Kammarkoll

Sök i allt som sagts i riksdagens debatter

← Anette Rangdag

Så har Anette Rangdag röstat

Riksmötet 2022/23 · 270 omröstningar

Röstade emot sitt parti en gång. Frånvarande vid 1 av 270 omröstningar.

Varje punkt i riksdagens betänkanden som det röstades om, med hur personen röstade och hur partiet röstade. Utskottet är gruppen ledamöter som föreslog beslutet; emot betyder oftast för ett annat förslag, en reservation. Där partiet var delat räknas ingen röst som emot partiet.

Röstade emot partiet

Alla omröstningar, betänkande för betänkande

  1. Åtgärder för ett sunt och säkert spelande (KrU7)

    11 maj 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om åtgärder för att säkerställa en sund och säker spelmarknad. De åtgärder som regeringen föreslagit är bland annat möjligheter att involvera betaltjänstleverantörer för att blockera insatser och utbetalning av vinster till och från spelbolag som saknar licens möjlighet för Spelinspektionen att köpa speltjänster under dold identitet som en del av tillsynen av spelbolagen möjligheter att lagra och skicka vidare personuppgifter för att hindra så kallad matchfixning, det vill säga när en sporthändelse manipulerats i samband med vadhållning skyldighet för spelbolag att på begäran lämna ut uppgifter till Polismyndigheten som behövs för att utreda brott i samband med spel. Åtgärderna innebär ändringar i spellagen börjar gälla den 1 juli 2023. Samtidigt sa riksdagen nej till cirka 50 förslag i motioner om spelfrågor från den allmänna motionstiden 2022. Bland annat hänvisar riksdagen till tidigare ställningstaganden och till regeringsförslaget som beskrivs ovan.

    • E-sport Avstod avstod
    • Reglering av politiska partiers lotterier Emot utskottets förslag röstade emot
    • Vadhållning och matchfixning Avstod avstod
    • Lagring och delning av personuppgifter Avstod avstod

  2. Nej till motioner om tillståndsprocesser, vindkraft och miljöbrott (MJU13)

    11 maj 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till de 140 förslag i motioner som gäller övergripande miljöfrågor och som kommit in under den allmänna motionstiden 2022 och hänvisar främst till pågående arbete. Några av förslagen handlar om miljömålssystemet och om att inrätta en fristående myndighet för utvärdering av miljömålen. Medan andra förslag gäller förändringar i miljöbalken, effektivare tillståndsprocesser, vindkraft, talerättsfrågor, stärkt äganderätt, riktvärden för buller, offentlig upphandling och miljöbrott.

    • Översyn av miljöbalken Avstod avstod
    • Effektivare tillståndsprocesser och kortare handläggningstider För utskottets förslag röstade för
    • Klimat och miljöprövning För utskottets förslag röstade för
    • Kommunal tillstyrkan av vindkraft För utskottets förslag röstade för
    • Torvfrågor Emot utskottets förslag röstade emot

  3. Nej till motioner inom fiskeripolitiken (MJU14)

    11 maj 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till de 106 förslag i motioner om fiskeripolitiska åtgärder som kommit in under den allmänna motionstiden 2022 och hänvisar framför allt till pågående arbete. Förslagen handlar bland annat om åtgärder för miljömässigt hållbara bestånd, trålfiske, åtgärder för att främja svensk fiskerinäring, fiskerikontroll, vattenbruk och fritidsfiske.

    • Övergripande åtgärder för hållbara bestånd, bl.a. bestånden av sill och strömming För utskottets förslag röstade för
    • Hållbara fiskekvoter Avstod avstod
    • Utflyttning av trålgränsen För utskottets förslag röstade för
    • Begränsningar av trålfisket i övrigt Avstod avstod
    • Selektiva redskap och alternativa fiskemetoder Emot utskottets förslag röstade emot

  4. Nej till motioner om näringspolitik (NU16)

    11 maj 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till 120 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om näringspolitik. Anledningen är bland annat det arbete som redan pågår i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om företagsfrämjande, konkurrensfrågor, riktade insatser, företagens kapitalförsörjning samt särskilda näringsgrenar och branscher.

    • Innovationsfrämjande åtgärder Avstod avstod
    • Företagsstöd för klimatomställningen För utskottets förslag röstade för
    • Övrigt om företagsfrämjande åtgärder Emot utskottets förslag röstade emot
    • Kooperativt företagande För utskottets förslag röstade för

  5. Nej till motioner om hushållningen med mark- och vattenområden (CU13)

    10 maj 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till ett nittiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om hushållningen med mark- och vattenområden. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete. Motionerna handlar bland annat om riksintressen, skyddet av jordbruksmark och vattenområden, tillstånd till vattenverksamhet, va-infrastruktur och allmänna vattentjänster.

    • Riksintressen Avstod avstod
    • Skyddet av jordbruksmark Avstod avstod
    • Vattenkraft För utskottets förslag röstade för
    • Vattenförsörjning och vattenförvaltning För utskottets förslag röstade för

  6. Nej till motioner om konsumenträtt (CU8)

    10 maj 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till 70 förslag om konsumenträtt i motioner från den allmänna motionstiden 2022, främst med hänvisning till att arbete redan pågår i de frågor förslagen tar upp. Förslagen handlar bland annat om telefonförsäljning av lotter och andra spel, reklam riktad till barn, köp av levande djur, snabblån, resegarantisystemet, konsumentvägledning och märkningsfrågor.

    • Telefonförsäljning av lotter och andra spel Emot utskottets förslag röstade emot
    • Reklam riktad till barn Emot utskottets förslag röstade emot
    • Konsumentvägledning För utskottets förslag röstade för

  7. Nej till motioner om terrorism (JuU16)

    10 maj 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 20 förslag om terrorism. Motionerna handlar bland annat om förebyggande åtgärder, våldsbejakande organisationers verksamhet och finansiering av terrorism. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen avslår motionerna bland annat med hänvisning till utrednings- och beredningsarbete pågår.

    • Nationellt avhopparprogram För utskottets förslag röstade för
    • Förbud mot deltagande i våldsbejakande organisationer Emot utskottets förslag röstade emot
    • Samverkan inom EU För utskottets förslag röstade för

  8. Ny lag om hur Rättsmedicinalverket får hantera material från människokroppen (JuU19)

    10 maj 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om Rättsmedicinalverkets hantering av humanbiologiskt material, det vill säga material från människokroppen. Den nya lagen syftar till att skapa tydliga rättsliga förutsättningar för hanteringen och därmed stärka skyddet för människors integritet. Riksdagen sa även ja till regeringens föreslagna lagändringar som gäller rättspsykiatriska undersökningar. Det handlar bland annat om vilka uppgifter som får lämnas ut om en misstänkt ska genomgå en rättspsykiatrisk undersökning, eller vid så kallade paragraf 7-intyg. Behovet av uppgifter från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Kriminalvården, Migrationsverket samt Totalförsvarets plikt- och prövningsverk anses väga tyngre än det intrång i den personliga integriteten som uppgiftslämnandet kan innebära. Slutligen sa riksdagen ja till regeringens förslag om sekretessregler för att upprätthålla ordningen och förhindra rymningar i den rättspsykiatriska verksamheten. Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023.

    • Utlämnande av humanbiologiskt material För utskottets förslag röstade för

  9. Nej till motioner om valfrågor (KU23)

    10 maj 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 40 motioner om valfrågor som inkommit under allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om skilda valdagar, rösträtt och valbarhet, sänkt rösträttsålder, utlandssvenskar, valkretsar, personval, röstningsförfarandet, väljare med synnedsättning eller annan funktionsnedsättning, valsystemet, incidentrapportering, publicering av opinionsundersökningar, geografisk representation, kommunala valinformatörer, ökat valdeltagande och överklagande och återföring av mandat. Riksdagen hänvisar bland annat till att åtgärder redan är tagna inom de områden som motionerna tar upp.

    • Sänkt rösträttsålder För utskottets förslag röstade för
    • Valsedelssystemet För utskottets förslag röstade för
    • Incidentrapportering Emot utskottets förslag röstade emot

  10. Nej till motioner om fri- och rättigheter (KU26)

    10 maj 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag om mänskliga fri- och rättigheter. Motionerna handlar bland annat om grundlagsskyddad aborträtt, skyddet av äganderätten , juridiskt kön och förebyggande åtgärder mot radikalisering. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen avslår motionerna och hänvisar bland annat till att regeringen aviserat att utredning ar ska tillsättas .

    • Grundlagsskydda aborträtten För utskottets förslag röstade för
    • Förbud mot rasistiska organisationer m.m. För utskottets förslag röstade för
    • Diskriminering Emot utskottets förslag röstade emot
    • Juridiskt kön För utskottets förslag röstade för

  11. Nej till motioner om minoritetsfrågor (KU28)

    10 maj 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 35 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om minoritetsfrågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i de frågor motionerna tar upp. Motionerna handlar om judiskt liv i Sverige, romsk inkludering, sanningskommissionen för det samiska folket, samepolitiken och Sametingets konstruktion, rättigheter för nationella minoriteter och urfolk, älvdalskans ställning, teckenspråk som minoritetsspråk, informationscentrum om nationella minoriteter, utvärdering av konsultationslagen, genomförande, tillsyn och uppföljning av minoritetspolitiken, stöd till organisationer och kontaktyta för dialog mellan Sametinget och riksdagen.

    • Rättigheter för nationella minoriteter och urfolk Avstod avstod
    • Älvdalskans ställning Emot utskottets förslag röstade emot
    • Genomförande, tillsyn och uppföljning av minoritetspolitiken Avstod avstod

  12. Nytt förvaltningsgrepp för att minska skarvpopulationerna (MJU17)

    10 maj 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Det behövs en minskning av skarvpopulationen. Riksdagen uppmanar regeringen att prioritera frågan. Enligt utskottet krävs det en reviderad förvaltningsplan för skarv och en likvärdig förvaltning i hela landet för att på så sätt åstadkomma en minskning av skarvpopulationerna. Regeringen har tillsatt en utredning om en ny förvaltningsplan för skarv. Riksdagen vill säkerställa att utredningen, utan fördröjning, resulterar i en uppdaterad förvaltningsplan för skarv. Riksdagen poängterar särskilt betydelsen av en bättre samverkan mellan länsstyrelserna och Havs- och vattenmyndigheten. Uppmaningen till regeringen sker i ett så kallat tillkännagivande med anledning av två förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022.

    • Internationella konventioner och avtal Emot utskottets förslag röstade emot
    • Nationell målsättning för skydd av skogsmark För utskottets förslag röstade för
    • Skötsel av skyddad natur och restaurering av livsmiljöer För utskottets förslag röstade för
    • Vargstammens storlek och referensnivå Avstod avstod

  13. Nej till motioner om arbetskraftsinvandring (SfU17)

    10 maj 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till ett tjugotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om arbetskraftsinvandring. Riksdagen hänvisar till det pågående reformarbetet på området, gällande bestämmelser och uppdrag som lämnats till Migrationsverket. Motionerna handlar om arbetskraftsinvandring, forskning och studier.

    • Arbetskraftsinvandring För utskottets förslag röstade för

  14. Nej till motioner om skatteförfarande (SkU13)

    10 maj 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till ett sjuttiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om skatteförfarande. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i de frågor motionerna tar upp. I motionerna finns ett flertal förslag om att synliggöra skatter och avgifter medan andra förslag gäller F-skatt, kontrolluppgifter och deklarationsfrågor. Ytterligare förslag gäller skatte- och avgiftskontroll, bland annat om en nationell handlingsplan mot skattefusk, svartjobb och förstärkta insatser mot skattefusk. En rad förslag gäller reglerna om certifierade kassaregister, personalliggare och personligt betalningsansvar för bolagsföreträdare. Utskottet behandlar även förslag som rör reglerna om anstånd med att betala skatt, ersättning för kostnader i skattemål, rättssäkerhet i skattemål, förseningsavgifter, minskad skatteadministration för företag samt skatteavtal.

    • Synliga skatter och avgifter Emot utskottets förslag röstade emot
    • Offentlig land-för-land-rapportering För utskottets förslag röstade för
    • F-skatt och näringsverksamhet För utskottets förslag röstade för
    • Personalliggare Avstod avstod

  15. Nej till motioner om hälso- och sjukvårdens organisation (SoU12)

    10 maj 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om hälso- och sjukvårdens organisation. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete. Motionerna handlar bland annat om primärvården, vårdval och valfrihet samt tillgänglighet.

    • Hälso- och sjukvårdens organisation och styrning För utskottets förslag röstade för
    • Ambulanssjukvård Emot utskottets förslag röstade emot
    • Tolkning i hälso- och sjukvården För utskottets förslag röstade för
    • Primärvård För utskottets förslag röstade för
    • Jämställd vård För utskottets förslag röstade för

  16. Nej till motioner om sjöfart (TU7)

    10 maj 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till 65 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Bland annat med hänvisning till pågående arbete. Förslagen handlar exempelvis om svensk sjöfarts konkurrenskraft, Sjöfartsverkets verksamhetsform, sjöfartsavgifter, isbrytare, vissa miljöfrågor och arbetsmiljöfrågor samt fritidsbåtsfrågor.

    • En konkurrenskraftig svensk sjöfart För utskottets förslag röstade för
    • Farledsavgifter För utskottets förslag röstade för
    • Främjande av inlands- och kustsjöfarten För utskottets förslag röstade för

  17. Sverige ska verka för att skapa enighet för att terrorlista det islamiska revolutionsgardet (UU15)

    10 maj 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen riktade en uppmaning genom ett så kallat tillkännagivande till regeringen om att Sverige ska verka för att skapa enighet inom EU för att lista det islamiska revolutionsgardet som terroristorganisation. Vidare sa riksdagen nej till cirka 100 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Bland annat med hänvisning till pågående arbete.

    • Yttrandefrihet i Ryssland För utskottets förslag röstade för
    • Yttrandefrihet och politiska fångar i Turkiet För utskottets förslag röstade för
    • Yttrandefrihet och politiska fångar i Ryssland För utskottets förslag röstade för
    • Stöd och skydd för MR-försvarare, aktivister, kulturarbetare och journalister samt klimat- och kvinnorättsaktivister För utskottets förslag röstade för
    • Religions- och övertygelsefrihet Emot utskottets förslag röstade emot

  18. Nej till motioner om ekonomisk familjepolitik (SfU16)

    4 maj 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar exempelvis om föräldraförsäkring, barnbidrag, underhållsstöd och bostadsbidrag.

    • Föräldraförsäkring Emot utskottets förslag röstade emot
    • Reserverade dagar För utskottets förslag röstade för
    • Bostadsbidrag Avstod avstod

  19. Nej till motioner om cykelfrågor (TU9)

    4 maj 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till ett femtiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen hänvisar till planerade eller redan vidtagna åtgärder och pågående beredningsarbete. Motionerna handlar bland annat om mål, infrastruktur och trafikregler för cykling samt insatser för cykling bland barn och unga och kombinerade resor med cykel. Riksdagen framhåller att cykling har många positiva effekter. Riksdagen betonar bland annat vikten av att beakta cyklisters förutsättningar när det gäller infrastrukturfrågor, att trafikregler är utformade så att de underlättar en ökad och säker cykling och vikten av att barn och unga börjar cykla.

    • Mål för cykling För utskottets förslag röstade för
    • Cykling, hållbarhet och folkhälsa För utskottets förslag röstade för
    • Infrastruktur för cykling Avstod avstod
    • Trafikregler för cyklister Emot utskottets förslag röstade emot

  20. Nya regler för kollektivtrafikresenärer och järnvägstrafik (CU18)

    3 maj 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändrade regler för kollektivtrafikresenärer och järnvägstrafik. EU har infört en ny tågpassagerarförordning som innehåller grundläggande regler om transportavtalet, information och biljetter. Med anledning av den nya tågpassagerarförordningen föreslår regeringen dels ett undantag från resenärens rätt till prisavdrag om en försening beror på en extraordinär händelse. Exempelvis extrema väderleksförhållanden eller en större folkhälsokris. Dels föreslås att järnvägstrafik som bedrivs för historiska ändamål eller turism ska undantas från tågpassagerarförordningen. De nya reglerna börjar gälla 7 juni 2023.

    • Ändringar i lagen om kollektivtrafikresenärers rättigheter För utskottets förslag röstade för
    • Lagstiftningens framtida utformning Avstod avstod

  21. Nej till motioner om personalförsörjning inom försvaret (FöU8)

    3 maj 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 70 motioner om personalförsörjning inom försvaret. Förslagen handlar om bland annat personal- och kompetensförsörjning inom totalförsvaret och räddningstjänsten, könsfördelning och jämställdhet, civilplikt, veteraner och frivilliga försvarsorganisationer. Riksdagen anser att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp och att den långtgående delegeringen i arbetsgivarpolitiken ger Försvarsmakten en betydande frihet och ett mycket långtgående ansvar inom området.

    • Totalförsvarsplikt För utskottets förslag röstade för
    • Rekrytering och personalförsörjning vid Försvarsmakten För utskottets förslag röstade för
    • Försvarsmaktens förmåga att utveckla och behålla personal För utskottets förslag röstade för
    • Frivilligorganisationerna För utskottets förslag röstade för

  22. Nej till motioner om polisfrågor (JuU10)

    3 maj 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 190 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om polisfrågor. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående utrednings- och beredningsarbete. Motionerna handlar exempelvis om en mer effektiv polis, polisens inre organisation, polisens arbetsmiljö, prioritering av olika typer av brott samt polisens samarbete med myndigheter och andra aktörer.

    • Polisberedning och strategiskt arbete För utskottets förslag röstade för
    • Polisernas placering m.m. Avstod avstod
    • Antagningskrav till polisutbildningen Emot utskottets förslag röstade emot
    • Utredning av sexualbrott För utskottets förslag röstade för
    • Jaktbrott För utskottets förslag röstade för

  23. Deltagande i terroristorganisation blir ett nytt brott i terroristbrottslagen (JuU20)

    3 maj 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa ett nytt brott i terroristbrottslagen, deltagande i en terroristorganisation. Det nya brottet innebär ett särskilt straffansvar för den som deltar i en terroristorganisation på ett sätt som är ägnat att främja, stärka eller understödja organisationen. Straffskalan ska vara fängelse i högst fyra år. Om brottet är grovt ska straffskalan vara fängelse i lägst två och högst åtta år. Om gärningsmannen har lett terroristorganisationen ska straffskalan vara fängelse på viss tid, lägst två och högst arton år, eller på livstid. Det ska även vara straffbart att finansiera deltagande i en terroristorganisation, att offentligt uppmana och rekrytera till brottet samt att resa utomlands i avsikt att begå brottet. Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2023.

    • En särskild straffbestämmelse för deltagande i en terroristorganisation För utskottets förslag röstade för
    • Uppföljning och utvärdering För utskottets förslag röstade för

  24. Skärpta straff för brott i kriminella nätverk (JuU8)

    3 maj 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa straffen för brott i kriminella nätverk och vid kriminella uppgörelser. Syftet med lagändringarna är att markera allvaret i den här typen av brott och för att ge rättsväsendet utvidgade möjligheter att bekämpa gängkriminaliteten. Straffen skärps bland annat för grovt olaga tvång, olaga hot, rån och utpressning. Även straffet för narkotikabrott som tar sikte på försäljning skärps, samt att beställning av narkotika för eget bruk kriminaliseras som försöksbrott. Det blir också straffbart att involvera personer som är under 18 år i brott eller brottslig verksamhet. Dessutom införs en ny typ av straffskärpningsbestämmelse som tar sikte på våldsamma uppgörelser bland kriminella. Presumtionen, eller antagandet för häktning ska gälla vid misstanke om brott med ett minimistraff om fängelse i ett år och sex månader eller mer, jämfört med tidigare ett minimistraff om fängelse i två år eller mer. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023.

    • Regeringens lagförslag För utskottets förslag röstade för

  25. Större tillgänglighetskrav på produkter och tjänster (SoU10)

    3 maj 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Större tillgänglighetskrav ska ställas på vissa produkter och tjänster. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som bygger på EU:s tillgänglighetsdirektiv. Produkter som omfattas av de nya reglerna är exempelvis datorer, smarttelefoner, betalningsterminaler, kontantautomater, biljettförsäljnings- och incheckningsautomater och självbetjäningsterminaler. Syftet med lagen är att öka tillgängligheten till produkterna och tjänsterna hos framför allt personer med funktionsnedsättningar. Den nya lagen träder i kraft den 28 juni 2025.

    • Behov av en utredning om grundlagsändring För utskottets förslag röstade för
    • Införlivande För utskottets förslag röstade för
    • Uppföljning Emot utskottets förslag röstade emot

  26. Nej till motioner om kompetensförsörjning, digital infrastruktur och beredskap (SoU14)

    3 maj 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 110 förslag i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2022 och hänvisar främst till pågående arbete. Några av förslagen handlar om kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården, patienter utsatta för våld, registerkontroll, arbetsmiljö och arbetsvillkor samt legitimation och tillstånd. Andra förslag berör digital infrastruktur och hälsodata, utveckling av 1177 samt hälso- och sjukvårdens beredskap.

    • Kompetensförsörjning För utskottets förslag röstade för
    • Arbetsmiljö och arbetsvillkor Emot utskottets förslag röstade emot
    • Legitimation och tillstånd För utskottets förslag röstade för
    • Marknadsföring av vårdtjänster För utskottets förslag röstade för

  27. Nej till motioner om socialtjänstens arbete (SoU16)

    3 maj 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag om socialtjänstens arbete. Motionerna handlar bland annat om socialtjänstlagen, försörjningsstöd och hemlöshet. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen avslår motionerna och hänvisar bland annat till att utredningsarbete pågår.

    • Utveckling av socialtjänstens arbete Emot utskottets förslag röstade emot
    • Jämställt försörjningsstöd För utskottets förslag röstade för
    • Hemlöshet För utskottets förslag röstade för

  28. Regeringen ska se över tillsynsansvaret för privata förskolor (UbU5)

    3 maj 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning till regeringen, att överväga att se över för- och nackdelarna med att ge Skolinspektionen ansvar för tillstånd och tillsyn även för enskilda förskolor, fritidshem samt pedagogisk omsorg. Utöver detta sa riksdagen nej till de cirka 120 förslag i motioner om övergripande skolfrågor som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen i motionerna handlar bland annat om åtgärder för att höja kunskapsresultaten, ansvars- och resursfördelningen i skolväsendet, val av skola, fristående skolor, tillsyn, it i skolan och särskilda undervisningsformer. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser, pågående utredningar, aviserade och vidtagna åtgärder.

    • Jämlik och likvärdig skola För utskottets förslag röstade för
    • Kunskapsutveckling och kunskapsmål Emot utskottets förslag röstade emot
    • Ekonomiska förutsättningar för fristående skolor För utskottets förslag röstade för
    • Offentlighetsprincipen i fristående skolor För utskottets förslag röstade för

  29. Nej till motioner om lärare och elever (UbU7)

    3 maj 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Bland annat med hänvisning till gällande bestämmelser, pågående arbete samt aviserade och vidtagna åtgärder. Motionerna handlar exempelvis om läraryrket, fortbildning, rektorer, grundsärskolan och gymnasiesärskolan, elever med särskilda behov, elever med skolfrånvaro, undervisning för nyanlända samt elevers hälsa.

    • Registerkontroll Emot utskottets förslag röstade emot
    • Elever med särskilda behov För utskottets förslag röstade för
    • Undervisning för nyanlända m.m. Avstod avstod
    • Elevers hälsa m.m. För utskottets förslag röstade för

  30. Nej till motioner om arbetsmiljö och arbetstid (AU8)

    27 april 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om arbetsmiljö och arbetstid. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och till parternas ansvar på den svenska arbetsmarknaden. Motionerna handlar exempelvis om förebyggande arbetsmiljöarbete, arbetslivskriminalitet, skyddsombud och skyddskommittéer, Arbetsmiljöverket och arbetstidslagen.

    • Sanktionsavgifter För utskottets förslag röstade för
    • Lokala skyddsombud och skyddskommittéer Emot utskottets förslag röstade emot
    • Tillträdesrätt för regionala skyddsombud För utskottets förslag röstade för
    • Distansarbete För utskottets förslag röstade för
    • Arbetstid För utskottets förslag röstade för

  31. Nej till motioner om arbetsmarknadspolitiska frågor (AU9)

    27 april 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag om arbetsmarknadspolitiska frågor. Motionerna handlar bland annat om Arbetsförmedlingen, arbetsmarknadspolitiska insatser och arbetslöshetsförsäkringen. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen avslår motionerna och hänvisar bland annat till att utredningsarbete inom området pågår.

    • Fler vägar till jobb Emot utskottets förslag röstade emot
    • Arbetsförmedlingen För utskottets förslag röstade för
    • Arbetsmarknadspolitiska program och insatser För utskottets förslag röstade för
    • Insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga Avstod avstod
    • Arbetsintegrerande sociala företag För utskottets förslag röstade för

  32. Finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor (FiU22)

    27 april 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Internationella valutafonden (IMF), Världsbanksgruppen samt regionala utvecklings- och investeringsbanker under 2021 och 2022. Skrivelsen handlar bland annat om hur institutionerna arbetar med finansiell och monetär stabilitet. Riksdagen konstaterar att IMF och de andra ekonomiska institutionerna har en viktig roll att spela, bland annat för att identifiera och uppmärksamma risker för den finansiella stabiliteten. Institutionernas arbete har påverkats mycket av både covid-19-pandemin och Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Riksdagen välkomnar att institutionerna har hjälpt medlemsländerna att hantera de ekonomiska konsekvenserna, och även stöttat Ukraina genom finansiering, tekniskt stöd och samordning. Riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. Riksdagen har också behandlat cirka 80 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om makrotillsyn, bolånemarknaden och hushållens skuldsättning, samt penningtvätt. Riksdagen säger nej till förslagen, bland annat med hänvisning till att regeringen redan arbetar med frågorna.

    • Makrotillsyn, bolånemarknaden och hushållens skuldsättning Emot utskottets förslag röstade emot
    • Ett nationellt skuldregister För utskottets förslag röstade för
    • Kapitalförsörjning i hela landet För utskottets förslag röstade för

  33. Nej till motioner om vuxenutbildning (UbU9)

    27 april 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om vuxenutbildning. Riksdagen hänvisar till gällande bestämmelser, vidtagna åtgärder och pågående arbete. Motionerna handlar bland annat om utbudet av vuxenutbildning, finansieringen av yrkesinriktad kommunal vuxenutbildning, tillträde till yrkeshögskolan och validering.

    • Utbildning för omställning och livslångt lärande För utskottets förslag röstade för
    • Utformningen av sfi Emot utskottets förslag röstade emot
    • Utveckling av yrkeshögskolan För utskottets förslag röstade för

  34. Nej till motioner om lokal service, skydd av beslutsfattare och handläggningstider (KU24)

    26 april 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till de cirka 60 förslag i motioner som gäller offentlig förvaltning, och som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och tidigare ställningstaganden. Några av förslagen handlar främjande av demokrati, rättstillämpning och vägledning, lokal service, samverkan mellan myndigheter, språktolkar, lättläst svenska, skydd av beslutsfattare, opinionsbildande verksamhet och egendomsskydd. Andra förslag rör statlig anställning, tjänstemannaansvar, digitalisering, myndigheternas ledningsformer, regelförenkling, handläggningstider, länsstyrelserna, Regeringskansliets och utrikesförvaltningens organisation.

    • Främjande av demokrati För utskottets förslag röstade för
    • Lokal service För utskottets förslag röstade för
    • Digitalisering Emot utskottets förslag röstade emot

  35. Nej till motioner om författningsfrågor (KU30)

    26 april 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen har behandlat cirka 80 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om partifinansiering, reglering av lobbyister, formerna för grundlagsändringar och domstolarnas oberoende. Riksdagen sa nej till samtliga förslag, bland annat med hänvisning till att regeringen redan arbetar med frågan.

    • Nationella folkomröstningar och medborgarinitiativ Emot utskottets förslag röstade emot
    • Yttre hot mot politiska partier För utskottets förslag röstade för
    • Partifinansiering För utskottets förslag röstade för
    • Reglering av lobbyister För utskottets förslag röstade för
    • Bestämmelser om nationella minoriteter och minoritetsspråken Avstod avstod

  36. Nej till motioner om idrott och friluftsliv (KrU11)

    26 april 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag som handlar om idrott och friluftsliv. Motionerna handlar bland annat om statens idrottsanslag, parasport, idrottsanläggningar och förutsättningar för friluftsliv. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen avslår motionerna och hänvisar bland annat till att utredningsarbete pågår.

    • Ett brett idrottsliv För utskottets förslag röstade för
    • Idrottsanläggningar För utskottets förslag röstade för
    • Parasport Avstod avstod
    • Påverkan på leder i sårbar natur Emot utskottets förslag röstade emot

  37. Nej till motioner om public service och film (KrU9)

    26 april 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 40 motioner om public service och film som inkommit under allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar om bland annat förutsättningar och villkor för public service och filmpolitik. Riksdagen anser att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

    • Språkfrågor För utskottets förslag röstade för
    • Framtidens filmpolitik För utskottets förslag röstade för
    • Biografer på mindre orter Avstod avstod
    • Digitalisering av filmarvet För utskottets förslag röstade för

  38. Delar av EU:s elmarknadsdirektiv genomförs (NU9)

    26 april 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur EU:s elmarknadsdirektiv när det gäller leverans av el och så kallade aggregeringstjänster ska införas i den svenska lagstiftningen. Direktivet syftar till att anpassa elmarknaden till nya förutsättningar som en mer decentraliserad produktion av el från förnybara källor samt utfasning av fossila bränslen medför. Regeringens förslag innebär större möjlighet för elanvändarna att anpassa elförbrukningen när elpriset är lågt eller när elnätet är hårt belastat. Förslaget innebär också ändringar i vissa krav på elleverantörer samt förändringar i reglerna om byte av elleverantör för småföretag. Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får i och med förslaget även bestämma regler om den information som elleverantörer ska lämna till elanvändare. Riksdagen beslutade under 2022 om att införa de delar av elmarknadsdirektivet som gäller nätverksamhet i den svenska lagstiftningen. Elmarknadsdirektivet skulle i sin helhet införts i svensk lagstiftning senast den 31 december 2020. Europeiska kommissionen har inlett ett överträdelseärende mot Sverige om för sent genomförande av elmarknadsdirektivet. Riksdagen godkände också ett tillägg till regeringens förslag om ett så kallat normgivningsbemyndigande. Ett sådant bemyndigande behövs för att regeringen ska kunna bestämma regler om olika administrativa processer. Exempelvis att nätföretag ska sända underrättelser till elleverantörer vid påbörjande eller övertagande av leverans av el. Slutligen sa riksdagen nej till 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022.

    • Definitionen av obalans För utskottets förslag röstade för
    • Ekonomiskt ansvar och kompensationsmodell för obalanserna För utskottets förslag röstade för
    • Elektrifiering och industrins gröna omställning För utskottets förslag röstade för
    • Elprisfrågor Emot utskottets förslag röstade emot
    • Krav på flexibilitet vid anslutning För utskottets förslag röstade för
    • Svenska kraftnät och anslutning av havsbaserad vindkraft För utskottets förslag röstade för

  39. Avskiljningar vid Sis särskilda ungdomshem (SoU24)

    26 april 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    I april 2022 beslutade riksdagen att rikta en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om Statens institutionsstyrelses (Sis) åtgärder för att minska antalet avskiljningar vid särskilda ungdomshem. Därefter har regeringen i en skrivelse redovisat effekterna av Sis åtgärder och vilka fortsatta insatser som krävs för att avskiljningarna ska upphöra. Riksdagen anser liksom regeringen att åtgärderna och den lämnade återrapporteringen innebär att tillkännagivandet är tillgodosett. Riksdagen avslutade ärendet genom att lägga skrivelsen till handlingarna.

    • Ny skrivelse till riksdagen För utskottets förslag röstade för
    • Ensamarbete i klientnära kontakter För utskottets förslag röstade för
    • Avskiljningar i övrigt Emot utskottets förslag röstade emot

  40. Nej till motioner om utrikespolitik (UU7)

    26 april 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen har behandlat cirka 110 förslag i motioner från den allmänna motionstiden. Förslagen handlar bland annat om utrikespolitikens övergripande inriktning och hur Sverige ska förhålla sig till situationen i vissa delar av världen. Riksdagen sa nej till förslagen, bland annat med hänvisning till att regeringens utrikespolitiska inriktning anses väl avvägd och lämplig.

    • Utrikespolitikens inriktning För utskottets förslag röstade för
    • Västsahara För utskottets förslag röstade för
    • Kina och Taiwan För utskottets förslag röstade för
    • Mellanöstern Emot utskottets förslag röstade emot

  41. Nej till motioner om skolans värdegrund, bedömning och läromedel (UbU6)

    26 april 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till de 118 förslag i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om skolans värdegrund, trygg skola, särskilda ämnen och kunskapsområden, bedömning och nationella prov, läromedel och skolbibliotek, modersmål och minoritetsspråk. Riksdagen hänvisar till gällande bestämmelser, pågående arbete och vidtagna åtgärder.

    • Övergripande värdegrundsfrågor Avstod avstod
    • Genusfrågor i skolan Avstod avstod
    • Ansvaret för tryggheten och studieron i skolan För utskottets förslag röstade för
    • Särskilda ämnen och kunskapsområden För utskottets förslag röstade för
    • Läromedelsutredningens förslag För utskottets förslag röstade för
    • Modersmål och minoritetsspråk För utskottets förslag röstade för

  42. Nej till motioner om gymnasieskolan (UbU8)

    26 april 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sade nej till cirka 50 förslag som handlade om gymnasieskolan. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om antalet platser inom gymnasieskolan i förhållande till arbetsmarknadens behov, ämnen i gymnasieskolan, yrkesprogrammens utformning och studie- och yrkesvägledningen på gymnasiet. Riksdagen avslog motionerna med hänvisning till befintliga regler och att utredningsarbete inom området pågår.

    • Utbildningens dimensionering Emot utskottets förslag röstade emot
    • Ämnen i gymnasieskolan För utskottets förslag röstade för
    • Branschskolor För utskottets förslag röstade för
    • Studie- och yrkesvägledning i skolväsendet Avstod avstod

  43. Nej till motioner om socialförsäkringsfrågor (SfU14)

    20 april 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 160 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om socialförsäkringsfrågor. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete. Motionerna handlar bland annat om åtgärder mot välfärdsbrott, trygghetssystem för företagare och studerande, sjukförsäkring och rehabilitering, aktivitets- och sjukersättning och arbetsskadeersättning.

    • Trygghetssystem för företagare Avstod avstod
    • Företagare inom kulturområdet För utskottets förslag röstade för
    • Rehabiliteringskedjan Avstod avstod
    • Rätten till aktivitets- och sjukersättning Emot utskottets förslag röstade emot
    • Studier och arbete För utskottets förslag röstade för

  44. Nej till motioner om migration (SfU15)

    20 april 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om migrationsfrågor. Detta främst med hänvisning till gällande bestämmelser och pågående arbete. Motionerna handlar bland annat om uppehållstillstånd för skyddsbehövande, mottagande av asylsökande, asylprocessen, anhöriginvandring och medborgarskap.

    • Migration och asylpolitik Avstod avstod
    • Skydd för utsatta kvinnor För utskottets förslag röstade för
    • Anhöriginvandring Avstod avstod

  45. Ny lag ska tydliggöra undantag från moms (SkU10)

    20 april 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa ja till regeringens föreslag om en ny lag om mervärdesskatt, så kallad moms. Lagen innebär en anpassning till EU:s mervärdesskattedirektiv. Lagen ska också bland annat tydliggöra vad som gäller när ideella föreningar säljer tjänster internt. Riksdagen har tidigare, i ett tillkännagivande, pekat på att det rått oklarheter kring vad som gäller när ideella föreningar säljer tjänster internt. Idag är ideella föreningar, så som idrottsrörelsen, studieförbund och registrerade trossamfund, undantagna från kravet på att betala moms. Detta kan även gälla när en fristående grupp inom en förening säljer en tjänst internt. Exempelvis kan det handla om en stor organisation, där flera föreningar ingår, som har en gemensam avdelning som säljer it-support till föreningarna. Om tjänsten istället hade kunnat köpas på marknaden, kan det dock bedömas som att undantaget från moms leder till en snedvridning av konkurrensen. I sådana fall får undantaget från moms inte tillämpas. De interna försäljningarna bedöms då som momspliktiga. Riksdagen uppmanade i sitt tillkännagivande regeringen att utreda hur frågan kan lösas utan att orsaka en snedvridning av konkurrensen, och utan att öka risken för fusk med mervärdesskattesystemet. Den nya lagen innebär en anpassning till EU:s mervärdesskattedirektiv, och ska därför inte kunna tillämpas snävare än direktivet. Enligt EU-domstolens praxis ska hänsyn tas till syftet med undantaget från momsplikten, nämligen att stödja civilsamhället. Undantaget får inte tolkas så restriktivt att det förlorar sin effekt. I vissa fall kan den nya lagen innebära att undantaget från momsplikten tillämpas annorlunda. Riksdagen välkomnar den nya lagen, och konstaterar att regeringen därmed har tillgodosett tillkännagivandet. Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023.

    • Undantaget för tjänster inom fristående grupper För utskottets förslag röstade för

  46. Nej till motioner om punktskatt och tull (SkU14)

    20 april 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om punktskatt och tull. Riksdagen hänvisar bland annat till att utredningar och beredningar pågår och till att riksdagen redan har tagit ställning i dessa frågor. Motionerna handlar bland annat om skatterna på el, bränsle, fordon, kemikalier, alkohol, tobak, flygresor, avfall och plastbärkassar, om Tullverkets befogenheter och verksamhet samt om betalning av tull och importskatter.

    • Energiskatt m.m. Avstod avstod
    • Energiskatt på eldriven kollektivtrafik För utskottets förslag röstade för
    • Skatt på drivmedel m.m. För utskottets förslag röstade för
    • Övriga miljöskatter Emot utskottets förslag röstade emot

  47. Nej till motioner om mervärdesskatt (SkU15)

    20 april 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 20 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om förändringar av mervärdesskattesatser, utredningar av effekter och förändringar av mervärdesskatten samt olika undantag från skattskyldighet på mervärdesskatteområdet.

    • Skattesatser m.m. Emot utskottets förslag röstade emot
    • Övriga mervärdesskattefrågor För utskottets förslag röstade för

  48. Uppmaning om att införa en nollvision för våld i nära relationer (AU7)

    19 april 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att införa en nollvision för våld i nära relationer. Uppmaningen kom i samband med att riksdagen behandlade cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering Riksdagen sa nej till förslag i övriga motioner bland annat med hänvisning till pågående arbete. Motionerna handlar exempelvis om tillsättande av utredningar på jämställdhetspolitikens område, om arbetet mot mäns våld mot kvinnor och mot hedersrelaterat våld och förtryck, om åtgärder för jämställdhet i arbetslivet och om olika initiativ för att motverka diskriminering i samhället.

    • Jämställdhetspolitikens mål m.m. För utskottets förslag röstade för
    • Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer För utskottets förslag röstade för
    • Nollvision för våld i nära relationer För utskottets förslag röstade för
    • Jämställdhet i arbetslivet m.m. Emot utskottets förslag röstade emot
    • Översyn av diskrimineringslagen För utskottets förslag röstade för

  49. Nej till motioner om hyresrätter och andra boendeformer (CU14)

    19 april 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner som gäller hyresrätter, bostadsrätter, ägarlägenheter och hyrköpsystem från den allmänna motionstiden 2022, med hänvisning till pågående arbete och tidigare ställningstaganden. Några av förslagen i motionerna handlar om ändringar i hyreslagen vad gäller systemet för hyressättning, presumtionshyror, skyddet för hyresgäster vid renoveringar, vräkning av barnfamiljer och utökade möjligheter att säga upp hyreskontrakt vid kriminell verksamhet. Andra förslag i motioner gäller bostadsrätter, ändringar i bostadsrättslagen, stärkt skydd för bostadrättshavare, ombildning till bostadsrätt och införande av ett bostadsrättsregister.

    • Hyressättning och normerande hyror För utskottets förslag röstade för
    • Förbättrings- och ändringsarbeten För utskottets förslag röstade för
    • Avhysning av barnfamiljer För utskottets förslag röstade för
    • Stärkt hyresrättsligt skydd För utskottets förslag röstade för
    • Olovlig handel med hyreskontrakt m.m. Emot utskottets förslag röstade emot

  50. Riksdagen uppmanar regeringen att verka för snabbare bodelningsprocesser (CU6)

    19 april 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att vidta åtgärder för en mer välfungerande, effektiv och rättssäker ordning för bodelningar. För den part som har det sämst ställt ekonomiskt har det vanligtvis mycket stor ekonomisk betydelse att bodelningen slutförs. Ofta drar dock den ena parten fördel av att bodelningen drar ut på tiden, vilket har konstaterats i en utredning. Riksdagen noterar att regeringen ska börja kartlägga hur stort problemet med utdragna bodelningsprocesser är. Riksdagen ser positivt på detta, och menar att det är hög tid att regeringen går vidare med frågan. Bland annat bör regeringen se över möjligheten att införa en rimlig bortre tidsgräns för när en bodelning ska vara klar. Tillkännagivandet bygger på flera förslag i motioner, som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Totalt har riksdagen behandlat cirka 130 förslag i olika familjerättsliga frågor, som även handlar om bland annat den rättsliga regleringen av föräldraskap, betänketid vid äktenskapsskillnad och olika frågor om vårdnad. Riksdagen sa nej till de övriga motionerna, bland annat med hänvisning till att regeringen redan arbetar med frågorna.

    • Betänketid vid äktenskapsskillnad Emot utskottets förslag röstade emot
    • Adoption i övrigt För utskottets förslag röstade för
    • Allmänt om kompetens i mål om vårdnad För utskottets förslag röstade för
    • Vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge vid våld i familjen För utskottets förslag röstade för

  51. Nej till motioner om kommunala frågar (FiU26)

    19 april 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag om kommunala frågor. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om utjämningssystemet, tillsynsavgifter, vinster i välfärden och riktade statsbidrag. Riksdagen hänvisar i sitt beslut till befintlig lagstiftning och att utredningsarbete inom området pågår.

    • Det kommunalekonomiska utjämningssystemet För utskottets förslag röstade för
    • Vinster inom välfärdens verksamheter För utskottets förslag röstade för
    • Kommunsektorns uppdrag Emot utskottets förslag röstade emot

  52. Nej till motioner om kriminalvård (JuU13)

    19 april 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Bland annat med hänvisning till pågående utredningar. Förslagen handlar exempelvis om återfallsförebyggande arbete, Kriminalvårdens kapacitet och villkorlig frigivning.

    • Avhopparverksamhet För utskottets förslag röstade för
    • Gps vid fångtransporter och permissioner För utskottets förslag röstade för
    • Obligatorisk undervisning för sexköpsdömda För utskottets förslag röstade för
    • Fler anstalts- och häktesplatser För utskottets förslag röstade för
    • Ägandeformer för Kriminalvårdens lokaler Emot utskottets förslag röstade emot

  53. Nej till motioner om våldsbrott och brottsoffer (JuU14)

    19 april 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till de cirka 150 förslag i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om våld i nära relationer, sexualbrott, hedersrelaterat våld och förtryck, kontaktförbud, stärkt skydd till brottsoffer, unga brottsoffer, skadestånd och statistik. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete eller aviserade reformer inom området.

    • Kunskap inom rättsväsendet m.m. om våld i nära relationer För utskottets förslag röstade för
    • Nolltolerans mot barnäktenskap Emot utskottets förslag röstade emot
    • Särskild brottsofferlag För utskottets förslag röstade för
    • Brottsofferombudsman För utskottets förslag röstade för
    • Brottsofferstatus för barn som utnyttjas i barnpornografi För utskottets förslag röstade för
    • Kränkningsersättning och indrivning För utskottets förslag röstade för

  54. Nej till motioner om ungdomsbrottslighet (JuU15)

    19 april 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till 14 förslag i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar om barn och unga som bryter mot lagen och tar upp frågor som brottsförebyggande arbete, insatser för att stoppa nyrekryteringen, straffmätning och påföljder. Riksdagen hänvisar till pågående utredningar och beredningsarbete.

    • Sociala insatsgrupper För utskottets förslag röstade för
    • Åtgärdsplan för pojkar och män För utskottets förslag röstade för
    • Samordnade insatser För utskottets förslag röstade för
    • Ungdomsövervakning Emot utskottets förslag röstade emot

  55. Nej till motioner om vapenfrågor (JuU17)

    19 april 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen har behandlat 15 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden. Förslagen handlar bland annat om handläggning av vapenlicensärenden och vapenbrott. Riksdagen sa nej till motionerna, bland annat med hänvisning till att det redan pågår utrednings- och beredningsarbete i de frågor som förslagen handlar om.

    • Tillsyn av skjutbanor För utskottets förslag röstade för
    • Vapenbrott För utskottets förslag röstade för

  56. Nej till motioner om folkhälsa (SoU20)

    19 april 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner som lämnats under den allmänna motionstiden 2022. Anledningen är bland annat arbete som redan pågår inom de frågor som motionerna tar upp. Förslagen handlar exempelvis om folkhälsoarbetets organisation och folkhälsofrämjande insatser, smittskydd och vaccinationer.

    • Folkhälsoarbetets organisation För utskottets förslag röstade för
    • Folkhälsofrämjande insatser För utskottets förslag röstade för
    • Vaccinationsprogram för äldre För utskottets förslag röstade för
    • Psykisk hälsa Emot utskottets förslag röstade emot
    • Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter För utskottets förslag röstade för

  57. Nej till motioner om immaterialrätt (NU14)

    13 april 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Bland annat med hänvisning till att arbete pågår i flera frågor. Förslagen handlar exempelvis om åtgärder för att modernisera upphovsrätten, stärkt skydd för immateriella rättigheter, kunskapsfrämjande insatser på immaterialrättens område och bekämpning av immaterialrättsintrång.

    • Upphovsrättsskyddade konstverk på offentlig plats Emot utskottets förslag röstade emot
    • Övrigt om upphovsrätt Avstod avstod
    • Övriga frågor som rör immaterialrätt Avstod avstod

  58. Nej till motioner om regelförenkling för företag (NU15)

    13 april 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022, som handlade om regelförenkling för företag. Exempelvis föreslogs att regelverken för små företag ska förenklas, och regelbördan minskas. Andra förslag handlade bland annat om att korta handläggningstider och tillståndsprocesser. Riksdagen hänvisar till att regeringen redan bereder flera förslag gällande dessa frågor, och att myndigheter arbetar med detta.

    • Mål för förenklingspolitiken För utskottets förslag röstade för
    • Ett systematiskt regelförenklingsarbete Emot utskottets förslag röstade emot
    • Övrigt om regelförenklingar för företag För utskottets förslag röstade för
    • Regelrådets organisation Avstod avstod
    • Konsekvensutredningar Avstod avstod

  59. Kraven på hälso- och sjukvårdens beredskap höjs (SoU11)

    13 april 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om att förtydliga krav på vårdgivare som bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet. Det handlar om att de måste tillhandahålla sjukvårdsprodukter som behövs för att kunna ge god vård. Med sjukvårdsprodukter avses läkemedel, medicintekniska produkter, personlig skyddsutrustning, livsmedel för speciella medicinska ändamål och tillverkningsmaterial. Förslagen innebär också att öppenvårdsapotek har en skyldighet att lagerhålla läkemedel och partihandlare har en leveransskyldighet gentemot sjukhusapotek. En sanktionsavgift införs för de företag som inte meddelar Läkemedelsverket om att försäljningen av ett läkemedel upphör tillfälligt eller permanent. Uppgift om eventuell brist i tillgången på läkemedel eller medicinteknisk produkt föreslås kunna bli skyddad av sekretess när uppgiften överförs från Läkemedelsverket till regioner eller kommuner i samband med utredning. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2023. Riksdagen sa också ja till regeringens förlag om att det statliga bolaget Apotek Produktion & Laboratorier AB får ett utökat samhällsuppdrag. Det innebär att bolaget ska upprätthålla sin verksamhet även under fredstida kriser, höjd beredskap och ytterst krig. Det kan till exempel vara att säkerställa tillgången på aktiva substanser, hjälpämnen och förpackningsmaterial för produkter som behövs för vård som inte kan vänta.

    • Krav på sjukvårdsprodukter och övrig utrustning för att skydda sjukvårdspersonal För utskottets förslag röstade för
    • Utrustning till skydd av sjukvårdspersonal För utskottets förslag röstade för
    • Uppföljning av effekterna av lagförslaget För utskottets förslag röstade för
    • Förslag om hälso- och sjukvårdens beredskap För utskottets förslag röstade för

  60. Nej till motioner om bostadspolitik (CU10)

    12 april 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till de cirka 120 förslagen i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar om bland annat åtgärder för ökat bostadsbyggande, finansiering av bostadsbyggande, bostadsförsörjning, allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag, minskad segregation och trångboddhet, bostadsförmedling och förtur till bostad för vissa grupper samt innovativt, miljövänligt och hållbart byggande. Riksdagen hänvisar till bland annat pågående arbete eller aviserade reformer inom området.

    • Åtgärder på bostadsmarknaden För utskottets förslag röstade för
    • Bostadsförsörjning För utskottets förslag röstade för
    • Trygga bostadsområden Emot utskottets förslag röstade emot
    • Bostäder för äldre personer För utskottets förslag röstade för

  61. Nej till motioner om planering och byggande (CU12)

    12 april 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till 130 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Bland annat med hänvisning till att arbete pågår i flera frågor. Förslagen handlar exempelvis om översyn av plan- och bygglagen, plansystemet, lovfrågor, överklaganderegler samt frågor om skadeersättning och tillsyn.

    • Översyn av plan- och bygglagen Avstod avstod
    • Medborgarinflytandet och vissa andra intressen vid fysisk planering Emot utskottets förslag röstade emot
    • Klimatfrågor i planeringen och planering för gröna områden För utskottets förslag röstade för
    • Reglering med detaljplan För utskottets förslag röstade för
    • Bygglovsbefriade åtgärder För utskottets förslag röstade för

  62. Nej till motioner om samhällets krisberedskap (FöU7)

    12 april 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om samhällets krisberedskap. Detta framför allt med hänvisning till pågående arbete. Motionerna handlar bland annat om samhällets fredstida krisberedskap, skydd mot olyckor och cybersäkerhet.

    • Krisberedskapssystemet För utskottets förslag röstade för
    • Utveckling av räddningstjänsten För utskottets förslag röstade för
    • Stöd till personer med funktionsnedsättning För utskottets förslag röstade för
    • Klimatanpassning för krisberedskapen För utskottets förslag röstade för
    • Kunskapsuppbyggnad inom cybersäkerhetsområdet För utskottets förslag röstade för

  63. Nej till förslag om processrättsliga frågor (JuU12)

    12 april 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag om processrättsliga frågor, som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen hänvisar bland annat till att regeringen redan arbetar med frågorna. Förslagen handlar bland annat om kamerabevakning, hemliga tvångsmedel, vittnesskydd, rättsliga biträden och rättegångskostnader.

    • Tillståndsplikten för kommuner För utskottets förslag röstade för
    • Vittnesskydd m.m. Emot utskottets förslag röstade emot
    • Rätten till målsägandebiträde För utskottets förslag röstade för
    • Förstärkning av rättsväsendet För utskottets förslag röstade för

  64. Nej till motioner om jakt och viltvård (MJU12)

    12 april 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Bland annat handlar förslagen om det allmänna uppdraget, viltförvaltningsdelegationernas ansvar och sammansättning, stärkt lokalt inflytande i viltförvaltningen, översyn av jaktlagen, åtgärder för en minskad vildsvinsstam, blyammunition och en viltmyndighet.

    • Stärkt lokalt inflytande i viltförvaltningen För utskottets förslag röstade för
    • Blyammunition För utskottets förslag röstade för
    • Värna den svenska jakten och viltvården Emot utskottets förslag röstade emot

  65. Nej till motioner om bistånd (UU6)

    12 april 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag om internationellt bistånd. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om nivån på biståndet, OECD:s kommitté för bistånds regelverk och prioriteringar inom internationellt utvecklingsbistånd. Riksdagen avslår motionerna bland annat eftersom utredningsarbete inom området pågår.

    • Biståndsnivå För utskottets förslag röstade för
    • Prioriteringar För utskottets förslag röstade för

  66. Ändringar i upphovsrätten på den digitala inre marknaden (NU6)

    30 november 2022 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i bland annat upphovsrättslagen. Förslagen bygger på ett EU-direktiv och innehåller nya regler som handlar om att anpassa upphovsrätten till den digitala utvecklingen. I takt med att den digitala tekniken möjliggör nya former av användning av upphovsrättsskyddat material behöver den svenska upphovsrättslagstiftningen moderniseras. Regeringens förslag innebär bland annat inskränkningar i upphovsrätten för att underlätta undervisning och forskning, men även för att kulturarvet ska kunna bevaras. Dessutom innebär det nya bestämmelser för att fritt kunna återge äldre konstverk. Förslaget innebär även att tidningsföretagen ska kunna få ersättning när deras material återanvänds på internet. Det blir också nya bestämmelser som reglerar ansvaret när användarna själva laddar upp material på olika digitala plattformar. Leverantörerna av dessa tjänster och plattformar ska ingå avtal med de rättsinnehavare som vill det, men också vara skyldiga att agera när material laddas upp mot rättsinnehavarens vilja. Slutligen införs ett antal regler för att stärka avtalspositionen för upphovsmän, när de överlåter sina rättigheter till förlag, producenter, tidningar eller andra aktörer på den upphovsrättsliga marknaden. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023.

    • Lagvalsregler För utskottets förslag röstade för
    • Övrigt om genomförandet av direktivet För utskottets förslag röstade för

  67. Nationella riktlinjer för sjukskrivning vid digitala läkarbesök behövs (SfU7)

    30 november 2022 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om Riksrevisionens granskning av digitala läkarbesök och hyrläkare i sjukskrivningsprocessen. Riksrevisionens övergripande slutsats visar att det finns brister i vissa kontrollerande funktioner under sjukskrivningsprocessen. I rapporten rekommenderar Riksrevisionen regeringen att ta fram tydliga nationella riktlinjer för läkarintyg som är utfärdade baserat på ett digitalt läkarbesök. Regeringen håller i stora delar med Riksrevisionen och hänvisar i skrivelsen till Socialstyrelsens pågående arbete i frågan. Riksdagen tycker inte att det finns anledning att vidta någon åtgärd, utan utgår från att regeringen kommer att följa Socialstyrelsens arbete. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    • Uppföljning av Socialstyrelsens arbete med beslutsstödet Emot utskottets förslag röstade emot

  68. Skrivelse om migrationsdomstolarnas handläggningstider i asylmål har behandlats (SfU8)

    30 november 2022 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av handläggningstiderna i asylmål hos Sveriges migrationsdomstolar. Riksrevisionens övergripande slutsats är att hanteringen har effektivitetsbrister och att migrationsdomstolarna är långt ifrån att nå målet att avgöra 90 procent av asylmålen inom fyra månader. Riksrevisionen lämnade även rekommendationer till Domstolsverket och regeringen om åtgärder för kortare handläggningstider. I sin skrivelse instämmer regeringen i Riksrevisionens iakttagelser och pekar samtidigt på åtgärder som har vidtagits och som regeringen kommer att följa upp. Riksdagen förutsätter att regeringen följer upp åtgärderna och att Domstolsverket fortsätter sitt effektiviseringsarbete. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    • Domstolarnas handläggningstider i asylmål För utskottets förslag röstade för

  69. Höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare (SfU9)

    30 november 2022 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    En arbetskraftsinvandrare ska ha en god försörjning genom sin anställning för att få ett arbetstillstånd beviljat. Det har regeringen föreslagit och riksdagen sa ja till förslaget. Syftet med ett höjt försörjningskrav är att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden och motverka konkurrens med låga löner. Lagändringen börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

    • Regeringens lagförslag För utskottets förslag röstade för
    • Krav på heltidsanställning För utskottets förslag röstade för

  70. Stärkt system för samordningsnummer (SkU4)

    30 november 2022 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen ställer sig bakom förslaget till en ny lag om samordningsnummer och även till ändringar i bland annat folkbokföringslagen och folkbokföringsdatabaslagen. Syftet är att stärka systemet för samordningsnummer genom att till exempel öka kraven på de identitetskontroller som görs innan man ger ett samordningsnummer till en person. Ett samordningsnummer är en identitetsbeteckning för personer som inte är eller har varit folkbokförda i Sverige, men som ändå har behov av att ha kontakt med svenska myndigheter eller andra delar av samhället. Personer som folkbokförs i Sverige tilldelas i stället ett personnummer. Samordningsnummer delas upp i olika nivåer beroende vilken identitetskontroll som gjorts innan. Idag finns det två nivåer. Med den nya lagen ska ett samordningsnummer kunna ges i tre olika nivåer. För att få den högsta nivån ska personen kunna styrka sin identitet med giltiga identitetshandlingar och även personligen infinna sig på plats vid ansökningstillfället. Identitetshandlingarna ska även kunna begäras in för kontroll av de biometriska uppgifter som finns lagrade i dessa handlingar. Förslaget innebär också att Skatteverket tar över ansvaret för bland annat identitetskontroller när ett samordningsnummer ska tilldelas en person. Andra myndigheter ska underrätta Skatteverket om det kan antas att en uppgift är felaktig i folkbokföringsdatabasen när det gäller personer med samordningsnummer. Förslaget innehåller även en begränsning av det undantag från folkbokföring som gäller för personer som är lokalanställda vid utländska ambassader eller konsulat i Sverige. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna som gäller lokalanställda vid ambassader och konsulat ska börja gälla den 1 januari 2023 och övriga den 1 september 2023.

    • Tilldelning av samordningsnummer till asylsökande Emot utskottets förslag Emot partiet röstade för
    • Undantag från underrättelseskyldighet För utskottets förslag röstade för
    • Lagring av biometriska data För utskottets förslag röstade för

  71. Ett oberoende tvistlösningsorgan för kollektiva hyrestvister (CU2)

    24 november 2022 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Den förra regeringen har lagt fram ett förslag om tvistlösning vid vissa kollektiva hyresförhandlingar. Det innebär bland annat ett nytt oberoende tvistlösningsorgan för hela hyresmarknaden och skärpta regler för hyresförhandlingarna. Parterna på hyresmarknaden för regelbundet kollektiva förhandlingar om den allmänna hyresnivån. Sådana förhandlingar kallas ofta för de årliga hyresförhandlingarna. När dessa förhandlingar drar ut på tiden kan det innebära ekonomiska risker för de inblandade parterna. Inom det allmännyttiga hyresbeståndet finns i dag ett tvistlösningsorgan, Hyresmarknadskommittén (HMK). Nu ska en motsvarande lösning införas för hela hyresmarknaden, även för det privata hyresbeståndet. Om parterna inte kommer överens om den årliga hyresändringen, ska en särskild skiljeman kunna utses att pröva tvisten. Syftet är att effektivisera de kollektiva förhandlingarna och att de årliga hyresförhandlingarna ska kunna avgöras snabbare. Det införs även skärpta regler för hyresförhandlingarnas sammanträden. Bland annat kan en part bli skadeståndsskyldig som inte inställer sig till ett förhandlingssammanträde som ska hållas inom en viss tid. Riksdagen sa ja till förslaget. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2023.

    • Den framtida regleringen av tvistlösningsförfarandet För utskottets förslag röstade för

  72. Fastighetsbildningen i Sverige har granskats (CU4)

    24 november 2022 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen har behandlat en skrivelse från den förra regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av de statliga insatserna inom fastighetsbildningen i Sverige. Riksrevisionens övergripande slutsats är att dessa inte är tillräckligt effektiva. I sin rapport lämnar Riksrevisionen ett antal rekommendationer till regeringen och Lantmäteriet. I skrivelsen välkomnar regeringen granskningen och anser att Riksrevisionens rapport är ett viktigt bidrag i det fortlöpande arbete som bedrivs i syfte att utveckla och förbättra fastighetsbildningen. Digitalisering bedöms vara den insats som kommer att ha störst betydelse för fastighetsbildningens handläggningstider och arbetet för den utvecklingen bör prioriteras. Det kan vidare finnas anledning till en översyn av delar av Lantmäteriets avgiftsmodell. Med skrivelsen anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    • Riksrevisionens rapport om fastighetsbildningen i Sverige För utskottets förslag röstade för

  73. Betydande väg kvar för Sveriges genomförande av Agenda 2030 (FiU7)

    23 november 2022 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    I en skrivelse redogör den förra regeringen för arbetet med att genomföra Agenda 2030 och de globala mål för hållbar utveckling som FN:s generalförsamling antog 2015. Skrivelsen är en följd av att riksdagen i ett tillkännagivande uppmanat regeringen att vartannat år lämna en redovisning av genomförandet och måluppfyllelsen av arbetet med Agenda 2030. Skrivelsen som nu lämnats är den första i ordningen. I skrivelsen bedömer den förra regeringen att 35 av de 169 delmålen för att nå Agenda 2030 har uppnåtts helt, eller att de har uppnåtts inom Sverige. För 60 av delmålen bedömer den förra regeringen att ytterligare åtgärder behövs. För 21 av delmålen saknades data för att göra en bedömning. Riksdagen välkomnar skrivelsen och konstaterar att många framsteg har gjorts vad gäller målen, både inom Sverige och globalt. Vidare konstaterar riksdagen att Sverige har ett gott utgångsläge och bättre förutsättningar att nå de globala målen än många andra länder. Riksdagen anser dock att det finns en betydande väg kvar för Sverige innan målen är uppfyllda. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    • Sveriges genomförande av Agenda 2030 För utskottets förslag röstade för

  74. Ja till ökad insyn i ägande av radio- och tv-företag (KU13)

    23 november 2022 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Regeringen har lämnat förslag om ökad insyn i ägandet av radio- och tv-företag. Riksdagen sa ja till förslagen. Förslagen innebär att fler leverantörer av medietjänster ska lämna information till mottagarna och att omfattningen av den information som ska lämnas utökas jämfört med vad som gäller i dag. Lagändringarna börjar gälla 1 mars 2023.

    • Uppföljning För utskottets förslag röstade för

  75. Ändringar i grundlag och ny riksbankslag (KU8)

    23 november 2022 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa ja till vilande förslag om ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen som rör Riksbanken och till regeringens förslag om en ny riksbankslag. Förslagen om ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen är så kallade vilande förslag, vilket innebär att riksdagen har tagit beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. Ändringarna i regeringsformen innebär bland annat ett förtydligande av Riksbankens uppgifter. Förslaget om ändring i riksdagsordningen innebär att det blir tydligt att riksdagens finansutskott ska följa upp och utvärdera Riksbankens verksamhet. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till en ny riksbankslag, men med några mindre ändringar. Den nya riksbankslagen innebär bland annat: Mål, uppgifter och befogenheter för Riksbanken tydliggörs när det gäller penningpolitiken, det finansiella systemet, betalningsmedel, fredstida krissituationer och höjd beredskap samt internationell verksamhet Det ska bli tydligare hur Riksbankens ansvarsområden förhåller sig till varandra och ansvarsområdena för Finansinspektionen och Riksgäldskontoret Det ska bli tydligare att Riksbanken inom ramen för penningpolitiken ska ta realekonomisk hänsyn, och det skapas förutsättningar för en demokratisk förankring av preciseringen av prisstabilitetsmålet Grunderna för Riksbankens organisation behålls, men antalet ledamöter i direktionen minskas från sex till fem. Det införs en mer ändamålsenlig ansvarsfördelning mellan riksbanksfullmäktige, direktionen och riksbankschefen Riksbankens ställning som oberoende centralbank och självständig förvaltningsmyndighet stärks Riksbankens finansiella oberoende stärks inom ramen för exempelvis att disponera vinster och strukturera det egna kapitalet samt upplåning till valutareserven Förutsättningarna för insyn i och granskning av Riksbankens verksamhet ökar Riksbanken ska bidra till en hållbar utveckling på finansmarknaden. Eftersom förslagen i vissa delar gäller ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen krävs det att riksdagen röstar lika två gånger och det måste vara ett val mellan omröstningarna. Det första beslutet om förslagen togs den 1 juni 2022 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval. Samtliga lagändringar ska börja gälla 1 januari 2023.

    • Ändringar i den nya riksbankslagen För utskottets förslag röstade för

  76. Nej till förslag om spelreglering (KrU2)

    23 november 2022 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till delar av den förra regeringens förslag om en förstärkt spelreglering. De åtgärder som riksdagen sa nej till gäller ändringar i regler om måttfullhet vid marknadsföring av spel uppsägning av avtalet mellan Sverige och Finland om automatspel på färjor i reguljär linjetrafik. Riksdagen sa ja till övriga lagändringar i förslaget. De lagändringarna ska börja gälla 1 januari 2023 samt 1 juli 2023.

    • Krav på måttfullhet vid marknadsföring av spel För utskottets förslag röstade för
    • Kassaregister för förströelsespel För utskottets förslag röstade för
    • Måttfullhet vid marknadsföring av spel För utskottets förslag röstade för
    • Allmännyttiga lotterier Emot utskottets förslag röstade emot

  77. Nya regler om Sjunde AP-fonden - förvalsalternativet inom premiepensionen (SfU5)

    23 november 2022 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Regeringen har föreslagit lagändringar som gäller Sjunde AP-fonden och förvaltningen av premiepension åt dem som inte själva har valt pensionsfonder, det så kallade förvalsalternativet. Riksdagen sa ja till lagändringarna. Ändringarna innebär bland annat att målet för förvalsalternativet inom premiepensionen är ett pensionssparande av hög kvalitet som ger en trygg pension, det vill säga samma mål som för premiepensionssystemet i stort ett hållbarhetsmål införs för Sjunde AP-fonden, som innebär att fondförvaltningen ska ske på ett föredömligt sätt det ska finnas större möjligheter att placera fondens pengar i så kallade illikvida tillgångar. I förslaget tar regeringen även upp frågor om Finansinspektionens tillsyn över Sjunde AP-fonden och om meddelarfrihet för uppgifter inom AP-fondernas investeringsverksamhet. Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2023.

    • Riktlinjer för Sjunde AP-fonden För utskottets förslag röstade för

  78. Allmänna arvsfondens fördelning av pengar under 2021 (SoU2)

    23 november 2022 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Allmänna arvsfondens förvaltning och hur Arvsfondsdelegationen har fördelat pengar från fonden under 2021. Riksdagen håller med regeringen om att pengar från Allmänna arvsfonden har fördelats på ett bra sätt och i linje med fondens ändamål och prioriterade områden. Också under coronapandemin menar regeringen att Arvsfondsdelegationen huvudsakligen lyckades fullgöra sitt uppdrag, även om ansökningarna minskade under 2021. Med bland annat minskningen som bakgrund anser regeringen att det är viktigt att fortsätta arbetet med att öka kännedomen och kunskapen om arvsfonden. Riksdagen delar regeringens bedömning att det finns ett fortsatt behov av att öka antalet ansökningar i hela landet och att de positiva resultat som projekten genererar sprids nationellt. Allmänna arvsfondens kapital kommer främst från arv från personer som avlider utan att efterlämna make, maka eller närmare släktingar än kusiner och inte har testamenterat egendomen till någon annan. Arvsfondsdelegationen är den myndighet som bland annat tar beslut om och följer upp de projekt som får pengar av Allmänna arvsfonden. Riksdagen sa nej till en motion inom området och lade med detta skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    • Framtida inriktning För utskottets förslag röstade för

  79. Skrivelser om frågor inom hälso- och sjukvårdsområdet har behandlats (SoU3)

    23 november 2022 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen har hanterat två skrivelser från den förra regeringen. I skrivelserna berättar den regeringen vilka förändringar den gjort inom hälso- och sjukvårdsområdet, för att möta de uppmaningar som riksdagen riktat till regeringen. Bland annat handlar uppmaningarna om att öka antalet vårdplatser, korta vårdköerna och främja valfrihet i vården. Riksdagen håller med regeringen om att uppmaningarna inte är fullt tillgodosedda. Riksdagen lade regeringens skrivelser till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    • Vårdplatser, köer och arbetsmiljö För utskottets förslag röstade för

  80. Lagföring av brott ska gå fortare (JuU2)

    17 november 2022 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa ja till ett förslag från regeringen om lagändringar som ska göra processen för lagföring snabbare och mer effektiv. Lagändringarna handlar bland annat om att det införs ett krav på tingsrätterna att avgöra brottmål snabbare om brottet har ingått i ett särskilt snabbförfarande under utredningen tillgänglighetsdelgivning införs som ett permanent delgivningssätt och utvecklas till att omfatta även handlingar som är omedelbart tillgängliga förenklad delgivning ska kunna användas i fler fall uppdelad handläggning av åtal ska kunna användas i större omfattning delgivning ska gå snabbare vid misstankar mot personer som är under 18 år hantering av strafförelägganden ska göras effektivare. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023.

    • Ny påföljdsbestämning efter tidigare dom För utskottets förslag röstade för

  81. Större möjlighet att begränsa föreningsfriheten för grupper som ägnar sig åt terrorism (KU4)

    16 november 2022 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa ja till ett grundlagsförslag som innebär utökade möjligheter att genom vanlig lag begränsa föreningsfriheten för sammanslutningar som ägnar sig åt eller understöder terrorism. Förslaget är ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. För att ändra en grundlag krävs det att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och det måste vara ett val mellan omröstningarna. Det första beslutet om förslaget togs den 6 april 2022 och då röstade riksdagen ja. Lagändringen ska börja gälla 1 januari 2023.

    • Vilande förslag Frånvarande röstade för

  82. Utlandsspioneri kriminaliseras och införs som tryck- och yttrandefrihetsbrott (KU7)

    16 november 2022 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar och grundlagsändringar. Grundlagsändringarna är ett så kallat vilande förslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i den delen vid ett tidigare tillfälle. Lagförslagen innebär bland annat att utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och grov obehörig befattning med hemlig uppgift med grund i utlandsspioneri kriminaliseras och förs in i brottsbalken. Riksdagen sa också ja till det vilande förslaget om ändringar i de två grundlagarna tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Ändringarna innebär bland annat att utlandsspioneri samt de former av obehörig befattning med hemlig uppgift och vårdslöshet med hemlig uppgift som har sin grund i utlandsspioneri även blir kriminaliserat som tryck- och yttrandefrihetsbrott. Lagändringarna innebär även begränsningar av meddelarfriheten och anskaffarfriheten, alltså rätten att meddela och anskaffa uppgifter för publicering i grundlagsskyddade medieformer. Eftersom förslaget i vissa delar gäller ändringar i grundlagar krävs det att riksdagen röstar lika två gånger och det måste vara ett val mellan omröstningarna. Det första beslutet om grundlagsförslaget togs den 6 april 2022 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval. Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2023.

    • Vilande förslag För utskottets förslag röstade för
    • Ändringar i rättegångsbalken För utskottets förslag röstade för
    • Övriga lagförslag För utskottets förslag röstade för

Källa: Sveriges riksdag. Kammarkoll är en oberoende tjänst.