Riksdagsbeslut
Ett riksdagsbeslut är det riksdagen bestämmer i kammaren: om nya lagar, om statens budget och om andra förslag från regeringen och ledamöterna. Ett utskott förbereder varje ärende i ett betänkande, kammaren debatterar det, och sedan beslutar riksdagen, oftast med acklamation och annars genom votering, där varje ledamot röstar ja, nej eller avstår.
Här är de senaste besluten, nyast först, med resultatet och hur varje parti röstade (senast 17 juni 2026), och de beslut som är planerade de närmaste dagarna. Så fattas ett riksdagsbeslut.
Riksdagens senaste beslut
Vad betyder rösterna?
Utskottet är en grupp riksdagsledamöter från alla partier som förbereder ärendet och föreslår vad riksdagen ska besluta, i ett betänkande. Partier i utskottet som vill något annat skriver en reservation, ett eget förslag.
Riksdagen röstar sedan om varje del för sig. Rubriken säger vad delen handlar om. Heter den Avslag på propositionen gäller den ett yrkande om att avslå hela förslaget, och utskottets förslag vann betyder då att förslaget inte avslogs utan gick igenom. För utskottets förslag och emot är hur partiernas ledamöter röstade; emot betyder oftast för en reservation. Delat betyder att partiets ledamöter röstade olika, och avstod att de inte röstade för något av förslagen.
Partilösa är ledamöter som har lämnat sitt parti, eller blivit uteslutna, och sitter kvar utan parti. Riksdagen skriver det som (-). De röstar var för sig, så för dem står antalet.
Håll muspekaren över ett parti för att se hur många som röstade hur.
17 juni 2026
1 beslut
Extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern (FiU47)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en extra ändringsbudget för att ge stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern. …
Extra ändringsbudget för 2026 - Stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern Utskottets förslag vann med 305 röster mot 39 (3 avstod).
- För utskottets förslag: Socialdemokraterna, Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna
- Emot: Vänsterpartiet, Miljöpartiet
- Partilösa: 5 för, 3 avstod, 1 frånvarande
Krisstöd till hushåll och företag Utskottets förslag vann med 305 röster mot 40 (2 avstod).
- För utskottets förslag: Socialdemokraterna, Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna
- Emot: Vänsterpartiet, Miljöpartiet
- Partilösa: 5 för, 1 emot, 2 avstod, 1 frånvarande
27 maj 2026
1 beslut
Enklare att göra leverantörskontroller vid upphandlingar (FiU42)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som handlar om att det ska bli enklare att kontrollera leverantörer vid upphandlingar. Beslutet innebär att det inrättas ett system om en samordnad registerkontroll som ska tillämpas vid upphandling och vid användningen av valfrihetssystem. …
Uteslutningsgrunder Utskottets förslag vann med 200 röster mot 148.
- För utskottets förslag: Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna
- Emot: Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet
- Partilösa: 5 för, 3 emot, 1 frånvarande
Överväganden av åtgärderna Utskottets förslag vann med 200 röster mot 23 (125 avstod).
- För utskottets förslag: Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna
- Emot: Vänsterpartiet
- Avstod: Socialdemokraterna, Miljöpartiet
- Partilösa: 5 för, 2 emot, 1 avstod, 1 frånvarande
1 punkt beslutades utan votering. Debatten och hela beslutet
20 maj 2026
1 beslut
Skrivelse om Statens fastighetsverks (SFV) fastighetsförvaltning har behandlats (FiU31)
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av Statens fastighetsverks fastighetsförvaltning. Syftet med granskningen var att undersöka om Statens fastighetsverks (SFV) förvaltning av marknadshyres- och bidragsfastigheter som hyrs ut som lokaler är effektiv. …
De statliga kulturfastigheterna Utskottets förslag vann med 306 röster mot 43.
- För utskottets förslag: Socialdemokraterna, Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna, Liberalerna
- Emot: Vänsterpartiet, Miljöpartiet
- Delat: Centerpartiet
- Partilösa: 6 för, 3 emot
1 punkt beslutades utan votering. Debatten och hela beslutet
22 april 2026
1 beslut
Extra ändringsbudget för 2026 – Sänkt skatt på drivmedel samt el- och gasprisstöd (FiU48)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en extra ändringsbudget i syfte att sänka skatten på drivmedel samt införa ett tillfälligt nytt el- och gasprisstöd. …
Extra ändringsbudget för 2026 - Sänkt skatt på drivmedel samt el- och gasprisstöd Utskottets förslag vann med 255 röster mot 32.
- För utskottets förslag: Socialdemokraterna, Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna
- Emot: Vänsterpartiet, Miljöpartiet
- Partilösa: 5 för, 3 emot
Utformning av elstöd Utskottets förslag vann med 178 röster mot 109.
- För utskottets förslag: Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna, Miljöpartiet
- Emot: Socialdemokraterna, Vänsterpartiet
- Partilösa: 5 för, 3 emot
Stöd till hushållen Utskottets förslag vann med 255 röster mot 32.
- För utskottets förslag: Socialdemokraterna, Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna
- Emot: Vänsterpartiet, Miljöpartiet
- Partilösa: 5 för, 3 emot
1 punkt beslutades utan votering. Debatten och hela beslutet
26 mars 2026
1 beslut
Skrivelse om arbetsrättsliga villkor i offentlig upphandling har behandlats (FiU28)
Riksdagen lade regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om arbetsrättsliga villkor i offentlig upphandling till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades. …
Stöd i fråga om arbetsrättsliga villkor Utskottets förslag vann med 160 röster mot 123.
- För utskottets förslag: Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna
- Emot: Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet
- Partilösa: 2 för, 3 emot, 1 frånvarande
Uppföljning av arbetsrättsliga villkor Utskottets förslag vann med 160 röster mot 18 (105 avstod).
- För utskottets förslag: Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna
- Emot: Vänsterpartiet
- Avstod: Socialdemokraterna, Miljöpartiet
- Partilösa: 2 för, 2 emot, 1 avstod, 1 frånvarande
1 punkt beslutades utan votering. Debatten och hela beslutet
18 mars 2026
1 beslut
Skrivelse om generella statsbidrag och motioner om kommunala frågor har behandlats (FiU26)
Riksdagen sa nej till 69 förslag om kommunala frågor. Alla utom ett förslag har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om det kommunalekonomiska utjämningssystemet, riktade statsbidrag, vinster inom välfärden och social dumpning. …
Det kommunalekonomiska utjämningssystemet Utskottets förslag vann med 167 röster mot 21 (111 avstod).
- För utskottets förslag: Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna, Liberalerna, Miljöpartiet
- Emot: Centerpartiet
- Avstod: Socialdemokraterna, Vänsterpartiet
- Partilösa: 2 för, 3 avstod
Kommunsektorns långsiktiga finansiering Utskottets förslag vann med 151 röster mot 95 (53 avstod).
- För utskottets förslag: Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna, Liberalerna
- Emot: Socialdemokraterna
- Avstod: Vänsterpartiet, Miljöpartiet
- Delat: Centerpartiet
- Partilösa: 2 för, 1 emot, 2 avstod
Aktörer och vinster inom välfärdens verksamheter Utskottets förslag vann med 171 röster mot 110 (18 avstod).
- För utskottets förslag: Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna, Liberalerna
- Emot: Socialdemokraterna, Miljöpartiet
- Avstod: Vänsterpartiet
- Delat: Centerpartiet
- Partilösa: 2 för, 1 emot, 2 avstod
8 punkter beslutades utan votering. Debatten och hela beslutet
4 mars 2026
1 beslut
Nya bolåneregler ska minska trösklarna på bostadsmarknaden (FiU36)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som handlar om förändrade amorteringskrav och bolånetak. …
Utvärdering av åtgärderna Utskottets förslag vann med 173 röster mot 128 (2 avstod).
- För utskottets förslag: Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna
- Emot: Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet
- Partilösa: 1 för, 1 emot, 2 avstod, 1 frånvarande
1 punkt beslutades utan votering. Debatten och hela beslutet
25 februari 2026
1 beslut
Nya regler för att underlätta noteringar av värdepapper (FiU29)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som ska underlätta för företag att notera sina värdepapper. …
En utvärdering av konsekvenserna av det nya tröskelvärdet för prospektskyldighet Utskottets förslag vann med 174 röster mot 129.
- För utskottets förslag: Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna
- Emot: Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet
- Partilösa: 1 för, 2 emot, 2 frånvarande
1 punkt beslutades utan votering. Debatten och hela beslutet
Kommande beslut
18 november 2026
om 3 dagar11 betänkanden planerade
25 november 2026
om 10 dagar17 betänkanden planerade
9 december 2026
om 24 dagar4 betänkanden planerade
15 december 2026
om 30 dagar15 betänkanden planerade
16 december 2026
om 31 dagar4 betänkanden planerade
Enligt riksdagens planering, som kan ändras.
Så fattas ett riksdagsbeslut
- Ett förslag lämnas. Regeringen lämnar en proposition, eller riksdagsledamöter lämnar motioner.
- Ett utskott bereder förslaget. Det utskott som har ansvar för frågan går igenom förslagen och skriver ett betänkande med sitt förslag till beslut. Partier som vill något annat skriver en reservation, ett eget förslag.
- Betänkandet debatteras. Det bordläggs i kammaren, så att alla ledamöter hinner läsa det, och debatteras sedan. I debatten säger partierna vad de yrkar på.
- Riksdagen beslutar. Talmannen ställer förslagen mot varandra. De flesta beslut fattas med acklamation: ledamöterna svarar ja med rop. Begär någon votering röstar varje ledamot ja, nej eller avstår med knappar, och varje röst registreras. Det är de rösterna som syns på den här sidan.
- Regeringen får beslutet. Riksdagen meddelar regeringen sitt beslut i en riksdagsskrivelse, och regeringen ser till att det genomförs, till exempel genom att utfärda en ny lag i Svensk författningssamling.
- Grundlagar tar längre tid. En grundlag ändras först efter två likadana beslut med ett val emellan.
Vill du veta vad som sades innan riksdagen beslutade? Sök i alla debatter, eller se vilka beslutade lagar som börjar gälla på Nya lagar.