Riksdagsbeslut
Ett riksdagsbeslut är det riksdagen bestämmer i kammaren: om nya lagar, om statens budget och om andra förslag från regeringen och ledamöterna. Ett utskott förbereder varje ärende i ett betänkande, kammaren debatterar det, och sedan beslutar riksdagen, oftast med acklamation och annars genom votering, där varje ledamot röstar ja, nej eller avstår.
Här är de senaste besluten, nyast först, med resultatet och hur varje parti röstade (senast 28 januari 2026), och de beslut som är planerade de närmaste dagarna. Så fattas ett riksdagsbeslut.
Riksdagens senaste beslut
Vad betyder rösterna?
Utskottet är en grupp riksdagsledamöter från alla partier som förbereder ärendet och föreslår vad riksdagen ska besluta, i ett betänkande. Partier i utskottet som vill något annat skriver en reservation, ett eget förslag.
Riksdagen röstar sedan om varje del för sig. Rubriken säger vad delen handlar om. Heter den Avslag på propositionen gäller den ett yrkande om att avslå hela förslaget, och utskottets förslag vann betyder då att förslaget inte avslogs utan gick igenom. För utskottets förslag och emot är hur partiernas ledamöter röstade; emot betyder oftast för en reservation. Delat betyder att partiets ledamöter röstade olika, och avstod att de inte röstade för något av förslagen.
Partilösa är ledamöter som har lämnat sitt parti, eller blivit uteslutna, och sitter kvar utan parti. Riksdagen skriver det som (-). De röstar var för sig, så för dem står antalet.
Håll muspekaren över ett parti för att se hur många som röstade hur.
28 januari 2026
1 beslut
Skrivelse om statligt företagsägande har behandlats (NU4)
Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om 2025 års redogörelse för företag med statligt ägande. Skrivelsen innehåller verksamhetsberättelsen för de företag som finns i statens bolagsportfölj och uppmärksammar deras utveckling under framförallt 2024. …
Statens ägande av företag Utskottets förslag vann med 202 röster mot 21 (74 avstod).
- För utskottets förslag: Socialdemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna, Miljöpartiet
- Emot: Vänsterpartiet
- Avstod: Centerpartiet
- Delat: Sverigedemokraterna
- Partilösa: 1 för, 2 emot, 1 avstod, 1 frånvarande
Statliga företags arbete med opinionsbildning Utskottets förslag vann med 238 röster mot 59.
- För utskottets förslag: Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna, Miljöpartiet
- Emot: Sverigedemokraterna
- Partilösa: 3 för, 1 emot, 1 frånvarande
Statliga företags klimatarbete Utskottets förslag vann med 167 röster mot 18 (112 avstod).
- För utskottets förslag: Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna
- Emot: Miljöpartiet
- Avstod: Socialdemokraterna, Vänsterpartiet
- Partilösa: 1 för, 2 emot, 1 avstod, 1 frånvarande
1 punkt till röstades om. 7 punkter beslutades utan votering. Debatten och hela beslutet
Kommande beslut
18 november 2026
om 3 dagar11 betänkanden planerade
25 november 2026
om 10 dagar17 betänkanden planerade
9 december 2026
om 24 dagar4 betänkanden planerade
15 december 2026
om 30 dagar15 betänkanden planerade
16 december 2026
om 31 dagar4 betänkanden planerade
Enligt riksdagens planering, som kan ändras.
Så fattas ett riksdagsbeslut
- Ett förslag lämnas. Regeringen lämnar en proposition, eller riksdagsledamöter lämnar motioner.
- Ett utskott bereder förslaget. Det utskott som har ansvar för frågan går igenom förslagen och skriver ett betänkande med sitt förslag till beslut. Partier som vill något annat skriver en reservation, ett eget förslag.
- Betänkandet debatteras. Det bordläggs i kammaren, så att alla ledamöter hinner läsa det, och debatteras sedan. I debatten säger partierna vad de yrkar på.
- Riksdagen beslutar. Talmannen ställer förslagen mot varandra. De flesta beslut fattas med acklamation: ledamöterna svarar ja med rop. Begär någon votering röstar varje ledamot ja, nej eller avstår med knappar, och varje röst registreras. Det är de rösterna som syns på den här sidan.
- Regeringen får beslutet. Riksdagen meddelar regeringen sitt beslut i en riksdagsskrivelse, och regeringen ser till att det genomförs, till exempel genom att utfärda en ny lag i Svensk författningssamling.
- Grundlagar tar längre tid. En grundlag ändras först efter två likadana beslut med ett val emellan.
Vill du veta vad som sades innan riksdagen beslutade? Sök i alla debatter, eller se vilka beslutade lagar som börjar gälla på Nya lagar.