Riksdagsbeslut
Ett riksdagsbeslut är det riksdagen bestämmer i kammaren: om nya lagar, om statens budget och om andra förslag från regeringen och ledamöterna. Ett utskott förbereder varje ärende i ett betänkande, kammaren debatterar det, och sedan beslutar riksdagen, oftast med acklamation och annars genom votering, där varje ledamot röstar ja, nej eller avstår.
Här är de senaste besluten, nyast först, med resultatet och hur varje parti röstade (senast 6 maj 2026), och de beslut som är planerade de närmaste dagarna. Så fattas ett riksdagsbeslut.
Riksdagens senaste beslut
Vad betyder rösterna?
Utskottet är en grupp riksdagsledamöter från alla partier som förbereder ärendet och föreslår vad riksdagen ska besluta, i ett betänkande. Partier i utskottet som vill något annat skriver en reservation, ett eget förslag.
Riksdagen röstar sedan om varje del för sig. Rubriken säger vad delen handlar om. Heter den Avslag på propositionen gäller den ett yrkande om att avslå hela förslaget, och utskottets förslag vann betyder då att förslaget inte avslogs utan gick igenom. För utskottets förslag och emot är hur partiernas ledamöter röstade; emot betyder oftast för en reservation. Delat betyder att partiets ledamöter röstade olika, och avstod att de inte röstade för något av förslagen.
Partilösa är ledamöter som har lämnat sitt parti, eller blivit uteslutna, och sitter kvar utan parti. Riksdagen skriver det som (-). De röstar var för sig, så för dem står antalet.
Håll muspekaren över ett parti för att se hur många som röstade hur.
6 maj 2026
1 beslut
Konventioner om arbetsmiljö godkänns (AU15)
Riksdagen godkände ILO:s konvention om avskaffande av våld och trakasserier i arbetslivet och ILO:s konvention om en säker och hälsosam arbetsmiljö. Den internationella arbetsorganisationen, ILO, är ett självständigt fackorgan inom FN. …
Förtydligande i arbetsmiljölagen Utskottets förslag vann med 199 röster mot 149.
- För utskottets förslag: Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna
- Emot: Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet
- Partilösa: 5 för, 4 emot
2 punkter beslutades utan votering. Debatten och hela beslutet
15 april 2026
2 beslut
Nej till motioner om arbetsmiljö (AU12)
Riksdagen sa nej till 108 förslag i motioner om arbetsmiljö från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om arbetsgivarens arbetsmiljöansvar, skyddsombud och skyddskommittéer, arbetslivskriminalitet och Arbetsmiljöverket. …
Övrigt om arbetsgivarens arbetsmiljöansvar Utskottets förslag vann med 164 röster mot 20 (111 avstod).
- För utskottets förslag: Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna, Liberalerna, Miljöpartiet
- Emot: Centerpartiet
- Avstod: Socialdemokraterna, Vänsterpartiet
- Partilösa: 3 för, 3 avstod, 2 frånvarande
Tillträdesrätt för regionala skyddsombud Utskottets förslag vann med 169 röster mot 112 (15 avstod).
- För utskottets förslag: Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna
- Emot: Socialdemokraterna, Vänsterpartiet
- Avstod: Miljöpartiet
- Partilösa: 3 för, 3 emot, 2 frånvarande
Utvärdering av den nationella strategin mot arbetslivskriminalitet Utskottets förslag vann med 184 röster mot 112.
- För utskottets förslag: Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna, Miljöpartiet
- Emot: Socialdemokraterna, Vänsterpartiet
- Partilösa: 3 för, 3 emot, 2 frånvarande
1 punkt till röstades om. 15 punkter beslutades utan votering. Debatten och hela beslutet
Nej till motioner om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering (AU11)
Riksdagen sa nej till 38 förslag i motioner om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering från den allmänna motionstiden 2025. …
Jämställdhetsintegrering m.m. Utskottets förslag vann med 183 röster mot 20 (93 avstod).
- För utskottets förslag: Moderaterna, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna, Miljöpartiet
- Emot: Centerpartiet
- Delat: Socialdemokraterna
- Partilösa: 3 för, 3 avstod, 2 frånvarande
Jämställd ekonomi Utskottets förslag vann med 183 röster mot 91 (22 avstod).
- För utskottets förslag: Moderaterna, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna, Miljöpartiet
- Avstod: Centerpartiet
- Delat: Socialdemokraterna
- Partilösa: 3 för, 1 emot, 2 avstod, 2 frånvarande
Diskriminering på grund av funktionsnedsättning Utskottets förslag vann med 256 röster mot 20 (20 avstod).
- För utskottets förslag: Socialdemokraterna, Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna, Liberalerna, Miljöpartiet
- Emot: Vänsterpartiet
- Avstod: Centerpartiet
- Partilösa: 4 för, 2 emot, 2 frånvarande
1 punkt till röstades om. 4 punkter beslutades utan votering. Debatten och hela beslutet
19 mars 2026
1 beslut
Regeringen behöver se över insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga (AU6)
Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att se över förordningen om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. …
Riksrevisionens rapport om Arbetsförmedlingens stöd till personer med funktionsnedsättning, m.m. Utskottets förslag vann med 107 röster mot 93 (94 avstod).
- För utskottets förslag: Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna
- Avstod: Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet
- Delat: Socialdemokraterna
- Partilösa: 1 emot, 2 avstod, 2 frånvarande
Översyn av förordningen om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga Utskottets förslag vann med 149 röster mot 145.
- För utskottets förslag: Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna, Liberalerna
- Emot: Socialdemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet, Miljöpartiet
- Partilösa: 2 för, 1 emot, 2 frånvarande
4 mars 2026
1 beslut
Nej till motioner om arbetsrätt och arbetstid (AU10)
Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2025 som rör arbetsrätt och arbetstid. Riksdagen hänvisar bland annat till att gällande bestämmelser inte är i behov av de ändringar som föreslås och till parternas ansvar för reglering av villkor på arbetsmarknaden. …
Turordningsreglerna Utskottets förslag vann med 267 röster mot 15 (21 avstod).
- För utskottets förslag: Socialdemokraterna, Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna
- Emot: Miljöpartiet
- Avstod: Vänsterpartiet
- Partilösa: 2 för, 2 avstod, 1 frånvarande
Arbete via digitala plattformar Utskottets förslag vann med 167 röster mot 94 (42 avstod).
- För utskottets förslag: Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna, Liberalerna, Miljöpartiet
- Emot: Socialdemokraterna
- Avstod: Centerpartiet, Vänsterpartiet
- Partilösa: 1 för, 1 emot, 2 avstod, 1 frånvarande
Övervakning och kontroll i arbetslivet Utskottets förslag vann med 286 röster mot 17.
- För utskottets förslag: Socialdemokraterna, Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna
- Emot: Miljöpartiet
- Partilösa: 2 för, 2 emot, 1 frånvarande
1 punkt till röstades om. 16 punkter beslutades utan votering. Debatten och hela beslutet
Kommande beslut
18 november 2026
om 3 dagar11 betänkanden planerade
25 november 2026
om 10 dagar17 betänkanden planerade
9 december 2026
om 24 dagar4 betänkanden planerade
15 december 2026
om 30 dagar15 betänkanden planerade
16 december 2026
om 31 dagar4 betänkanden planerade
Enligt riksdagens planering, som kan ändras.
Så fattas ett riksdagsbeslut
- Ett förslag lämnas. Regeringen lämnar en proposition, eller riksdagsledamöter lämnar motioner.
- Ett utskott bereder förslaget. Det utskott som har ansvar för frågan går igenom förslagen och skriver ett betänkande med sitt förslag till beslut. Partier som vill något annat skriver en reservation, ett eget förslag.
- Betänkandet debatteras. Det bordläggs i kammaren, så att alla ledamöter hinner läsa det, och debatteras sedan. I debatten säger partierna vad de yrkar på.
- Riksdagen beslutar. Talmannen ställer förslagen mot varandra. De flesta beslut fattas med acklamation: ledamöterna svarar ja med rop. Begär någon votering röstar varje ledamot ja, nej eller avstår med knappar, och varje röst registreras. Det är de rösterna som syns på den här sidan.
- Regeringen får beslutet. Riksdagen meddelar regeringen sitt beslut i en riksdagsskrivelse, och regeringen ser till att det genomförs, till exempel genom att utfärda en ny lag i Svensk författningssamling.
- Grundlagar tar längre tid. En grundlag ändras först efter två likadana beslut med ett val emellan.
Vill du veta vad som sades innan riksdagen beslutade? Sök i alla debatter, eller se vilka beslutade lagar som börjar gälla på Nya lagar.