How Louise Meijer voted
Never voted against their party. Absent from 0 of 239 votes.
Every point in the Riksdag's committee reports that was put to a vote, with how the person voted and how their party voted. The committee is the group of members that proposed the decision; against usually means for another proposal, a reservation. Where the party was split, no vote counts as against the party.
Every vote, report by report
Reglerna skärps för unga brottslingar (JuU41)
What was it about?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om regelskärpningar för unga lagöverträdare. Skärpningarna syftar enligt regeringen till att möta det behov som uppstått i och med den stora ökningen av allvarlig brottslighet bland unga samt för att upprätthålla det straffrättsliga systemets trovärdighet och legitimitet. Beslutet innebär bland annat följande: Straffbarhetsåldern sänks till 14 år för allvarliga brott under en period om fem år. Straffrabatten, så kallad ungdomsreduktion, ska minska för lagöverträdare under 18 år. För unga myndiga avskaffas ungdomsreduktionen helt. Straffmaximum för brott som någon har begått innan han eller hon fyllt 18 år ska höjas från fängelse i 14 år till fängelse i 18 år. Påföljden ungdomsövervakning skärps, bland annat genom att kunna utöka tiden för hemarrest och att kunna förbjuda vistelse på en särskilt angiven plats. Reglerna vid misskötsamhet av påföljderna ungdomsvård och ungdomstjänst skärps. Lagändringarna börjar i allt väsentligt gälla den 10 september 2026.
- Avslag på propositionen For the committee's proposal MModerates voted for
- Sänkt straffbarhetsålder till 14 år för allvarliga brott For the committee's proposal MModerates voted for
- Förslag om ungdomsvård For the committee's proposal MModerates voted for
- Förslag om registrering av en fällande dom i mål om bevistalan For the committee's proposal MModerates voted for
Ett nytt straffrättsligt påföljdssystem ska införas (JuU48)
What was it about?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett nytt straffrättsligt påföljdssystem. Syftet med förslaget är att skapa ett mer rättvist straffsystem där straffen på ett bättre sätt återspeglar brottslighetens allvar, påföljderna som döms ut i större utsträckning framstår som rimliga och rättvisa, brottsofferperspektivet ges ett ökat inflytande och samhällsskyddet förbättras. Regeringen föreslår bland annat följande: Presumtionen mot fängelse, det vill säga huvudregeln att andra påföljder än fängelse ska väljas i första hand, avskaffas. I stället införs ett system med villkorligt fängelse. Samtliga icke frihetsberövande alternativ till fängelse för vuxna lagöverträdare ska enligt förslaget inordnas under det villkorliga fängelsestraffet. Det innebär att påföljderna villkorlig dom och skyddstillsyn avskaffas. Hela straffskalan ska användas i större utsträckning när straff bestäms. Syftet är att göra straffmätningen mer nyanserad för alla typer av brott. Dagens så kallade mängdrabatt avskaffas. När någon döms för flera brott ska varje ytterligare brott få större betydelse för straffets längd. Straffet ska utgå från det sammanlagda straffvärdet för alla brott som personen döms för. Vissa strafflindringsgrunder, så kallade billighetsskäl, tas bort. Lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.
- Regeringens lagförslag For the committee's proposal MModerates voted for
- Ny översyn av brottsbalken For the committee's proposal MModerates voted for
Skärpta villkor för anhöriginvandring (SfU37)
What was it about?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär bland annat att reglerna om vem som kan beviljas uppehållstillstånd som anhörig anpassas till EU:s rättsliga miniminivåer. Förslaget innebär bland annat att olika regler ska gälla i fråga om möjligheten att vara anknytningsperson för svenska medborgare, andra nordiska medborgare och personer med permanent uppehållsrätt respektive för personer med uppehållstillstånd för att uppehållstillstånd ska kunna beviljas på grund av anknytning till en person som har tidsbegränsat uppehållstillstånd ska det som huvudregel krävas att anknytningspersonen har vistats med uppehållstillstånd i Sverige i minst två år. Undantag ska bland annat gälla för ensamkommande barn och för flyktingar i vissa situationer försörjningskraven för anhöriginvandring skärps. Bland annat ska försörjningskrav gälla i fler situationer. Kravet ska gälla även vid en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd reglerna om uppehållstillstånd anpassas för nära anhöriga utanför kärnfamiljen för förlängningssituationer. Det innebär bland annat att den som är under 21 år och tidigare har beviljats uppehållstillstånd på grund av anknytning som barn, men som har fyllt 18 år, ska kunna beviljas uppehållstillstånd. Även möjligheterna för vissa anhöriginvandrare att ansöka om uppehållstillstånd inifrån Sverige utökas tillfälligt. Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2026 med vissa övergångsbestämmelser. De tillfälligt utökade möjligheterna för vissa anhöriginvandrare att ansöka om och beviljas uppehållstillstånd inifrån Sverige liksom möjligheten att besluta om inhibition av ett beslut om utvisning avseende sådana utlänningar ska upphöra att gälla den 1 januari 2028.
- Uppehållstillstånd på grund av anknytning For the committee's proposal MModerates voted for
- Krav på vistelsetid For the committee's proposal MModerates voted for
- Försörjningskrav For the committee's proposal MModerates voted for
- Försörjningskrav för familjemedlemmar till forskare For the committee's proposal MModerates voted for
- Möjlighet till uppehållstillstånd For the committee's proposal MModerates voted for
- Familjeåterförening utan biologiskt släktskap For the committee's proposal MModerates voted for
- Uppehållstillstånd för unga vuxna i vissa situationer For the committee's proposal MModerates voted for
- Andra frågor om uppehållstillstånd för unga vuxna For the committee's proposal MModerates voted for
- Utvärdering och översyn av lagförslagen For the committee's proposal MModerates voted for
Ny lagstiftning ska ersätta lagen om vård av unga (LVU) (SoU38)
What was it about?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att den nuvarande lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) ersätts av en ny lag om omhändertagande för vård av barn och unga och en ny lag om särskilda befogenheter för den statliga barn- och ungdomsvården. Syftet är att åstadkomma en modern, tydlig och överskådlig lagstiftning som utgår från barnet som egen rättighetsbärare och som svarar mot de behov av skydd och stöd som barn och unga har i dag. Barnrättsperspektivet stärks bland annat genom att barns och ungas rättigheter samlas i ett eget kapitel i lagarna. Dessutom förtydligas och utökas rätten till offentligt biträde. I den nya lagstiftningen införs även en ny grund för omhändertagande för vård på grund av anknytning till familjehemmet. Den ska kunna användas när det inte längre finns kvar några brister i ett barns hemförhållanden och ett omhändertagande därför ska upphöra. Om det i en sådan situation finns en påtaglig risk för att barnet tar skada av att skiljas från det familjehem som barnet varit placerad i, och det är till barnets bästa att vården fortsätter, kan den nya anknytningsgrunden tillämpas. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2027.
- Krav på samtycke från barn som fyllt 15 år For the committee's proposal MModerates voted for
- Översyn av särskilda befogenheter For the committee's proposal MModerates voted for
Insatser för barn och unga ska kunna beslutas utan samtycke (SoU39)
What was it about?
Socialnämnden i en kommun ska kunna besluta om insatser till barn, unga och deras vårdnadshavare även utan de berördas samtycke. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ny lagstiftning samt ändringar i bland annat socialtjänstlagen. I beslutet ingår bland annat att socialnämnden ska kunna sätta upp särskilda villkor för insatserna – exempelvis att den unge ska hålla sig nykter och drogfri vilket kan följas upp med drogtest elektronisk övervakning ska kunna användas i vissa fall en vårdnadshavare som inte följer ett beslut om en insats kan bli skyldig att betala vite, ett belopp som fastställs baserat på inkomst vårdnadshavare ska kunna få tillfällig föräldrapenning när han eller hon deltar i vissa insatser socialnämnden ska hålla ett så kallat allvarssamtal med ett barn eller en ung person om det är första gången som han eller hon är misstänkt för ett brott som kan leda till fängelse. Lagändringarna, utom de om elektronisk övervakning, ska börja gälla den 2 januari 2027. Lagändringen om elektronisk övervakning ska börja gälla den dag som regeringen bestämmer.
- Regeringens lagförslag For the committee's proposal MModerates voted for
- Utredning om att vilja ta emot stöd från socialtjänsten For the committee's proposal MModerates voted for
- Uppföljning och utvärdering av den nya lagen m.m. For the committee's proposal MModerates voted for
Utlänningar ska betala skälig ersättning för tandvård (SoU40)
What was it about?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler om tandvårdsavgifter för vissa utlänningar. Förslaget innebär att sökande av internationellt skydd och vissa andra utlänningar ska betala skälig ersättning till Migrationsverket för tandvård som inte kan anstå. Detta gäller de som har fyllt 18 år och som har en inkomst eller egna tillgångar. Samtidigt föreslår regeringen att tandvård som inte kan anstå inte längre ska vara subventionerad för vuxna utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Regeringen föreslår även en förlängd övergångsperiod för vissa privata tandvårdgivare att ansöka om tillstånd för att bedriva verksamheten. Lagändringen i fråga om möjligheten att bedriva tandvårdsverksamhet utan tillstånd börjar gälla den 23 augusti 2026. Övriga lagändringar börjar gälla den 2 januari 2027.
- Regeringens lagförslag For the committee's proposal MModerates voted for
- Frågor om tillstånd For the committee's proposal MModerates voted for
Ja till regelverket kring Sveriges utrikes underrättelsetjänst (UU24)
What was it about?
Sverige inrättar en ny myndighet för att stärka den svenska underrättelseverksamheten. Riksdagen sa ja lagändringarna som behöver göras för att Sveriges utrikes underrättelsetjänst, Und, ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2027. Riksdagen godkänner en ny lag som handlar om behandlingen av personuppgifter vid Und. Behandlingen av personuppgifter vid Und ska säkerställa att myndigheten kan behandla personuppgifter på ett ändamålsenligt sätt och samtidigt skydda fysiska personers grundläggande rättigheter i samband med en sådan behandling. Riksdagen godkänner också regeringens övriga förslag till lagändringar som krävs för att inrätta myndigheten. I likhet med vad som i dag gäller för bland annat Försvarsmakten delar riksdagen regeringens bedömning om att det bör införas en möjlighet för Und att kunna medge direktåtkomst för utländsk underrättelse- eller säkerhetstjänst. Direktåtkomst är ett sätt att ta del av personuppgifter. Den som har direktåtkomst till någon annans register eller databas kan på egen hand söka efter uppgifter. Lagförslagen börjar gälla den 1 januari 2027.
- Regeringens lagförslag For the committee's proposal MModerates voted for
- Samordning mellan Sveriges underrättelsemyndigheter For the committee's proposal MModerates voted for
- Övriga frågor For the committee's proposal MModerates voted for
Skärpta villkor för friskolesektorn (UbU30)
What was it about?
Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna. Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger. Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.
- Förbud mot vinstutdelning For the committee's proposal MModerates voted for
- Värdeöverföringsförbud utan begränsningar For the committee's proposal MModerates voted for
- Undantag från kravet på särredovisning för idéburna organisationer For the committee's proposal MModerates voted for
- Utvärdering av lagändringarnas konsekvenser For the committee's proposal MModerates voted for
Krav på ärendehanteringssystem hos kommunala lantmäterimyndigheter (CU40)
What was it about?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa ett krav på att kommunala lantmäterimyndigheter ska använda det ärendehanteringssystem och andra tekniska handläggningsstöd som tillhandahålls av den statliga lantmäterimyndigheten. Syftet med förslagen är att säkerställa att förrättningsverksamheten i hela landet kan bedrivas effektivt, enhetligt och rättssäkert. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027.
- Regeringens lagförslag For the committee's proposal MModerates voted for
- Lagstiftningens framtida utformning For the committee's proposal MModerates voted for
Extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern (FiU47)
What was it about?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en extra ändringsbudget för att ge stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern. Förslaget innebär bland annat att regeringen, genom så kallade bemyndiganden, ska få rätt att besluta om att till Ukraina skänka 16 Jas 39 Gripen C/D inklusive kvalificerad ammunition, samt att ingå avtal med Ukraina om försäljning av Gripen E/F med tillhörande luftförsvarssystem. Regeringen föreslår även ytterligare tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel under perioden den 1 juli–30 november 2026, ett tillfälligt stöd för sänkta priser i kollektivtrafiken under perioden den 1 juli–31 december 2026 och åtgärder för att stötta flyg- och jordbrukssektorerna. Utöver regeringens förslag la finansutskottet på eget initiativ fram ett lagförslag om punktskattebefrielse för jetbensin. Förslaget innebär att jetbensin ges samma energiskattemässiga förutsättningar som flygfotogen. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2026. Ett utskottsinitiativ betyder att utskottet har tagit initiativ till förslaget. Det bygger inte på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion. Sammantaget innebär regeringens förslag att den offentliga förvaltningens finansiella sparande och statens budgetsaldo beräknas förbättras med 5,3 miljarder kronor 2026. Förslag om förändringar av beställningsbemyndiganden för 2026 innebär att regeringen beräknar att anslagen behöver öka med totalt 22,6 miljarder kronor för 2027–2034. Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Situationen i Ukraina och drivmedels- och flygbränslepriserna med anledning av kriget i Mellanöstern är enligt regeringen sådana skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning.
- Extra ändringsbudget för 2026 - Stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern For the committee's proposal MModerates voted for
- Krisstöd till hushåll och företag For the committee's proposal MModerates voted for
Förbättrade förutsättningar för operativt militärt samarbete (FöU14)
What was it about?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som syftar till att ge Sverige bättre förutsättningar att delta i det operativa militära samarbetet inom Nato och att ge utländska styrkor bättre förutsättningar att genomföra militär verksamhet i Sverige. De nya reglerna innebär i huvudsak att regeringen får besluta att Nato, eller en stat som är medlem i Nato eller i EU, får vidta militära försvarsåtgärder på svenskt territorium när Nato eller staten genomför militär verksamhet för avskräckning och försvar. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2026.
- Avslag på propositionen For the committee's proposal MModerates voted for
- Förutsättningar för operativt militärt samarbete For the committee's proposal MModerates voted for
- Utförsel av krigsmateriel For the committee's proposal MModerates voted for
Stärkt skydd mot utlänningar som utgör kvalificerade säkerhetshot (JuU45)
What was it about?
Skyddet mot utlänningar som utgör kvalificerade säkerhetshot ska stärkas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget innebär bland annat att möjligheterna till förvar utökas, bland annat längre förvarstider och ett sänkt beviskrav vid förvar av vuxna förutsättningarna för att besluta om utvisning förtydligas straff för vissa brott enligt lagen skärps. Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2027.
- Regeringens lagförslag For the committee's proposal MModerates voted for
Ja till nya möjligheter att bekämpa onlinerekrytering (JuU47)
What was it about?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om avlägsnande av rekryteringsinnehåll online och en ändring i offentlighets- och sekretesslagen. Den nya regleringen innebär att rekryteringsinnehåll online, som används för att rekrytera inte minst barn och unga till att begå brott, ska kunna tas bort eller göras oåtkomligt på digitala plattformar efter beslut av en myndighet. Det nya regelverket syftar till att motverka onlinerekrytering inte minst av barn och unga, och att bekämpa ”crime as a service” som innebär att grova brott, som till exempel sprängningar och skjutningar, annonseras ut och koordineras av kriminella genom olika digitala tjänster. Beslutet innebär att en behörig myndighet kan besluta om förelägganden om att rekryteringsinnehåll ska tas bort eller göras oåtkomligt. Ett föreläggande ska riktas mot värdtjänstleverantören, det vill säga den som tillhandahåller den plattform där innehållet finns. Rekryteringsinnehållet ska avlägsnas så snart som möjligt och senast inom en timme från det att värdtjänstleverantören tog emot föreläggandet. En sanktionsavgift ska kunna tas ut av den värdtjänstleverantör som överträder sina skyldigheter enligt den nya lagen. De nya reglerna börjar gälla den 15 juli 2026.
- Utvärdering av den nya lagstiftningen For the committee's proposal MModerates voted for
Skrivelse om Riksrevisionens rapport om förvar i migrationsprocessen har behandlats (SfU34)
What was it about?
Riksrevisionen har granskat om Migrationsverkets och Polismyndighetens arbete med förvarsverksamheten är effektivt. Deras övergripande slutsats är att förvarsverksamheten inte fungerar effektivt. Regeringen har i en skrivelse redogjort för sin bedömning av de iakttagelser som Riksrevisionen har gjort och de rekommendationer som riktas till regeringen i rapporten Förvar i migrationsprocessen – ett kostsamt verktyg utan tydlig styrning. I samma skrivelse redogör regeringen också vilka åtgärder som de har gjort och avser att göra med anledning av Riksrevisionens rekommendationer. Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Rättssäkerhet m.m. For the committee's proposal MModerates voted for
- Beslut om förvar For the committee's proposal MModerates voted for
- Kompetensförsörjning och barnperspektivet For the committee's proposal MModerates voted for
Utökade befogenheter för Skatteverket inom folkbokföringsverksamheten (SkU30)
What was it about?
Regeringen vill se utökade befogenheter för Skatteverket inom folkbokföringsverksamheten och föreslår därför bland annat att ett nytt brott ska införas: främjande av oriktig folkbokföring. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Regeringen anser att det är viktigt att Sverige har en korrekt folkbokföring för att bland annat motverka identitetsbedrägerier och att fastställa identiteten på de personer som vistas och är bosatta i landet. Det är Skatteverket som ansvarar för frågor om folkbokföring och samordningsnummer. Regeringen vill därför att Skatteverket ska få utökade befogenheter inom folkbokföringsverksamheten genom ändringar i ett flertal lagar. Förslagen innebär bland annat följande: Det straffria området för ringa folkbokföringsbrott utökas. En ny straffbestämmelse införs – främjande av oriktig folkbokföring. Möjligheter för Skatteverket att använda och spara biometriska uppgifter utökas. Utbyte av uppgifter avseende fingeravtryck, ansiktsbild och biometriska uppgifter mellan Migrationsverket och Skatteverket. Polismyndigheten får begära ut biometriska uppgifter från Skatteverket för brottsbekämpning. Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2026.
- Regeringens lagförslag For the committee's proposal MModerates voted for
- Rättssäker folkbokföring For the committee's proposal MModerates voted for
Skrivelse om transportinfrastrukturen 2026–2037 har behandlats (TU20)
What was it about?
Regeringen har i en skrivelse redogjort för den nationella planen för transportinfrastrukturen 2026–2037. Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till samtliga förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 om bland annat styrning, ansvarsfördelning, finansiering och genomförande av infrastrukturplaneringen. Riksdagen hänvisar bland annat till planerade eller redan vidtagna åtgärder.
- Ansvarsfördelningen inom infrastrukturplaneringen For the committee's proposal MModerates voted for
- Myndighetsstrukturen inom transportområdet For the committee's proposal MModerates voted for
- Transportsektorns klimatmål For the committee's proposal MModerates voted for
- Klimatanpassning av infrastrukturen For the committee's proposal MModerates voted for
- Kostnadskontroll, produktivitet och effektivitet For the committee's proposal MModerates voted for
- Om återtagandet av eftersatt järnvägsunderhåll For the committee's proposal MModerates voted for
- Nya stambanor For the committee's proposal MModerates voted for
- Vägbelysningsnätet For the committee's proposal MModerates voted for
- Forskning och innovation For the committee's proposal MModerates voted for
Etikprövningen för forskning på människor ska bli bättre anpassad till forskningens behov (UbU31)
What was it about?
Regeringen vill införa undantag från kravet på etikgodkännande för forskning som avser människor och föreslår därför ändringar i etikprövningslagen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget innebär bland annat att det införs undantag från kravet på etikgodkännande för viss forskning som innefattar behandling av känsliga personuppgifter eller personuppgifter om lagöverträdelser. Forskningshuvudmannen ska göra en bedömning av om forskningen omfattas av något av undantagen, och det ska finnas en möjlighet att ansöka om frivillig etikprövning av sådan forskning. Regeringen föreslår även vissa förändringar av tillsynen över efterlevnaden av etikprövningslagen. Lagändringarna syftar till en mer ändamålsenlig etikprövning och en mer vägledande tillsyn. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.
- Etikprövningslagens framtida utformning For the committee's proposal MModerates voted for
Skrivelse om en ny nationell jämställdhetspolitisk strategi mot våld, förtryck och utnyttjande har behandlats (AU13)
What was it about?
Regeringen har i en skrivelse presenterat en nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, utnyttjande i prostitution och människohandel samt hedersrelaterat våld och förtryck för perioden 2026–2035. Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. Strategins syfte är att bidra till ett effektivt, hållbart och samordnat arbete för att uppnå de jämställdhetspolitiska delmålen mot våld, förtryck och utnyttjande. Riksdagen sa också nej till 28 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025, främst med hänvisning till pågående arbete. Förslagen handlar bland annat om arbetet mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck samt insatser när det gäller stöd och skydd till den som är utsatt för våld.
- En nationell strategi mot våld, förtryck och utnyttjande For the committee's proposal MModerates voted for
- Mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och utnyttjande i prostitution och människohandel For the committee's proposal MModerates voted for
Insamling av statistik om hushållens skulder (FiU45)
What was it about?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att Statistiska centralbyråns mikrosimuleringsmodell (Fasit) ska utökas för att kunna samla in uppgifter om hushållssektorns skulder och skuldbetalningar. Förslaget innebär att det i Fasit blir möjligt att analysera individers och hushålls motståndskraft och känslighet mot ekonomiska störningar, som exempelvis ett inkomstbortfall eller oväntade ränteförändringar. Syftet med regeringens förslag är att förbättra beslutsunderlaget för den ekonomiska politiken och göra det enklare att ta fram ändamålsenliga åtgärder. Regeringen menar att en insamling till Fasit som begränsas till att enbart omfatta uppgifter om skulder är tillräcklig för att uppnå de syften som avses. En sådan avgränsning ger det underlag som behövs för att bättre utforma politik inom finansiell stabilitet och fördelningspolitik. Samtidigt undviks onödig kartläggning av individers och hushållens ekonomi. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti.
- Stickprovsinsamling av uppgifter om hushållens skulder For the committee's proposal MModerates voted for
- Lagstiftningens framtida utformning For the committee's proposal MModerates voted for
Skyldighet att göra bedömningar av säkerhets- och strålskyddskrav ska regleras i lag (FöU19)
What was it about?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att den nuvarande skyldigheten att utföra bedömningar av överensstämmelse med säkerhets- och strålskyddskrav i kärnteknisk verksamhet eller annan verksamhet med joniserande eller icke-joniserande strålning ska regleras i lag. Förslaget innebär även lättnader för verksamheter som hanterar små mängder kärnämnen när det gäller att uppfylla kraven i en ny EU-förordning om kärnämneskontroll. Lagändringarna börja gälla den 1 augusti 2026.
- Kärnkraftsaktörers ansvar för kostnader For the committee's proposal MModerates voted for
- Kärnkraft och totalförsvaret For the committee's proposal MModerates voted for
Insynen i politiska processer ska öka (KU39)
What was it about?
Allmänhetens insyn i politiska processer ska öka. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ny lagstiftning som syftar till detta. Beslutet omfattar två nya lagar samt ändringar i en befintlig lag. I lagen om insyn i finansiering av partier införs bland annat ett förbud mot att ta emot anonyma och utländska bidrag, oavsett belopp. Partiernas redovisningsskyldighet ska även utökas och granskningen av reglernas efterlevnad skärpas. En ny lag ska reglera påverkan av beslutsfattare, bland annat genom att påverkansaktörer (lobbyister) ska registrera sig hos Kammarkollegiet, samt redovisa uppgifter om sin kommunikation med politiska beslutsfattare. Beslutet innebär även en ny lag som reglerar partipolitiska bidrag från arbetsmarknadsorganisationer, som fackförbund och arbetsgivarförbund. Lagen innebär bland annat att en medlem i en arbetsmarknadsorganisation ska kunna lämna en förklaring om att hans eller hennes medlemsavgift inte får användas som bidrag för partipolitiska ändamål. Den nya lagstiftningen börjar gälla den 1 juli 2027.
- Ökad insyn i politiska processer For the committee's proposal MModerates voted for
Ändrad fördelning av utgiftsområden i statens budget (KU42)
What was it about?
Riksdagen sa ja till regeringens och riksdagsstyrelsens förslag till ändrad fördelning av ändamål och verksamheter i utgiftsområden i statens budget. Beslut om vilka ändamål och verksamheter som ska ingå i ett utgiftsområde ska fattas i samband med beslut med anledning av den ekonomiska vårpropositionen. Ändringarna görs bland annat mot bakgrund av regeringens avsikt att genomföra vissa ändringar i myndighetsstrukturen och en ändrad arbetsfördelning mellan utskotten i riksdagen. Ändringarna påverkar fördelningen av ändamål och verksamheter i utgiftsområdena 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, 5 Internationell samverkan, 6 Försvar och samhällets krisberedskap, 20 Klimat, miljö och natur, 22 Kommunikationer och 24 Näringsliv.
- Ändrad fördelning av ändamål och verksamheter på utgiftsområden For the committee's proposal MModerates voted for
Markägare som begränsas av artskydd ska ha rätt till ersättning (MJU28)
What was it about?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i miljöbalken. Ändringarna innebär i huvudsak att skogs- och markägare ska ha rätt till ersättning när bestämmelser om skydd för djur och växter leder till begränsningar i deras markanvändning. Lagändringarna syftar till att stärka äganderätten av skog och mark, samtidigt som incitamenten för skydd av arter kan öka. Ändringarna innebär även att det ska finnas möjlighet för staten att kräva tillbaka utbetald ersättning om begränsningen på grund av artskyddet inte längre består. Ett sådant beslut om återbetalning behöver dock vara skäligt i förhållande till den enskilde fastighetsägaren och bedömas utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.
- Återbetalning av utbetald ersättning For the committee's proposal MModerates voted for
- Finansiering av ersättning For the committee's proposal MModerates voted for
Ett tydligt regelverk för ett aktivt skogsbruk (MJU29)
What was it about?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om flera regelförenklingar inom skogsbruket. Lagändringarna innebär bland annat följande: Anmälan för samråd för skogsbruksåtgärder enligt miljöbalken behövs endast om det framgår av föreskrifter som regeringen bestämmer. Markägarens kostnad för att skaffa den kunskap som behövs innan en skogsbruksåtgärd vidtas, exempelvis vad gäller skyddade arter i ett skogsområde, ska vara rimlig i förhållande till fastighetens värde. Sekretessen till skydd för djur- och växtarter ändras så att markägare får ta del av den information som behövs för att avgöra om samråd krävs. Skogsstyrelsens beslut enligt skogsvårdslagen ska överklagas till en mark- och miljödomstol i stället för till en förvaltningsdomstol. Fristen för ideella miljöorganisationer att överklaga beslut om skogsbruk eller skogsbruksåtgärder ska räknas från den dag då beslutet meddelades. Dessutom ska Skogsstyrelsen ges partsställning när miljöorganisationer överklagar myndighetens beslut. Förslaget syftar bland annat till att stärka äganderätten och öka förutsägbarheten för skogsägare. Lagändringarna ska i huvudsak börja gälla den 1 januari 2027. Bestämmelsen om att samrådsplikt enligt miljöbalken ska gälla endast om det framgår av en förordning ska dock gälla först den dag som regeringen bestämmer.
- Avslag på propositionen For the committee's proposal MModerates voted for
- Ett tydligt regelverk för aktivt skogsbruk For the committee's proposal MModerates voted for
- Produktionshöjande åtgärder och miljöhänsyn For the committee's proposal MModerates voted for
- Konsekvensanalys och uppföljning For the committee's proposal MModerates voted for
Det ska bli lättare att utvisa personer som begår brott (SfU33)
What was it about?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa reglerna om utvisning på grund av brott så att fler utlänningar som begår brott utvisas. Som huvudregel ska brott som ger strängare straff än böter kunna leda till utvisning. Dessutom ska avvägningen av skälen för och emot utvisning i fler fall leda till utvisning. Reglerna ändras även så att personer som kom till Sverige innan de fyllt 15 år inte längre får samma skydd mot utvisning. Dessutom ska domstolar inte längre ta hänsyn till verkställighetshinder, det vill säga praktiska hinder för att genomföra utvisningen. Vidare ska återreseförbud bli längre och i vissa fall gälla utan tidsgräns. Åklagare ska också i vissa fall vara skyldiga att begära utvisning i brottmål. Slutligen införs skärpta straff för vissa brott enligt utlänningslagen. Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2026.
- Regeringens lagförslag For the committee's proposal MModerates voted for
- Utlänningar som kom till Sverige innan de fyllde 15 år For the committee's proposal MModerates voted for
Ny lag om bosättning för vissa nyanlända invandrare (AU14)
What was it about?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ny lag om bosättning för vissa nyanlända invandrare. Beslutet innebär bland annat att kommunerna även i fortsättningen ska vara skyldiga att ta emot nyanlända efter anvisning och att fördelningen av anvisningar mellan kommunerna ska utgå från förutsättningarna för integration i kommunerna. En kommuns önskemål om mottagandet ska dock under vissa förutsättningar tillgodoses vid fördelningen. Det innebär att kommunerna får ett större inflytande över mottagandet av nyanlända än vad som gäller i dagsläget. Utöver kriterierna för fördelningen som gäller i dag, bland annat arbetsmarknad och befolkningsstorlek, ska det även tas hänsyn till förutsättningarna på bostadsmarknaden och områden där utanförskapet är stort. Dessutom ska rätten till boende tidsbegränsas till 36 månader och det är kommunen som ska ordna boende under den tiden. Rätten till boende ska kunna upphöra i förtid, bland annat om den nyanlände inte är anvisad till ett arbetsmarknadspolitiskt program och saknar godtagbara skäl för det. Den nya lagen och följdändringar i andra lagar börjar gälla den 1 januari 2027.
- Regeringens lagförslag For the committee's proposal MModerates voted for
Ett utökat straffrättsligt tjänstemannaansvar (JuU40)
What was it about?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär ett nytt brott i brottsbalken med beteckningen missbruk av offentlig ställning och att minimistraffet för grovt tjänstefel skärps till fängelse i ett år och sex månader. Genom det nya brottet straffbeläggs att uppsåtligen i strid med lag eller annan författning vidta eller underlåta att vidta en åtgärd för att få en otillbörlig förmån eller för att någon annan ska få en sådan förmån, eller för att otillbörligt missgynna någon annan. Det nya brottet gäller den som har en offentlig tjänst, utövar offentligt uppdrag eller annan offentlig verksamhet. Om brottet är grovt ska det dömas för grovt missbruk av offentlig ställning. Straffet för missbruk av offentlig ställning föreslås vara böter eller fängelse i högst två år. För grovt missbruk av offentlig ställning fängelse i lägst ett år och sex månader och högst sex år. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2026.
- Avslag på propositionen For the committee's proposal MModerates voted for
- Missbruk av offentlig ställning For the committee's proposal MModerates voted for
- Undantag för tvingande samhällsintresse For the committee's proposal MModerates voted for
Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor (JuU42)
What was it about?
Regeringen vill att straffen på ett bättre sätt ska återspegla brottslighetens allvar, att brottsofferperspektivet ges ett ökat inflytande och att samhällsskyddet förbättras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget innebär att tioårsgränsen för tidsbestämda straff tas bort närmare 50 straffskalor skärps det införs en ny reglering av den gemensamma straffskalan vid flerfaldig brottslighet som innebär att det högsta straff som får dömas ut är det högsta maximistraffet dubblerat livstids fängelse ska kunna dömas ut som gemensamt straff för vissa allvarliga fall av upprepade vålds- och sexualbrott det införs en ny straffskärpningsbestämmelse som tar sikte på alla brott som har ett samband med kriminella nätverk förutsättningar för häktning utvidgas till att omfatta brotten grov kvinnofridskränkning, grov fridskränkning och hedersförtryck. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2026.
- Regeringens lagförslag For the committee's proposal MModerates voted for
- Skärpta straff m.m. For the committee's proposal MModerates voted for
Ny myndighet för miljöprövningar inrättas (MJU24)
What was it about?
Riksdagen sade ja till regeringens förslag som gör det möjligt att inrätta en ny myndighet för miljöprövningar. Den nya myndigheten, Miljöprövningsmyndigheten, ska ta över de uppgifter som miljöprövningsdelegationerna vid länsstyrelserna i dag ansvarar för. Syftet med beslutet är att göra miljötillståndprocesserna mer effektiva, enkla och likvärdiga. De nya reglerna börjar i huvudsak att gälla den 1 juli 2027.
- Ny myndighet för miljöprövning For the committee's proposal MModerates voted for
- Myndighetens uppdrag For the committee's proposal MModerates voted for
- Myndighetens organisation, kompetensförsörjning och finansiering For the committee's proposal MModerates voted for
Ny kärnkraft i Sverige – fler möjliga platser vid kusten (NU24)
What was it about?
Regeringen vill skapa bättre villkor för nyetableringar av kärntekniska anläggningar och lägger fram förslag om ändringar i miljöbalken. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna syftar till att möjliggöra utbyggnad av kärnkraft på fler platser vid kusten, samtidigt som skyddet för natur- och kulturvärden upprätthålls. Förslaget innebär att förbudet mot kärntekniska anläggningar inom kustområdena och skärgårdarna i Bohuslän, från gränsen mot Norge till Brofjorden, i Småland och Östergötland, från Simpevarp till Arkö sund, samt i Ångermanland, från Storfjärden vid Ångermanälvens mynning till Skagsudde, och på Öland tas bort. förbudet mot kärntekniska anläggningar inom kustområdena och skärgårdarna från Brofjorden till Simpevarp och från Arkösund till Forsmark, utmed Gotlands kust, på Östergarn och Storsudret på Gotland samt på Fårö, på andra platser än där det redan finns vissa industriella och liknande anläggningar, tas bort. Lagändringarna börjar gälla den 15 juli 2026.
- Regeringens lagförslag For the committee's proposal MModerates voted for
- Områden för kärnkraft och havsvindkraft For the committee's proposal MModerates voted for
Nya lagar om elsystemet (NU25)
What was it about?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ny elmarknadslag och till en ny lag om elektriska ledningar. Elmarknadslagen ska reglera elmarknadens funktion, och lagen om elektriska ledningar innehåller bestämmelser om nätkoncession och om elektriska ledningar som dras fram inom området för trafikleder. De två nya lagarna ersätter den nuvarande ellagen. Bland annat ska ny terminologi införas för att anpassa svensk lag till EU-rätten och förtydliga att företag som bedriver nätverksamhet har ett systemansvar de uppgifter som är relaterade till driftssäkerheten hos det nationella elsystemet som hittills har fullgjorts av en systemansvarig myndighet i stället fullgöras av den som innehar överföringssystemet bestämmelserna om anvisade elavtal tas bort och ersättas av ett system med en leveransskyldig sistahandsleverantör. Lagarna börjar gälla den 1 juli 2027 i fråga om leveransskyldiga sistahandsleverantörer och i övrigt den 1 januari 2027.
- Flexibilitet och obalanser For the committee's proposal MModerates voted for
- Anvisade elavtal For the committee's proposal MModerates voted for
- Energigemenskaper For the committee's proposal MModerates voted for
Ändamålsenliga säkerhets- och strålskyddskrav för utvinning och bearbetning av kärnämnen (NU27)
What was it about?
Regeringen vill att utvinning och bearbetning av kärnämnen ska behandlas på samma sätt som andra metaller och mineral inom ramen för den samlade tillståndsprocessen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Syftet med regeringens förslag är att prövningsprocessen för verksamheter som avser såväl utvinning som bearbetning av kärnämnen i större utsträckning ska likna prövningsprocessen för annan gruvverksamhet. Detta innebär att processen för att inleda sådan verksamhet blir mer transparent och effektiv. Ändringarna görs i syfte att skapa en ändamålsenlig reglering för utvinning och bearbetning av kärnämnen, där strålskydds- och säkerhetskrav är anpassade efter verksamhetens risker. Förslagen innebär att utvinning och bearbetning av uran på en övergripande nivå kommer att behandlas på samma sätt som andra metaller och mineral inom ramen för den samlade tillståndsprocessen. Det får bland annat till följd att regeringens tillåtlighetsprövning enligt miljöbalken inte längre kommer att omfatta anläggningar för utvinning och bearbetning av kärnämnen. Det innebär samtidigt att kommunfullmäktiges tillstyrkande inte längre kommer att krävas för att sådan verksamhet ska kunna tillåtas. Näringsutskottet instämmer i regeringens bedömning att denna anpassning av regelverket innebär att det blir mer logiskt och förutsebart. Sammantaget skapas därigenom bättre förutsättningar för verksamheter av strategisk betydelse för landets energiförsörjning, liksom för att Sverige ska kunna bidra till såväl en högre självförsörjningsgrad av kritiska metaller och mineral inom EU som den gröna omställningen. Lagändringarna börjar gälla den 15 juli 2026.
- Regeringens lagförslag For the committee's proposal MModerates voted for
- Kommunalt inflytande när det gäller utvinning av kärnämnen For the committee's proposal MModerates voted for
- Förbud mot utvinning av uran For the committee's proposal MModerates voted for
- Förbud mot brytning i alunskiffer For the committee's proposal MModerates voted for
- Kommunalt inflytande när det gäller brytning i alunskiffer For the committee's proposal MModerates voted for
Reglerna för uppsikt och förvar skärps (SfU31)
What was it about?
Riksdagen sade den 15 juni ja till vissa delar av regeringens förslag om skärpta regler om uppsikt och förvar i migrationsprocessen. De nya reglerna som riksdagen sa ja till innebär att fler former av uppsikt som alternativ till förvar införs. Uppsikt ska kunna betyda att en person är skyldig att bo på en viss plats eller vistas inom ett visst område. Vistelseskyldigheten ska få förenas med villkor om elektronisk övervakning om det behövs för att kontrollera att vistelseskyldigheten följs. Det kommer att bli tydligare vilka förutsättningar som gäller för att ställa en person under uppsikt och att ta en person i förvar. Dessutom blir det tydligare vilken myndighet som i varje skede av migrationsprocessen är ansvarig för att besluta om uppsikt och förvar. Dessa regler börjar i huvudsak att gälla den 21 juli 2026. Under debatten i kammaren den 14 juni gavs ett yrkande om vilandeförklaring när det gäller vissa förslag in. Yrkandet handlade om vissa grunder för att ta barn i förvar, tidsgränser för vissa barn i förvar samt skiljande av barn från sina vårdnadshavare. Efter votering i kammaren hänvisades förslaget till konstitutionsutskottet för prövning enligt 2 kap. 22 § tredje stycket regeringsformen. Konstitutionsutskottet kom den 16 juni i en prövning fram till att vissa lagförslag om uppsikt och förvar av barn i utlänningslagen omfattas av ett särskilt lagstiftningsförfarande i regeringsformen, som kan möjliggöra vilandeförklaring av förslagen i tolv månader. Riksdagen beslutade den 17 juni att göra lagförslagen om vissa grunder för att ta barn i förvar, tidsgränser för vissa barn i förvar samt skiljande av barn från sina vårdnadshavare vilande. Vilandebeslutet innebär att regeringens lagförslag skickas tillbaka till socialförsäkringsutskottet och blir vilande där i minst tolv månader.
- Regeringens lagförslag i de delar som avser vilandeförklaring For the committee's proposal MModerates voted for
- Översyn For the committee's proposal MModerates voted for
- Barn och andra utsatta personer For the committee's proposal MModerates voted for
Återvändandet ska öka (SfU32)
What was it about?
Regeringen vill effektivisera återvändandearbetet och genomföra flera ändringar i bland annat utlänningslagen. Riksdagen röstade ja till regeringens förslag. I syfte att effektivisera återvändandearbetet föreslår regeringen att Polismyndigheten och Migrationsverket ska få bättre verktyg att verkställa av- och utvisningsbeslut. Regeringen föreslår en ny skyldighet för Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Pensionsmyndigheten och Skatteverket att på eget initiativ lämna uppgifter om en utlänning till Polismyndigheten, om det finns anledning att anta att han eller hon inte har rätt att vistas i Sverige. Förslaget innebär bland annat även att myndigheterna ges ytterligare verktyg för att klarlägga en utlännings identitet. Det införs en möjlighet att omhänderta och genomsöka utlänningens mobiltelefon, om den kan antas innehålla information om utlänningens identitet. Dessutom ska fingeravtryck och fotografier få användas i utlänningsärenden i större utsträckning och mer effektivt än i dag. Lagändringarna börjar gälla den 13 juli 2026.
- Avslag på propositionen For the committee's proposal MModerates voted for
- Nya uppgiftsskyldigheter For the committee's proposal MModerates voted for
- Lagförslaget i övrigt For the committee's proposal MModerates voted for
- Ansvaret för att uppgifter lämnas ut och behandlingen av sidoinformation For the committee's proposal MModerates voted for
- Omhändertagande av elektronisk kommunikationsutrustning For the committee's proposal MModerates voted for
- Rätt till offentligt biträde For the committee's proposal MModerates voted for
- Uppföljning av lagförslagets konsekvenser m.m. For the committee's proposal MModerates voted for
Skärpta och tydligare krav på vandel för uppehållstillstånd (SfU36)
What was it about?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att en utlännings vandel, det vill säga levnadssätt, i större utsträckning ska vägas in vid prövningen av rätten till uppehållstillstånd, både när det gäller att bevilja och att återkalla sådana tillstånd. Syftet med förändringen är främst att öka möjligheterna att avlägsna personer från landet på grund av deras levnadssätt. Dessutom ska bland annat uppehållstillstånd kunna återkallas i fler situationer än i dag. Beslutet innebär bland annat att kraven skärps för att få och behålla uppehållstillstånd genom att en persons levnadssätt, så kallad vandel, får större betydelse vid prövningen av rätten till uppehållstillstånd. Det blir möjligt att neka eller återkalla uppehållstillstånd vid misskötsamhet som exempelvis att inte följa lagar, regler och myndighetsbeslut, ha stora skulder eller försörja sig på ett oärligt sätt. Lagändringarna börja gälla den 13 juli 2026.
- Regeringens lagförslag For the committee's proposal MModerates voted for
- Begreppet vandel For the committee's proposal MModerates voted for
- Vandelsprövningen For the committee's proposal MModerates voted for
Förbättrad vård för personer med psykisk funktionsnedsättning (SoU34)
What was it about?
Riksdagen sa ja till bland annat regeringens förslag om en samordnad vård- och stödverksamhet. Förslaget syftar till att åstadkomma en mer enhetlig och sammanhållen vård för personer med skadligt bruk eller beroende och andra psykiatriska tillstånd. Vården ska rikta sig till personer som har särskilda behov av hälso- och sjukvårdsinsatser och socialtjänstinsatser under längre tid på grund av en psykisk funktionsnedsättning. Regeringens förslag innebär ett utökat krav på samarbete mellan kommuner och regioner. Regionerna ska bland annat organisera vården till personer med skadligt bruk eller beroende så att den kan ges samordnat med annan psykiatrisk vård. En annan förändring är att ordet missbruk tas bort och ersätts med bruk alternativt skadligt bruk och beroende i flera författningar som rör hälso- och sjukvård och socialtjänst. Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2028.
- Finansiering av reformen For the committee's proposal MModerates voted for
- En nationell stöd- och samordningsfunktion For the committee's proposal MModerates voted for
- En nationell övergångsplan For the committee's proposal MModerates voted for
- Genomföranderedovisning For the committee's proposal MModerates voted for
- Uppföljning och utvärdering av reformen For the committee's proposal MModerates voted for
Förbättrade regler för svensk tonnagebeskattning (SkU29)
What was it about?
Regeringen vill förbättra systemet för tonnagebeskattning. Systemet innebär att inkomst från kvalificerad rederiverksamhet beräknas schablonmässigt utifrån fartygens nettodräktighet. Syftet med förbättringarna är att stärka Sveriges konkurrenskraft inom sjöfartsnäringen. Riksdagen röstade för regeringens förslag. Regeringens förslag innebär att systemet för tonnagebeskattning utvidgas till att omfatta vissa verksamheter inom specialsjöfart större möjlighet att hyra ut kvalificerade fartyg utan besättning inom ramen för tonnagebeskattad verksamhet ändrade förutsättningar för att ett fartyg ska vara kvalificerat generösare villkor för företagen att använda sig av en så kallad överavskrivningsfond. Förslagen innebär även att vissa förtydliganden och anpassningar görs av regelverket för att uppnå bättre överenstämmelse med kommissionens riktlinjer för statligt stöd och beslutspraxis. Förslagen innebär ändringar i inkomstskattelagen och skatteförfarandelagen. Lagändringarna börjar gälla 20 juli 2026 och tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2026.
- Koncernintern uthyrning For the committee's proposal MModerates voted for
Nya regler för kommunal hamnverksamhet införs (TU19)
What was it about?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler för kommunal hamnverksamhet. Reglerna ändras för att vara förenliga med EU-rätten. Beslutet innebär att det skapas en ny reglering för kommunala hamnar i Sverige. I dag är hamnar som bedrivs i kommunal regi skattebefriade medan övriga hamnar betalar skatt enligt allmänna regler. EU-kommissionen har uppmärksammat Sverige på att detta kan strida mot EU:s statsstödsregler. Statligt stöd som snedvrider konkurrensen genom att gynna vissa aktörer är, enligt EU:s konkurrensregler, inte tillåtet. Beslutet innebär att kommuner eller regioner som har hamnverksamhet ska bedriva den i ett kommunalt aktiebolag och på en affärsmässig grund. De nya reglerna för kommunal hamnverksamhet börjar gälla den 1 augusti 2026.
- Regeringens lagförslag For the committee's proposal MModerates voted for
- Önskemål om ytterligare utredning For the committee's proposal MModerates voted for
Kommittéernas verksamhet under 2025 (KU41)
What was it about?
Varje år ska regeringen i en skrivelse till riksdagen redovisa verksamheten inom de kommittéer som tillsatts genom regeringsbeslut. Under 2025 tillsattes 60 kommittéer, vilket är sex färre än under 2024. Under 2025 avslutades 103 kommittéer, motsvarande siffra för 2024 var 84. Kostnaderna för kommittéernas arbete var under 2025 cirka 470 miljoner kronor. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till sju förslag från den allmänna motionstiden 2025 som handlar om lagstiftningsprocessen, bland annat om genomförande av EU-bestämmelser.
- Konsekvensanalyser m.m. i lagstiftningsprocessen For the committee's proposal MModerates voted for
Skrivelse om Sidas arbete med det humanitära biståndet har behandlats (UU17)
What was it about?
Regeringen har redovisat sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer om Sidas arbete med det humanitära biståndet. Riksdagen har beslutat att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet. Riksdagen tar fasta på att granskningen belyser centrala frågor om effektivitet, transparens och uppföljning i en verksamhet som utgör en betydande del av Sveriges internationella bistånd. Riksdagen delar regeringens uppfattning att det finns utrymme att utveckla Sidas arbete ytterligare i vissa delar, samtidigt som vikten av kvalitetssäkring och efterlevnad av de humanitära principerna upprätthålls. Mot denna bakgrund ser riksdagen positivt på det fortsatta utvecklingsarbete som bedrivs inom ramen för den nya strategin för humanitärt bistånd.
- Riksrevisionens granskning av det humanitära biståndet For the committee's proposal MModerates voted for
Fördjupat partnerskap mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater – och Republiken Uzbekistan (UU22)
What was it about?
Riksdagen sa ja regeringens förslag om ett avtal om fördjupat partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Uzbekistan, å andra sidan. Avtalet syftar till att fördjupa de politiska och ekonomiska förbindelserna mellan EU och Uzbekistan och är grundat i de gemensamma värderingar som EU bygger på: demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter samt rättsstatens principer. Parterna ska också utveckla en effektiv politisk dialog om alla frågor av gemensamt intresse, inklusive att främja demokrati och stärka civilsamhället. Europeiska unionen (EU) har sedan 1999 ett partnerskaps och samarbetsavtal med Uzbekistan. Med det fördjupade avtalet speglas dagens politiska och ekonomiska förhållanden bättre, samt EU:s ambition att vidareutveckla sin relation med landet.
- Demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer For the committee's proposal MModerates voted for
Fördjupat partnerskap mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater – och Republiken Kirgizistan (UU23)
What was it about?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett avtal om fördjupat partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kirgizistan, å andra sidan. Avtalet syftar till att fördjupa de politiska och ekonomiska förbindelserna mellan EU och Kirgizistan och är grundat i de gemensamma värderingar som EU bygger på: demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter samt rättsstatens principer. Avtalet täcker flera samarbetsområden såsom handel, hållbar utveckling och konnektivitet, immaterialrätt, forskning och innovation, utbildning, miljö och klimatförändringar, rättsstatens principer, mänskliga rättigheter och civilsamhället. Europiska unionen (EU) har sedan 1999 ett partnerskaps- och samarbetsavtal med Republiken Kirgizistan. Med det fördjupade avtalet speglas dagens politiska och ekonomiska förhållanden bättre, samt EU:s ambition att vidareutveckla sin relation med landet.
- Avtal om fördjupat partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kirgizistan, å andra sidan For the committee's proposal MModerates voted for
Nya EU-regler för bolag strider inte mot subsidiaritetsprincipen (CU44)
What was it about?
Riksdagen har prövat EU-kommissionens förslag till förordning om den 28:e ordningens bolagsregelverk utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut om nya EU-lagar tas så nära medborgarna som möjligt. EU ska bara vidta åtgärder om det är mer effektivt än om de enskilda länderna agerar på egen hand. Principen värnar medlemsstaternas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. Riksdagen konstaterar att bristen på ett EU-gemensamt bolagsrättsligt regelverk är ett strukturellt problem som försvårar för företag att utvidga sin verksamhet över gränserna. Nya EU-regler för bolag är ett steg i arbetet med att stärka EU:s konkurrenskraft och skapa ett bättre företagsklimat. Det kan även minska kostnader och förenkla efterlevnaden av medlemsstaternas bolagsregler. Riksdagen bedömer att medlemsstaterna själva inte kan åstadkomma åtgärder för lösa detta själva. En ny EU-bolagsform kan endast genomföras på EU-nivå. Riksdagen anser att förslaget inte strider mot subsidiaritetsprincipen och lade utlåtandet till handlingarna.
- Subsidiaritetsprövning av förslag till förordning om den 28:e ordningens bolagsregelverk For the committee's proposal MModerates voted for
Ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (FiU20)
What was it about?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i vårpropositionen. Osäkerheten och oförutsägbarheten om den geopolitiska och handelspolitiska utvecklingen har medfört att regeringen har reviderat prognoserna för bland annat BNP och arbetslöshet jämfört med vårpropositionen. Återhämtningen i svensk ekonomi väntas som en följd av detta fortsätta i en långsammare takt än vad som bedömdes i vårpropositionen. Riksdagen håller med regeringen om att en varaktig återhämtning av ekonomin ska säkerställas och att Sverige ska fortsätta att byggas starkare för att bli mer konkurrens- och motståndskraftigt. Riksdagen delar också regeringens bedömning om att den ekonomiska politiken ska fokusera på tre områden: att fortsätta att värna de offentliga finanserna, möjliggöra fler arbetstillfällen i Sverige samt säkerställa att ansträngning lönar sig. Riksdagen beslutade även att lägga regeringens skrivelse med anledning av Riksrevisionens granskningsrapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2025 till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet. Riksdagen sa också nej till förslag i motioner, varav tolv förslag är från den allmänna motionstiden 2025/2026.
- Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken For the committee's proposal MModerates voted for
- Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2025 For the committee's proposal MModerates voted for
Ja till regeringens vårändringsbudget för 2026 (FiU21)
What was it about?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten om ändrade utgifter för staten under 2026. Beslutet innebär att anvisade medel ökar med 3,6 miljarder kronor. Anslagsökningarna uppgår till 5,2 miljarder kronor och anslagsminskningarna till 1,6 miljarder kronor. De största utgiftsökningarna avser biståndsverksamhet med 1,7 miljarder kronor, fossilfria drivmedel och elektrifiering vid statliga myndigheter med 0,5 miljard kronor samt kapitalinsatser i statligt ägda företag med 0,4 miljard kronor. Den offentliga förvaltningens finansiella sparande försämras med ca 3,4 miljarder kronor och statens budgetsaldo försämras med ca 3,8 miljarder kronor 2026 till följd av förslagen. Skillnaden beror på kapitaltillskott till bolag som påverkar budgetsaldot men inte det finansiella sparandet. Vissa av förslagen beräknas påverka statens budget även kommande år. Förslaget innehåller också ökningar på 74,3 miljarder kronor till beställningsmyndiganden. Beställningsbemyndiganden är tillstånd som en statlig myndighet behöver för att ingå ekonomiska åtaganden som innebär utgifter som ska finansieras med framtida anslag. De största ökningarna handlar om anskaffning av material och anläggningar med 66,0 miljarder kronor, förbandsverksamhet och beredskap med 6,0 miljarder kronor och Rakel Generation 2 med 1,7 miljarder kronor. Förslagen innebär också att riksdagen ger regeringen rätt att ingå ekonomiska åtaganden som kan påverka statens budget på längre sikt. Det handlar bland annat om att ingå avtal med Videberg Kraft AB om fasta kostnader för ett nytt kärnavfallsprogram samt om kapitaltillskott och förvärv av aktier i bolaget. Riksdagen sa även ja till regeringens förslag på en lagändring som innebär att Försäkringskassan inte ska ta ut någon avgift för anslutning till det elektroniska systemet för statligt tandvårdsstöd. Förslaget innebär att bestämmelsen om avgift ska upphöra att gälla vid utgången av juli 2026.
- Vårändringsbudget för 2026 For the committee's proposal MModerates voted for
Närboende vid vindkraft får rätt till ersättning (NU20)
What was it about?
Regeringen föreslår en ny lag som innebär att närboende vid vindkraftsanläggningar ska få rätt till en ersättning som motsvarar en andel av de årliga intäkterna från en anläggning, så kallad vindkraftsersättning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag Enligt regeringens förslag ska vindkraftsersättning betalas av verksamhetsutövaren för en vindkraftsanläggning till ägare av bostadsbyggnader som ligger inom nio vindkraftsverkshöjder från ett vindkraftverk i en vindkraftsanläggning. Vindkraftsersättningen föreslås vara högre ju närmare anläggningen bostaden ligger. Regeringen föreslår också ändringar i inkomstskattelagen, vilket innebär att vindkraftsersättningen ska vara skattefri till den del den avser en privatbostad. Den nya lagen och lagändringen börjar gälla den 1 juli 2026.
- Hanteringen av vindkraftsersättningen For the committee's proposal MModerates voted for
- Snabbhetsbonus For the committee's proposal MModerates voted for
- Fastighetsskatt For the committee's proposal MModerates voted for
- Övrigt om ersättning till kommuner For the committee's proposal MModerates voted for
En rimligare kompensation för privatkopiering (NU23)
What was it about?
Upphovspersoner ska ha rätt till rimlig kompensation för privatkopiering av deras skyddade verk och prestationer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslagen ska säkerställa en likvärdig rätt till rimlig kompensation för rättighetshavare och ge enklare, mer förutsebara och konkurrensneutrala regler för företagen, samt ersättningsnivåer som garanterar att belastningen på konsumenterna inte blir för stor. Lagförslagen syftar till att modernisera den ersättning som ska kompensera rättighetshavarna för tillåten privatkopiering. Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2026.
- Regeringens lagförslag For the committee's proposal MModerates voted for
- Övrigt om privatkopieringsersättning For the committee's proposal MModerates voted for
- Allmänt om immaterialrättsliga frågor For the committee's proposal MModerates voted for
Permanenta uppehållstillstånd tas bort (SfU30)
What was it about?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som bland annat innebär att permanenta uppehållstillstånd för personer i behov av skydd och personer som är varaktigt bosatt i Sverige samt deras anhöriga tas bort. Förslaget är ett led i arbetet med att anpassa det svenska regelverket för beviljande av internationellt skydd och asylförfarandet till EU-rättens miniminivå. Målet för anpassningen är att skapa bättre förutsättningar för integration och att minska utanförskapet genom att minska den asylrelaterade invandringen. Lagändringarna börjar gälla den 12 juli 2026 med vissa övergångsbestämmelser förutom ändringarna i den nya mottagandelagen som börjar gälla den 2 oktober 2026.
- Utmönstring av permanent uppehållstillstånd och anpassning av svensk rätt till EU:s migrations- och asylpakt For the committee's proposal MModerates voted for
- Alternativ till permanent uppehållstillstånd For the committee's proposal MModerates voted for
- Rätten till offentligt biträde For the committee's proposal MModerates voted for
- Rättssäkerhet m.m. For the committee's proposal MModerates voted for
Kommuner ska kunna anlita läkare i den egna vården (SoU32)
What was it about?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om stärkt medicinsk kompetens i kommunal hälso- och sjukvård. Förslaget innebär att kommuner ska kunna anlita läkare i den egna vården. Riksdagen anser att regeringens förslag innebär ökad flexibilitet när det gäller kommunernas möjligheter att säkerställa tillgång till läkare och därmed ytterst att ge vård efter behov och av god kvalitet. Vidare konstaterar riksdagen att regeringens lagändringar innebär att det är kommunerna själva som avgör om läkare ska anställas. Regionens ansvar för läkarmedverkan kvarstår dock oavsett om en kommunal läkare anställs eller inte. Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2026.
- Avslag på propositionen For the committee's proposal MModerates voted for
- Regeringens lagförslag For the committee's proposal MModerates voted for
Skrivelsen om verksamheten i EU har behandlats (UU10)
What was it about?
Regeringen har lämnat en skrivelse om verksamheten i EU under 2025. Skrivelsen tar upp beslut och händelser i unionen och redovisar bredden i unionens frågor utifrån arbetet i de olika ministerråden. I skrivelsen redogör regeringen för hur den europeiska säkerheten utmanats av ett instabilt närområde, hybrida hot och en global kontext, i vilken den regelbaserade världsordningen ifrågasätts. Riksdagen anser, precis som tidigare, att det är centralt för Sveriges säkerhet och stabiliteten i världen att den regelbaserade världsordningen upprätthålls. Under året har Sverige varit en drivande kraft bakom att EU har infört ytterligare sanktioner mot Ryssland och Belarus med anledning av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Riksdagen välkomnar att regeringen verkar för att öka trycket på Ryssland. Utvidgningsprocessen i unionen har också gjort framsteg under 2025. Riksdagen anser en utvidgning är viktig för fred, stabilitet och välstånd i Europa. Men en utvidgning är enbart möjlig om processen uppfattas som legitim och har brett stöd i medlemsstaterna. Vidare anser riksdagen att respekten för EU:s gemensamma grundläggande värden – demokrati, rättsstaten, de mänskliga rättigheterna och folkrätten är en av unionens främsta tillgångar som måste garanteras. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Övergripande frågor For the committee's proposal MModerates voted for
- Utrikespolitik For the committee's proposal MModerates voted for
- Sanktioner For the committee's proposal MModerates voted for
Ett modernt och anpassat regelverk för krigsmateriel (UU18)
What was it about?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett modernt och anpassat regelverk för krigsmateriel samt att riksdagen godkänner Sveriges anslutning till avtalet om exportkontroll på försvarsområdet. Förslaget syftar till att anpassa reglerna till att Sverige nu är medlem i Nato och till att göra reglerna för export av krigsmateriel mer effektiva. Bland annat föreslås att reglerna för export av krigsmateriel och samarbete med andra länder inom detta område ska anpassas till Natomedlemskapet. Det ska också krävas tillstånd enligt vapenlagen för att tillverka skjutvapen och liknande föremål. Dessutom föreslås att vissa uppgifter inom regelverket för exportkontroll ska omfattas av sekretess. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2026.
- Regeringens lagförslag For the committee's proposal MModerates voted for
- Sveriges anslutning till avtalet om exportkontroll For the committee's proposal MModerates voted for
Svensk export av krigsmateriel under 2025 (UU9)
What was it about?
Varje år sedan 1985 redogör regeringen i en skrivelse till riksdagen för Sveriges export av krigsmateriel. Skrivelsen uppmärksammar den svenska exportkontrollpolitiken i fråga om krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Skrivelsen innehåller en redovisning av den export av krigsmateriel som har förekommit under 2025. Dessutom beskriver regeringen samarbetet inom EU och i andra internationella forum när det gäller strategisk exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Riksdagen har beslutat att skrivelsen läggs till handlingarna. Riksdagen beslutade också att säga nej till förslag om exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden i motioner, varav 23 förslag är från den allmänna motionstiden 2025.
- Tillämpning av regelverket For the committee's proposal MModerates voted for
- Skrivelsens framtida utformning For the committee's proposal MModerates voted for
- Motioner som bereds förenklat For the committee's proposal MModerates voted for
Lärare ska kunna fokusera på undervisningsuppdraget (UbU25)
What was it about?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur lärare och förskollärare ska få förutsättningar att fokusera på huvuduppdraget, det vill säga undervisningen. Förslaget innebär bland annat en lagändring som tydliggör att lärares och förskollärares undervisningsuppdrag också inkluderar planering och uppföljning. Även omfattningen av tiden för de olika delarna ska kunna regleras genom föreskrifter. Regeringen föreslår även att information till vårdnadshavare ska ges vid tillfällen som skolpersonalen bestämmer och att utvecklingssamtal ska äga rum minst en gång per år, i stället för en gång per termin. Det förtydligas även att all personal ska vara skyldig att aktivt uppmärksamma och motverka kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier och se till att sådana händelser hanteras. Lagändringarna om kränkande behandling börjar gälla den 1 augusti 2026 och ändringarna om undervisningsuppdraget den 1 juli 2027. Övriga ändringar börjar gälla den 1 juli 2028.
- Dialog med arbetsmarknadens parter For the committee's proposal MModerates voted for
- Ekonomiska konsekvenser For the committee's proposal MModerates voted for
- Konsekvenser för lärarbristen For the committee's proposal MModerates voted for
Ett nytt betygssystem införs (UbU26)
What was it about?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som bland annat innebär att ett nytt betygssystem och en ny modell för att beräkna elevernas meritvärde införs. Regeringens förslag innebär bland annat följande: En ny modell för att beräkna elevernas meritvärden ska tas fram, där meritvärdet ska bestå dels av den sökandes betygsvärde, dels av resultatet från nationella slutprov. Det ska införas en betygsskala med tio betygssteg från 1 till 10, utan skarp gräns för godkänt, i de obligatoriska skolformerna och de frivilliga skolformerna på gymnasial nivå. Vid slutlig betygssättning i ett ämne ska lärare ha bedömningssamråd. Huvudmän ska lämna in uppgifter om betyg till en myndighet. Nationella slutprov ska införas i grundskolan, specialskolan, gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. Proven bör rättas centralt. Syftet är att mer rättvisande spegla elevers ämneskunskaper och motverka betygsinflation. Ändringarna i skollagen börjar i huvudsak gälla den 1 juli 2028. För kommunal vuxenutbildning börjar ändringarna dock gälla den 1 januari 2031.
- Urval till vidare studier For the committee's proposal MModerates voted for
- Digitala nationella slutprov For the committee's proposal MModerates voted for
- Genomförande, uppföljning och utvärdering For the committee's proposal MModerates voted for
- Betygssystemets anpassning till komvux For the committee's proposal MModerates voted for
Svenskt bidrag till Natos närvaro i Finland (UFöU3)
What was it about?
Riksdagen beslutar att regeringen fram till den 31 december 2026 får sätta in svenska väpnade styrkor om högst 1 200 personer för att bidra till Natos närvaro i Finland.
- Svenskt bidrag till Natos framskjutna närvaro i Finland For the committee's proposal MModerates voted for
Enklare ersättningsregler med brottsoffret i fokus (CU38)
What was it about?
Brottsoffer ska kunna få brottsskadeersättning på ett enklare och snabbare sätt och vårdnadshavares skadeståndsansvar för skador som deras barn orsakar genom brott ska skärpas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna innebär bland annat att brottsoffrets väg till att få brottsskadeersättning förenklas och förkortas – brottsoffret ska kunna få brottsskadeersättning direkt från Brottsoffermyndigheten utan att först behöva vända sig till gärningspersonen vårdnadshavares skadeståndsansvar för skador som deras barn orsakar genom brott skärps frivillig betalning av brottsskadestånd underlättas. Det övergripande syftet med lagändringarna är att stärka brottsoffers ställning och minska skadeverkningarna av brott. Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2026.
- Regeringens lagförslag For the committee's proposal MModerates voted for
- En särskild brottsofferlag For the committee's proposal MModerates voted for
- Utvärdering av lagstiftningen For the committee's proposal MModerates voted for
Skrivelse om Sveriges militära stöd till Ukraina har behandlats (FöU17)
What was it about?
Riksdagen har behandlat en skrivelse, där regeringen redogör för det militära stöd som Sverige lämnat till Ukraina sedan Rysslands fullskaliga invasion 2022. Det militära stödet består av materiel, finansiellt stöd, utbildningsinsatser samt stöd till satsningar på försvarsindustri och försvarsforskning. Sedan 2022 har Sverige beslutat om 21 militära stödpaket till Ukraina till det samlade värdet av cirka 103 miljarder kronor. I skrivelsen beskriver regeringen även hur det militära stödet samordnas i en internationell kontext, hur stödet följs upp och hur lärdomar från kriget i Ukraina omhändertas samt regeringens bedömning av effekterna av det svenska stödet. Försvarsutskottet konstaterar att det militära stödet till Ukraina är en central del av svensk säkerhets- och försvarspolitik och att Sverige ska stödja Ukraina så länge som det krävs. Utskottets uppfattning är, precis som tidigare, att en långsiktig ekonomisk ram gör stödet mer förutsägbart och effektivt. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Beroendet av amerikansk krigsmateriel For the committee's proposal MModerates voted for
Svenska fängelsestraff ska tillfälligt kunna avtjänas utomlands (JuU35)
What was it about?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att godkänna avtalet mellan Sverige och Estland som gör det möjligt att tillfälligt verkställa svenska fängelsestraff i Estland. Den 18 juni 2025 undertecknades ett avtal mellan Sverige och Estland som gör det möjligt att låta personer som dömts till fängelse i Sverige tillfälligt avtjäna sitt straff i en estländsk anstalt, där den estländska kriminalvårdsmyndigheten ska ansvara för verkställigheten. Syftet med avtalet är att bidra till att avhjälpa den allvarliga platsbristen inom den svenska Kriminalvården. Riksdagen har nu godkänt avtalet samt antagit de förslag på lagändringar som behövs med anledning av avtalet. De nya lagreglerna börjar gälla den 3 juli 2026.
- Lagförslaget For the committee's proposal MModerates voted for
Bättre möjligheter att utreda brott som begås av barn under 15 år (JuU37)
What was it about?
De brottsbekämpande myndigheterna ska få bättre möjligheter att använda tvångsmedel mot barn under 15 år. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa effektivare verktyg för att utreda brott som barn under straffbar ålder är misstänkta för. Det handlar bland annat om att fler tvångsmedel blir tillåtna mot barn under 15 år tvångsmedlen beslag, husrannsakan och kroppsvisitation får användas mot barn under 15 år i fler fall så kallade biometriska underlag får tas upp från barn under 15 år i större utsträckning. Lagändringarna innebär också att det införs ett tvångsmedel för att hålla kvar en grupp av personer på en brottsplats för identifiering. Det införs också en särskild reglering för användning av tvångsmedel i en förundersökning som återupptas för att utreda om det finns grund för omprövning. Lagändringarna börja gälla den 1 juli 2026.
- Regeringens lagförslag For the committee's proposal MModerates voted for
Ett förstärkt samhällsskydd och tydligare reaktioner vid återfall i brott (JuU38)
What was it about?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett förstärkt samhällsskydd och tydligare reaktioner vid återfall i brott. Förslaget syftar till att stärka samhällsskyddet vid allvarlig och upprepad brottslighet, minska risken för återfall i brott, öka tryggheten för brottsoffer och skärpa reaktionerna vid misskötsamhet eller återfall i brott. Lagändringarna innebär bland annat följande: Rymning från vissa former av frihetsberövande, såsom häkte, anstalt och förvar, kriminaliseras Återfall i brott får större betydelse vid straffmätningen Möjligheterna att förena skyddstillsyn med fängelse utökas Den som är dömd till skyddstillsyn eller är villkorligt frigiven ska meddelas begränsningar av rörelsefriheten (vistelseföreskrift) om han eller hon är involverad i, eller har koppling till en grupp som utövar allvarlig brottslighet och riskerar att begå eller på annat sätt medverka till allvarlig brottslighet på en viss plats eller inom ett visst område Vistelseföreskrifter ska kunna meddelas i syfte att skydda målsäganden Det anges i lag att involvering i, eller koppling till, en grupp som utövar allvarlig brottslighet ska beaktas vid beslut om permission. Lagändringarna börjar gälla den 2 juli 2026.
- Kriminalisering av rymning For the committee's proposal MModerates voted for
Skrivelse om mål för arkitektur, form och design har behandlats (KrU9)
What was it about?
Regeringen har i en skrivelse presenterat en ny inriktning för arbetet mot det nationella målet för arkitektur-, form- och designpolitiken. Den nya inriktningen innebär bland annat att fler aktörer ska involveras och olika perspektiv ska inkluderas när den gemensamma miljön ska utformas. Dialogen och samverkan ska öka mellan offentliga aktörer, näringsliv, civilsamhället och lokalsamhälle. Riksdagen delar regeringens uppfattning om att det är angeläget att alla ges goda förutsättningar att påverka förändringen av den gemensamma miljön och välkomnar därför regeringens initiativ till en ny inriktning för arbetet mot det nationella målet för arkitektur-, form- och designpolitiken. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, vilket innebar att ärendet avslutades.
- Inriktningen för politiken för arkitektur, form och design For the committee's proposal MModerates voted for
Riksrevisionens rapport om internationella klimatinsatser har behandlats (MJU22)
What was it about?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning av statens arbete med att förvärva utsläppskrediter. Riksrevisionen har granskat om statens arbete med att förvärva utsläppskrediter uppnår intentionerna med internationella klimatinsatser: att minska globala utsläpp av växthusgaser, att främja klimatomställning och hållbar utveckling i de länder där de genomförs och att kunna bidra till att de svenska klimatpolitiska målen uppnås på ett kostnadseffektivt sätt. Riksrevisionens övergripande slutsats är att statens arbete med internationella klimatinsatser delvis uppnår sina syften. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att tydliggöra mål och förväntningar i styrningen av Energimyndigheten och att överväga att sätta kvantitativa mål för förvärv av utsläppskrediter i förhållande till klimatmålet 2045 och etappmålen 2030 och 2040. Regeringen rekommenderas även att följa upp kostnadseffektiviteten utifrån totalkostnad, så att både pris per utsläppskredit och administrativa kostnader beaktas och kan jämföras med andra kompletterande åtgärder. Liksom regeringen välkomnar riksdagen Riksrevisionens granskning och anser att den utgör ett värdefullt underlag för det fortsatta arbetet med att genomföra kostnadseffektiva internationella klimatinsatser. I sin skrivelse instämmer regeringen delvis i Riksrevisionens rekommendationer. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.
- Användande av internationella utsläppskrediter för att nå etappmål For the committee's proposal MModerates voted for
- Ökad kontroll över projekt och totalkostnad For the committee's proposal MModerates voted for
Stärkt kontroll ska motverka livsmedelsfusk (MJU27)
What was it about?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om åtgärder för att motverka fusk i livsmedelskedjan. Åtgärderna ska stärka kontrollen och innebär bland annat följande: Två utsedda kontrollmyndigheter, Livsmedelsverket och Jordbruksverket, ska i vissa fall kunna ta över kontrollansvaret från andra organ, som länsstyrelser och kommuner. Nya bestämmelser införs om uppgiftsskyldighet mellan kontrollmyndigheter med koppling till livsmedelssektorn. Lagändringarna om att en central myndighet kan ta över kontrollansvaret börjar gälla den 1 januari 2028. Lagändringarna om uppgiftsskyldighet börjar gälla den 1 januari 2027.
- Straff och sanktionsavgifter For the committee's proposal MModerates voted for
Ny lag för mottagandet av asylsökande (SfU35)
What was it about?
Regeringen föreslår en ny lag för mottagandet av asylsökande för att skapa ett mer ordnat mottagande, effektivisera återvändandet och minska utanförskapet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Regeringens förslag innebär bland annat att villkoren för rätt till dagersättning skärps och att dagersättningen ska kunna sättas ned för utlänningar som inte fullgör sina skyldigheter asylsökande ska vara skyldiga att vistas inom ett begränsat geografiskt område, en så kallad områdesbegränsning, och medverka i närvarokontroller på asylboendet Migrationsverket kommer att kunna fatta individuella beslut om boende- och anmälningsskyldighet för asylsökande utlänningar som har meddelats ett beslut om avvisning eller utvisning ska omfattas av en områdesbegränsning och anmälningsskyldighet asylsökande ska kunna få undantag från kravet på arbetstillstånd först efter sex månader från att asylansökan lämnades in. Utöver den nya lagen föreslås också vissa ändringar i andra lagar. Lagändringarna och den nya lagen börjar gälla den 1 oktober 2026 med vissa övergångsbestämmelser.
- Avslag på propositionen For the committee's proposal MModerates voted for
- Undantag från krav på arbetstillstånd For the committee's proposal MModerates voted for
- Eget boende For the committee's proposal MModerates voted for
- Översyn av mottagandet For the committee's proposal MModerates voted for
Skrivelse och redogörelse om verksamheten i Nato 2025 har behandlats (UU19)
What was it about?
Riksdagen har behandlat en skrivelse där regeringen redogör för verksamheten inom Nato under 2025. Dessutom har riksdagen behandlat en redogörelse från den svenska delegationen till Natos parlamentariska församling om deras verksamhet under 2025. Riksdagen behöver ha insyn i och inflytande över regeringens agerande i Natofrågor. Riksdagen välkomnar därför att regeringen nu återkommer med en skrivelse om verksamheten i Nato. Riksdagen noterar de allierades orubbliga stöd för Natos kollektiva försvar samt att alliansen står enad inför det långsiktiga hot som Ryssland utgör. Riksdagen ser positivt på att regeringen under året har fortsatt att verka för att Nato ska upprätthålla ett starkt stöd för Ukraina samt föra en samlad, långsiktig och strategisk politik för att motverka Rysslands maktexpansion och möjligheter att göra skada. Riksdagen välkomnar Sveriges betydande stöd till Natos avskräckning och försvar under 2025, där de svenska insatserna bland annat omfattade förband i mark-, sjö- och luftdomänerna samt stöd till säkerhetshöjande operationer inom ramen för alliansens löpande aktiviteter och operationer. Alla Natos samtliga 32 medlemsländer ingår i den parlamentariska församlingen. Syftet med församlingen är att diskutera och påverka beslut om den gemensamma säkerheten, skapa förståelse för de säkerhetspolitiska utmaningar som det transatlantiska samarbetet står inför och stödja de nationella parlamentens insyn i frågor om försvar och säkerhet. Riksdagen framhåller den svenska delegationens betydelse för att riksdagen ska få insyn i Natos verksamhet. Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Deltagande av kvinnor och unga For the committee's proposal MModerates voted for
- Centrum för demokratisk resiliens For the committee's proposal MModerates voted for
Skrivelse om utbildning på vetenskaplig grund har behandlats (UbU19)
What was it about?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av hur effektivt statens arbete är för att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Riksrevisionens övergripande slutsats är att statens arbete inte är effektivt. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att bland annat genomföra en översyn av skolmyndigheternas uppgifter och ansvarsfördelning när det gäller stöd till skolväsendet samt att säkerställa att regeringsuppdrag till skolmyndigheterna har tidsramar som möjliggör att bästa tillgängliga kunskap ligger till grund för uppdragen. I sin skrivelse redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser och slutsatser samt rekommendationer som Riksrevisionen lämnar till regeringen i granskningsrapporten. Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser. Med skrivelsen anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. I likhet med regeringen menar riksdagen att Riksrevisionens iakttagelser utgör ett värdefullt underlag i det fortsatta arbetet med att stärka den vetenskapliga grunden i skolan. Riksdagen ser positivt på regeringens arbete på området och lade därmed skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Myndighetsansvar och regeringsuppdrag For the committee's proposal MModerates voted for
Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan (UbU22)
What was it about?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som syftar till att skapa bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan genom flera samverkande åtgärder. Förslaget innebär bland annat att huvudmannens och rektorns ansvar för tryggheten och studieron på skolenheten ska förtydligas. Utöver ett förebyggande arbete ska huvudmannen och rektorn arbeta för att upprätthålla tryggheten och studieron. Enligt förslaget ska skolan göras mobilfri genom att elevernas mobiltelefoner samlas in vid skoldagens början och lämnas tillbaka vid skoldagens slut. Förslaget innebär också att dagens ordningsregler ska byta namn till skolregler, bli skolgemensamma och innehålla en plan för konsekvenser vid överträdelser av reglerna. Möjligheterna ska även stärkas att använda de disciplinära åtgärderna utvisning ur undervisningslokalen, tillfällig omplacering inom den egna skolenheten och tillfällig placering utanför den egna skolenheten samt avstängning. Regeringen föreslår också att det i vissa fall ska bli möjligt att neka en elev tillträde till skolenheten om eleven hotar säkerheten för andra elever och personal. Skolans förväntningar på eleverna och deras vårdnadshavare ska tydliggöras genom ett förväntansdokument. Därutöver ska det bli möjligt att bedriva akutskola på entreprenad, det vill säga en verksamhet där elever tillfälligt ges undervisning utanför den egna skolenheten. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2026.
- Regeringens lagförslag For the committee's proposal MModerates voted for
- Dokumentationskrav vid utvisning ur undervisningslokalen och kvarsittning For the committee's proposal MModerates voted for
- Tillfällig omplacering och akutskolor på entreprenad For the committee's proposal MModerates voted for
Mer fokus på kunskaper i skolans läroplaner (UbU23)
What was it about?
Det ska bli ett starkare fokus på kunskaper i skolan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som sammantaget syftar till en skola med kunskapsuppdraget i fokus. Nya läroplaner ska tas fram för lågstadiet, mellanstadiet och högstadiet. Riksdagen delar regeringens uppfattning om att Sverige behöver en stark kunskapsskola där lärarna har goda förutsättningar att utföra sitt uppdrag och där alla elever ges förutsättningar att nå utbildningens mål. Det behövs en ny kunskapssyn och nya läroplaner som fokuserar på undervisningen och lärandet. Riksdagens beslut innebär bland annat följande: Det ska vara tydligt att skolans viktigaste uppgift är att förmedla och förankra kunskaper och värden. Lärarnas roll ska stärkas. Det ska vara lärarna som utifrån läroplanen bestämmer över och leder undervisningen. De nya läroplanerna för de obligatoriska skolformerna ska vara tydligt kunskapsinriktade och nivån ska anpassas till barns kognitiva utveckling. Det ska vara ett starkt fokus på grundläggande kunskaper och färdigheter, som att läsa, skriva och räkna. Läroplanerna ska också få en mer ändamålsenlig struktur och innehållet ska utgå från principer som främjar en hög och likvärdig kvalitet. Det ska införas nya kursplaner i grundläggande svenska för elever som är nybörjare i svenska språket. Principen om sammantagen bedömning ska gälla för alla betygssteg, det vill säga även för betyget E. Merparten av lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2028. Nya läroplaner för grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan ska börja användas från och med höstterminen 2028.
- Utbildningens syfte For the committee's proposal MModerates voted for
- Elevinflytande For the committee's proposal MModerates voted for
- Kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer For the committee's proposal MModerates voted for
- Vissa andra kunskapsområden For the committee's proposal MModerates voted for
Förbättrat stöd i skolan (UbU24)
What was it about?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som syftar till att förbättra stödet i skolan. Bland annat ska det förtydligas i skollagen att alla barn och elever i undervisningen ska ges ledning och stimulans i syfte att de ska kunna följa undervisningen. Ändringarna innebär också att regleringen av garantin för tidiga stödinsatser och extra anpassningar ska avskaffas. I stället ska det genomföras standardiserade tester i början av höstterminen i vissa årskurser för att kunna identifiera elever med stödbehov. Elever ska ges stödundervisning i ett tidigt skede i de obligatoriska skolformerna, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan i ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik. Ändringarna innebär även att lärare inom kommunal vuxenutbildning ska ha tillgång till eller möjlighet till samråd med personal med specialpedagogisk kompetens. Ändringarna i skollagen börjar gälla den 1 juli 2028.
- Stödet till eleverna i skolan For the committee's proposal MModerates voted for
- Stödet till eleverna inom kommunal vuxenutbildning For the committee's proposal MModerates voted for
- Tillgången till behöriga lärare, speciallärare och specialpedagoger For the committee's proposal MModerates voted for
- Genomförande av stödundervisning For the committee's proposal MModerates voted for
Konsumentskyddet för konsumentkrediter ska stärkas (CU26)
What was it about?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som handlar om att stärka konsumentskyddet på kreditmarknaden. Beslutet innebär bland annat en ny konsumentkreditlag. Den nya konsumentkreditlagen ska stärka konsumentskyddet och anpassa det efter de senaste årens utveckling på konsumentkreditmarknaden. Lagen reglerar många olika aspekter av kreditgivning till konsumenter. Det handlar bland annat om information, ångerrätt, marknadsföring och ränte- och kostnadstak. För att motverka överskuldsättning skärps reglerna för kreditprövning. Dessutom införs ett nytt tillståndskrav som innebär att fler näringsidkare som lämnar eller förmedlar krediter bland annat ska stå under tillsyn och uppfylla krav på tillräcklig kunskap och kompetens. Genom förslagen genomförs ett EU-direktiv om konsumentkrediter. Den nya konsumentkreditlagen och lagändringarna börjar gälla den 20 november 2026.
- Ränteskillnadsersättning For the committee's proposal MModerates voted for
Möjligheten att använda kontanter ska stärkas (FiU39)
What was it about?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att stärka möjligheten att använda kontanter. Följande åtgärder ingår i förslaget: Livsmedelsbutiker och apotek ska med vissa undantag ska vara skyldiga att ta emot kontanter på fysiska försäljningsställen med bemannad kassa. Banker ska vara skyldiga att i betryggande utsträckning i hela landet tillhandahålla platser för kontantinsättningar för konsumenter. Det ska finnas behovsanpassade tjänster för företag för att hantera växelpengar och sätta in dagskassor. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026. Riksdagen beslutade också att rikta en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att utreda huruvida även vissa offentligrättsliga tjänster kan omfattas av den skyldighet att ta emot kontant betalning som föreslås för livsmedelsbutiker och apotek.
- Tillsyn och ingripande For the committee's proposal MModerates voted for
- Lagstiftningens framtida utformning i övrigt For the committee's proposal MModerates voted for
Enklare att göra leverantörskontroller vid upphandlingar (FiU42)
What was it about?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som handlar om att det ska bli enklare att kontrollera leverantörer vid upphandlingar. Beslutet innebär att det inrättas ett system om en samordnad registerkontroll som ska tillämpas vid upphandling och vid användningen av valfrihetssystem. Ett valfrihetssystem innebär att upphandlande myndigheter och enheter konkurrensutsätter delar av sin verksamhet genom att överlåta till den enskilde att välja vilken leverantör i valfrihetssystemet som ska utföra tjänsten. Registerkontrollen ska underlätta för upphandlade myndigheter och enheter att kontrollera om det finns skäl att utesluta leverantörer till följd av exempelvis brott, obetalda skatter eller konkurser. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026.
- Uteslutningsgrunder For the committee's proposal MModerates voted for
- Överväganden av åtgärderna For the committee's proposal MModerates voted for
Skrivelse om Sveriges internationella bistånd har behandlats (UU3)
What was it about?
Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse Fördjupad resultatredovisning av internationellt bistånd – Ukraina. I skrivelsen ger regeringen en fördjupad redovisning av det svenska biståndets verksamhet och resultat i Ukraina under perioden 2022–2025. Sveriges stöd till Ukrainas statsbudget har medverkat till att upprätthålla grundläggande samhällsfunktioner och ekonomisk stabilitet. Detta har bidragit till att stärka landets motståndskraft, rädda liv och minska mänskligt lidande. Samtidigt har krigsdrabbade människor, inklusive många på flykt, fått humanitärt bistånd i form av bland annat livsmedel, nödbostäder, hälsovård och stöd till försörjning. Sverige bidrar även till att stärka Ukrainas förmåga att stå emot fortsatt rysk aggression samt bygga upp ett stabilt och demokratiskt samhälle. Insatserna har även haft som mål att fördjupa de bilaterala relationerna mellan Sverige och Ukraina. Riksdagen delar regeringens bedömning om vikten av ett fortsatt starkt och långsiktigt svenskt samt europeiskt stöd till Ukraina. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Utformningen av stödet For the committee's proposal MModerates voted for
- Jämställdhet For the committee's proposal MModerates voted for
- Kvinnor och säkerhet For the committee's proposal MModerates voted for
Nordiskt samarbete under 2025 (UU4)
What was it about?
Nordiskt samarbete under 2025 har behandlats i en skrivelse från regeringen och i en redogörelse från Nordiska rådets svenska delegation. I skrivelsen redogör regeringen för samarbetet mellan de nordiska ländernas regeringar under 2025, med fokus på verksamheten i nordiska ministerrådet. Skrivelsen innehåller information om information om det informella utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet mellan de nordiska länderna, och mellan de nordisk-baltiska länderna, som under 2025 var mer intensivt än någonsin. Redogörelsen presenterar Nordiska rådets svenska delegations verksamhet under det svenska ordförandeskapet 2025 som präglades av en orolig omvärld och behovet av stärkt sammanhållning och samarbete. Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna. Cirka 50 motionsförslag har behandlats i samband med ärendet. Förslagen handlar bland annat om nordiskt samarbete, utrikes- och säkerhetspolitik, krisberedskap och Arktis. Riksdagen sa nej till motionsförslagen.
- Nordiskt samarbete For the committee's proposal MModerates voted for
- Utrikespolitik, säkerhetspolitik, krisberedskap och Arktis For the committee's proposal MModerates voted for
Skolor ska överlämna uppgifter till varandra i brottsförebyggande syfte (UbU21)
What was it about?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att uppgifter om en elev ska överlämnas i brottsförebyggande syfte mellan skolor om en elev byter skola. Detta ska ske om det finns en konkret risk för att eleven kommer att begå eller utsättas för brott, och uppgifterna behövs i den mottagande skolan för att förebygga eller förhindra detta. Syftet med förslaget är att elever, lärare, rektorer och annan skolpersonal ska ha en säker och trygg utbildnings- och arbetsmiljö och att elever i risk ska få välgrundade och korrekta stödinsatser. Förslaget innebär också att fler skolor blir skyldiga att informera om att de har tagit emot en elev i risk, eftersom förslaget gäller både mellan olika externa skolor, samt inom skolan mellan exempelvis lågstadium, mellanstadium och högstadium. Lagändringarna börjar gälla den 30 juni 2026, och ska användas inom utbildning och annan verksamhet efter den 31 december 2026.
- Överlämnande av uppgifter, lärares arbetsbelastning och barnrättsperspektivet For the committee's proposal MModerates voted for
Bättre förutsättningar för yrkesutbildning (UbU27)
What was it about?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att stärka samarbetet mellan skola och arbetsliv samt förbättra kompetensförsörjning. Förslaget innebär bland annat att yrkesprov införs för att göra det lättare för elever att få jobb. På yrkesprogram i gymnasieskolan och i anpassade gymnasieskolan ska elever göra ett yrkesprov i stället för gymnasiearbete, om ett sådant prov finns. I anpassade gymnasieskolan kan elever ändå göra ett gymnasiearbete i stället för yrkesprov om eleven och rektorn är överens. Yrkesprov ska också finnas inom vuxenutbildning. För att kunna erbjuda fler utbildningar ska skolornas möjligheter att överlämna undervisning i yrkesinriktade ämnen på entreprenad utökas. Det gäller både undervisning, yrkesprov och gymnasiearbete. Förslagen innebär också att elever på individuella program i anpassade gymnasieskolan får rätt att fullfölja sin utbildning. Lagändringarna om utökade möjligheter till entreprenad och rätt att fullfölja utbildning i anpassade gymnasieskolan börja gälla 1 juli 2026 och övriga lagändringar 2 juli 2028.
- Förutsättningar för yrkesutbildning på entreprenad For the committee's proposal MModerates voted for
- Införandet av yrkesprov For the committee's proposal MModerates voted for
Utökade registerkontroller ska användas i skolväsendet (UbU29)
What was it about?
Alla barn och elever ska ha en trygg och säker skolmiljö. Regeringen vill utöka den registerkontroll som görs när någon ska anställas eller på något annat sätt tas emot inom skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om utökade registerkontroller i skolväsendet. Förslaget innebär i huvudsak följande: Registerkontrollen ska även omfatta vissa uppgifter i misstankeregistret och inte enbart belastningsregistret, som den gör i dag. Registerutdraget ska inte vara äldre än sex månader när det visas upp, till skillnad från dagens ett år. Tidsgränsen för när den som får anställas eller på annat sätt tas emot hos samma arbetsgivare utan att på nytt visa upp ett registerutdrag ska sänkas från ett år till sex månader. Registerkontroll ska även göras på den som ska anställas eller på annat sätt tas emot inom den kommunala vuxenutbildningen. Lagändringarna börjar gälla den 15 juli 2026.
- Stärkta registerkontroller For the committee's proposal MModerates voted for
En lag om hyrköp av bostäder införs (CU32)
What was it about?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lag om hyrköp av bostäder. Lagen ska i längden göra det möjligt för fler att äga sitt boende. Ett avtal om hyrköp innebär att en person – som benämns hyrköpare enligt den nya lagen – har löfte om att få köpa en bostad inom en viss tid och fram till dess få bo i bostaden mot en avgift. Varianter av hyrköp förekommer redan i dag men det har fram till nu inte funnits något enhetligt regelsystem för det. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till förändringar av systemet med ägarlägenheter. Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 2 juli 2026.
- Regeringens lagförslag For the committee's proposal MModerates voted for
- Lagstiftningens framtida utformning For the committee's proposal MModerates voted for
En ny lag om avgift för områdessamverkan (CU36)
What was it about?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att den som bedriver områdessamverkan får rätt att ta ut en avgift från berörda fastighetsägare. Rätten att ta ut en avgift gör det möjligt att fördela kostnader för områdessamverkan på alla berörda fastighetsägare i proportion till den nytta de kan anses ha av samverkansarbetet. Avgiften får bara täcka kostnader för sådant som inte omfattas av statens och kommunens ansvar. Områdessamverkan är en samverkan som inom ett geografiskt avgränsat område i den byggda miljön analyserar behov av och vidtar åtgärder för att utveckla ett område på ett sätt som är ägnat att förebygga brott, skapa trygghet och stärka områdets attraktivitet och lokala näringsliv. Den nya lagen börjar gälla den 1 augusti 2026.
- Lag om avgift för områdessamverkan For the committee's proposal MModerates voted for
- Andra åtgärder för trygghet i den byggda miljön For the committee's proposal MModerates voted for
Förenklade regler vid ändring av en byggnad (CU39)
What was it about?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att göra reglerna tydligare och enklare när man bygger om eller ändrar en byggnad. Vid en större ändring av en byggnad föreslås att de krav som finns på utformning och tekniska egenskaper främst ska uppfyllas för den del av byggnaden som ändras. Möjligheten att samtidigt ställa krav på hela byggnaden begränsas. Sådana följdkrav får bara ställas om det behövs för att åtgärda allvarliga risker för hälsa och säkerhet, eller för att uppfylla krav på bredbandsanslutning, energihushållning, värmeisolering och hållbar mobilitet. Ändringarna innebär också att ordet ”ombyggnad” ska ersättas med ”större byggnadsändring”. Ändringarna innebär också vissa lättnader i kraven på tillgänglighet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Till exempel gäller dessa krav inte när en ny bostad inreds på en vind eller i suterräng. De nya reglerna börja gälla 1 januari 2027.
- Regler om tillgänglighet för bostäder på vind och i suterräng For the committee's proposal MModerates voted for
- Regeringens lagförslag i övrigt For the committee's proposal MModerates voted for
Undantag från krav enligt art- och habitatdirektivet vid vattenkraftens omprövning (CU41)
What was it about?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om undantag från krav enligt art- och habitatdirektivet vid vattenkraftens omprövning. Lagändringarna innebär att det utrymme till mindre stränga krav som art- och habitatdirektivet medger kan utnyttjas fullt ut vid omprövning för moderna miljövillkor. Regeringen får även ett utvidgat bemyndigande att meddela föreskrifter för genomförandet av lagändringarna. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.
- Regeringens lagförslag For the committee's proposal MModerates voted for
- Uppföljning och återredovisning av de nya reglerna For the committee's proposal MModerates voted for
- Vattenkraftens förutsättningar For the committee's proposal MModerates voted for
Polisen ska få använda AI för ansiktsigenkänning i realtid (JuU28)
What was it about?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att ge Polismyndigheten möjlighet att få använda AI-teknik för ansiktsigenkänning i realtid. Förslaget innebär att Polismyndigheten ska få använda AI-teknik om det är absolut nödvändigt för att lokalisera eller identifiera en viss person som misstänks vara utsatt för människorov, människohandel eller människoexploatering eller som är försvunnen och misstänks vara utsatt för brott om det finns en överhängande risk för att personen kommer att begå ett allvarligt brott som innebär fara för annans liv eller fysiska säkerhet som skäligen kan misstänkas ha begått ett visst allvarligt brott för vilket det i straffskalan ingår fängelse i fyra år eller mer eller sådant straff kan följa för försök, förberedelse eller stämpling till sådana brott, i syfte att utreda eller lagföra brottet som dömts för ett sådant allvarligt brott, i syfte att verkställa den straffrättsliga påföljden. Användningen av tekniken ska vara proportionerlig och det ska krävas ett tillstånd från åklagare eller domstol. I brådskande fall ska användning dock få påbörjas utan tillstånd och då ska en ansökan om tillstånd göras inom 24 timmar. Den nya lagen och övriga lagändringar börjar gälla den 1 juli 2026.
- Regeringens lagförslag For the committee's proposal MModerates voted for
- Tillståndsprövning, underrättelseskyldighet och integritetsskydd For the committee's proposal MModerates voted for
- Proportionalitet och misstankegrad For the committee's proposal MModerates voted for
Jaktreglerna ska förenklas (MJU23)
What was it about?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att förenkla möjligheterna till jakt. Förslaget innebär att regeringen får rätt att besluta om regler som gör det möjligt att fånga vilt på någon annans mark för märkning, undersökning eller andra åtgärder för att skydda och bevara vilt. Förslaget innebär också att det införs en ny bestämmelse som gör det möjligt för jakträttshavaren att söka efter, spåra eller förfölja vilt för att avliva det av djurskyddsskäl. Förslaget innebär även att det ska bli tillåtet att efter anmälan jaga på allmänt vatten och efter anmälan jaga säl i Sveriges ekonomiska zon, i syfte att förbättra yrkesfiskets förutsättningar och underlätta för jägare att jaga på allmänt vatten. Vidare införs det i offentlighets- och sekretesslagen en ny sekretessbestämmelse för att skydda uppgifter som kan avslöja en enskilds identitet i ärenden om jakt på stora rovdjur och om ersättning för skada orsakad av stora rovdjur. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.
- Jakt på allmänt vatten och i Sveriges ekonomiska zon For the committee's proposal MModerates voted for
- Förvaltningsmärkning och avlivning av djurskyddsskäl For the committee's proposal MModerates voted for
Ny lag om beredskapslager av livsmedel (MJU25)
What was it about?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lag om beredskapslager av varor i livsmedelskedjan, det vill säga hela processen från jord till bord. Syftet med lagerhållningen är att säkerställa tillgången till livsmedel om Sverige är i krig eller krigsfara eller om det till följd av en utomordentlig händelse är, eller riskerar att bli, brist på livsmedel i landet. Bland annat ska följande gälla Sveriges beredskapslager: Regeringen ska besluta om vilka varor i livsmedelskedjan som ska beredskapslagras och i vilken mängd, samt var i landet det ska finnas beredskapslager. Beredskapslagren ska hållas av den myndighet som regeringen bestämmer. Ett beredskapslager får även hållas av privat aktör som den ansvariga myndigheten ingår avtal med. De varor som ska beredskapslagras ska införskaffas av den ansvariga myndigheten och ägas av staten. Tystnadsplikt ska gälla för den som deltagit i en enskilds verksamhet att på uppdrag av en myndighet hålla ett beredskapslager och som genom detta får reda på känsliga uppgifter. Regeringen bedömer att beredskapslagren bör byggas upp successivt under en längre tid. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.
- Livsmedelsberedskap och hållbarhet For the committee's proposal MModerates voted for
Sanktionsavgifter och bidragsspärr i socialförsäkringen (SfU26)
What was it about?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa en sanktionsavgift för den som i vissa fall har orsakat att en ersättning har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp. Avgiften ska tas ut från den som har orsakat att ersättning har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp genom att ha lämnat en felaktig uppgift eller inte fullgjort en uppgifts- eller anmälningsskyldighet. Förslaget innebär även en möjlighet att besluta om en spärr från rätt till en förmån under en viss tid, en så kallad bidragsspärr. En sådan spärr ska kunna beslutas för en enskild som medvetet eller av grov vårdslöshet har lämnat en oriktig uppgift eller inte har fullgjort en uppgifts- eller anmälningsskyldighet. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026, med vissa övergångsbestämmelser.
- Regeringens lagförslag For the committee's proposal MModerates voted for
Krav på att delta i aktiviteter för att få försörjningsstöd (SoU29)
What was it about?
Den som får försörjningsstöd ska delta i aktiviteter den tid som inte går till att exempelvis söka arbete eller studera. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om aktivitetskrav som villkor för försörjningsstöd. Aktivitetskravet syftar bland annat till att motverka utanförskap och till att tillvarata arbetskraft. Personer som haft försörjningsstöd i minst tre sammanhängande månader ska omfattas av kravet. I regeringens förslag ingår ett antal undantag för då aktivitetskravet inte ska gälla, exempelvis för den som är under 18 år, den som har sjukpenning, eller den som är föräldraledig med barn under ett år. Lagändringarna om aktivitetskrav börjar gälla den 1 juli 2026.
- Regeringens lagförslag For the committee's proposal MModerates voted for
- Risken för oseriösa aktörer For the committee's proposal MModerates voted for
- Tillsynens utformning For the committee's proposal MModerates voted for
- Uppföljning och utvärdering For the committee's proposal MModerates voted for
Försörjningsstödet ska reformeras (SoU30)
What was it about?
Det ska införas ett bidragstak för att bryta bidragsberoendet och minska utanförskapet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett reformerat försörjningsstöd. Bidragstaket består av flera delförslag: en modernisering av den så kallade riksnormen en begränsning av försörjningsstödet för större hushåll ett begränsat utrymme för socialnämnden att lämna försörjningsstöd till en högre nivå än riksnormen. Förslaget innebär också bland annat att den som har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom ska lämna läkarintyg för att kunna få försörjningsstöd den som hyr en bostad i andra hand ska endast få försörjningsstöd till boendekostnader om andrahandsuthyrningen är godkänd försörjningsstöd endast ska ges till personer som vistas lagligt i Sverige. Syftet med förslaget är att fler ska gå från försörjningsstöd till arbete. De lagändringar som innebär att det införs krav på att lämna läkarintyg börjar gälla den 1 juli 2026. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2027.
- Regeringens lagförslag For the committee's proposal MModerates voted for
- Uppföljning och utvärdering For the committee's proposal MModerates voted for
En nationell utredningsfunktion för att förebygga suicid (SoU31)
What was it about?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lag om utredningar för att förebygga suicid. Riksdagen sa också ja till ändringar i lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten samt offentlighets- och sekretesslagen. Ändringarna innebär bland annat att det ska inrättas en utredningsmyndighet som ska genomföra en utredning när barn och vissa vuxna avlidit i suicid. Utredningen ska klarlägga och analysera omständigheter som kan ha inverkat på dödsfallet och analysera åtgärder som vidtagits eller hade kunnat vidtas för att förebygga dödsfallet. Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla 2 juli 2026.
- Suicid bland barn och unga vuxna For the committee's proposal MModerates voted for
Offentlighetsprincipen ska införas för friskolor (UbU20)
What was it about?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att offentlighetsprincipen ska införas för fristående förskolor, fristående skolor och fristående fritidshem. Förslaget syftar till att säkerställa att möjligheten till insyn är densamma för alla huvudmän inom skolväsendet och innebär i huvudsak följande: Rätten att ta del av allmänna handlingar ska gälla hos juridiska personer som är enskilda huvudmän inom skolväsendet. Sådana huvudmän ska jämställas med myndigheter vid tillämpning av offentlighets- och sekretesslagen, och vissa sekretessbestämmelser som därmed gäller hos sådana huvudmän anpassas för att sekretessen inte ska hindra tillgången till information om skolväsendet. Mindre huvudmän ska få tillämpa regler som innebär vissa lättnader i hanteringen av allmänna handlingar. Det ska gälla huvudmän som har högst 450 barn och elever eller, om de bara har fristående förskolor, högst 100 barn, eller ingår i en koncern där koncernföretagen sammanlagt har så många barn eller elever. Det som enligt arkivlagen gäller för kommunala myndigheters arkiv ska gälla för berörda enskilda huvudmän, med undantag för mindre huvudmän som ska bevara allmänna handlingar i som huvudregel minst sju år. Under de första två åren efter införandet ska samtliga juridiska personer som är enskilda huvudmän inom skolväsendet få tillämpa lättnadsregler. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2027.
- Regeringens lagförslag For the committee's proposal MModerates voted for
- Lättnadsregler för enskilda mindre huvudmän For the committee's proposal MModerates voted for
- Offentlighetsprincipens omfattning For the committee's proposal MModerates voted for
Säkrare och effektivare byggprocesser (CU24)
What was it about?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som handlar om att göra byggprocesserna effektivare och säkrare. Under 2022 trädde regler om certifierat byggprojekteringsföretag i kraft. Inget certifieringsorgan har hittills ackrediterats. Regeringen föreslår att reformen med certifierade byggprojekteringsföretag utvecklas. Det innebär bland annat att uttrycket certifierade byggprojekteringsföretag ändras till byggbedömare och att rollen utökas så att den även omfattar kontroll vid genomförande av byggåtgärder. Ett annat syfte är att stärka kontrollen av vissa tekniska egenskapskrav vid byggande och förvaltning. Bland annat förstärks rollen som sakkunnig och kraven på kontrollplan utvecklas. Beslutet innebär även ett tydliggörande av att certifieringsverksamhet kan innefatta myndighetsutövning och att sådana beslut får överklagas. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026.
- Lagförslaget i övrigt For the committee's proposal MModerates voted for
Energianvändningen ska få ett nytt kvalitativt mål (CU30)
What was it about?
Regeringen vill införa ett nytt kvalitativt mål för effektiv energianvändning och vill samtidigt göra ändringar i bland annat lagen om energideklarationer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Det nya målet är kvalitativt och ersätter det nuvarande kvantitativa målet. Lagändringarna bygger på ett EU-direktiv och innebär bland annat att kraven på att upprätta en energideklaration utökas till att gälla vid en ombyggnad som innefattar en betydande del av byggnadens klimatskärm, att energirenoveringsplaner införs, och att det tekniska egenskapskravet avseende laddning av elfordon ändras till att avse hållbar mobilitet. Lagändringarna kommer träda i kraft den 1 juli 2026.
- Nytt mål för effektiv energianvändning For the committee's proposal MModerates voted for
- Ett kvantitativt mål för effektiv energianvändning For the committee's proposal MModerates voted for
En mer flexibel hyresmarknad (CU31)
What was it about?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till privatuthyrningslag och ändringar i bland annat jordabalken och bostadsrättslagen. Ändringarna ska skapa en mer flexibel hyresmarknad och öka tillgången till bostäder. En ny privatuthyrningslag ska införas med syfte att förenkla och förtydliga reglerna för privatpersoner som hyr ut sin bostad. Möjligheterna att hyra ut sin bostadsrätt i andra hand utökas också. Att lägenheten tidigare varit uthyrd ska i det sammanhanget bara tas hänsyn till när bostaden hyrs ut igen om den tidigare uthyrningen skett i betydande omfattning. Det införs också mer ändamålsenliga regler för att möta företagens behov av bostäder till sin personal och för att underlätta för den allt vanligare boendeformen där hyresgäster hyr varsitt rum och delar på gemensamma ytor. De nya reglerna innebär att förutsättningarna för att tillgodose dessa boendeformer genom så kallad blockhyra förbättras. Blockhyra innebär att en hyresvärd hyr ut flera bostäder i ett ”block” till en enda hyresgäst, i stället för att hyra ut varje bostad direkt till privatpersoner. Dessutom höjs ersättningen till hyresförmedlare och det införs regler om bland annat prövningstillstånd i mål om återbetalning av hyra i syfte att effektivisera processen. Den nya lagen och lagändringarna börja gälla 1 juli 2026.
- En ny privatuthyrningslag For the committee's proposal MModerates voted for
- Utökade möjligheter för bostadsrättshavare att upplåta sin lägenhet i andra hand For the committee's proposal MModerates voted for
- En ny modell för blockhyra For the committee's proposal MModerates voted for
Nya utmätningsregler ska leda till snabbare betalning av skulder (CU34)
What was it about?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att effektivisera och modernisera Kronofogdemyndighetens möjligheter att driva in en skuld. Lagändringarna innebär att Kronofogdemyndigheten med hjälp av fler brottsbekämpande myndigheter i högre utsträckning ska kunna ta egendom i beslag utan att vara på plats. Detta gäller när myndigheterna påträffar lös egendom i sin verksamhet. Dessutom föreslås att det ska införas en uttrycklig bestämmelse om att Kronofogdemyndigheten ska ta hänsyn till proportionalitetsprincipen vid skuldindrivning. Det innebär bland annat att en utmätning inte ska vara mer ingripande för en person än nödvändigt. Det inför också en regel om att barnets bästa alltid ska beaktas. Regeringens förslag innebär också att fast egendom och bostadsrätter i så stor utsträckning som möjligt ska behandlas lika vid skuldindrivning. Syftet med lagändringarna är att högre försäljningspris för utmätt egendom ska kunna uppnås, att fler skulder ska bli betalda snabbare och att förtroendet för utsökningssystemet ska öka. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2026.
- Regeringens lagförslag For the committee's proposal MModerates voted for
Skrivelse om Statens fastighetsverks (SFV) fastighetsförvaltning har behandlats (FiU31)
What was it about?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av Statens fastighetsverks fastighetsförvaltning. Syftet med granskningen var att undersöka om Statens fastighetsverks (SFV) förvaltning av marknadshyres- och bidragsfastigheter som hyrs ut som lokaler är effektiv. Riksrevisionens övergripande slutsats är att förvaltningen till stora delar bedrivs effektivt, men att det finns vissa brister i såväl SFV:s förvaltning som regeringens styrning. Riksrevisionen lämnar bland annat följande rekommendationer till regeringen: Se över beräkningsmodellen för avkastningskravet och följa utvecklingen av SFV:s växande myndighetskapital. Säkerställa en långsiktig lösning på finansieringen av bidragsfastigheterna i nivå med de ambitioner som finns för dessa fastigheter. Förtydliga ansvaret och principerna för processen för kompletteringar av det statliga fastighetsbeståndet. I sin skrivelse instämmer regeringen i Riksrevisionens övergripande iakttagelser och pekar samtidigt på åtgärder som redan har vidtagits och åtgärder som regeringen kommer att fortsätta följa upp. Riksdagen konstaterar att regeringen har genomfört ett antal åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer, samt att regeringen även fortsättningsvis avser att följa utvecklingen i fråga om SFV:s fastighetsförvaltning. Riksdagen lägger därmed skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.
- De statliga kulturfastigheterna For the committee's proposal MModerates voted for
Psykiskt våld kriminaliseras (JuU39)
What was it about?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att kriminalisera psykiskt våld. Genom lagförslaget kan de kränkande handlingsmönster som utförs för att kontrollera eller bryta ned en person och som i dag faller utanför det straffbara området fångas in. Regleringen innebär att det blir straffbart att upprepat utsätta en annan person för kränkningar i form av beskyllning, nedsättande uttalande, förödmjukande beteende, otillbörligt hot, otillbörligt tvång eller otillbörlig övervakning, om kränkningarna sammantagna varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla. Regleringen innebär även att det ska bli straffbart att utsätta någon för otillbörlig övervakning som är varaktig, om gärningen varit ägnad att allvarligt skada personens självkänsla. Straffet är fängelse i högst fyra år och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.
- Ekonomiskt våld For the committee's proposal MModerates voted for
- Omvändelseförsök For the committee's proposal MModerates voted for
- Utbildning och uppföljning For the committee's proposal MModerates voted for
Grundlagsskyddad aborträtt samt utökade möjligheter att begränsa föreningsfriheten och rätten till medborgarskap (KU34)
What was it about?
Regeringen föreslår bland annat att rätten till abort införs i regeringsformen som en ny grundläggande fri- och rättighet. Riksdagen sa ja till att som vilande anta regeringens förslag till ändringar i regeringsformen. Regeringens förslag innebär bland annat att rätten till abort införs som en ny grundläggande fri- och rättighet i regeringsformen det ska bli möjligt att meddela föreskrifter om att det svenska medborgarskapet ska fråntas den med dubbla medborgarskap som har fått medborgarskapet på felaktiga grunder eller som har dömts för brott som allvarligt skadar Sveriges vitala intressen föreningsfriheten ska kunna begränsas när det gäller sammanslutningar som ägnar sig åt allvarlig brottslighet för att uppnå ekonomisk vinning eller annan otillbörlig fördel. Eftersom förslaget gäller grundlagsändringar krävs att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det här är det första beslutet om förslaget. Riksdagen sa ja till att anta förslaget som vilande. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027.
- Grundlagsförslaget For the committee's proposal MModerates voted for
- Återkallelse av medborgarskap For the committee's proposal MModerates voted for
Politik för starkare landsbygder (NU21)
What was it about?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som handlar om politiken för starkare landsbygder. Alla regioner har, enligt lag, ett regionalt utvecklingsansvar vilket innebär regionen ska ta fram en strategi för länets utveckling och samordna sina insatser för att genomföra strategin. I dagens regelverk finns en samrådsskyldighet. Beslutet innebär att en regions samrådsskyldighet förtydligas. Skyldigheten att samråda ska, enligt beslutet, omfatta företrädare för organisationer inom det civila samhället och enskilda utbildningsanordnare inom högskoleområdet. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026.
- Ett starkt lokalsamhälle och en effektiv landsbygdspolitik For the committee's proposal MModerates voted for
- Civilsamhällets organisationer For the committee's proposal MModerates voted for
- Offentlig och kommersiell service For the committee's proposal MModerates voted for
- Kultur, folkbibliotek och studieförbund For the committee's proposal MModerates voted for
Krav på kvalificering införs för att få ta del av vissa socialförsäkringsförmåner (SfU21)
What was it about?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att det ska införas ett krav på kvalificering för att få ta del av vissa bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner. Exempel på sådana förmåner är föräldrapenning på grund- och lägstanivå, barnbidrag, sjukersättning i form av garantiersättning och bostadsbidrag. I dag kan personer som flyttar till Sverige få tillgång till bosättningsbaserade förmåner direkt, utan tidigare anknytning eller arbete. Nu ska det införas krav på kvalificering som kan uppfyllas antingen genom att personen är bosatt i Sverige under en viss tid eller genom att personen är bosatt i Sverige och samtidigt har inkomst av arbete på en viss nivå under en viss tid. Beslutet innebär också att endast personer som vistas lagligt i Sverige ska kunna få tillgång till bosättningsbaserade förmåner. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027.
- Regeringens lagförslag For the committee's proposal MModerates voted for
- Undantag för kvalificering och kompensation till kommunerna For the committee's proposal MModerates voted for
Utländska stater ska undantas från kupongskatt (SkU26)
What was it about?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att undanta utländska stater från skyldigheten att betala kupongskatt på utdelning som lämnas av svenska aktiebolag, europabolag med säte i Sverige samt värdepappersfonder och specialfonder. Undantaget gäller utländska stater inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) samt stater som har ingått ett avtal med Sverige som tillåter informationsutbyte i skatteärenden. Även utländska motsvarigheter till svenska regioner, kommuner och kommunalförbund omfattas, under förutsättning att de hör hemma i en sådan stat. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2026.
- Uppföljning och konsekvensanalys For the committee's proposal MModerates voted for
Stärkta insatser för äldre och deras närstående (SoU25)
What was it about?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att den som bor i särskilt boende för äldre ska erbjudas en fast omsorgskontakt. Den som utses till fast omsorgskontakt ska vara undersköterska. Genom äldreomsorgslyftet har över 7 000 anställda vidareutbildats till undersköterskor och specialistsköterskor under 2023. Utskottet delar regeringens bedömning att fler undersköterskor är nödvändigt för att ge äldre en sammanhållen, kontinuerlig och individanpassad omsorg. Regeringens förslag innebär också att socialnämnden ska erbjuda en stödkontakt till den som vårdar eller stöder en närstående. Det innebär att den enskilde kan få vägledning till, eller information om hälso- och sjukvården, eller om diagnoser. Utskottet delar regeringens uppfattning att samarbetet mellan den enskilde, socialnämnden och andra aktörer därmed blir tydligare. Vidare tydliggörs socialnämndens, vårdgivarens och hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar att stödja barn när en förälder eller annan vuxen i hushållet blir allvarligt sjuk eller oväntat avlider. Samma ansvar ska gälla om ett barns syskon blir allvarligt sjukt. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.
- Kompetensförsörjning For the committee's proposal MModerates voted for
- Moderniserat språkbruk For the committee's proposal MModerates voted for
Slopat matkrav för serveringstillstånd (SoU33)
What was it about?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att bland annat avskaffa kravet på matservering och eget kök för serveringstillstånd. Även bestämmelserna om sittplatser och drinkbarer tas bort. Vidare avskaffas kraven på eget kök för serveringstillstånd för cateringverksamhet, samt kravet på matservering vid servering av folköl. Syftet är att förenkla bestämmelserna om tillstånd att servera alkohol inom ramen för en fortsatt stark skyddslagstiftning. De nya reglerna börjar gälla den 1 juni 2026.
- Regeringens lagförslag For the committee's proposal MModerates voted for
- Tidsbegränsning For the committee's proposal MModerates voted for
Source: The Swedish Parliament. Kammarkoll is an independent service.