och insatserna för att fler barn och unga ska cykla. Riksdagen hänvisar i första hand till planerade och redan genomförda insatser. Dessutom anser riksdagen att dagens infrastrukturplanering och regelverk uppmuntrar till en ökad och säker cykling. Riksdagen lade också regeringens skrivelse till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutas.
- Mål för cykling Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Infrastruktur för cykling Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Friliggande cykelvägar Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Nej till motioner om folkrätt (UU14)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 190 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2024 och från allmänna motionstiden 2025 som rör folkrätt, inklusive humanitär rätt, mänskliga rättigheter samt demokrati och rättsstatens principer. Förslagen handlar bland annat om hur Sverige ska stödja de internationella domstolarna som tillämpar folkrätt, om ekocid ska införas som ett nytt brott i den internationella rätten, vilket stöd Sverige ska ge till demokratirörelsen i Hongkong och om hur kvinnor, barns och hbtqi-personers mänskliga rättigheter ska värnas.
- Folkrätt Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Ekocid Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Övergripande om mänskliga rättigheter och demokrati Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Kvinnors och barns rättigheter samt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Nej till motioner om högskolan (UbU12)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 150 förslag i motioner om högskolan. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och tar exempelvis upp övergripande frågor om högskolan, utbildningsutbudet och vissa studentfrågor. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i flera av de frågor som förslagen tar upp.
- Styrning av högskolan För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Högskolans internationella verksamhet Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Utbildningsutbud Avstod MPMiljöpartiet avstod
Nej till motioner om forskning (UbU13)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 77 förslag i motioner om forskning från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om vissa övergripande forskningsfrågor och särskilda forskningssatsningar. Riksdagen hänvisar till gällande bestämmelser, vidtagna åtgärder och pågående arbete.
- Övergripande forskningsfrågor För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Särskilda forskningssatsningar Avstod MPMiljöpartiet avstod
Regeringen behöver se över insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga (AU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att se över förordningen om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Exempel på särskilda insatser är lönebidrag, bidrag till hjälpmedel på arbetsplatsen samt tolk för personer med syn- eller hörselnedsättning. Skälet till översynen är att säkerställa att villkoren för insatserna bidrar till att syftet med det arbetsmarknadspolitiska programmet uppfylls. Tillkännagivandet grundar sig på förslag i motioner med anledning av regeringens skrivelse över Riksrevisionens granskningsrapport Arbetsförmedlingens stöd till personer med funktionsnedsättning. Riksrevisionen drar i rapporten slutsatsen att det finns brister i hur effektivt Arbetsförmedlingen arbetar med målgruppen. Vidare bedömer Riksrevisionen att regeringens styrning inte har varit tillräckligt effektiv. Arbetsmarknadsutskottet anser att Riksrevisionens granskning är ett viktigt bidrag i arbetet med att ge rätt insatser till personer med funktionsnedsättning som påverkar arbetsförmågan. Utskottet noterar också att regeringen redan har vidtagit flera åtgärder för att förbättra stödet och att fler insatser kan behövas. Riksdagen sa nej till de övriga förslagen i motionerna och lade skrivelsen till handlingarna.
- Riksrevisionens rapport om Arbetsförmedlingens stöd till personer med funktionsnedsättning, m.m. Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Översyn av förordningen om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Regelverket för invasiva främmande arter ska skärpas (MJU13)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa regelverket för invasiva främmande arter. Lagförslaget innebär bland annat att den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet för in en invasiv främmande art till Sverige från ett annat EU-land kan dömas till böter eller fängelse i högst två år. Förslaget innebär också att den som för in invasiva främmande arter från ett annat EU-land ska vara skyldig att anmäla arten till Tullverket. Tullverket ska också få befogenheter att kontrollera införsel av främmande arter vid den inre landsgränsen och vid behov omhänderta sådana arter. Med invasiva främmande arter menas arter av djur, växter, svampar eller mikroorganismer som förs in och sprids i miljön och orsakar problem för exempelvis ursprungliga växter och djur, människors hälsa och samhället. Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2026. Riksdagen sa också nej till cirka 200 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025, framför allt med hänvisning till redan vidtagna åtgärder. Förslagen handlar bland annat om invasiva främmande arter, områdesskydd, artskydd, sanering och strandskydd.
- Insatser mot spridning av invasiva främmande arter Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Naturpolitiskt ramverk Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Restaurering, återskapande och skötsel av natur Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Nationalparker och naturreservat Avstod MPMiljöpartiet avstod
Skärpt kontroll över hundar som orsakar skador (MJU15)
Vad handlade det om?
Länsstyrelserna ska få fler verktyg för att utöva tillsyn över hundar för att förebygga och hindra att hundar orsakar skador. Som exempel kan nämnas att länsstyrelserna får tillträde till bostäder och andra utrymmen för tillsynen och att de i större utsträckning får besluta om omedelbara omhändertaganden. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som också innebär att Polismyndigheten, i vissa fall, kan besluta om avlivning av djur som omhändertagits enligt djurskyddslagen. De nya reglerna börjar gälla den 1 maj 2026.
- Finansiering Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Omplacering och avlivning av hundar Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Hundavel och hundsmuggling För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om sjöfartsfrågor (TU10)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 79 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2025 om sjöfartsfrågor. Förslagen handlar bland annat om svensk sjöfarts konkurrenskraft, isbrytning, miljö- och klimatfrågor samt fritidsbåtsfrågor. Riksdagen hänvisar bland annat till vidtagna åtgärder och att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.
- Svensk sjöfarts konkurrenskraft Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Farledsavgifter, hamnavgifter och lotsning Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Vissa frågor om hamnar För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Sjöfartens miljö- och klimatpåverkan Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Gotlandstrafiken Avstod MPMiljöpartiet avstod
Skrivelse om verksamheten i Internationella valutafonden 2025 och motioner om finansmarknaden har behandlats (FiU22)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om verksamheten i Internationella valutafonden (IMF) 2025. Skrivelsen behandlar bland annat institutionens arbete med övervakning, utlåning och kapacitetsutveckling för att främja ekonomisk utveckling och finansiell stabilitet. Av skrivelsen framgår även regeringens prioriteringar för IMF:s verksamhet. Liksom regeringen anser utskottet att IMF har en viktig roll i att stödja Ukraina. Riksdagen anser att skrivelsen om verksamheten i IMF ger en bra bild av verksamheten i institutionen under det senaste året. Liksom riksdagen tidigare framhållit är det värdefullt att regeringens prioriteringar i förhållande till IMF:s arbete tydligt redovisas i skrivelsen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades. Riksdagen sa också nej till cirka 120 förslag i motioner om finansmarknadsfrågor från allmänna motionstiden 2025. Motionerna handlar om makrotillsyn och bolånemarknaden, SBAB, statistik över hushållens tillgångar och skulder, struktur och konkurrens på bank- och finansmarknaden, samt tillgång till grundläggande banktjänster.
- Statistik över hushållens tillgångar och skulder För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Tillgång till grundläggande banktjänster Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Penningtvätt samt bank- och betalningsbedrägerier Avstod MPMiljöpartiet avstod
Skrivelse om generella statsbidrag och motioner om kommunala frågor har behandlats (FiU26)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 69 förslag om kommunala frågor. Alla utom ett förslag har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om det kommunalekonomiska utjämningssystemet, riktade statsbidrag, vinster inom välfärden och social dumpning. Riksdagen hänvisar till befintlig lagstiftning, pågående utredningar och arbete inom de områden som motionärerna lyfter. Riksdagen har också behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om generella statsbidrag. Riksrevisionen har granskat om regeringen utformade de tillfälligt höjda statsbidragen under covid-19-pandemin på ett effektivt sätt. Riksrevisionens övergripande slutsats är att konjunkturstöden kunde ha utformats mer effektivt som stabiliseringspolitiskt instrument. Regeringen instämmer till viss del i Riksrevisionens kritik, men framhåller att man alltid strävar efter att utforma ändamålsenliga åtgärder vid kriser. Riksdagen lade nyligen en skrivelse från regeringen om det finanspolitiska ramverket till handlingarna. I skrivelsen utvecklar regeringen principerna för finanspolitisk konjunkturstabilisering. Utifrån regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser så ser riksdagen i dagsläget inte behov några fler åtgärder. Riksdagen la skrivelsen till handlingarna och avslog motionen som väckts med anledning av skrivelsen, vilket betyder att ärendet avslutas.
- Det kommunalekonomiska utjämningssystemet För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Kommunsektorns långsiktiga finansiering Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Aktörer och vinster inom välfärdens verksamheter Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Nej till motioner om totalförsvaret (FöU10)
Vad handlade det om?
Riksdagen sade nej till 160 förslag om totalförsvaret. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om Försvarsmaktens operativa förmåga och krigsorganisation, övningsverksamheten och Sveriges stöd till Ukraina. Riksdagen hänvisar främst till att de överväganden som gjordes i beslutet om totalförsvaret för perioden 2025–2030 ligger fast och till det pågående arbetet inom många av de olika områdena som motionärerna lyft.
- Totalförsvaret Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Sveriges territorium och territoriell integritet För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Försörjningstrygghet och beredskapslager Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Försvarsindustri och regeringens försvarsindustristrategi Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Att ge och ta emot militärt stöd Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Vindkraft Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Direktinvesteringar För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Säkerhetsförvaring införs som ny påföljd vid allvarliga brott (JuU27)
Vad handlade det om?
Personer som har begått allvarliga brott mot andra personer och som även har en hög återfallsrisk ska kunna dömas till säkerhetsförvaring på obestämd tid. Riksdagen röstade ja till regeringens förslag. Säkerhetsförvaring innebär att domstolen först bestämmer en minimitid som ska avtjänas i fängelse och som motsvarar det fängelsestraff som annars skulle ha dömts ut. Förutom detta ska en ramtid bestämmas på ytterligare fyra till sex år. Ramtiden får förlängas med högst tre år åt gången om det är absolut nödvändigt för att avhålla den dömde från att återfalla i allvarlig brottslighet. Vid minimitidens utgång kan domstolen besluta om så kallad villkorad utslussning. Det innebär att Kriminalvården får besluta att den dömde ska avtjäna påföljden utanför anstalten med särskilt stöd och under kontroll. Om personen missköter sig eller begår nya brott kan utslussningen avbrytas. Syftet med regeringens förslag är att stärka samhällets skydd mot personer som har begått allvarliga brott mot andra personer och som även har en hög risk för återfall i sådan brottslighet, men som inte är aktuella för rättspsykiatrisk vård eller livstids fängelse. De nya reglerna börjar gälla den 15 april 2026.
- Regeringens lagförslag Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Vissa frågor om lagstiftningens framtida utformning Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Nej till motioner om cirkulär och giftfri ekonomi (MJU12)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 230 förslag i motioner om cirkulär och giftfri ekonomi. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om återanvändning och återvinning, avfallsfrågor, plast och kemikaliepolitik. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete pågår i flera frågor som förslagen rör.
- Övergripande åtgärder för att öka den cirkulära materialanvändningen Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Cirkulär hantering av textilier Avstod MPMiljöpartiet avstod
- PFAS Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Nej till motioner om näringspolitik (NU14)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 138 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2025 om näringspolitik. Förslagen handlar bland annat om företagsfrämjande, åtgärder mot oseriösa företag, konkurrensfrågor, insatser för ett jämställt näringsliv samt vissa näringsgrenar och branscher. Riksdagen hänvisar bland annat till den förda politiken, tidigare ställningstagande och att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.
- Allmänt om företagsfrämjande Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Åtgärder mot oseriösa företag För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Företagens kapitalförsörjning Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Vissa övriga näringsgrenar och branscher Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Nej till motioner om mineralpolitiska frågor (NU16)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 45 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om allmänna frågor om gruv- och mineralnäring, kritiska metaller och mineral, tillståndsprocesser samt utvinning av uran. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående och utförda insatser samt till regeringens arbete med att ta fram en mineralstrategi.
- Kritiska metaller och mineral Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Ersättning, avgifter och återföring Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Kommunalt veto mot uranbrytning Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Alunskiffer Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Nya regler för arbetskraftsinvandring (SfU12)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag där villkoren för arbetskraftsinvandring skärps, samtidigt som invandring av högkvalificerad arbetskraft främjas. Bland annat införs det ett krav på heltäckande sjukförsäkring och ett lönekrav som villkor för arbetskraftsinvandring. Vissa yrkesgrupper ska kunna undantas från lönekravet medan andra yrkesgrupper ska kunna uteslutas från möjligheten att beviljas arbetstillstånd. Arbetstillstånd ska få vägras om arbetsgivaren har dömts eller är misstänkt för vissa brott eller har blivit påförd vissa sanktioner. Lagändringarna innebär även att två nya brott, exploatering av utländsk arbetskraft och handel med arbetstillstånd, införs. Samtidigt höjs den särskilda avgiften för den som har en utlänning anställd som inte har rätt att vistas eller arbeta i Sverige. Vidare förlängs tillståndstiden för så kallade EU-blåkort och för säsongsarbete. Dessutom utökas möjligheterna för vissa högkvalificerade utlänningar att ansöka om uppehållstillstånd inifrån Sverige. Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2026 med vissa övergångsbestämmelser.
- Ett nytt lönekrav för arbetstillstånd Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Arbetsmarknadsprövning För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Utformningen av lönekravet och undantagen från kravet Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Regleringen av arbetskraftsinvandringen Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Nej till motioner om FN i svensk utrikespolitik (UU16)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till arton förslag i motioner om FN i svensk utrikespolitik. Sjutton förslag har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och ett förslag har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar bland annat om svenska initiativ i FN inom områdena FN i svensk utrikespolitik samt kvinnor, fred och säkerhet. Riksdagen anser att Sverige redan arbetar aktivt med de frågor som tas upp av motionärerna.
- FN i svensk utrikespolitik Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Kvinnor, fred och säkerhet Avstod MPMiljöpartiet avstod
Riksrevisionens rapport om systemet för lärarlegitimation har behandlats (UbU16)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av systemet för lärarlegitimation och hur det är utformat, styrt och hur det har följts upp. Riksrevisionens övergripande slutsats är att legitimationssystemet inte fungerar effektivt, och att en viktig anledning till detta är den omfattande bristen på lärare. Regeringen uppmanas därför att vidta ytterligare åtgärder för att förhindra att olämpliga lärare arbetar i skolan och bidra till en trygg skolmiljö. Riksrevisionen lämnar även rekommendationer om bland annat hur styrning och uppföljning av systemet kan förbättras. I sin skrivelse instämmer regeringen i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser och betonar att frågor om trygghet i skolan samt lärares arbetsmiljö och förutsättningar är högt prioriterade. Regeringen redogör också för pågående arbete och planerade insatser som syftar till att stärka läraryrkets villkor och utveckla systemet för lärarlegitimation. Riksdagen anser att Riksrevisionens iakttagelser utgör ett värdefullt underlag i det fortsatta arbetet med att förbättra tryggheten i skolan och stärka förutsättningarna för lärare och förskollärare. Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Undantag från krav på legitimation Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Anmälningskrav och registerkontroller Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Disciplinpåföljder Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Insatser för fler behöriga lärare Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Nej till motioner om lärare och elever (UbU9)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 125 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 som handlar om lärare och elever. Förslagen handlar bland annat om skolans personal, elevers hälsa samt elever med olika förutsättningar och behov. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser, vidtagna åtgärder och pågående arbete.
- Behörighet m.m. För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Kompetens inom vissa områden För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Elevhälsan Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Elever med olika förutsättningar För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om hyresrätt och andra boendeformer (CU14)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till samtliga motioner om hyresrätt, bostadsrätt och andra upplåtelseformer i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om hyresrättens reglering, ändringar i bostadsrättslagen, kooperativ hyresrätt samt modeller som hyrköp. Riksdagen hänvisar främst till gällande regelverk, tidigare ställningstaganden och pågående arbete inom de områden som förslagen tar upp.
- Hyressättning av bostadslägenheter Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Förbättrings- och ändringsarbeten Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Hyresvärdars krav på blivande hyresgäster Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Nej till motioner om associationsrätt (CU16)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 22 förslag om associationsrätt. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och rör bland annat bokföringslagen, stiftelselagen, krav på aktiekapital, näringsförbud och företags rapportering om hållbarhet och mångfald. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i frågor som förslagen berör.
- Stiftelselagen För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Krav på aktiekapital För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Näringsförbud För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Företags rapportering om hållbarhet och mångfald Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Skrivelse om förskolan har behandlats (UbU6)
Vad handlade det om?
Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med anledning av Riksrevisionens rapport Likvärdighet i förskolan – statens stöd, uppföljning och tillsyn. I rapporten har Riksrevisionen granskat statens arbete för att främja en likvärdig förskola. Riksrevisionen bedömer att arbetet inte är tillräckligt effektivt och rekommenderar regeringen att se till att det finns förutsättningar för en rättssäker och enhetlig tillståndsprövning och tillsyn av alla förskolor. Regeringen håller delvis med om Riksrevisionens iakttagelser, men menar att flera initiativ har vidtagits för att öka likvärdigheten i förskolan sedan granskningen inleddes, bland annat har en utredning om en likvärdig förskola av god kvalitet tillsatts. Regeringen utesluter inte att det framöver kan behövas ytterligare åtgärder, men anser att man bör avvakta det pågående arbetet. Riksdagen ser positivt på att regeringen vidtagit åtgärder för att öka kvaliteten och likvärdigheten i förskolan. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till cirka 40 förslag som rör förskolan i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om barngruppernas storlek och personaltäthet i förskolan.
- Barngruppernas storlek och personaltäthet i förskolan Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Skyddad yrkestitel för barnskötare Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Kompetensutveckling för personal i förskolan För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Bouppteckningar ska gå att lämna in i elektronisk form (CU21)
Vad handlade det om?
Det ska bli möjligt att lämna in bouppteckningar och dödsboanmälningar till Skatteverket i elektronisk form. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. När någon dör ska som huvudregel en bouppteckning, det vill säga en förteckning över den avlidnes tillgångar och skulder, upprättas och registreras hos Skatteverket. Dessa ska vara möjliga att lämna in i elektronisk form. Möjligheten att lämna in handlingarna i pappersform kommer att finnas kvar för den som inte vill eller kan använda sig av den digitala tjänsten. Även kravet på att lämna in bestyrkta kopior av bouppteckningen ska tas bort. Dessutom ska de gode män som förrättar bouppteckningen i stället benämnas förrättningspersoner. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.
- Riksdagens tillkännagivande om digital bekräftelse av föräldraskap För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Riksrevisionens rapport om statens arbete med Agenda 2030 har behandlats (FiU19)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om statens arbete med Agenda 2030. Riksrevisionen har granskat om statens arbete med Agenda 2030 har varit effektivt. Myndigheten har fokuserat på regeringens och de centrala myndigheternas genomförande mellan 2015–2025. Den övergripande slutsatsen i rapporten är att statens arbete med agendan inte har varit effektivt. Riksrevisionen påpekar att Sverige placerade sig mycket högt i rankningen i världen av måluppfyllelsen av Agenda 2030 när arbetet påbörjades 2016, men att Sveriges måluppfyllelse inte har ökat nämnvärt sedan dess. Riksrevisionen bedömer bland annat att uppföljningen av måluppfyllelsen i Sverige är ofullständig, vilket gör det svårt att avgöra vilka områden som skulle behöva prioriteras. Riksrevisionen bedömer också att regeringen inte har skapat förutsättningar för en mer samstämmig politik för hållbar utveckling. I sin skrivelse välkomnar regeringen Riksrevisionens granskning och framhåller att Agenda 2030 genomförs utifrån nationella förutsättningar. Med anledning av Riksrevisionens iakttagelse om otydlig ansvarsfördelning av samstämmighetspolitiken avser regeringen tydliggöra ansvarsfördelningen inom Regeringskansliet. Riksdagen delar regeringens bedömning att flera samhällsproblem har vuxit eller inte förbättrats, vilket försvårar genomförandet nationellt och internationellt. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.
- Förutsättningar för att genomföra Agenda 2030 Avstod MPMiljöpartiet avstod
Nej till motioner om samhällets krisberedskap (FöU9)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 73 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om krisberedskap, räddningstjänsten, vattenförsörjning, klimatanpassning samt informations- och cybersäkerhet. Riksdagen hänvisar bland annat till redan vidtagna åtgärder och pågående arbete.
- Explosiva varor För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Fyrverkerier Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Räddningstjänstens uppgifter och förmåga Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Stöd till personer med funktionsnedsättning Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Klimatförändringar och klimatanpassning för krisberedskapen Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Naturolyckor och stigande hav Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Skrivelse om myndigheternas användning av hemliga tvångsmedel under 2024 har behandlats (JuU25)
Vad handlade det om?
Varje år redovisar regeringen i en skrivelse till riksdagen hur de brottsbekämpande myndigheterna använder hemlig avlyssning och andra hemliga tvångsmedel. Riksdagen har behandlat skrivelsen om användningen under 2024. Den handlar om hur Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Tullverket och Säkerhetspolisen har använt sig av hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig övervakning av elektronisk kommunikation, hemlig kameraövervakning, hemlig rumsavlyssning och hemlig dataavläsning. Riksdagen anser i likhet med regeringen att de hemliga tvångsmedlen fyller en viktig funktion för att utreda brott och att redovisningen visar att de hemliga tvångsmedlen har varit till reell nytta. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till förslag i motioner vad gäller utformningen av den årliga redovisningen och om en förstärkning av Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden.
- Förstärkning av Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Nej till motioner om offentlighet, sekretess och integritet (KU26)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 15 förslag om offentlighet, sekretess och integritet. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om informationsutbyte mellan myndigheter och kommuner, skydd av känsliga personuppgifter och handlingsoffentlighet i verksamheter som finansieras med skattemedel. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete pågår inom de områden som motionärerna lyfter.
- Informationsutbyte mellan myndigheter och kommuner För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Utredning om ökad kontroll över hur det offentliga använder personliga data För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Personlig integritet och digital marknadsföring För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om valfrågor (KU27)
Vad handlade det om?
Riksdagen föreslår att riksdagen säger nej till 42 förslag i motioner om valfrågor. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om valsystemet, ökat valdeltagande, rösträttsåldern, namn på valkretsar, skilda valdagar samt väljare med synnedsättning eller annan funktionsnedsättning. Riksdagen hänvisar bland annat till tidigare ställningstagande och att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.
- Ökat valdeltagande För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Rösträttsåldern Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Väljare med synnedsättning eller annan funktionsnedsättning För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om fri- och rättigheter (KU28)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till ett 60-tal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 som rör fri- och rättigheter. Förslagen handlar bland annat om hot på grund av trosuppfattning och mot förtroendevalda, trossamfunds trygghets och säkerhetsarbete, skyddet av äganderätten, förbud mot rasistiska organisationer och skyddet av den akademiska friheten., Riksdagen hänvisar bland annat till tidigare ställningstaganden och pågående arbeten.
- Trossamfunds trygghets- och säkerhetsarbete Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Skyddet för den akademiska friheten Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Utländsk finansiering av religiös verksamhet För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Naturens rättigheter Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Nej till motioner om jakt och viltvård (MJU10)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag om jakt och viltvård. Förslagen har lämnats in i motioner under den allmänna motionstiden 2025 och handlar exempelvis om översyn av jaktlagstiftningen och viltförvaltningen, älgförvaltningen och rovdjursförvaltningen. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete pågår i frågor som förslagen tar upp.
- Översyn av jaktlagstiftningen och viltförvaltningen För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Älgförvaltningen Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Rovdjursförvaltningen Avstod MPMiljöpartiet avstod
Nej till motioner om klimatpolitik (MJU16)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 162 förslag i motioner om klimatpolitik. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2025. Bland annat handlar förslagen om det internationella klimatarbetet, klimatarbetet inom EU, svensk klimatpolitik, negativa utsläpp, transportsektorns klimatomställning och klimatanpassning. Riksdagen hänvisar främst till att arbete pågår i flera frågor som förslagen rör.
- Klimatarbetet inom EU För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- En utsläppsbudget Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Nettoupptag av växthusgaser Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Minskade utsläpp i transportsektorn Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Tillgång till biodrivmedel Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Nej till motioner om beskattning av företag, kapital och fastighet (SkU15)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 75 förslag om beskattning av företag, kapital och fastighet i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar om frågor om företags-, kapital- och fastighetsbeskattning. Riksdagen hänvisar bland annat till att riksdagen redan har tagit ställning i dessa frågor samt att utredningar och beredningar pågår.
- Företagande och investeringar; allmänna skattefrågor Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Utdelning och kapitalvinster till delägare i fåmansföretag Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Övriga kapitalbeskattningsfrågor Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Skogskonto m.m. Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Fastighetsskatt och fastighetsavgift m.m. Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Nej till motioner om stöd till personer med funktionsnedsättning (SoU15)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2025 som rör stöd till personer med funktionsnedsättning. Förslagen handlar bland annat om FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, insatsen ledsagning för personer med synnedsättning samt välfärdsbrott och fusk inom personlig assistans. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom området.
- FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Utredning om grundläggande behov och genomförande av Huvudmannaskapsutredningens förslag Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Uppräkning av assistansersättningen Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Insatsen ledsagning för personer med synnedsättning Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Nej till motioner om äldreomsorg (SoU21)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 97 förslag om äldreomsorg från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om äldreomsorgens organisation och funktion, bemanning och kompetens samt rättigheter och trygghet för äldre. Riksdagen hänvisar främst till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.
- Äldreomsorgens organisation och funktion Avstod MPMiljöpartiet avstod
- En konvention om äldre människors mänskliga rättigheter Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Övriga frågor om rättigheter och trygghet för äldre Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Nej till motioner om situationen i Israel och Palestina (UU15)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 191 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2025 om Mellanöstern och Nordafrika med fokus på situationen i Israel och Palestina. Förslagen handlar bland annat om EU:s associeringsavtal med Israel, den israelisk-palestinska konflikten, åtgärder mot bosättare på Västbanken samt bistånd till Palestina och UNRWA.
- Den israelisk-palestinska konflikten Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- EU:s associeringsavtal med Israel Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Åtgärder mot bosättare på Västbanken Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Bistånd till Palestina och UNRWA Avstod MPMiljöpartiet avstod
Nej till motioner om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i det internationella biståndet (UU8)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 9 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024 och 169 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i det internationella biståndet. Riksdagen hänvisar bland annat till redan fattade beslut och pågående arbete.
- Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i det internationella biståndet Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Kvinnlig könsstympning Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Stöd till global hälsosäkerhet Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Nej till motioner om övergripande skolfrågor (UbU7)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 150 förslag i motioner om övergripande skolfrågor. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2025. Bland annat handlar förslagen om åtgärder för att höja kunskapsresultaten, ansvars- och resursfördelningen inom skolväsendet, skolval, fristående skolor, tillsyn, skolans digitalisering och särskilda undervisningsformer. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående arbete.
- Skolplikt För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Resurser och resursfördelning För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Villkor för fristående skolor Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Skolor med konfessionell inriktning För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Skolans digitalisering Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Nej till motioner om grundläggande utbildningsfrågor (UbU8)
Vad handlade det om?
Riksdagen sade nej till 146 förslag om grundläggande frågor om utbildning i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Motionerna handlar bland annat om skolans värdegrund, trygghet och studiero, ämnen och kunskapsområden, betyg och bedömning, läromedel och undervisningsmetoder, undervisning i modersmål i skolan samt fritidshem. Riksdagen hänvisar främst till gällande bestämmelser och pågående arbete inom de områden som förslagen tar upp.
- Värna elevinflytandet Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Ämnen och kunskapsområden Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Betyg och bedömning Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Fritidshem För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om arbetsrätt och arbetstid (AU10)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2025 som rör arbetsrätt och arbetstid. Riksdagen hänvisar bland annat till att gällande bestämmelser inte är i behov av de ändringar som föreslås och till parternas ansvar för reglering av villkor på arbetsmarknaden. Förslagen handlar bland annat om anställningsskydd, utstationering av arbetstagare samt arbete via digitala plattformar.
- Turordningsreglerna Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Arbete via digitala plattformar För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Övervakning och kontroll i arbetslivet Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Förkortad arbetstid Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Nej till motioner om hushållningen med mark- och vattenområden (CU20)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 115 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om riksintressen (områden som har pekats ut för att de innehåller nationellt eller regionalt viktiga värden och kvaliteter), skyddet av jordbruksmark och vattenområden, tillstånd till vattenverksamhet samt myndighetssamarbete och nationell vattensamordning. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.
- Skyddet av jordbruksmark För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Vattenkraft Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Va-infrastruktur och dess finansiering Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Anslutning till kommunalt vatten och avlopp Avstod MPMiljöpartiet avstod
Nya bolåneregler ska minska trösklarna på bostadsmarknaden (FiU36)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som handlar om förändrade amorteringskrav och bolånetak. Förslagen innebär bland annat att bolånetaket höjs från 85 till 90 procent av bostadens marknadsvärde vid köp av en ny bostad, medan möjligheten att utöka sitt bolån med ett så kallat tilläggslån begränsas till 80 procent av bostadens marknadsvärde. Tilläggslån kan exempelvis användas för att renovera bostaden. Enligt förslagen ska även det så kallade skärpta amorteringskravet tas bort, det vill säga kravet på ytterligare amortering med minst 1 procent om låntagarens samlade bostadslån överstiger 4,5 gånger bruttoårsinkomsten. Det ursprungliga amorteringskravet som styrs av belåningsgraden blir kvar. Förslagen innebär också att en ny lag om begränsning av bostadskrediter ersätter Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om amorteringskrav och bolånetak. Syftet med förslagen är bland annat att minska trösklarna på bostadsmarknaden och att fler ska kunna äga sin bostad. Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 april 2026.
- Utvärdering av åtgärderna Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Skrivelse om den statliga styrningen av det civila försvarets uppbyggnad har behandlats (FöU7)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens rapport om den statliga styrningen av det civila försvarets uppbyggnad. Riksrevisionens övergripande bedömning är att regeringens styrning av det civila försvarets uppbyggnad inte har varit tillräckligt effektiv under perioden som har granskats, åren 2015–2024. Riksdagen har under de senaste två åren fördjupat sig specifikt inom området civilt försvar när det gäller resultatuppföljning. De iakttagelser som riksdagen har gjort under den här tiden överensstämmer med Riksrevisionens bedömning. Riksdagen håller dock med om att styrningen och uppföljningen påtagligt har förbättrats och välkomnar regeringens intention att fortsätta verka för att stärka såväl styrning som uppföljning inom området. Riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, vilket betyder att ärendet avslutas. Riksdagen sa också nej till 14 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om civilt försvar, vilka uppgifter som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (numera Myndigheten för civilt försvar) bör ha samt statligt ansvar för räddningstjänsten.
- Ledning vid höjd beredskap För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Kommunalt och regionalt arbete För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Myndigheten för civilt försvar och dess roll Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Statligt ansvar för räddningstjänst För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om tillgång till kultur (KrU5)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 84 förslag i motioner om tillgång till kultur från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om kultur i hela landet, breddad finansiering av kulturområdet, public service och barns rätt till kultur. Riksdagen hänvisar främst till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.
- Kulturens roll och oberoende Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Kultur i hela landet Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Barns rätt till kultur För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Verksamhetsramar för public service-företagen Avstod MPMiljöpartiet avstod
Nej till motioner om fiskeripolitik (MJU11)
Vad handlade det om?
Riksdagen sade nej till 92 förslag om fiskeripolitik. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om förvaltningen av fiskeresursen, begränsning av storskaligt fiske, fiskeri- och vattenbruksnäringens roll för livsmedelsförsörjningen och ålfiske. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.
- Återhämtningsplan för fiskbestånden i EU:s hav Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Utflyttning av trålgränsen och begränsning av storskaligt fiske Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Fiskeri- och vattenbruksnäringens roll för livsmedelsförsörjningen och livsmedelsberedskapen För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om djurskydd (MJU9)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till ett 80-tal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 om djurskydd. Riksdagen hänvisar framförallt till redan vidtagna åtgärder och pågående arbete. Förslagen handlar bland annat om djursjukvård, afrikansk svinpest, illegal handel med djur och delfinarier.
- Djurvälfärd och utevistelse Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Veterinärer och säkrare djursjukvård För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- EU:s djurskyddslagstiftning Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Smärtfria metoder för bedövning vid slakt Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Nej till motioner om handelspolitik (NU11)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 79 förslag om handelspolitik. Förslagen har lämnats in i motioner under den allmänna motionstiden 2025 och rör bland annat inriktningen för EU:s och Sveriges handelspolitik, handel på EU:s inre marknad och företags ansvar för klimat, miljö och mänskliga rättigheter. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i de frågor som förslagen handlar om.
- Inriktningen för EU:s och Sveriges handelspolitik Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Granskning av direktinvesteringar För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Hållbart företagande Avstod MPMiljöpartiet avstod
Nej till motioner om regional utvecklingspolitik (NU12)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 70 förslag om regional utvecklingspolitik i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar om insatser för regional utveckling och tillväxt, kommersiell och offentlig service, återföring av medel från produktionsvärden, naturresurser och fastigheter, lokalisering av statliga myndigheter samt insatser för vissa regioner. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående insatser och utredning.
- Kommersiell och offentlig service Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Återföring av medel från produktionsvärden, naturresurser och fastigheter Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Lokalisering av statliga myndigheter För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om energipolitik (NU13)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 197 förslag i motioner om energipolitik. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2025. Bland annat handlar förslagen om energipolitikens inriktning, kärnkraft, vindkraft, biobränslen och biodrivmedel, energieffektivisering, energigaser samt värme och kraftvärme. Riksdagen hänvisar bland annat till den förda politiken och pågående arbete.
- Energipolitikens inriktning Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Fusionskraft Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Vattenkraft Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Energieffektivisering Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Nej till motioner om arbetskraftsinvandring (SfU15)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 40 förslag i motioner om arbetskraftsinvandring, som lämnats in under den allmänna motionstiden 2025. Bland annat handlar förslagen om försörjnings- och lönekrav, åtgärder för att förhindra utnyttjande och missbruk och skärpta sanktioner mot arbetsgivare. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete pågår i flera frågor.
- Försörjnings- och lönekrav Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Skadestånd till arbetskraftsinvandrare Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Återinförande av möjligheten till spårbyte Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Nej till motioner om skatteförfarande, folkbokföring och tull (SkU14)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 120 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om att synliggöra skatter och avgifter, F-skatt, skatteflykt, folkbokföring, skyddade personuppgifter samt Tullverkets befogenheter och verksamhet. Riksdagen hänvisar bland annat till redan tagna initiativ och pågående arbete.
- F-skatt Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Deklaration m.m. Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Skatteavtal, skatteflykt och skatterapportering Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Skyddade personuppgifter Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Tullverkets verksamhet För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om mervärdesskatt (SkU17)
Vad handlade det om?
Riksdagen sade nej till 49 förslag i motioner om mervärdesskatt. Motionerna handlar bland annat om förändringar av mervärdesskattesatser och undantag från mervärdesskatt. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och till att riksdagen redan tidigare tagit ställning i dessa frågor.
- Skattesatser Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Undantagen för tjänster inom fristående grupper och uthyrning av fastigheter Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Övriga mervärdesskattefrågor Avstod MPMiljöpartiet avstod
Nej till motioner om arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen (AU9)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag om arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om kompetensförsörjning och geografisk rörlighet, arbetsmarknadspolitiska program och insatser, Arbetsförmedlingens uppdrag och roll samt utformningen av arbetslöshetsförsäkringen. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete.
- Kompetensförsörjning och geografisk rörlighet Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Arbetsmarknadspolitiska program och insatser För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Arbetslöshetsförsäkringen Avstod MPMiljöpartiet avstod
Stärkt skydd för resenärer med en förbättrad resegaranti (CU10)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett förbättrat resegarantisystem. Syftet med förslaget är att resenärerna ska få ett starkare ekonomiskt skydd samtidigt som kostnader och administration minskas för resebolagen. Resegarantisystemet ändras genom att en kollektiv fond inrättas i vilken researrangörer betalar in en avgift till. I takt med att fonden växer ska de individuella garantierna som resebolagen har gentemot resenärerna minskas i storlek. En annan lagändring innebär att fler återbetalningskrav ska omfattas av resegarantisystemet. Exempelvis ska resenärer i vissa fall kunna få ersättning även om de har kompenserats i form av ett värdebevis, som tidigare blivit utan värde om en researrangör har gått i konkurs eller inte kan betala sina skulder. Regeringen föreslår också att det ska bli möjligt för juridiska personer, som exempelvis kortföretag, att ansöka om ersättning från resegarantin. Kortföretag kan enligt konsumentkreditlagen eller avtal vara skyldiga att betala ut ersättning till resenärer. Dessa företag ska alltså i sin tur få rätt att ansöka om ersättning från resegarantin (så kallad regressrätt). Lagändringarna som innebär att en kollektiv fond inrättas börjar gälla den 1 april 2026. Övriga ändringar ska börja gälla den dag som regeringen bestämmer.
- Resegarantifondens konstruktion För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om ersättningsrätt samt insolvens- och utsökningsrätt (CU15)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 36 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om ersättningsrättsliga frågor, som till exempel frågor om försäkringar och skadestånd. Andra handlar om insolvens- och utsökningsrättsliga frågor, till exempel vad som ska gälla för personer som inte kan betala sina skulder. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande regler och att arbete redan pågår i många av de frågor som förslagen handlar om.
- Avräkningsordningen För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om planering och byggande (CU19)
Vad handlade det om?
Riksdagen sade nej till 153 förslag om planering och byggande. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om plansystemet, hållbarhets- och klimatanpassningsåtgärder samt reglerna om bygglov och överklaganden. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp och till tidigare riksdagsbeslut.
- Översyn av plan- och bygglagen För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Plansystemet i allmänhet För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Klimat- och energideklarationer m.m. Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Byggande i strandnära lägen För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nya regler för att underlätta noteringar av värdepapper (FiU29)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som ska underlätta för företag att notera sina värdepapper. För att göra kapitalmarknaderna i EU till ett mer konkurrenskraftigt alternativ vid företagens val av handelsplats för notering av värdepapper har det skett ändringar i EU:s direktiv om marknader för finansiella instrument, EU:s marknadsmissbruksförordning och EU:s prospektförordning. Regeringens föreslag är nödvändiga på grund av dessa ändringar. Lagändringarna börjar gälla den 5 respektive 6 juni 2026. En av lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.
- En utvärdering av konsekvenserna av det nya tröskelvärdet för prospektskyldighet Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Nej till motioner om kommunala och regionala frågor (KU24)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 29 förslag i motioner om kommunala och regionala frågor, som lämnats in under den allmänna motionstiden 2025. Bland annat handlar förslagen om frågor om kommunal samverkan, ett nytt frikommunförsök, kommunal kompetens, kommunalt partistöd, villkoren för förtroendevalda, representation och minoritetsskydd, revision och ansvarsprövning samt kommunala folkomröstningar. Riksdagen hänvisar bland annat till tidigare ställningstaganden och pågående arbete.
- Kommunal samverkan m.m. För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Kommunal kompetens För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Pensionärsråd För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om allmänna helgdagar (KU25)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 11 förslag i motioner om allmänna helgdagar. Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om minnesdagar, bevarandet av minnet av Raoul Wallenberg, allmänna flaggdagar, Sveriges nationalsång och en utmärkelse för utlandssvenskar.
- Allmänna flaggdagar För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om kulturarv och kulturmiljö (KrU4)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 103 förslag om kulturarv och kulturmiljö. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om museifrågor, kulturmiljövård, beredskapen inom kulturarvssektorn och nationella minoriteter. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.
- Museernas villkor Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Unescos världsarv För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Repatriering Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Svensk lag anpassas till EU:s regler om skyddade namn på jordbruksprodukter och livsmedel (MjU17)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja regeringens förslag om att anpassa två lagar till EU-rätten. Det är lagen och kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel, samt lagen om sanktioner vid intrång till vissa skyddade beteckningar. Lagändringarna innebär bland annat att regeringen, eller en utsedd myndighet, ska kunna besluta om hur invändningar mot en ansökan om skyddad beteckning ska gå till i Sverige. Föreskrifter ska även kunna meddelas om hur producentgrupper ska sättas samman. Producentgrupper kan vara lokala livsmedelsproducenter som ansöker om att en produkt ska få en skyddad beteckning. Lagändringarna ska börja gälla den 1 april 2026.
- Offentlig konsumtion Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Inrättande av beredskapslager För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Konkurrens och handelsmetoder inom jordbruks- och livsmedelskedjan För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Livsmedelsproduktionens förhållande till miljö- och klimatmål För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter för unga (SfU11)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som vid årets ingång fyllt 18 men inte 23 år. Regeringens förslag innebär att endast ålderspensionsavgiften och hälften av de övriga avgifterna och den allmänna löneavgiften ska betalas på ersättning upp till 25 000 kronor per kalendermånad. Syftet med förslaget är att underlätta för unga att komma in på arbetsmarknaden och samtidigt skapa bättre förutsättningar för företag att behålla och anställa unga. Den nya lagen ska börja gälla den 1 april 2026 och tillämpas på ersättning som betalas ut under perioden den 1 april 2026–30 september 2027.
- Regeringens lagförslag Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Nivån på arbetsgivaravgifterna och ungas etablering på arbetsmarknaden Avstod MPMiljöpartiet avstod
Förbättrat regelverk om beskattning av skog (SkU18)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag på ett förbättrat regelverk om beskattning av skog. Förslagen syftar till att förenkla och förbättra skattereglerna som rör skog, öka incitamenten till formell naturvårdsavsättning (där markägaren får ersättning för att inte bruka skogen på ett visst sätt) och att anpassa skattereglerna till EU-rätten. De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2026.
- Ändrad utformning av reglerna om beskattning av skog Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Tydligare krav på primärvården (SoU23)
Vad handlade det om?
Regeringen föreslår att primärvårdens uppdrag och ansvar ska bli tydligare och att det förtydligas att en medicinsk bedömning av läkare och sjuksköterska vid behov ska gå att få när som helst på dygnet i den kommunala hälso- och sjukvården. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Med primärvård menas till exempel vårdcentraler och andra hälso- och sjukvårdsverksamheter som tar hand om vanligt förekommande vårdbehov som inte kräver särskilda medicinska eller tekniska resurser eller någon annan särskild kompetens. Lagändringarna omfattar bland annat följande: Det blir tydligare att regioner och kommuner ska samverka i planeringen och utvecklingen av hälso- och sjukvården. Det blir också tydligare att primärvården ska tillgodose både fysiska och psykiska vårdbehov. Det införs ett krav på att det ska finnas en medicinskt ansvarig för rehabilitering i kommunen. Termen hemsjukvård byts ut mot hälso- och sjukvård i hemmet. Kravet på information till patienter stärks. En patient ska få information om vem som är den fasta vårdkontakten och den fasta läkarkontakten. Det ska också framgå hur patienten kommer i kontakt med dem, samt med sina vårdenheter. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.
- Psykiska vårdbehov Avstod MPMiljöpartiet avstod
Nej till motioner om digitaliserings- och postfrågor (TU8)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 110 förslag i motioner om digitaliserings- och postfrågor. Riksdagen la också regeringens skrivelse som handlar om Riksrevisionens granskningsrapport om statliga strategiska digitaliseringsprojekt till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och en av dem från 2024. Förslagen handlar främst om digital delaktighet, digitalisering i offentlig verksamhet, tillgång till elektronisk kommunikation, artificiell intelligens och postfrågor. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och vidtagna åtgärder. I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer i granskningsrapporten Statliga strategiska digitaliseringsprojekt – stora gemensamma utmaningar.
- Utgångspunkter för digitaliseringspolitiken För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Tillgång till elektronisk kommunikation Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Säker och tillförlitlig AI Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Främjande av AI-användning Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Postservice i hela landet För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om vägtrafik- och fordonsfrågor (TU9)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag om vägtrafik- och fordonsfrågor från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om arbetet för en fossilfri fordonsflotta, tillgång till fossilfri tankning, laddinfrastruktur för elfordon samt organisering av vägunderhåll och vinterväghållning. Riksdagen hänvisar bland annat till planerade eller redan vidtagna åtgärder och pågående arbete.
- En fossilfri fordonsflotta Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Tillgång till fossilfri tankning Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Vissa fordonsbesiktningsfrågor Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Främjande av bilpooler Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Parkeringsfrågor Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Nej till motioner om processrättsliga frågor (JuU17)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 51 förslag om processrättsliga frågor. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om hemliga tvångsmedel, delgivning och kartläggning av säkerhetsrisker kopplade till rättsväsendets lokalförsörjning. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp och till tidigare riksdagsbeslut.
- Vissa frågor om hemliga tvångsmedel m.m. Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Delgivning För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Kartläggning av säkerhetsrisker kopplade till rättsväsendets lokalförsörjning För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om minoritetsfrågor (KU22)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 63 förslag i motioner om minoritetsfrågor från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om urfolksstatus för tornedalingar, kväner och lantalaiset, samisk rätt till mark och vatten, judiskt liv i Sverige, romsk inkludering, sanningskommission för sverigefinnar, olika insatser för att stärka och synliggöra de nationella minoriteterna, tillsyn och uppföljning av minoritetspolitiken samt älvdalskans ställning. Riksdagen hänvisar bland annat till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.
- Samisk rätt till mark och vatten Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Informationscentrum om nationella minoriteter Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Älvdalskans ställning Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Teckenspråk som minoritetsspråk För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Utökat förbud mot spel på kredit (KrU3)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett utökat förbud mot spel på kredit. Syftet med förslaget är att motverka skuldsättning hos den som spelar om pengar. Förbudet innebär att spelombud och de som har licens att tillhandahålla spel online (licenshavare) varken får tillåta eller medverka till att spel om pengar finansieras med krediter. Licenshavare och spelombud ska också vidta lämpliga åtgärder för att motverka att spel finansieras med krediter. Lagen börjar gälla den 1 maj 2026.
- Spel för allmännyttiga ändamål Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Nej till motioner om alkohol, dopning, tobak och spel (SoU13)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 120 förslag om alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar om ANDTS-politiken, som bland annat innehåller alkoholfrågor, narkotikafrågor samt tobaks- och nikotinfrågor. Riksdagen hänvisar i huvudsak till pågående arbete.
- Mål för ANDTS-politiken Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Narkotikautredningen Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Narkotikalagstiftningens effekter på antalet missbrukare m.m. Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Nej till motioner om läkemedel och tandvård (SoU14)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 93 förslag i motioner om läkemedel och tandvård. Förslagen har lämnats under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om förskrivning, översyn av apoteksmarknaden och tandvård. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete pågår i de frågor som förslagen gäller.
- Tillgänglighet till läkemedel Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Frågor om statligt ansvar för läkemedel För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Säker läkemedelsanvändning och uppföljning För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Högkostnadsskydd i tandvården För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om studiestöd (UbU14)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag om studiestöd i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om villkor för studiestöd och studiestöd för personer med kort utbildningsbakgrund. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.
- Förändrade villkor för studiestöd Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Fribeloppet Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Studiestöd för personer med kort utbildning För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om integration (AU8)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 49 förslag om integration i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om nyanländas bosättning, etableringsinsatserna och parallella samhällsstrukturer. Riksdagen hänvisar främst till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.
- Nyanländas bosättning För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Etableringsinsatserna Avstod Emot partiet MPMiljöpartiet röstade för
- Nyanlända kvinnors etablering Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Nej till motioner om riksdagens arbetsformer (KU19)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 om riksdagens arbetsformer. Förslagen handlar bland annat om riksmötets öppnande, motionsrätten, insyn i registret över riksdagsledamöternas ekonomiska intressen, översyn av förtroendevaldas villkor och Riksdagsförvaltningens verksamhet. Riksdagen hänvisar bland annat till att utredning redan pågår i flera av de frågor som förslagen handlar om.
- Insyn i registret över riksdagsledamöternas ekonomiska intressen För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Riksdagsledamöternas ekonomiska villkor För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Översyn av förtroendevaldas villkor m.m. För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Tillgänglighet i riksdagen Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Nej till motioner om jordbrukspolitik (MJU8)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner om jordbrukspolitik. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om den gemensamma jordbrukspolitiken, ett hållbart och konkurrenskraftigt jordbruk samt jordbrukets klimat- och miljöpåverkan. Riksdagen hänvisar främst till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.
- Den gemensamma jordbrukspolitiken Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Jordbrukets konkurrenskraft För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Jordbrukets klimatomställning och klimatanpassning Avstod MPMiljöpartiet avstod
Nej till motioner om folkhälsa (SoU12)
Vad handlade det om?
Riksdagen sade nej till 105 förslag om folkhälsa. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om folkhälsofrämjande insatser, smittskydd och psykisk hälsa. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp och till tidigare riksdagsbeslut.
- Prioriteringar i folkhälsoarbetet Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Statligt ansvar för vacciner För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Vaccinationsprogram för äldre och riskgrupper För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Handlingsplan för psykisk hälsa och suicidprevention Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Nej till motioner om trafiksäkerhet (TU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 120 förslag om trafiksäkerhet i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om hastighetsbegränsningar och hastighetsövervakning, insatser mot alkohol och droger i trafiken, trafiksäkerheten för mopedbilar och A-traktorer samt förarutbildning och körkort. Riksdagen hänvisar bland annat till planerade eller redan vidtagna åtgärder och pågående arbete.
- Nollvisionen Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Trafiksäkerhetsarbetet Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Insatser mot alkohol och droger i trafiken För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Trafiksäkerhet för mopedbilar och A-traktorer För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om vuxenutbildning (UbU11)
Vad handlade det om?
Riksdagen sade nej till cirka 50 förslag om vuxenutbildning. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om utbudet och behovet av vuxenutbildning, utvecklingen av yrkeshögskolan och utbildningen i svenska för invandrare. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.
- Utveckling av yrkeshögskolan För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Tillsyn och kontroll För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Komvux som anpassad utbildning För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Utbildning i svenska för invandrare Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Nej till motioner om familjerätt (CU12)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag om familjerätt i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om betänketid vid äktenskapsskillnad, bodelning, juridiskt biträde för barn, frågor om vårdnad, boende och umgänge vid våld i familjen, systemet med överförmyndare, gode män och förvaltare och vissa frågor om namnbyte. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och utskottets tidigare ställningstaganden.
- En moderniserad föräldrabalk För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Begrepp och metoder i familjemål Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Förslag om vårdnad och vårdnadsöverflyttning vid våld i familjen För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- EU-regler på familjerättens område För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om fastighetsrätt (CU13)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2025 i olika fastighetsrättsliga frågor. Förslagen handlar bland annat om tomträtt, expropriationsersättning, förköpslag, fastighetsförmedling och översyn av lantmäteriverksamheten. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i flera av de frågor som förslagen handlar om.
- Tomträtt För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Förköpslag För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Översyn av lantmäteriverksamheten För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Större möjligheter till registerkontroll vid anställning i kommun (JuU22)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till att kommuner ska få större möjligheter att göra registerkontroll vid anställning. Enligt beslutet ska kommuner kunna genomföra registerkontroll på personer som ska arbeta i hemmet åt äldre personer eller vuxna personer med funktionsnedsättning. Registerkontroller ska även få göras på personer som ska anställas till ledande befattningar i kommuner. Dessutom utökas möjligheten till registerkontroll av personer som ska arbeta med barn. Detta innebär att kommuner i fler fall än i dag ska kunna ta del av information från belastningsregistret – och i vissa fall även misstankeregistret – innan de anställer någon. Syftet med de nya reglerna är att motverka att personer med brottsliga eller skadliga avsikter tar anställning i kommunala verksamheter. De nya lagarna och lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2026.
- Registerkontroller Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Nej till motioner om skogspolitik (MJU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om skogspolitik. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om ägande, brukande och skydd av skog, ersättning vid begränsning av skogsägares ägande- och brukanderätt samt klimatanpassning inom skogsbruket. Riksdagen hänvisar främst till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.
- EU:s inflytande över skogspolitiken För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Ägande, brukande och formellt skydd av skog Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Regler för avverkning av skog För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Klimatanpassning inom skogsbruket Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Nej till motioner om övergripande miljöfrågor (MJU7)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 om den övergripande miljöpolitiken. Riksdagen hänvisar framförallt till pågående arbete. Förslagen handlar bland annat om tillståndsprocesser och miljöprövning, talerättsfrågor, bullerfrågor, offentlig upphandling och ansvarsfrågor vid miljöföroreningar.
- Effektivare tillståndsprocesser och kortare handläggningstider Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Lagstiftningen om dispenser för dumpning av muddermassor Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Ansvarsfördelning och ersättningskrav vid miljöföroreningar Avstod MPMiljöpartiet avstod
Skrivelse om statligt företagsägande har behandlats (NU4)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om 2025 års redogörelse för företag med statligt ägande. Skrivelsen innehåller verksamhetsberättelsen för de företag som finns i statens bolagsportfölj och uppmärksammar deras utveckling under framförallt 2024. Riksdagen understryker betydelsen av den årligt återkommande skrivelsen och framhåller vikten av att regeringen fortsätter att utveckla innehållet i den så att riksdagen får en god bild av utvecklingen i företagen med statligt ägande. Riksdagen beslutade också att säga nej till cirka 50 förslag som handlar om statens ägande och förvaltning såväl på en övergripande nivå som i fråga om enskilda bolag. Av dessa har cirka 20 förslag inkommit under den allmänna motionstiden 2025. Riksdagen lade därmed skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.
- Statens ägande av företag För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Statliga företags arbete med opinionsbildning För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Statliga företags klimatarbete Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Swedavia AB Avstod MPMiljöpartiet avstod
Arbetsprövning med bibehållen sjukpenning (SfU9)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i socialförsäkringsbalken för att sänka trösklarna för återgång i arbete. Förslagen innebär att en försäkrad som har rätt till hel sjukpenning i överenskommelse med sin arbetsgivare får möjlighet att arbetspröva hos arbetsgivaren med bibehållen sjukpenning under en begränsad tid. Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2026.
- Prövoperioden för arbetsprövning Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Flexibilitet Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Nej till motioner om unga lagöverträdare (JuU13)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 12 förslag i motioner om unga lagöverträdare från den allmänna motionstiden 2024. Motionerna handlar bland annat om nyrekrytering av barn och unga, insatser för tjejer inom den organiserade brottsligheten, snabbare lagföring av unga och straffbarhetsålder. Anledningen till att riksdagen säger nej till motionerna är främst att arbete redan pågår.
- Nyrekrytering av barn och unga Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Straffbarhetsålder Avstod MPMiljöpartiet avstod
Nej till motioner om vapenfrågor (JuU18)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag om vapenfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om lämplighet att inneha skjutvapen, handläggning av vapenlicensärenden och vapenamnesti. Riksdagen hänvisar bland annat till det arbete som pågår med anledning av 2022 års vapenutredning.
- Översyn av lämplighetsprövningen i vapenlicensärenden Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Skjutvapens lämplighet för jakt Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Vapenamnesti Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Nej till motioner om tryck- och yttrandefrihet samt massmediefrågor (KU18)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 60 förslag i motioner om tryck- och yttrandefrihet samt massmediefrågor, som inkommit under den allmänna motionstiden 2025. Bland annat handlar förslagen om yttrandefrihet på internet och reglering av techjättarna, personuppgifter och digitala söktjänster, säkerheten för opinionsbildare och medieföretag, illegal ip-tv, mediestöd och begränsning av spridning av pornografi och skildringar av grovt våld. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete pågår i flera frågor.
- Yttrandefrihet på internet och reglering av techjättarna Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Personuppgifter och digitala söktjänster Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Mediestöd Avstod MPMiljöpartiet avstod
Skrivelse om statens insatser mot ekonomiskt våld i nära relationer har behandlats (AU5)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som bygger på Riksrevisionens rapport om statens insatser mot ekonomiskt våld i nära relationer. Ekonomiskt våld innebär exempelvis att ta makt över och kontrollera en annan persons ekonomi. Riksdagen välkomnar Riksrevisionens granskning och menar att den visar att arbetet mot ekonomiskt våld måste fortsätta och intensifieras samt att det ekonomiska våldet måste synliggöras i större utsträckning. I rapporten lämnas fyra rekommendationer till regeringen och två till relevanta myndigheter. Riksdagen noterar att regeringen har genomfört en del åtgärder utifrån rekommendationerna. Bland annat har regeringen initierat en översyn av reglerna om bodelningsprocessen och betänketid i äktenskapsbalken. Riksdagen noterar även att regeringen arbetar med att ta fram en ny långsiktig strategi om bland annat mäns våld mot kvinnor och att regeringen inom ramen för det arbetet kommer fortsätta arbetet för att förebygga och bekämpa ekonomiskt våld. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Samtidigt sa riksdagen nej till ett antal motioner på området, varav två inkom under den allmänna motionstiden 2025.
- Ekonomiskt våld i lagstiftningen För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Styrning och myndigheternas arbete mot ekonomiskt våld För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Ytterligare åtgärder mot ekonomiskt våld Avstod MPMiljöpartiet avstod
Nej till motioner om socialavgifter (SfU14)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 16 förslag om socialavgifter i motioner som lämnats in under den allmänna motionstiden 2025. Motionerna handlar bland annat om sänkta arbetsgivaravgifter och undantag från avgiftsskyldigheten. Socialavgifter tas ut för att finansiera de sociala trygghetssystemen och betalas som arbetsgivaravgifter eller egenavgifter. Riksdagen hänvisar främst till tidigare ställningstaganden och beslut.
- Socialavgifter Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Undantag från avgiftsskyldighet Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
54,2 miljarder till EU-avgiften för 2026 (FiU5)
Vad handlade det om?
Cirka 54,2 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Avgiften till Europeiska unionen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ett ekonomiskt bemyndigande. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Frågor om Europeiska unionens budget För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
9 miljarder till näringsliv (NU1)
Vad handlade det om?
Totalt cirka 9 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Näringsliv. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Mest pengar, drygt 3,4 miljarder kronor, går till Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling. Knappt 813 miljoner kronor går till institutens strategiska kompetensmedel och knappt 620 miljoner kronor går till näringslivsutveckling. Pengar ska också gå till ytterligare 26 områden. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Mål för området Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande Avstod MPMiljöpartiet avstod
35,8 miljarder till studiestöd (UbU2)
Vad handlade det om?
Totalt cirka 35,8 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Studiestöd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Mest pengar, cirka 19,8 miljarder kronor, går till studiemedel. Drygt 7,3 miljarder kronor går till omställningsstudiestöd och drygt 2,8 miljarder kronor går till statens utgifter för räntor på studielån. Pengar ska också gå till ytterligare fem områden. Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. Riksdagen sa också ja till lagändringar inom området. Det handlar dels om rätt till studiestöd för personer som tvingats lämna Ukraina på grund av den ryska invasionen, dels om att avskaffa det så kallade studiestartsstödet. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.
- Mål för utgiftsområde 15 Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
1,8 miljarder till samhällsplanering (CU1)
Vad handlade det om?
Cirka 1,8 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Mest pengar, knappt 1 miljard kronor, går till Lantmäteriet. Drygt 300 miljoner kronor går till Boverket och knappt 200 miljoner kronor går till Konsumentverket. Pengar fördelas även till ytterligare sex områden. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ett bemyndigande om ekonomiskt åtagande. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Bostadspolitiskt mål För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
225 miljarder till försvar och krisberedskap (FöU1)
Vad handlade det om?
Totalt cirka 225 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Försvar och samhällets krisberedskap. Riksdagen sade ja till regeringens förslag för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sade riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Mest pengar, drygt 77 miljarder kronor, går till förbandsverksamhet och beredskap. Drygt 71,1 miljarder går till anskaffning av materiel och anläggningar och drygt 39,1 miljarder går till stöd till Ukraina. Pengar fördelas på ytterligare 22 områden. Riksdagen sade också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden och investeringsplaner. Dessutom bemyndigas regeringen att ingå avtal med Lettland om upplåtelse och försäljning av artillerisystemet Archer. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Övriga grundorganisationsfrågor För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Stärkt skydd för nätverks- och informationssystem (FöU2)
Vad handlade det om?
För att uppnå en hög cybersäkerhetsnivå i samhället föreslår regeringen en ny cybersäkerhetslag som syftar till att genomföra det så kallade NIS 2-direktivet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget innebär att offentliga och enskilda verksamhetsutövare inom vissa utpekade sektorer bland annat ska vidta åtgärder för att skydda sina nätverks- och informationssystem samt rapportera betydande incidenter. Förslaget innebär även att en tillsynsmyndighet ska ingripa om en verksamhetsutövare bryter mot bestämmelser i lagen. NIS 2-direktivet beslutades av EU 2022 och syftar till att uppnå en hög gemensam cybersäkerhetsnivå i hela unionen. Riksdagen sa även ja till regeringens förslag till ändring i andra lagar som rör elektronisk kommunikation, toppdomäner och sekretess. De nya reglerna börjar gälla den 15 januari 2026.
- Finansieringen av den nya lagen Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Ledningens ansvar För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Påverkan på mindre företag och organisationer Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Cyberpolitikens utveckling För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
122 miljarder till ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (SfU1)
Vad handlade det om?
Totalt cirka 122 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Mest pengar, cirka 54 miljarder kronor, går till aktivitets- och sjukersättning. Cirka 52 miljarder kronor går till sjukpenning och rehabilitering och drygt 11 miljarder kronor går till Försäkringskassan. Pengar ska också gå till ytterligare fem områden. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ett ekonomiskt bemyndigande. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om lagändringar. Regeringens förslag innebär att den ekonomiska tryggheten för medföljande till statligt anställda ska stärkas. Regeringens förslag gäller även utökade möjligheter till vilande sjuk- och aktivitetsersättning vid studier. Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2026 respektive den 1 juni 2026.
- Mål för utgiftsområde 10 För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2026 (UFöU2)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ramarna för det svenska bidraget till Natos avskräckning och försvar under 2026. Beslutet innebär att regeringen får sätta in svenska väpnade styrkor bestående av markförband och specialförband om högst 1 700 personer, marina förband om högst 700 personer och flyg- och luftförsvarsförband om högst 600 personer till och med 31 december 2026.
- Kärnvapenanvändning För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Reglerna för villkorlig frigivning ska skärpas (JuU8)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa reglerna för villkorlig frigivning. Förslagen handlar bland annat om att den andel av strafftiden som måste avtjänas innan villkorlig frigivning kan ske höjs från två tredjedelar till tre fjärdedelar och att denna höjning genomförs stegvis med de längsta fängelsestraffen först tröskeln för att skjuta upp den villkorliga frigivningen om den dömde missköter sig under anstaltsvistelsen sänks det ska vara möjligt att skjuta upp den villkorliga frigivningen om det finns en risk för att den dömde återfaller i allvarlig brottslighet allmänna fängelseminimum, det kortaste fängelsestraffet, ska höjas till en månad och att alla fängelsestraff ska omfattas av systemet med villkorlig frigivning prövotiden efter villkorlig frigivning ska vara minst två år, i stället för dagens ett år, och att den villkorligt frigivne som huvudregel ska ställas under övervakning hela den villkorligt medgivna friheten ska förverkas vid återfall i brott under prövotiden samt att det inte ska ges någon ny villkorlig frigivning från den förverkade delen. Ett syfte med regeringens förslag är att fokus ska flyttas från gärningsman till brottsoffer och samhällsskydd. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026, utom vissa av lagändringarna om höjning av andelen av strafftiden som måste avtjänas innan villkorlig frigivning kan ske. De lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.
- Regeringens lagförslag Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- De framtida höjningarna av kvotdelen För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Inslussning För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Utvärdering Avstod MPMiljöpartiet avstod
Stärkt konstitutionell beredskap (KU8)
Vad handlade det om?
Riksdagen och regeringen ska ges bättre förutsättningar att i krig och andra svåra kriser fullgöra sina uppgifter och fatta nödvändiga beslut på legal grund. Riksdagen sa ja till att som vilande anta regeringens förslag till ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen i de delar det avser huvudbestämmelserna. Regeringens förslag innebär bland annat följande: Riksdagens möjligheter att sammanträda stärks. Riksdagens krigsdelegation behålls för krig och krigsfara, och reglerna om delegationen justeras. Bland annat får talmannen en roll som motsvarar den i riksdagen. Vidare ska en ledamot som blir statsråd inte längre kunna ingå i delegationen. Det införs nya bestämmelser om normgivning i allvarliga fredstida krissituationer. Regleringen innebär att riksdagen med kvalificerad majoritet ska kunna ge regeringen särskilda befogenheter att meddela föreskrifter om det behövs för att hantera krissituationen. Befogenheterna ska när som helst kunna återkallas av riksdagen. Eftersom förslaget gäller grundlagsändringar krävs att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det här är det första beslutet om förslaget. Riksdagen sa ja till att anta förslaget som vilande. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2027.
- Grundlagsförslag och ändringar i riksdagsordningens huvudbestämmelser Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Lagrådets roll För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Kompletterande regler för tilläggsskatt (SkU5)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om kompletterande regler för tilläggsskatt för företag i stora koncerner. Det innehåller en rad lagändringar i lagen om tilläggsskatt. Förslaget grundar sig i ett EU-direktiv om global minimibeskattning som bygger på de modellregler som Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) samt G20-länderna antagit. Direktivet ska säkerställa att stora multinationella koncerner betalar en rättvis andel av sina vinster i skatt oavsett var de har sin verksamhet. För att tydliggöra hur reglerna för global minimibeskattning ska tolkas och tillämpas har de försetts med administrativa riktlinjer. Dessa riktlinjer föranleder regeringens förslag om kompletterande regler för tilläggsskatt. Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2026.
- Konsekvensanalys av implementeringen av lagen om tilläggsskatt Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvård (SoU10)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvård. Beslutet innebär att det nuvarande högkostnadsskyddet ska kompletteras med ett nytt stöd. Stödet kallas för särskild tandvårdsersättning och riktar sig i ett första steg till äldre. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om vilka patienter som kan vara berättigade till särskild tandvårdsersättning och om vilken tandvård som kan berättiga till särskild tandvårdsersättning. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.
- Framtida tandvårdsreform och högkostnadsskydd Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Merkostnader för högre materialstandard För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Tillgången till tandvård För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Uppföljning och utvärdering av reformen Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Straffrättsligt skydd för tekniska företagshemligheter (CU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att kriminalisera olovligt utnyttjande och röjande av tekniska företagshemligheter. Beslutet innebär att det blir straffbart att utan lov utnyttja eller röja företagshemligheter, även när personen genom exempelvis sin anställning haft laglig tillgång till informationen. Kriminaliseringen gäller tekniska företagshemligheter, det vill säga företagshemligheter som är viktiga för den tekniska utvecklingen. Det kan exempelvis handla om ritningar, processer eller forskningsresultat. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.
- Ett mer heltäckande straffansvar vid angrepp på företagshemligheter Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Krav på hållbarhetsrapport skjuts upp (CU8)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att vissa företag blir skyldiga att upprätta en hållbarhetsrapport först om två år. Kravet på att hållbarhetsrapportera skjuts upp för att vissa delar av de nya reglerna för rapporteringen ska förenklas och bli mer praktiskt genomförbara. Genom att kravet pausas får dessa företag mer tid att förbereda sig. Kravet om hållbarhetsrapportering grundar sig i ett EU-direktiv och innebär att företag är skyldiga att rapportera om sin inverkan på exempelvis miljö, personal och mänskliga rättigheter. Lagändringarna ska börja gälla den 31 december 2025.
- Sveriges agerande i EU Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Ja till utgiftsramarna och inkomsterna i budgetpropositionen för 2026 (FiU1)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till utgiftsramar och inkomstberäkning i regeringens budgetproposition för år 2026. Utgifterna beräknas uppgå till 1 542 miljarder kronor och inkomsterna beräknas till 1 375 miljarder kronor. Det innebär ett underskott i statens budget på 167 miljarder kronor för 2026. Riksdagen sa även ja till utgiftstaket för staten och till att nuvarande överskottsmål ersätts med ett balansmål från och med 2027 samt till förslag om skatte- och avgiftsregler som bland annat gäller förstärkning av det ordinarie jobbskatteavdrag, det förhöjda grundavdraget och skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning höjd beloppsgräns vid avdrag för vissa typer av resor sänkt särskild inkomstskatt för utomlands bosatta att ett grundavdrag i riskskatten införs och skattesatsen höjs enklare och bättre skatteregler för delägare i fåmansföretag att en skattereduktion införs för gåvor från juridiska personer till ideell verksamhet höjd fastighetsskatt för vindkraftverk sänkt energiskatt på el förlängd tillfälligt utökad nedsättning av skatt på jordbruksdiesel slopad fordonskatt och saluvagnsskatt för vissa släpvagnar moderniserad beskattning av gaser. Samtliga lagändringar ska börja gälla den 1 januari 2026 utom de som gäller moderniserad beskattning av gaser som börjar gälla den 1 juli 2026 och slopad fordonsskatt och saluvagnsskatt för vissa släpvagnar som börjar gälla den 1 februari 2026. Riksdagen sa även ja till regeringens inriktning för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Politiken ska inriktas på att stötta hårt arbetande människors ekonomi så att den utdragna lågkonjunkturen kan brytas och återhämtningen återupptas. En bidragsreform ska göra det mer lönsamt att arbeta. Företagens villkor ska förbättras. Resurserna till skolan ska öka, brottsligheten ska fortsätta att bekämpas och vårdköerna kortas. Försvaret ska förstärkas liksom stödet till Ukraina. Fossila bränslen ska fasas ut och Sverige ska nå nettonollutsläpp till 2045. Finanspolitiken är expansiv 2026 för att motverka att lågkonjunkturen ger långvarigt negativa konsekvenser på svensk ekonomi. Med stabila statsfinanser och en låg statsskuld står Sverige starkt och har därför möjlighet att genomföra åtgärder som stärker Sverige och de svenska hushållens ekonomi och bryter lågkonjunkturen. Riksdagens beslut om utgiftsramarna för statens budget är styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena i budgeten.
- Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget Avstod MPMiljöpartiet avstod
Kraven på offentliga biträden och tolkar i migrationsärenden ska skärpas (JuU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att skärpa kraven för offentliga biträden. Ett offentligt biträde anlitas för att ge juridiskt stöd och företräda enskilda personer i exempelvis avvisnings- och utvisningsärenden eller ärenden om tvångsomhändertagande. Även kompetenskraven på tolkar i migrationsärenden ska skärpas. Syftet med lagändringarna är bland annat att stärka rättssäkerheten i ärenden som rör personers integritet och frihet. Lagändringarna handlar bland annat om följande: Behörighetskraven för offentliga biträden skärps. I dag finns exempelvis inget absolut krav på juristexamen vilket ska krävas enligt lagförslaget. Det ska krävas särskilt tillstånd för att ett offentligt biträde ska få överlämna sitt uppdrag till någon annan behörig person. En person som bedöms olämplig ska kunna förklaras obehörig att vara ombud eller biträde vid Migrationsverket, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen. Det införs kompetenskrav för tolkar och översättare i migrationsärenden. Det innebär bland annat att myndigheten, om möjligt, ska anlita en tolk eller översättare som är auktoriserad. Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2026.
- Kompetenskrav och förordnande av offentliga biträden Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Ändringar i reglerna på elmarknadsområdet (NU10)
Vad handlade det om?
Lagändringar behöver göras för att Sverige bättre ska leva upp till EU:s regelverk när det gäller nätföretagens intäktsramar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag, med några mindre lagtekniska anpassningar, om ändringar i bland annat ellagen och naturgaslagen. Anpassningarna till EU-reglerna innebär att Energimarknadsinspektionen kommer att bestämma villkoren för hur elnätsföretagens intäktsramar ska beräknas. Myndighetens uppdrag är att verka för väl fungerande energimarknader. Målet är att kunderna ska betala rimliga nätavgifter och att nätföretagen får goda förutsättningar att driva och utveckla sina nät på ett kostnadseffektivt sätt. Lagändringarna börjar gälla dels den 1 januari 2026, dels den 1 januari 2027.
- Överföring av underskott Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Övriga förslag om elmarknaden Avstod MPMiljöpartiet avstod
Nya regler på Sveriges och EU:s elmarknad (NU8)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om regeländringar på elmarknaden. Ändringarna ska göras för att anpassa svensk lag till förändrade EU-regler. Bland annat föreslås följande: Elleverantörer med fler än 200 000 elanvändare ska kunna erbjuda avtal med fast löptid och pris. Elanvändare ska få en sammanfattning av de viktigaste avtalsvillkoren innan ett avtal ingås eller förlängs. Elleverantörer ska ha strategier för att minska risken för att inte kunna leverera el. Nätföretag ska välja så kallade anvisade elleverantörer på ett rättvist, öppet och icke-diskriminerande sätt. Dessa samt övriga regeländringar börjar gälla den 1 januari 2026.
- Anvisade elleverantörer Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Utökade möjligheter att justera presumtionshyror löpande (CU5)
Vad handlade det om?
Reglerna om hyressättning för nyproducerade lägenheter, så kallade presumtionshyror, ska bli mer flexibla. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar som gäller presumtionshyror. Presumtionshyra tillämpas ofta vid nyproduktion och innebär att hyran bestäms för de första 15 åren. Under den tiden höjs i regel inte hyran lika mycket som för lägenheter med bruksvärdeshyror. Det gör att inflyttningshyran för nyproduktion i dag oftast är högre än på hyresmarknaden i övrigt. Med de nya reglerna ska det finnas större möjligheter att justera presumtionshyrorna löpande under hyrestiden. Enligt förslaget ska detta skapa både bättre förutsättningar att bygga hyresbostäder och möjliggöra lägre inflyttningshyror för hyresgästerna. En annan del i förslaget är att hyresgästerna ska få större möjligheter att själva påverka lägenhetens utformning – och därmed hyran – genom önskemål om tillval eller frånval. För att möjliggöra angelägna moderniseringar av en fastighet ska hyran också kunna ändras med hänsyn till ett väsentligt intresse. Tvister som rör inledande presumtionshyror och löpande justeringar av sådana hyror ska enligt regeringens förslag kunna lösas med hjälp av en så kallad skiljeman som utses av hyresnämnden. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.
- Regeringens lagförslag Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om politisk reklam (KU13)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om politisk reklam. Förslaget innebär i huvudsak att vissa kompletterande bestämmelser till förordningen samlas i en ny lag. Den nya lagen beskriver bland annat vilka befogenheter de ansvariga myndigheterna har och vilka sanktionsavgifter som kan bli aktuella vid överträdelser av förordningen. Syftet med EU-förordningen om politisk reklam är att öka transparensen för sådan reklam och att harmonisera reglerna för tillhandahållande av politiska reklamtjänster inom EU. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2026.
- Regeringens lagförslag För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Reglerna för ränteavdrag ska anpassas till EU-rätten (SkU8)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att anpassa ränteavdragsreglerna till EU-rätten. Förslaget innebär att ränteutgifter till ett företag i samma intressegemenskap som hör hemma inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) inte får dras av om skuldförhållandet ingår i ett så kallat konstlat upplägg vars syfte är att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Företag anses vara i intressegemenskap med varandra om ett av företagen äger andelar i det andra företaget eller om det på annat sätt har ett väsentligt inflytande i det andra företaget, oavsett om det är direkt eller indirekt. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.
- Administrativ börda för företagen För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Hälso-och sjukvårdens beredskap vid kriser och krig (SoU6)
Vad handlade det om?
Det ska bli tydligare vilka skyldigheter som kommuner och regioner har att erbjuda vård och hjälpa varandra under fredstida krissituationer, höjd beredskap och vid katastroftillstånd. Riksdagen sade ja till regeringens förslag som handlar om att stärka hälso- och sjukvårdens beredskap i händelse av kris och krig. Beslutet innebär också att det blir tydligare vilka skyldigheter som kommuner, regioner och vårdgivare har i situationer då ett katastroftillstånd fortsätter trots hjälp. Kommuner och regioners ansvar för att planera för svåra förhållanden blir också tydligare. Det kan till exempel handla om händelser som medför ett stort antal skadade och sjuka. Dessutom innebär de nya reglerna en skyldighet för kommuner och regioner att hålla sjukvårdsprodukter i lager. Alla lagändringar, förutom de nya reglerna om lagerhållning, börjar gälla den 1 januari 2026. Reglerna om lagerhållningsskyldigheten börjar gälla den 1 januari 2027.
- Nationella beredskapssjukhus För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Inspektionen för vård och omsorg ska kunna stoppa oseriösa aktörer (SoU8)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ge Inspektionen för vård och omsorg (IVO) fler verktyg att ingripa mot oseriösa och kriminella aktörer inom vård och omsorg. Det handlar bland annat om privata företag och andra juridiska personer som driver HVB-hem, hemtjänstföretag eller är verksamma inom personlig assistans. Regeringens förslag innebär bland annat att tillstånd för verksamheter som inte använts på sex månader ska kunna återkallas verksamheter som bedrivs olovligen ska kunna förbjudas den som driver verksamheter trots förbud ska kunna dömas till böter det tydliggörs att den juridiska personen som ansöker om tillstånd ska genomgå en lämplighetsprövning kommunerna ska kunna anmäla sådan verksamhet som kräver tillstånd till IVO om det finns misstankar om allvarliga brister. Syftet med regeringens förslag är att skärpa tillsynen och trygga rätten till bra vård och omsorg. Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2026.
- Sanktionsavgift för anmälningspliktig verksamhet För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Tillstånd Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Skärpta krav i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (UbU4)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa kraven i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi). Förslagen innebär i huvudsak följande: Rätten att delta i sfi ska gälla i tre år från den tidpunkt då personen för första gången togs emot till utbildningen, med vissa möjligheter till förlängning. Kommunen ska upprätta en handlingsplan för sina insatser att nå de personer i kommunen som har rätt till sfi. Den som har rätt till sfi ska ha rätt att delta i utbildningen även i en annan kommun än hemkommunen, om personen med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl. När en person tas emot till sfi ska dennes kunskaper bedömas, om en sådan bedömning inte är uppenbart onödig. Resultatet av bedömningen ska ligga till grund för den individuella studieplanen. Den individuella studieplanen för en elev i sfi ska innehålla en uppgift om den tidpunkt då eleven för första gången togs emot till utbildningen. Syftet med regeringens förslag är bland annat att göra utbildningen i sfi mer effektiv och sammanhållen så att fler individer får med sig tillräckliga kunskaper i svenska för vidare studier eller för att etablera sig på arbetsmarknaden. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.
- Rätten till sfi Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Sfi och yrkesutbildning Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
En ny lag ska komplettera EU:s mediefrihetsförordning (KU12)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att bestämmelser som kompletterar EU:s mediefrihetsförordning samlas i en ny lag. Förslaget innebär bland annat att Mediemyndigheten kommer att ha tillsynsansvar och bland annat övervaka regler, hantera en ny databas över medieägande och bedöma mediekoncentrationer medieleverantörer ska få en skyldighet att lämna information till Mediemyndigheten, som exempelvis leverantörens juridiska namn och kontaktuppgifter. Syftet med mediefrihetsförordningen är bland annat att främja mediemångfald, skydda journalister och säkerställa att medieföretag kan verka oberoende, utan politisk eller ekonomisk påverkan. I förslaget ingår även en ändring av den nya lagen. Ändringen beror på att vissa bestämmelser i lagen ska börja gälla vid en senare tidpunkt. Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2026 och vissa ändringar i lagen börjar gälla den 8 maj 2027.
- Lagstiftningens framtida utformning För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Myndigheter ska kunna stänga av anställda (AU4)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att myndigheter ska kunna stänga av anställda. Den möjligheten ska gälla om en arbetstagare befinner sig i en situation som har lett till uppsägning eller som kan antas leda till uppsägning eller avskedande. Bland annat gäller dessa regler för förslaget: Avstängningen ska gälla omedelbart och under en viss tid som får uppgå till max två månader i taget. Om kollektivavtalet inte säger någonting annat ska arbetstagaren få behålla sin lön och andra anställningsförmåner under avstängningstiden. I det fall arbetstagaren är medlem i facket behöver arbetsgivaren informera arbetstagarorganisationen om avstängningen, om det inte görs kan arbetstagaren ha rätt till skadestånd. Det gäller också om arbetsgivaren bryter mot vissa handläggningsföreskrifter. Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2026.
- Den framtida utformningen av reglerna om avstängning av statligt anställda Avstod MPMiljöpartiet avstod
Skrivelse om tillgången till kommunalt vatten och avlopp har behandlats (CU3)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av om statens insatser gentemot kommunerna i fråga om deras ansvar att tillhandahålla allmänna vattentjänster är effektiva. Med allmänna vattentjänster menas vattenförsörjning och avlopp. Riksrevisionens övergripande slutsats är att statens ansvar brister i flera avseenden. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att bland annat ge berörda myndigheter i uppdrag att fördjupa sin samverkan. Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens problembeskrivning och anser att de åtgärder som Riksrevisionen föreslagit är väl motiverade. I skrivelsen hänvisar regeringen till att den genom Havs- och vattenmyndighetens uppdrag, länsstyrelsens återrapporteringskrav och den fortsatta hanteringen av Va-beredskapsutredningens betänkande vidtar nödvändiga åtgärder för att i enlighet med Riksrevisionens rekommendationer effektivisera statens insatser för allmänna vattentjänster. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Statens insatser för allmänna vattentjänster Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Finansiering av den kommunala va-infrastrukturen Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Uranbrytning ska bli tillåtet i Sverige (NU7)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om uranbrytning i Sverige. Beslutet innebär att det blir tillåtet att bryta uran i Sverige och att uran klassas som koncessionsmineral, det vill säga mineral som är särskilt viktigt för samhället. Beslutet innebär också att verksamheter som hanterar små mängder uran inte ska omfattas av krav på tillstånd och inte omfattas av det kommunala vetot. Det kommunala vetot innebär att kommuner genom ett lokalt politiskt beslut kan bestämma om verksamheten ska tillåtas eller inte i kommunen. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.
- Regeringens lagförslag Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Sekundär utvinning av uran Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Det kommunala vetot Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Förbud mot brytning i alunskiffer Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Effektivare sanktioner inom luftfarten införs (TU4)
Vad handlade det om?
Riksdagen sade ja till regeringens förslag som handlar om effektivare sanktioner inom luftfarten. De nya reglerna innebär också att luftfartslagens straffbestämmelser även kommer att omfatta överträdelser av bestämmelser i EU-förordningar som handlar om luftfarten. Vårdslöshet i lufttrafik som inte är grov ska kunna ligga till grund för ansvar, och det förtydligas i lagen när ett brott ska bedömas som grovt. Personer som under berusning utför en uppgift av väsentlig betydelse för flygsäkerheten utanför ett luftfartyg ska enligt beslutet i större utsträckning än med det nuvarande regelverket kunna dömas för flygfylleri. Lagändringarna innebär också att regeringen i ett enskilt fall ska kunna besluta om tillfälliga inskränkningar av eller förbud mot luftfart inom hela landet. Detta gäller under särskilda förhållanden eller när det i övrigt krävs av hänsyn till allmän säkerhet. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2026.
- Motiveringen för beslut om förbud mot luftfart För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Ny beslutsordning för deltagande i Natos samlade verksamhet för avskräckning och försvar (UFöU1)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en tydlig beslutsordning för deltagande i Natos samlade verksamhet för avskräckning och försvar. Förslaget innebär att det införs en reglering i lag om hur beslut om att sätta in svenska väpnade styrkor i sådan verksamhet ska fattas. Enligt huvudregeln är det fortsättningsvis riksdagen som fattar beslut om ramarna för svenskt deltagande i Nato. I brådskande situationer ska dock regeringen få eget mandat att sätta in numerärt begränsade väpnade styrkor under en begränsad tid. Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2025.
- Avslag på propositionen För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- En tydlig beslutsordning för deltagande i Natos samlade verksamhet för avskräckning och försvar Avstod MPMiljöpartiet avstod
Ett nytt regelverk för bygglov ska införas (CU2)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett enklare, effektivare och mer ändamålsenligt regelverk för bygglov. Syftet med förslaget är att skapa fler bostäder och öka fastighetsägares möjligheter att bestämma hur den egna fastigheten ska utvecklas. Regeringen föreslår bland annat följande: I områden som inte omfattas av en detaljplan ska det bli möjligt att göra fler och större åtgärder utan bygglov. Dock ska bygglov fortfarande krävas vid byggnation nära gräns, inom områden som är av riksintresse för totalförsvaret och inom särskilt värdefulla områden. Större tillbyggnader ska kunna byggas utan krav på bygglov. Kravet på bygglov för fasadförändringar för en- och tvåbostadshus slopas. Bygglov ska kunna ges för vindsinredning i bostadshus trots att det i detaljplanen finns ett vindsinredningsförbud. Kravet på så kallat planenligt utgångsläge slopas femton år efter att detaljplanens genomförandetid har gått ut. Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2025.
- Avslag på propositionen För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Anmälningsplikt och reglering för komplementbostadshus m.m. Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Områdesdifferentiering av lovplikten Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Nationella mål för natur- och kulturvärden Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Utvärdering av lagstiftningen Avstod MPMiljöpartiet avstod
Regeringens försvarsindustristrategi har behandlats (FöU3)
Vad handlade det om?
Under försvarsbeslutsperioden fram till 2030 gör riksdagen och regeringen stora investeringar för att stärka och utveckla totalförsvaret. Fler företag och aktörer behövs för att tillgodose försvarets behov av snabb innovation och ökad produktion till rimliga kostnader och för att framgångsrikt leverera kvalificerad försvarsmateriel till allierade och partnerländer. Regeringen har i en skrivelse presenterat sin försvarsindustristrategi. I strategin redogör regeringen för inriktningen med arbetet för att stärka Sveriges försvarsindustriella bas. Målet för strategin är en innovativ och konkurrenskraftig försvarsindustri med hög produktionskapacitet. Riksdagen beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.
- Genomförande och uppföljning För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Utredning om statligt ägande, riskkapital och statliga krediter För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Svensk rådighet över försvarsmaterielproduktion Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Nordisk samverkan inom det försvarsindustriella området Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Upphandling och import av krigsmateriel För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Försvarsindustriell utveckling med hänsyn till Sveriges klimat- och miljömål Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Kriminalisering av oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsingrepp (JuU3)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att oskuldskontroller, intygande av sexuell oskuld samt oskuldsingrepp kriminaliseras, såväl inom som utanför hälso- och sjukvården. Ändringarna syftar till att stärka skyddet för de flickor och kvinnor som lever i en hederskontext. Straffet för oskuldskontroll respektive oskuldsingrepp är fängelse i högst ett år. Straffet för intygande av sexuell oskuld är böter eller fängelse i högst sex månader. Riksdagen sa även ja till regeringens förslag att underlåtenhet att avslöja eller förhindra brottet äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott kriminaliseras, det vill säga att det blir straffbart att inte avslöja eller förhindra pågående brott. Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2025.
- Uppdrag till Inspektionen för vård och omsorg För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Myndigheter ska få utökade möjligheter att lämna uppgifter mellan varandra (KU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att uppgifter kan lämnas mellan myndigheter utan att sekretess till skydd för enskilda är ett hinder. Det ska vara möjligt förutsatt att det behövs för följande syften: förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet utreda brott förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda felaktiga utbetalningar förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda fusk och olika typer av överträdelser. För att uppgifter ska kunna lämnas ut föreslår regeringen att en sekretessbrytande bestämmelse införs. En uppgift kan dock bara lämnas ut om sekretessen inte överväger det behov och syfte som myndigheten har av uppgiften. Lagändringen innebär att vissa sekretessområden undantas. Lagändringarna ska börja gälla den 1 december 2025.
- Regeringens lagförslag För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Lagstiftningens framtida utformning Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- En samlad översyn Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Ny lag om public service och riktlinjer för verksamheten 2026–2033 (KrU2)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om att regler för public service-uppdraget och finansieringen av uppdraget ska samlas i en ny lag om public service. Riksdagen sa också ja till regeringens övriga förslag om bland annat utformningen av public service-uppdraget och de ekonomiska förutsättningarna för public service-företagen under uppdragsperioden 2026–2033. Lagen om public service och ändringarna i radio- och tv-lagen börjar gälla den 2 december 2025 och övriga lagändringar den 1 januari 2026.
- Regeringens förslag om grundläggande krav på utformningen av innehållsuppdraget Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Regeringens förslag om uppföljning av public service-uppdragen Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Regeringens förslag om ekonomiska förutsättningar Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Verksamhetsramar för public service-företagen Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Sändning och tillhandahållande av utbudet Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Sändningar på nationella minoritetsspråk och teckenspråk Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Stärkt säkerhet och tillgänglighet vid val (KU4)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i vallagen. Ändringarna syftar till att skydda de allmänna valen och stärka möjligheterna att utnyttja rösträtten. Ändringarna innebär att Valmyndigheten ges ansvar att stödja och samordna arbetet med skydd av val. Länsstyrelserna, kommunerna och utlandsmyndigheterna som inrättat röstningslokaler ska skyndsamt rapportera incidenter som kan påverka valens genomförande. Vidare tydliggörs kraven på att röstningen ska vara tillgänglig för alla väljare och fler väljare ska få möjlighet att rösta med ambulerande röstmottagare. Ändringarna i vallagen innebär också krav på att en röstmottagare alltid ska vara närvarande när väljare anlitar ett biträde samt att utlandssvenskar som fallit ur röstlängden ska kunna förtidsrösta i Sverige och genom sin röst återupptas i röstlängden. Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2025 för att kunna tillämpas vid de allmänna valen 2026.
- Krav på id-kontroll vid röstning För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Kontrollen av tredjelandsmedborgare ska stärkas (SfU5)
Vad handlade det om?
Kontrollen av tredjelandsmedborgare som ansöker om nationell visering eller uppehållstillstånd i Sverige ska stärkas. Riksdagen sa ja till förslaget. Syftet med förslaget är att anpassa svensk rätt till EU:s reviderade regelverk om Centrala informationssystemet för viseringar, VIS. VIS är ett system för utbyte av uppgifter om viseringar mellan EU:s medlemsländer. Enligt det reviderade regelverket ska nu även uppgifter om nationella viseringar, det vill säga visering för längre vistelser, och uppehållstillstånd ingå i systemet. Dessutom ska brottsbekämpande myndigheter få förbättrad åtkomst till det. Förslaget innebär bland annat att det blir tydligare i vilka situationer en tredjelandsmedborgare, det vill säga en person som inte är medborgare i ett EU/EES-land, är skyldig att låta sig fotograferas och lämna fingeravtryck för en kontroll i systemet det införs en skyldighet att låta sig fotograferas och att lämna fingeravtryck vid ansökan om nationell visering. Lagändringarna börjar gälla den dag regeringen bestämmer.
- Åldersgränser för fingeravtryck Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Skrivelse om ansvar och styrning av funktionshinderspolitiken har behandlats (SoU2)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som bygger på Riksrevisionens rapport om sektorsansvaret i funktionshinderspolitiken. Riksrevisionen konstaterar att de sektorsansvariga myndigheterna delvis arbetar effektivt med att bidra till genomförandet av funktionshinderspolitiken. Riksrevisionen menar i sin granskning att regeringens styrning av funktionshinderspolitiken behöver bli tydligare. Regeringen delar i huvudsak Riksrevisionens iakttagelser. Regeringen anser också att rapporten är ett viktigt bidrag i främjandet av funktionshinderspolitiken och regeringens arbete för att Sverige ska uppfylla åtagandena i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Riksdagen konstaterar bland annat att Riksrevisionen rekommenderar att regeringen ser över om myndigheter för fler sektorer ska tilldelas ett sektorsansvar inom funktionshinderspolitiken. Regeringen delar den bedömningen, men menar att ett sådant övervägande måste föregås av en analys. Riksdagen instämmer i regeringens bedömning. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Fler sektorsansvariga myndigheter Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Källa: Sveriges riksdag. Kammarkoll är en oberoende tjänst.