Så har Elin Söderberg röstat
Röstade aldrig emot sitt parti. Frånvarande vid 24 av 45 omröstningar.
Varje punkt i riksdagens betänkanden som det röstades om, med hur personen röstade och hur partiet röstade. Utskottet är gruppen ledamöter som föreslog beslutet; emot betyder oftast för ett annat förslag, en reservation. Där partiet var delat räknas ingen röst som emot partiet.
Alla omröstningar, betänkande för betänkande
Skrivelse om nationell säkerhetsstrategi har behandlats (UU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om nationell säkerhetsstrategi. I strategin definieras Sveriges nationella säkerhetsintressen. Den nationella säkerhetsstrategin är avsedd att ge en långsiktig inriktning av regeringens arbete med nationell säkerhet. Strategin ska också vara vägledande för arbetet med nationell säkerhet i Sverige lokalt, nationellt och internationellt. Strategin kommer också att ligga till grund för regeringens styrning av myndigheter och andra regeringsbeslut. Riksdagen konstaterar i enlighet med regeringens strategi att riksdag och regering har det yttersta ansvaret för att värna Sveriges fred, frihet och säkerhet. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Övergripande om nationell säkerhetsstrategi Frånvarande MPMiljöpartiet röstade för
- Ett motstånds- och konkurrenskraftigt Sverige Frånvarande MPMiljöpartiet avstod
Barns skydd mot våld i hemmet stärks (CU4)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som ska stärka barns skydd mot våld i hemmet samt stärka tryggheten och stabiliteten för barn som är placerade i familjehem. Förslagen innebär framför allt att man ska ta särskild hänsyn till risken att ett barn kan fara illa vid bedömningen om vad som är bäst för barnet i frågor om vårdnad, boende och umgänge. Det ska uppnås genom följande förändringar. Förbättra domstolarnas beslutsunderlag vid bedömningen om ett barn riskerar att fara illa. Domstolen ska i svår-bedömda mål eller ärenden om vårdnad, boende och umgänge begära ett expertutlåtande från en legitimerad psykolog. Barnets rätt till umgänge med en förälder som barnet inte bor med ska endast gälla när umgänget är förenligt med barnets bästa. Det ska förtydligas vilka omständigheter som ska beaktas särskilt för att det ska bli aktuellt att flytta vårdnaden från barnets föräldrar till särskilt förordnade vårdnadshavare. Vid en sådan prövning hos socialnämnden och i domstol ska som huvudregel ett offentligt biträde utses för barnet och dess vårdnadshavare. Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2025.
- Kompetensen hos domare Frånvarande MPMiljöpartiet avstod
Stärkt konsumentskydd mot riskfylld kreditgivning och överskuldsättning (CU5)
Vad handlade det om?
Reglerna i konsumentkreditlagen som gäller högkostnadskrediter, bland annat ränte- och kostnadstak, ska utvidgas och gälla flertalet konsumentkrediter. Räntetaket sänks från 40 till 20 procentenheter utöver gällande referensränta. Regeringens förslag till ändringar i konsumentkreditlagen ska bland annat motverka riskfylld kreditgivning och att enskilda blir överskuldsatta för att de beviljas lån som de inte kan betala tillbaka. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen riktar även en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen med anledning av flera motionsyrkanden. Enligt utskottet bör regeringen vidta nödvändiga åtgärder för att ett system för register över skuld- och kreditinformation ska kunna inrättas. Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2025.
- Avräkningsordningen vid utmätning Frånvarande MPMiljöpartiet röstade emot
- Ett skuld- och kreditregister Frånvarande MPMiljöpartiet röstade för
- Utvärdering av räntetaket Frånvarande MPMiljöpartiet röstade för
Ja till utgiftsramarna och inkomsterna i budgetpropositionen för 2025 (FiU1)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till utgiftsramar och inkomstberäkning i regeringens budgetproposition för år 2025. Utgifterna beräknas uppgå till 1 428 miljarder kronor och inkomsterna beräknas till 1 374 miljarder kronor. Det innebär ett underskott i statens budget på 55 miljarder kronor för 2025. Riskdagen sa ja till utgiftstaket för staten och ja till förslag om skatte- och avgiftsregler som bland annat gäller förstärkning av det ordinarie jobbskatteavdrag och det förhöjda grundavdraget slopad avtrappning vid högre inkomstnivåer inom ramen för jobbskatteavdraget, jobbskatteavdraget för äldre och det förhöjda grundavdraget sänkt ersättningsnivå i beloppsregeln för expertskatt sänkt skatt på bensin och diesel avskaffad skatt på flygresor utvidgning av det s.k. växa-stödet en skattefri nivå för sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring avtrappat ränteavdrag för lån utan säkerhet ändrad bonus malus för husbilar och alternativbränslebilar. Vissa av dessa förslag har lagts fram i egna propositioner, men finns aviserade i budgetpropositionen och ingår i beräkningen av inkomsterna i budgeten. Samtliga lagändringar ska börja gälla den 1 januari 2025 utom de som gäller avskaffad skatt på flygresor som börjar gälla den 1 juli 2025 och ändrad malus för husbilar och alternativbränslebilar som börjar gälla den 1 februari 2025. Riksdagen sa även ja till regeringens inriktning för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. En lägre inflation och stabila långsiktiga inflationsförväntningar gör att fokus för den ekonomiska politiken nu kan skiftas från att bekämpa inflationen till att investera i att bygga Sverige rikare och tryggare igen. Politiken bör enligt regeringen inriktas på att fortsätta stärka hushållens köpkraft, återupprätta arbetslinjen och öka tillväxten. Riksdagen är av samma mening. Den något expansiva finanspolitiken ger stöd åt den lågkonjunktur som Sverige bedöms vara i även 2025. En lägre inflation, högre reallöner och lägre räntor bidrar till att hushållens konsumtion och investeringar väntas öka. Arbetsmarknaden återhämtar sig gradvis under 2025, men arbetslösheten väntas vara fortsatt hög 2025. Riksdagens beslut om utgiftsramarna för statens budget är styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena i budgeten.
- Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken Frånvarande MPMiljöpartiet avstod
- Rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget Frånvarande MPMiljöpartiet avstod
Fördjupat polissamarbete i gränsområdet mellan Sverige och Finland (JuU5)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till ett avtal mellan Sverige och Finland som innebär ett fördjupat polissamarbete i gränsområdet och samtidigt antogs de lagändringar som krävs för att genomföra avtalet. Lagförslagen innebär att finska polismän ska få utföra brådskande polisiära uppgifter på svenskt territorium i gränsområdet. Det föreslås också bestämmelser som gör det möjligt att föra in finska tjänstevapen in i landet. Bestämmelserna ska även reglera de finska polismännens befogenheter. Lagändringarna ska börja gälla dag som regeringen bestämmer.
- Tillsynsmöjligheter vid främmande stats myndighetsutövning i Sverige Frånvarande MPMiljöpartiet röstade för
Anonyma vittnen tillåts (JuU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att låta det bli möjligt att vittna anonymt under förundersökning och brottmål i domstol. Enligt förslaget ska vittnen få lämna sina uppgifter under anonymitet om det finns en påtaglig risk för att de eller deras närstående utsätts för allvarlig brottslighet. För att lämna uppgifter anonymt ska straffet för brottet i fråga motsvara minst två års fängelse. Skälen för anonymiteten måste också väga upp för svårigheterna det innebär för den misstänkta eller tilltalades möjligheter att förbereda och utföra sitt försvar. Syftet med de nya reglerna är att stärka skyddet för vittnen och bryta tystnadskulturen i och runt de kriminella gängen. På så sätt ska förmågan att utreda och klara upp brott förbättras. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2025.
- Regeringens lagförslag Frånvarande MPMiljöpartiet röstade emot
- Utvärdering m.m. Frånvarande MPMiljöpartiet röstade för
- Ytterligare åtgärder för att stärka skyddet för vittnen Frånvarande MPMiljöpartiet avstod
Ändrad åldersgräns för avgiftsfri tandvård (SoU4)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till att den avgiftsfria barn- och ungdomstandvården ska sänkas från 23 till 19 år. Regeringen bedömer att sänkt åldersgräns för avgiftsfri tandvård skapar resurser och kapacitet för en reform av tandvårdens högkostnadsskydd, där äldre med sämst munhälsa ska prioriteras. Unga vuxna mellan 20 och 23 år ska kunna få del av statligt tandvårdsstöd istället för avgiftsfri tandvård. Det statliga tandvårdsstödet är ett ekonomiskt stöd som består av allmänt tandvårdsbidrag, särskilt tandvårdsbidrag och skydd mot höga kostnader. Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2025.
- Ändrad åldersgräns för avgiftsfri tandvård Frånvarande MPMiljöpartiet röstade emot
Åtgärder mot brott som begås i och genom företag (CU3)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som syftar till att förebygga och bekämpa brott som begås i och genom företag. Lagförslagen innebär bland annat att Bolagsverket får möjlighet att kräva personlig inställelse, att företagskapning kriminaliseras, att förseningsavgifter höjs och att vissa regler för stiftelser anpassas i brottsförebyggande syfte. Riksdagen sa också nej till förslag i motioner, varav fyra är från den allmänna motionstiden 2024. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2025.
- Straffbestämmelsens framtida utformning Frånvarande MPMiljöpartiet röstade för
- Revisionsplikt för små aktiebolag Frånvarande MPMiljöpartiet avstod
Riksrevisionens rapport om statens skydd av hotade personer (JuU4)
Vad handlade det om?
I en skrivelse redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har gjort i rapporten Statens skydd av hotade personer – brister i omfattning och effektivitet. Rapporten visar att staten inte arbetar tillräckligt effektivt för att skydda hotade personer. Riksdagen ser positivt på de åtgärder som regeringen, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten har genomfört och kommer att genomföra. Det handlar bland annat om initiativ till lagändringar som gäller kontaktförbud och Skatteverkets förmedling av post till personer med skyddade personuppgifter, samt om flera myndighetsuppdrag. Riksdagen lade regeringens skrivelse om statens skydd av hotade personer till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till förslag i motioner, varav fyra är från den allmänna motionstiden 2024, med hänvisning till pågående arbete.
- Kontaktförbud Frånvarande MPMiljöpartiet röstade emot
Ja till inriktning för havsmiljöpolitiken (MJU5)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om inriktning för havsmiljöpolitiken. Förslaget innehåller övergripande principer som ska gälla för allt havsmiljöarbete. Regeringen vill stärka användningen av den så kallade ekosystemansatsen, ett arbetssätt för bevarande och långsiktigt hållbart användande av naturresurser, biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Bland annat ska arbetet med en hållbar förvaltning av fiskresurserna tydligare samordnas med övrigt havsmiljöarbete. Andra utgångspunkter är att övergödningen ska minska samt att Sverige bör utöka och förstärka skyddet av marina områden. I förslaget betonas även behovet av att Sverige fortsatt arbetar internationellt för att minska tillförseln av farliga ämnen till havsmiljön, samt arbetar aktivt för att EU:s kemikaliestrategi för hållbarhet genomförs. Riksdagen sa även nej till förslag i motioner, varav 70 yrkanden kommer från den allmänna motionstiden 2024.
- En ekosystembaserad havsförvaltning Frånvarande MPMiljöpartiet avstod
- Åtgärder för att minska näringsförlusterna från jordbruket Frånvarande MPMiljöpartiet avstod
- EU:s gemensamma fiskeripolitik Frånvarande MPMiljöpartiet avstod
- Mål för marint områdesskydd Frånvarande MPMiljöpartiet röstade emot
Tillståndskravet för hotell och pensionat tas bort (NU8)
Vad handlade det om?
Det ska inte längre krävas tillstånd för att öppna ett hotell eller ett pensionat. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Tillståndskravet ska ersättas med ett anmälningsförfarande. Det innebär att den som ska öppna ett hotell eller pensionat som ska kunna ta emot minst nio gäster samtidigt eller som har minst fem gästrum ska anmäla detta till Polismyndigheten. En anmälan ska vara skriftlig och innehålla ett fåtal uppgifter om anmälaren och verksamheten. Syftet med förändringen är att förenkla administrationen och därmed sänka kostnaderna för hotell- och pensionatsinnehavare. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2025.
- Övriga förslag Frånvarande MPMiljöpartiet röstade för
Bättre tillgång till mätvärden för el-kunder (NU9)
Vad handlade det om?
Företagen på elmarknaden ska bli bättre på att ge sina kunder tillgång till mät- och förbrukningsuppgifter. Riksdagen sa ja till ett regeringsförslag som grundar sig på nya EU-regler på elmarknadsområdet. Syftet med det nya regelverket, som innebär ändringar i ellagen, är att kunderna bättre ska kunna anpassa och planera sin energianvändning. Lagändringarna börjar gälla den 5 januari 2025.
- Kostnader och avgifter Frånvarande MPMiljöpartiet avstod
Alla elever ska ha tillgång till ett bemannat skolbibliotek (UbU3)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i skollagen och bibliotekslagen. Ändringarna innebär att syftet med skolbibliotek ska tydliggöras samt att alla elever från förskoleklass till gymnasieskolan, som huvudregel, ska ha tillgång till ett skolbibliotek på den egna skolan. Skolbiblioteket ska också vara bemannat. Om det finns särskilda skäl, kan skolbiblioteket få finnas på en annan skola eller på ett folkbibliotek. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025.
- Tillhandahållande av skolbibliotek Frånvarande MPMiljöpartiet röstade för
- Sanktioner Frånvarande MPMiljöpartiet röstade emot
Statens insatser för att kortutbildade ska studera vidare (AU3)
Vad handlade det om?
Arbetslösa utan utbildning har större svårigheter att komma i arbete. Dessutom visar en rapport från Riksrevisionen att gruppen i för låg utsträckning utbildar sig till lediga jobb. Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som utgår från Riksrevisionens granskning om hur effektivt Arbetsförmedlingen arbetar för att öka kortutbildade arbetssökandes övergång till reguljär utbildning. Riksrevisionen pekar i sin rapport på brister i Arbetsförmedlingens arbete och i regeringens styrning av Arbetsförmedlingen. I skrivelsen redogör regeringen för de åtgärder som man vidtagit för att fler personer ska komma i arbete. Riksdagen välkomnar regeringens insatser som handlar om att en utbildad arbetskraft bättre kan möta arbetsmarknadens efterfrågan och på så sätt upprätthålla arbetslinjen. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, vilket innebar att ärendet avslutades.
- Träffsäkerhet vid anvisning och information till den som anvisas till reguljära studier Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Justerat studiestartsstöd Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Tydligare aktsamhetskrav vid byggprojekt (CU2)
Vad handlade det om?
Regeringen föreslår tydligare krav på att bygg-, rivnings- och markarbeten ska utföras aktsamt. Riksdagen sa ja till förslaget. Syftet är bland annat att minska risken för att människor eller egendom skadas. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2025.
- Aktsamhetskravets omfattning Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning (MJU4)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning. Syftet med lagändringarna är att skapa en modernare och mer effektiv miljöprövning och att förenkla regelverket genom större enhetlighet och tydligare kravnivåer. Bland annat ska så kallade ändringstillstånd kunna användas i en större utsträckning än idag, detta för att viljan att investera inte ska hämmas och att infasningen av ny teknik inte fördröjs. Dessutom ska giltighetstiden för tidsbegränsade tillstånd kunna förlängas med tre år. Lagändringarna innebär också att länsstyrelsens uppgifter under avgränsningssamrådet ska utvecklas för att öka möjligheten att få fram ett bra underlag. Även antalet partsmyndigheter minskas genom att Kammarkollegiet inte längre ska vara en sådan myndighet. Vidare görs ändringar för att det ska hållas fler muntliga förberedelser och att användningen av tidsplaner ska öka. Dessutom ska fler mål få avgöras utan huvudförhandling och utrymmet för digital handläggning ska öka. De nya bestämmelserna börjar att gälla den 1 januari 2025.
- Ändringstillstånd För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Kammarkollegiets roll som partsmyndighet Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Obligatorisk omprövning av miljövillkor Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Uppföljning och ytterligare åtgärder i fråga om tillståndsprocesser För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nya regler för taxinäringen (TU2)
Vad handlade det om?
Beloppsgränsen då föraren är skyldig att lämna en särskild prisuppgift vid taxifärd ska höjas och knytas till prisbasbeloppet i stället för att anges med ett nominellt belopp. Dessutom ska ålderskravet för taxiförarlegitimation sänkas från 21 år till 20 år. De nya reglerna innebär att beloppsgränsen för när en taxiförare är skyldig att lämna en särskild prisuppgift ska vara 1,2 procent av prisbasbeloppet. Det innebär en höjning från 500 kronor till 680 kronor, med 2024 års prisbasbelopp. Bakgrunden till lagändringarna är framförallt inflationstakten och att taxibranschen har ett behov av att nyrekrytera förare. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i taxitrafiklagen. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2025.
- Regeringens lagförslag Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Riksdagen godkände nytt samarbetsavtal mellan EU och Chile (UU4)
Vad handlade det om?
Riksdagen godkände ett nytt samarbetsavtal mellan EU och Chile – ett så kallat avancerat ramavtal. Avtalet är en modernisering av det nuvarande avtalet och kommer bland annat att innehålla bestämmelser om politisk dialog och handel mellan EU och Chile. För att ramavtalet ska börja gälla krävs att det godkänns av var och en av EU:s medlemsstater. Det beror på att avtalet omfattar områden som faller under både EU:s och medlemsstaternas kompetens. I Sverige godkänns avtalet genom ett riksdagsbeslut.
- Godkännande av avancerat ramavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å enda sidan, och Republiken Chile, å andra sidan Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Skrivelse om läkemedelsförskrivningen har behandlats (SoU2)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse som gäller Riksrevisionens rapport: Läkemedelsförskrivningen – statens styrning och tillsyn. I rapporten framgår det att Riksrevisionens övergripande slutsats är att statens styrning av och tillsyn över läkemedelsförskrivningen inte är effektiv. Bland annat påtalar Riksrevisionen svårigheterna med statens försök att styra hälso- och sjukvården så att hela befolkningen får tillgång till jämlik vård, samtidigt som det kommunala självstyret kräver samordning för att minska regionala kostnadsskillnader i läkemedelsanvändningen. Regeringen rekommenderas att bland annat föra över statsbidraget för läkemedelsförmånerna till det generella statsbidraget för regioner inom anslaget för kommunalekonomisk utjämning. När det gäller rekommendationen att ändra statsbidragets konstruktion anser regeringen att frågan behöver analyseras ytterligare. När det gäller Riksrevisionens övriga rekommendationer avser regeringen att återkomma med förslag till insatser på området. Regeringen instämmer i huvudsak med Riksrevisionens iakttagelser och bedömningar. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Vissa frågor om styrning av och tillsyn över läkemedelsförskrivningen Avstod MPMiljöpartiet avstod
Utökade möjligheter att ta tillgångar från kriminella (JuU3)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny förverkandelagstiftning. Bland annat ska det bli möjligt att ta tillgångar med brottsligt ursprung från kriminella, oavsett om det kan bevisas att någon har begått ett konkret brott. Det innebär att en person som till exempel har stora mängder kontanter, stora banktillgodohavanden eller lyxartiklar ska bli av med dem om han eller hon inte har inkomster som står i proportion till egendomen och inte heller kan förklara varifrån den kommer. Även barn och unga samt personer som agerat under en allvarlig psykisk störning omfattas av förslaget. Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 8 november 2024.
- Brott som kan utlösa utvidgat förverkande För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Rättssäkerhetsgarantier vid självständigt förverkande Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Förverkandebeslag Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Förbättrade levnadsvillkor vid uppehållstillstånd med tillfälligt skydd (SfU5)
Vad handlade det om?
Regeringen har föreslagit lagändringar som gäller personer som har beviljats uppehållstillstånd i Sverige med tillfälligt skydd. Riksdagen sa ja till ändringarna. Lagändringarna innebär bland annat att den som har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd ska kunna folkbokföras tidigare än vad nuvarande regler tillåter. Det medför i sin tur exempelvis att personen kan erbjudas samma hälso-och sjukvård och tandvård som övriga bosatta. Det innebär också möjligheter att få arbetsbaserad föräldrapenning på vissa nivåer och tillfällig föräldrapenning. Personer som omfattas av den nya regleringen ska enligt förslaget inte ha rätt till bosättningsbaserade förmåner och inte ha rätt till insatser med stöd av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Uppehållstillstånd med tillfälligt skydd är en form av uppehållstillstånd som möjliggörs av EU:s så kallade massflyktsdirektiv. Direktivet aktiverades för första gången i samband med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022. Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2024.
- Regeringens lagförslag Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Bosättningsbaserade förmåner samt stöd och service till personer med funktionsnedsättning Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Kompensation till kommuner och regioner Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Dagersättning Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Levnadsvillkoren för yngre och äldre Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Fler sektorer ska ingå i systemet för utsläppshandel för fossila bränslen (MJU3)
Vad handlade det om?
Regeringen har föreslagit lagändringar som innebär att ett nytt system införs för handel med utsläppsrätter för fossila bränslen. Riksdagen sa ja till ändringarna, som innebär att fler sektorer än i dag omfattas av EU-gemensam prissättning av utsläpp av växthusgaser. Det gäller bland annat utsläpp av koldioxid från förbränning av bränslen från vägtransporter och förbränning av bränslen i hushåll och kommersiella byggnader. I och med lagändringarna anpassas svensk lagstiftning till EU:s nya utsläppshandelssystem, kallat ETS 2. Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2024.
- Konsekvensanalyser på vissa områden För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Kompensationsåtgärder Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Effekter på utsläppen av växthusgaser Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Källa: Sveriges riksdag. Kammarkoll är en oberoende tjänst.