Så har Joar Forssell röstat
Röstade aldrig emot sitt parti. Frånvarande vid 10 av 225 omröstningar.
Varje punkt i riksdagens betänkanden som det röstades om, med hur personen röstade och hur partiet röstade. Utskottet är gruppen ledamöter som föreslog beslutet; emot betyder oftast för ett annat förslag, en reservation. Där partiet var delat räknas ingen röst som emot partiet.
Alla omröstningar, betänkande för betänkande
Riksdagen sa ja till utökad användning av hemliga tvångsmedel (JuU31)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar som gäller hemliga tvångsmedel. Förslaget syftar till att ge brottsbekämpande myndigheter mer effektiva verktyg i arbetet med att förhindra, utreda och lagföra allvarliga brott. Riksdagens beslut innebär att brottsbekämpande myndigheter ska få använda så kallade hemliga tvångsmedel, såsom till exempel telefonavlyssning, kameraövervakning, rumsavlyssning samt dataavläsning i större utsträckning än i dag. Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2023.
- Hemliga tvångsmedel - effektiva verktyg för att förhindra och utreda allvarliga brott För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Överskottsinformation För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Utvärdering av preventivlagen För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Resurser för tillsyn m.m. För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Ett granskningssystem för utländska direktinvesteringar ska skydda svenska säkerhetsintressen (JuU32)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär att en myndighet får möjlighet att granska, och om nödvändigt förbjuda utländska direktinvesteringar i svenska företag, vars verksamhet har betydelse för svenska säkerhetsintressen. Syftet med den nya lagen är att hindra att värdefull teknik, information eller strategiskt viktiga fastigheter kontrolleras av främmande makt på ett sätt som inte är önskvärt. Förslaget innebär även att underrättelse- och säkerhetstjänster i Storbritannien och Schweiz får direktåtkomst till vissa personuppgifter för att förhindra terroristattentat och andra terrorbrott. De nya reglerna börjar att gälla den 1 december 2023.
- Granskning av investeringar i medieföretag För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Översyn av JO-ämbetet (KU32)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en framställning om översyn av Riksdagens ombudsmän (JO). Framställningen innehåller förslag och bedömningar som lagts fram av en parlamentariskt sammansatt kommitté som har tillsats av riksdagsstyrelsen på initiativ av konstitutionsutskottet. I framställningen föreslås ändringar i fråga om JO:s konstitutionella ställning, uppdrag, verksamhet och organisation. Riksdagen sa ja till större delar av kommitténs förslag. Riksdagen sa också ja till ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen och antog det som vilande. Samtidigt riktade riksdagen två så kallade tillkännagivanden, det vill säga uppmaningar, till regeringen om att utreda den offentliga tillsynen och vissa frågor om sekretess i JO:s och Justitiekanslerns verksamhet. Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2023. Det vilande grundlagsförslaget träder i kraft den 1 januari 2027.
- Ändringar i riksdagsordningens huvudbestämmelser i övrigt Frånvarande LLiberalerna röstade för
Tillfällig flaggdag på 50-årsdagen av kungens trontillträde (KU41)
Vad handlade det om?
Den 15 september 2023 blir en tillfällig allmän flaggdag för att högtidlighålla 50-årsdagen av kung Carl XVI Gustafs trontillträde. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- En tillfällig allmän flaggdag för att högtidlighålla 50-årsdagen av konungens trontillträde Frånvarande LLiberalerna röstade för
Nej till motioner om tandvård och läkemedel (SoU15)
Vad handlade det om?
Riksdagen sade nej till cirka 50 förslag som handlar om tandvård och läkemedel. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022 och handlar bland annat om läkemedelsanvändning, apotek, tillgänglighet till läkemedel och tandvård. Riksdagen avslår motionerna och hänvisar bland annat till att utredningsarbete inom området pågår.
- Läkemedel till barn och unga Frånvarande LLiberalerna röstade för
- Läkemedelsgenomgång Frånvarande LLiberalerna röstade för
- Glesbygdsbidrag Frånvarande LLiberalerna röstade för
- Högkostnadsskydd för tandvård Frånvarande LLiberalerna röstade för
Nej till motioner om våld i nära relationer och hedersrelaterat våld (SoU18)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 110 förslag i motioner inom området socialtjänstens ansvar för våldsutsatta med mera, som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om prostitution, sexuell utsatthet, hedersrelaterat våld och förtryck, våld i nära relationer, skyddade personuppgifter och skyddat boende. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete.
- Förebyggande arbete Frånvarande LLiberalerna röstade för
- Allmänt om våld i nära relationer Frånvarande LLiberalerna röstade för
- Lagreglering av skyddat boende Frånvarande LLiberalerna röstade för
Ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken (FiU20)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken i vårpropositionen. Konjunkturnedgången och den minskade aktiviteten i ekonomin förväntas försvaga den offentliga sektorns finanser under 2024, men med en gradvis förstärkning under 2025 och 2026. Utskottet välkomnar att regeringen tar sikte på det så kallade överskottsmålet, som är ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande, vid utformningen av inriktningen på finanspolitiken. En neutral finanspolitik i linje med överskottsmålet gör det möjligt för penningpolitiken att verka så att inflationen sjunker på sikt. Riksdagen håller med regeringen om att den ekonomiska politiken ska inriktas på att bekämpa inflationen och stötta utsatta hushåll. Lågkonjunkturen ska mötas av strukturella reformer för bland annat ett konkurrenskraftigt och innovativt näringsliv. Den så kallade arbetslinjen ska återinföras och en bidragsreform ska öka incitamentet att komma i arbete. Andra reformer innefattar bekämpning av den organiserade brottsligheten, öka antalet behöriga lärare, korta vårdköerna och öka vårdplatserna, rusta upp försvaret och krisberedskapen samt förbättra energiförsörjningen och minska utsläppen.
- Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Ja till regeringens vårändringsbudget (FiU21)
Vad handlade det om?
Riksdagen ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten om ändrade utgifter för staten under 2023. Ändringar av anslag görs i 21 av de 27 utgiftsområdena i statens budget för 2023. Bland annat förlängs det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag till och med den 31 december 2023. Bidragets storlek ska även öka från 25 procent till 40 procent av det preliminära bostadsbidraget. Ändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2023. Ett annat förslag handlar om ett nytt nationellt mål för elproduktionens sammansättning år 2040. Det nya målet är 100 procent fossilfri elproduktion år 2040. Det tidigare målet var 100 procent förnybar elproduktion år 2040. Regeringens förslag i vårändringsbudgeten innebär att statens budgetsaldo och den offentliga sektorns finansiella sparande försämras med fyra miljarder kronor. Vissa av förslagen beräknas påverka statens budget även kommande år.
- Ett nytt energipolitiskt mål För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Ett energipolitiskt mål om kraftproduktionsutbyggnad För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Blocköverskridande energisamtal För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Utökade möjligheter för polisen till personkontroll och kamerabevakning i gränsnära områden (JuU26)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ny lag med särskilda bestämmelser om polisiära befogenheter i gränsnära områden. Den nya lagen ska ge polisen utökade befogenheter, det vill säga ökad rätt att vidta åtgärder, vid bland annat vissa flygplatser, hamnar och järnvägsstationer, vid broar för vägtrafik till eller från utlandet och vid gränsövergångsställen på allmänna vägar, för att förebygga brott. Befogenheterna ska också ge polisen utökade möjligheter att ingripa i gränsnära områden för att utföra personkontroll av en utlänning för att fastställa om personen har rätt att uppehålla sig i landet, så kallad inre utlänningskontroll. Dessutom innebär befogenheterna bättre möjligheter för kamerabevakning i gränsnära områden. De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti.
- Utökade polisiära befogenheter i gränsnära områden För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Stärkt diskrimineringslag För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Skärpta straff för brott mot journalister och personal i vissa samhällsnyttiga funktioner (JuU27)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i bland annat brottsbalken. Förslagen handlar om att stärka det straffrättsliga skyddet för journalister och personal inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, räddningstjänst samt inom skolväsendet och högskolan. Regeringen föreslår även att straffet för allvarliga brott mot tystnadsplikt ska skärpas. Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2023.
- Stärkt straffrättsligt skydd för opinionsbildare m.fl. För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Nej till motioner om livsmedelspolitik (MJU18)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till samtliga motioner rörande livsmedelspolitiska frågor som inkommit under allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om offentlig konsumtion, märkning av livsmedel, livsmedelskontroll, självförsörjning av livsmedel och krisberedskap. Riksdagen hänvisar bland annat till att det pågår arbete inom de områden som motionerna tar upp.
- Offentlig upphandling av livsmedel För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Ursprungsinformation på restauranger och i andra storhushåll För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Beredskapsarbetet inom livsmedelskedjan För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Regelförenkling För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Nej till motioner om trafiksäkerhet (TU13)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 110 förslag i motioner om trafiksäkerhet från den allmänna motionstiden 2022. Anledningen är främst att åtgärder redan planeras eller är vidtagna. Riksdagen framhöll också att trafiksäkerhetsarbetet ger effekt men att ytterligare arbete krävs. Motionsförslagen handlar bland annat om: hastighetsbegränsningar och hastighetsövervakning insatser mot alkohol och droger i trafiken trafiksäkerheten för mopedbilar och A-traktorer förarutbildning och förarprov.
- Trafiksäkerhet vid vägarbeten och räddningsinsatser För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Trafiksäkerhet för mopedbilar och A-traktorer För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Synkontroller och andra trafikmedicinska frågor För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Vissa frågor om körkortsbehörigheter För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Skrivelse om kvalitetsavgifter och regressrätt inom järnvägsfrågor har behandlats (TU14)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om kvalitetsavgifter och regressrätt inom järnvägsfrågor. Riksrevisionens övergripande slutsatser är att systemen med kvalitetsavgifter och regress saknar förutsättningar för att effektivt bidra till att motverka förseningar och att tågförseningarna totalt sett inte har minskat sedan systemen trädde i kraft. I sin skrivelse instämmer regeringen delvis i Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer och pekar samtidigt på åtgärder som har vidtagits och som regeringen kommer att följa upp. Riksdagen förutsätter att regeringen följer upp åtgärderna och att Trafikverket fortsätter sitt effektiviseringsarbete. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 50 förslag från allmänna motionstiden 2022. Förslagen gäller bland annat organiseringen av järnvägsunderhållet, järnvägens signalsystem, banavgifter och frågor om säkerhet, punktlighet och information. Riksdagen hänvisar till vidtagna åtgärder och pågående arbete.
- Organisering av järnvägsunderhåll För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Wagnergruppen bör listas som terroristgrupp av EU (UU10)
Vad handlade det om?
Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att aktivt verka för att skapa enighet inom EU för att lista den statsunderstödda ryska så kallade Wagnergruppen som en terroristgrupp under EU:s terroristsanktioner. I anslutning till tillkännagivandet lyfter riksdagen även fram att det sannolikt finns behov av att uppgradera EU:s regelverk för terroristlistning så att det bättre kan möta hot från aktörer med statliga kopplingar. Enligt dagens regelverk förutsätter en terroristlistning att en grupp är föremål för en rättslig prövning för terroristbrott. Det måste alltså finnas en pågående eller avslutad rättslig process. Tillkännagivandet kom i samband med att riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen om verksamheten i Europeiska unionen under 2022 med tillhörande motioner, bland annat om sanktioner mot Ryssland. Riksdagen avslog motionerna och la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Ekocid För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Terroristlistning av Wagnergruppen För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Israel För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Iran För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Kuba För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Nej till motioner om barn och unga inom socialtjänsten (SoU17)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 110 förslag i motioner som har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Bland annat med hänvisning till pågående arbete. Förslagen handlar om insatser för barn och unga, placeringsformer för barn och unga, uppföljning och stöd för placerade barn och unga, adoption samt barns rättigheter.
- Tidiga insatser För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Verksamhetsstöd För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Villkor och befogenheter på särskilda ungdomshem För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Samverkan mellan myndigheter För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Barnkonventionen För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Nej till motioner om digitaliserings- och postfrågor (TU12)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till de 89 förslag i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om digitalisering, digital delaktighet och autentisering, tillgång till elektronisk kommunikation, utbyggnad av 5G-nätet samt postservice i hela landet. Riksdagen hänvisar till planerade eller redan vidtagna åtgärder och pågående beredningsarbete.
- Digitalisering i offentlig verksamhet För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Tillgång till elektronisk kommunikation För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Mobiltäckningen längs järnvägsnätet För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Vissa postala konkurrensfrågor För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Riksrevisionens rapport om Transportstyrelsens tillsyn (TU15)
Vad handlade det om?
I en skrivelse redogör regeringen för sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen redovisar i rapporten Transportstyrelsens tillsyn – styrning och prioritering. Regeringen anger även vilka åtgärder som vidtagits med anledning av rapporten. Riksdagen välkomnar Riksrevisionens rapport och noterar att regeringen delvis instämmer i de iakttagelser och rekommendationer som framkommer i rapporten. Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Riksrevisionens rapport om Transportstyrelsens tillsyn För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Verksamhet med anknytning till Europarådet har granskats (UU13)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en redogörelse och en skrivelse med anknytning till Europarådet. I redogörelsen från Europarådets svenska delegation beskrivs delegationens arbete vid Europarådets parlamentariska församling under 2022. I skrivelsen beskrivs verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under helåret 2021 och första halvåret 2022. Riksdagen avslutade ärendet genom att lägga skrivelsen och redogörelsen till handlingarna. Riksdagen sa samtidigt nej till åtta förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022.
- Europarådet För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Svensk export av krigsmateriel under 2022 (UU9)
Vad handlade det om?
Riksdagen beslutade att lägga regeringens skrivelse om strategisk exportkontroll till handlingarna, vilket innebar att ärendet avslutades. Sedan 1985 redogör regeringen för sin politik när det gäller svensk export av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Skrivelsen innehåller en redovisning av den export av krigsmateriel som förekommit under 2022. Dessutom beskriver regeringen samarbetet inom EU och i andra internationella forum när det gäller strategisk exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Regeringen redogör också för Sveriges donationer av krigsmaterial till Ukraina och för konsekvenserna för exportkontrollen av Sveriges ansökan om Nato-medlemskap.
- Regelverket för krigsmaterielexport Frånvarande LLiberalerna röstade för
Nej till motioner om forskning (UbU11)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat cirka 80 förslag om forskning i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen sa nej till samtliga förslag, bland annat med anledning av att arbete pågår eller att åtgärder redan vidtagits. Förslagen handlar exempelvis om fördelning av forskningsmedel, forskningens frihet och vetenskaplig kvalitet.
- Forskningens frihet och vetenskaplig kvalitet För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Jämställdhet För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Forskning om alternativa metoder till djurförsök För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Innovationsstöd För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Statens insatser för likvärdig betygssättning ska utredas (UbU15)
Vad handlade det om?
Regeringen har i en skrivelse behandlat Riksrevisionens rapport om statens insatser för likvärdig betygssättning. Riksrevisionens granskning visar att det fortfarande finns stora skillnader mellan betyg och resultat på nationella prov och att statens insatser för en mer likvärdig betygssättning inte har gett önskat resultat. Riksrevisionen rekommenderar dels att regeringen ska utreda hur betygssättningen kan bli mer likvärdig, dels att Skolinspektionen ska förbättra uppföljningen av bedömning och betygssättning inom kvalitetsgranskningen. I skrivelsen instämmer regeringen i Riksrevisionens rekommendation och meddelar att de ska tillsätta en utredning på området. Regeringen anser också att det är viktigt att Skolinspektionen återkommande ser över om uppföljningen av genomförda inspektioner kan förbättras och effektiviseras. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Frågor om en likvärdig betygssättning För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
En fortsatt stärkt arbetslöshetsförsäkring (AU10)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att de tillfälliga lättnaderna i arbetsvillkoret och karensvillkoret som infördes under covid-19-pandemin ska fortsätta att gälla tills vidare. Detsamma gäller den tillfälliga möjligheten för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om undantag från den så kallade femårsregeln för företagare. Femårsregeln innebär en begränsning av förtagares möjlighet att få arbetslöshetsersättning vid upprepade uppehåll i sin näringsverksamhet. Tidigare beslutade lagändringar ska därmed upphöra och tidigare tillfälligt beslutade bestämmelser som infördes under covid-19-pandemin ska gälla tills vidare.
- Regeringens lagförslag För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Ytterligare lättnader i arbetsvillkoret och karensvillkoret För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Miljöhänsyn vid statlig upphandling (FiU41)
Vad handlade det om?
Riksdagen beslutade att lägga regeringens skrivelse om miljömässig hållbarhet vid statlig upphandling till handlingarna, vilket innebar att ärendet avslutades. I skrivelsen redogör regeringen för sina bedömningar och åtgärder som man gjort med anledning av Riksrevisionens rapport om miljöhänsyn vid statlig upphandling. Rapporten visar att många myndigheter har goda ambitioner men att det finns brister i organisation och kompetens. Riksdagen framhåller att Sverige ska vara ledande och ett föredöme när det gäller att ta hänsyn till miljön vid upphandlingar.
- Riksrevisionens rapport om miljömässig hållbarhet vid statlig upphandling För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Ny lag om ordningsvakter (JuU23)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om ordningsvakter. Lagen ska skapa förutsättningar för en mer flexibel och ökad användning av ordningsvakter samt ge dem utökade befogenheter. Enligt den nya lagstiftningen ska ordningsvakter få användas för att medverka till att upprätthålla allmän ordning och säkerhet eller bidra till trygghet. De ska även ges fler befogenheter, till exempel att få transportera vissa omhändertagna personer och förstöra beslagtagen alkohol om värdet är ringa. De nya reglerna börjar att gälla den 1 januari 2024.
- Ordningsvakters befogenheter För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Ordningsvaktsutbildningen För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Ändringar i vapenlagstiftningen (JuU25)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i svensk vapenlagstiftning. Ändringarna bedöms nödvändiga för att införa det så kallade ändringsdirektivet till EU:s vapendirektiv i svensk lag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023 och innebär bland annat att kraven på märkning utökas samtidigt som det införs en möjlighet att göra undantag från märkningskraven för historiskt värdefulla vapen vapenmagasin som rymmer många patroner och som kan kombineras med vissa halvautomatiska skjutvapen regleras vapenmäklare, det vill säga verksamhet som kopplar ihop köpare och säljare av vapen, regleras på motsvarande sätt som vapenhandlare vapenhandlare och vapenmäklare ska rapportera om ett köp eller försök till köp av ammunition väckt misstankar, exempelvis på grund av omfattningen kraven på registrering utökas.
- Genomförande på miniminivå För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Nej till motioner om klimatpolitik (MJU16)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 120 motioner rörande klimatfrågor som inkommit under allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar om bland annat det internationella klimatarbetet, klimatarbetet inom EU, övergripande svensk klimatpolitik, negativa utsläpp och kompletterande åtgärder, nationella klimatinvesteringar, transportsektorns klimatomställning, klimatanpassning. Riksdagen hänvisar bland annat till att det pågår arbete inom de områden som motionerna tar upp.
- Ökad ambition i det internationella klimatarbetet För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Utsläppsbudget För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Kompletterande mål och sektorsmål För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Naturbaserade klimatlösningar För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Klimatklivet och Industriklivet För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Reduktionsplikten För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Nej till motioner om stöd till personer med funktionsnedsättning (SoU21)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till ett sjuttiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om stöd till personer med funktionsnedsättning. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete. Motionerna handlar bland annat om FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, statligt huvudmannaskap för personlig assistans och bilstöd.
- FN:s konvention om rättigheter för personer med funktions- nedsättning För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Statligt huvudmannaskap för personlig assistans För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Schablonbeloppet för assistansersättning För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Stöd till synskadade och tillgång till ledarhundar För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Nordiskt samarbete under 2022 (UU5)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen och en redogörelse från Nordiska rådets svenska delegation om nordiskt samarbete under 2022. Riksdagen har valt att behandla områden utifrån de förslag som har lämnats i ett nittiotal motioner. Dessa områden är nordiskt samarbete, gränshinder, arbetsmarknad, kultur, utbildning, integration, näring, transport, energi, innovation, miljö, klimat, livsmedel, utrikespolitik, säkerhetspolitik, krisberedskap, Arktis samt bilaterala relationer. Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna och sa nej till förslagen i motionerna.
- Nordiskt samarbete och gränshinder m.m. För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Arbetsmarknad, kultur, utbildning och integration För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Utrikespolitik, säkerhetspolitik och krisberedskap För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Arktis För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Säkerhetsprövningar av värnpliktiga (JuU28)
Vad handlade det om?
Försvarsmakten gör i dag säkerhetsprövningar av värnpliktig personal. Säkerhetsprövningarna behöver bli mer effektiva. Riksdagen sade därför ja till regeringen förslag som betyder ändringar i säkerhetsskyddslagen. Beslutet innebär att Försvarsmakten ensam ansvarar för säkerhetsprövningen av värnpliktiga. Den person som fullgjort grundutbildning med värnplikt och sedan har krigsplacerats ska undantas från kravet på samtycke till registerkontroll för säkerhetsprövning i säkerhetsklass 3. Dessutom ska en person som är krigsplacerad i en säkerhetsklassad befattning i Försvarsmakten genomgå säkerhetsprövningar under tiden som krigsplaceringen pågår. De nya lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2023.
- Framtida utformning av säkerhetsskyddslagen För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Sekretessbelagda uppgifter ska i vissa fall kunna lämnas ut (KU35)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler för situationer då en myndighet lämnar ut uppgifter i syfte att tekniskt bearbeta eller tekniskt lagra uppgifterna hos annan part Enligt regeringens förslag ska myndigheter kunna lämna ut uppgifter som omfattas av sekretess till en enskild eller till en myndighet, som har i uppdrag att tekniskt bearbeta eller tekniskt lagra uppgifterna. Förslaget innefattar också en begränsning av meddelarfriheten för den som omfattas av tystnadsplikt enligt lagen om tystnadsplikt vid utkontraktering av teknisk bearbetning eller lagring av uppgifter. Regeringens förslag syftar till att skapa bättre förutsättningar för myndigheter att utkontraktera eller samordna sin it-drift. De syftar också till att stärka skyddet för de uppgifter som lämnas till en enskild vid utkontraktering av it-drift. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023.
- Sekretessgenombrott vid utlämnande för teknisk bearbetning eller teknisk lagring av uppgifter För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Skrivelse om statsbidraget till studieförbunden har behandlats (KrU10)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen, som handlar om Riksrevisionens rapport om statsbidraget till studieförbunden. Riksrevisionen har granskat om kontrollen, uppföljningen och styrningen av statsbidraget till studieförbunden är effektiv. Granskningsobjekten är regeringen och Folkbildningsrådet, den instans som fördelar statsbidragen till exempelvis studieförbund. Riksrevisionens bedömning är att uppföljningen och kontrollen av statsbidragen behöver stärkas väsentligt och att det finns betydande utmaningar med nuvarande förvaltningsmodell som bygger på att aktörerna granskar sig själva. Det pågår en statlig utredning, ett så kallat kommittédirektiv, av bland annat nuvarande förvaltningsmodell, som ska slutredovisas senast den 19 februari 2024. Riksrevisionen bedömer att utredningens inriktning och bredd är nödvändig, men anser att det redan nu behövs åtgärder för att stärka kontrollen. Bland annat rekommenderar Riksrevisionen regeringen att se till att Folkbildningsrådets myndighetsroll i kontrollen och uppföljningen av statsbidragen klargörs och förstärks. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till 17 förslag i motioner om fortbildningsfrågor som lämnats under den allmänna motionstiden 2022.
- Folkbildningens roll För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Allmän kurs För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Nya krav för att lagra och leverera naturgas (NU17)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya krav för lagring och leverans av naturgas. Förslagen bygger på ändringar i två EU-förordningar som rör gaslagring och innebär bland annat att den som har en lagringsanläggning för gas eller avser att ta en sådan anläggning i drift ska vara certifierad. Riksdagen sa samtidigt nej till 127 förslag i motioner som rör olika energipolitiska frågor och som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om energipolitikens inriktning, kärnkraft, energieffektivisering, energiforskning och om olika typer av förnybar energi. Utskottet hänvisar bland annat till den förda politiken, pågående insatser och utredningar. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 juli 2023.
- Blocköverskridande energisamtal För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Övrigt om energipolitikens inriktning För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Vattenkraft För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Biobränslen och biodrivmedel För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Förstärkt avdrag för arbetsgivaravgifterna för forskning och utveckling (SfU19)
Vad handlade det om?
Möjligheten att göra avdrag från arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning eller utveckling ska förstärkas. Redan i dag kan arbetsgivare göra avdrag för denna grupp, men enligt ett förslag från regeringen ska det högsta sammanlagda avdraget höjas från 600 000 kronor till 1,5 miljon kronor per månad. Detta får till följd att även taket för nedsättningen av den allmänna löneavgiften höjs i motsvarande utsträckning. Det nya takbeloppet gäller totalt för alla anställda som arbetar med forskning eller utveckling hos en och samma arbetsgivare. Det innebär att en arbetsgivare som har ett löneunderlag på minst 15 miljoner kronor - för denna grupp arbetstagare - får arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften nedsatta med 3 miljoner kronor per kalendermånad. Riksdagen sa ja till förslaget. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2023.
- Nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning eller utveckling För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Förlängd utökad skattenedsättning på jordbruksdiesel (SkU17)
Vad handlade det om?
Den tillfälliga utökade skattenedsättningen på viss diselanvändning inom jord-, skogs- och vattenbruket ska gälla under hela 2023. Riksdagen har tidigare fattat beslut om en tillfällig skattenedsättning, och riksdagen sade ja till regeringens förslag om att förlänga tiden för så kallad jordbruksdiesel. Enligt beslutet ska en nedsättning av koldioxidskatten beviljas med 2 491 kronor per kubikmeter för diesel som förbrukas under tiden 1 juli till 31 december 2023. För en sådan dieselförbrukning under perioden ska nedsättning av energiskatten beviljas med 1 582 kronor per kubikmeter. Bakgrunden till beslutet är att stödja svenska näringar som fått kraftigt ökade kostnader.
- Förlängning av den tillfälligt utökade skattenedsättningen på viss dieselanvändning inom jord-, skogs- och vattenbruk För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Permanent skattenedsättning på viss dieselanvändning För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Det skandinaviska luftfartssamarbetet ska fortsätta (TU11)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att det skandinaviska luftfartssamarbetet ska fortsätta. Samarbetet ska ligga till grund för det skandinaviska gemensamma arbetet på luftfartsområdet till och med den 30 september 2040. Riksdagen har också behandlat ett sextiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022, och sa nej till dessa. Bland annat med hänvisning till pågående arbete. Förslagen handlar exempelvis om regionala flygplatser, beredskapsflygplatser, flygets klimatpåverkan och elflyg.
- Finansiering och stöd till regionala flygplatser För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Särskilt om beredskapsflygplatser För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Arlanda och Bromma flygplats För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Ökad säkerhet vid flygresor För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Nya ämnen på schemat och andra ändringar inom gymnasieskolan (UbU14)
Vad handlade det om?
Regeringen har föreslagit ett antal ändringar som gäller gymnasieskolan och gymnasiesärskolan (som byter namn till anpassade gymnasieskolan den 2 juli 2023). Riksdagen sa ja till förslaget som bland annat innebär att det nya ämnet matematik - fortsättning införs på naturvetenskaps- och teknikprogrammen ämnet naturkunskap införs på teknikprogrammet hantverksprogrammet upphör som nationellt program frisör- och stylistprogrammet införs som nytt nationellt program två nationella program inom det som i dag heter gymnasiesärskolan byter namn. Lagändringarna ska börja gälla den 15 juli 2023 och tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025. Riksdagen sa också ja till förslaget att förlänga den tillfälliga sekretessbrytande bestämmelsen med syfte att säkerställa tillgången till skolinformation. Den ska förlängas med tre år och upphör att gälla den 1 juli 2026.
- Utbildning till hantverksyrken För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Upphävande av sekretessbrytande bestämmelse För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Ny lag ska öka insynen i stora företags skattebetalningar (CU19)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om ökad transparens för stora företags skattebetalningar. Den nya lagen ställer krav på att stora, multinationella koncerner och företag ska offentliggöra uppgifter om den inkomstskatt som de betalar i olika länder. Lagstiftningen bygger på ett EU-direktiv som syftar till att öka insynen i företag samt transparensen och den offentliga granskningen av företags inkomstskatteuppgifter. Reglerna gäller företag och koncerner med årliga intäkter över 8 miljarder kronor. Inkomstskatteuppgifterna ska lämnas in till Bolagsverket i en rapport, som även ska finnas på företagets webbplats. Den nya lagstiftningen börjar gälla den 22 juni 2023 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 maj 2024.
- Lagstiftningens framtida utformning För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (JuU21)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som syftar till att förbättra regelverket för utredningar mot barn som misstänks för brott. Förslaget ska säkerställa att dessa utredningar håller en hög grad av rättssäkerhet och är effektiva. Lagändringarna handlar bland annat om följande: Fler utredningar ska få genomföras när barn under 15 år misstänks för brott. Ett målsägandebiträde eller en särskild företrädare för barn ska kunna förordnas för målsäganden när den som misstänks ha begått brottet är under 15 år. En bevistalan, det vill säga prövning i domstol, ska få väckas i fler fall. Det ska bli möjligt att bevilja resning av eller undanröja en dom om bevistalan som har fått laga kraft. Fler drogtester av barn under 15 år ska få genomföras. Det ska bli möjligt för åklagare att genom strafföreläggande besluta om ungdomstjänst. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2023.
- Drogtester av barn under 15 år i fler fall För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Nej till motioner om kultur för alla (KrU8)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Främst med hänvisning till pågående arbete och vidtagna åtgärder. Motionerna handlar bland annat om kulturens oberoende ställning, nationella minoriteters språk och kultur, litteratur och läsande, biblioteksfrågor, konstnärernas villkor och kultur i hela landet.
- Kulturens oberoende ställning För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Nationella minoriteters språk och kultur För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Litteratur och läsande För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Konstnärernas villkor För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Kultur i hela landet För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Nej till motioner om skogspolitik (MjU15)
Vad handlade det om?
Riksdagen sade nej till cirka 120 förslag om skogspolitik, och hänvisar bland annat till arbete som pågår inom området. Motionerna handlar bland annat om hållbart brukande av skogen, skogsbrukets roll i bioekonomin, skyddet för skogar med höga naturvärden, nyckelbiotoper och åtgärder mot granbarkborren. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022.
- Skogsbrukets roll i bioekonomin För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Landskapsplanering För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Förutsättningar för skydd av skog För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Olika former för skydd av skog För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Skydd av skogar med höga naturvärden För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Systemet med spårbyte i migrationsprocessen har behandlats (SfU13)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens rapport om spårbyte i migrationsprocessen. Riksrevisionen har granskat om systemet med spårbyte från asyl- till arbetskraftsinvandring fungerar effektivt. Den övergripande slutsatsen är att systemet verkar ha nått rätt målgrupp. Men Riksrevisionen bedömer samtidigt att det finns brister i Migrationsverkets rutiner och kontroller som kan leda till att spårbyte utnyttjas för att kringgå lagstiftningen för asyl- och arbetskraftsinvandring. Regeringen instämmer i den bedömningen. Regeringen har rekommenderats att se till att Migrationsverket kan utbyta nödvändiga uppgifter med samverkande myndigheter. Regeringen bör också säkerställa att Migrationsverket kan sammanställa uppgifter om arbetsgivare för att utreda och kontrollera spårbytesärenden. En utredare har fått i uppdrag av regeringen att ta ställning till hur systemet med spårbyte kan avskaffas. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna.
- Spårbyte För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Lagen om investeringssparkonto ska förtydligas (SkU12)
Vad handlade det om?
Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att förtydliga lagen om investeringssparkonto. Ett investeringssparkonto är en sparform som schablonbeskattas, vilket betyder att skatten inte baseras på den faktiska avkastningen utan på en årlig skatt som beräknas på värdet av tillgångarna på kontot. Riksdagen anser att det idag finns begränsade möjligheter för sparare att föra in aktier som tecknats i samband med en börsintroduktion eller en nyemission direkt på ett investeringssparkonto. Enligt dagens regelverk måste man ha sitt investeringssparkonto hos det emissionsinstitut som hanterar börsintroduktionen för att få in sina aktier direkt. Har man sitt investeringssparkonto hos en annan part måste aktierna gå via en aktiedepå eller värdepapperskonto in på investeringssparkontot. Vid en sådan överföring anses aktierna därmed vara skattemässigt avyttrade, det vill säga sålda och eventuell kapitalvinst måste tas upp och kapitalförlust dras av. Förtydligandet innebär att innehavare av investeringssparkonton ska behandlas lika och därmed kunna delta i fler nyemissioner Tillkännagivandet kom i samband med att riksdagen behandlade motioner som inkommit under allmänna motionstiden 2022. Riksdagen sa nej till övriga motioner om företag, kapital och fastigheter. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
- Utdelning och kapitalvinster till delägare i fåmansföretag För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Kapitalbeskattning För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Boendebeskattning m.m. För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Avdrag för sponsring av kultur För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Beredskapsskatt För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Övriga skatter För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
En handlings- och samordningsplan för sällsynta sjukdomar tas fram (SoU13)
Vad handlade det om?
Riksdagen riktar en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att ta fram en nationell handlings- och samordningsplan för sällsynta sjukdomar. Riksdagen anser bland annat att det krävs ett samlat grepp om vården och omsorgen för patienter med sällsynta sjukdomar då dessa patienter kan få vänta länge på diagnos, och därmed behandling och uppföljning. Tillkännagivandet kom i samband med att utskottet behandlade motioner som inkommit under allmänna motionstiden 2022. Riksdagen sa nej till övriga motioner om prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
- Nationella screeningprogram För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Nya könstillhörighetslagar För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Övriga frågor om könstillhörighet För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Åldersgränsen sänks för öppna insatser till barn utan vårdnadshavarens samtycke (SoU26)
Vad handlade det om?
Socialnämnden ska få möjlighet att besluta om öppna insatser till ett barn som har fyllt 12 år om det bedöms lämpligt och om barnet samtycker till insatsen. Detta utan vårdnadshavarnas samtycke. Öppna insatser kan exempelvis vara stöd- och behandlingsinsatser eller förebyggande insatser som riktar sig till individer och grupper. Det föreslår regeringen, som också föreslår att socialnämnden ska få utse en kontaktperson eller en särskilt kvalificerad kontaktperson för ett barn som har fyllt 12 år. Även det ska få göras om det är lämpligt och om barnet samtycker till det, men utan vårdnadshavarnas samtycke. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna träder i kraft den 1 juli 2023.
- Öppna insatser utan vårdnadshavarens samtycke För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Öppna insatser utan vårdnadshavarens kännedom För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Processbehörighet För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Nej till motioner om vägtrafik och fordon (TU10)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 104 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om en fossilfri fordonsflotta, laddning och fossilfri tankning, självkörande fordon, tyngre och längre lastbilar, parkeringsfrågor, vägtrafikregistret och fordonsmålvakter.
- En fossilfri fordonsflotta För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Andra styrmedel i fråga om transportsektorns klimatmål För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Bilpooler För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Historiska fordon och motorhobbyn För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Vinterväghållning För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Nej till motioner om högskolan (UbU10)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag om högskolan i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar exempelvis om styrning, kvalitet och högskoleutbildningars innehåll. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete pågår eller att åtgärder redan genomförts i de frågor förslagen tar upp.
- Styrning och akademisk frihet För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Resurstilldelningssystemet För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Antal och fördelning av högskoleplatser För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Breddad rekrytering För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Åtgärder för ett sunt och säkert spelande (KrU7)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om åtgärder för att säkerställa en sund och säker spelmarknad. De åtgärder som regeringen föreslagit är bland annat möjligheter att involvera betaltjänstleverantörer för att blockera insatser och utbetalning av vinster till och från spelbolag som saknar licens möjlighet för Spelinspektionen att köpa speltjänster under dold identitet som en del av tillsynen av spelbolagen möjligheter att lagra och skicka vidare personuppgifter för att hindra så kallad matchfixning, det vill säga när en sporthändelse manipulerats i samband med vadhållning skyldighet för spelbolag att på begäran lämna ut uppgifter till Polismyndigheten som behövs för att utreda brott i samband med spel. Åtgärderna innebär ändringar i spellagen börjar gälla den 1 juli 2023. Samtidigt sa riksdagen nej till cirka 50 förslag i motioner om spelfrågor från den allmänna motionstiden 2022. Bland annat hänvisar riksdagen till tidigare ställningstaganden och till regeringsförslaget som beskrivs ovan.
- E-sport För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Reglering av politiska partiers lotterier För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Vadhållning och matchfixning För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Lagring och delning av personuppgifter För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Nej till motioner om tillståndsprocesser, vindkraft och miljöbrott (MJU13)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till de 140 förslag i motioner som gäller övergripande miljöfrågor och som kommit in under den allmänna motionstiden 2022 och hänvisar främst till pågående arbete. Några av förslagen handlar om miljömålssystemet och om att inrätta en fristående myndighet för utvärdering av miljömålen. Medan andra förslag gäller förändringar i miljöbalken, effektivare tillståndsprocesser, vindkraft, talerättsfrågor, stärkt äganderätt, riktvärden för buller, offentlig upphandling och miljöbrott.
- Översyn av miljöbalken För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Effektivare tillståndsprocesser och kortare handläggningstider För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Klimat och miljöprövning För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Kommunal tillstyrkan av vindkraft För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Torvfrågor För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Nej till motioner inom fiskeripolitiken (MJU14)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till de 106 förslag i motioner om fiskeripolitiska åtgärder som kommit in under den allmänna motionstiden 2022 och hänvisar framför allt till pågående arbete. Förslagen handlar bland annat om åtgärder för miljömässigt hållbara bestånd, trålfiske, åtgärder för att främja svensk fiskerinäring, fiskerikontroll, vattenbruk och fritidsfiske.
- Övergripande åtgärder för hållbara bestånd, bl.a. bestånden av sill och strömming För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Hållbara fiskekvoter För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Utflyttning av trålgränsen För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Begränsningar av trålfisket i övrigt För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Selektiva redskap och alternativa fiskemetoder För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Nej till motioner om näringspolitik (NU16)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 120 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om näringspolitik. Anledningen är bland annat det arbete som redan pågår i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om företagsfrämjande, konkurrensfrågor, riktade insatser, företagens kapitalförsörjning samt särskilda näringsgrenar och branscher.
- Innovationsfrämjande åtgärder För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Företagsstöd för klimatomställningen För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Övrigt om företagsfrämjande åtgärder För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Kooperativt företagande För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Nej till motioner om hushållningen med mark- och vattenområden (CU13)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till ett nittiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om hushållningen med mark- och vattenområden. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete. Motionerna handlar bland annat om riksintressen, skyddet av jordbruksmark och vattenområden, tillstånd till vattenverksamhet, va-infrastruktur och allmänna vattentjänster.
- Riksintressen För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Skyddet av jordbruksmark För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Vattenkraft För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Vattenförsörjning och vattenförvaltning För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Nej till motioner om konsumenträtt (CU8)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 70 förslag om konsumenträtt i motioner från den allmänna motionstiden 2022, främst med hänvisning till att arbete redan pågår i de frågor förslagen tar upp. Förslagen handlar bland annat om telefonförsäljning av lotter och andra spel, reklam riktad till barn, köp av levande djur, snabblån, resegarantisystemet, konsumentvägledning och märkningsfrågor.
- Telefonförsäljning av lotter och andra spel För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Reklam riktad till barn För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Konsumentvägledning För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Nej till motioner om terrorism (JuU16)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 20 förslag om terrorism. Motionerna handlar bland annat om förebyggande åtgärder, våldsbejakande organisationers verksamhet och finansiering av terrorism. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen avslår motionerna bland annat med hänvisning till utrednings- och beredningsarbete pågår.
- Nationellt avhopparprogram För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Förbud mot deltagande i våldsbejakande organisationer För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Samverkan inom EU För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Ny lag om hur Rättsmedicinalverket får hantera material från människokroppen (JuU19)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om Rättsmedicinalverkets hantering av humanbiologiskt material, det vill säga material från människokroppen. Den nya lagen syftar till att skapa tydliga rättsliga förutsättningar för hanteringen och därmed stärka skyddet för människors integritet. Riksdagen sa även ja till regeringens föreslagna lagändringar som gäller rättspsykiatriska undersökningar. Det handlar bland annat om vilka uppgifter som får lämnas ut om en misstänkt ska genomgå en rättspsykiatrisk undersökning, eller vid så kallade paragraf 7-intyg. Behovet av uppgifter från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Kriminalvården, Migrationsverket samt Totalförsvarets plikt- och prövningsverk anses väga tyngre än det intrång i den personliga integriteten som uppgiftslämnandet kan innebära. Slutligen sa riksdagen ja till regeringens förslag om sekretessregler för att upprätthålla ordningen och förhindra rymningar i den rättspsykiatriska verksamheten. Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023.
- Utlämnande av humanbiologiskt material För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Nej till motioner om valfrågor (KU23)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 40 motioner om valfrågor som inkommit under allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om skilda valdagar, rösträtt och valbarhet, sänkt rösträttsålder, utlandssvenskar, valkretsar, personval, röstningsförfarandet, väljare med synnedsättning eller annan funktionsnedsättning, valsystemet, incidentrapportering, publicering av opinionsundersökningar, geografisk representation, kommunala valinformatörer, ökat valdeltagande och överklagande och återföring av mandat. Riksdagen hänvisar bland annat till att åtgärder redan är tagna inom de områden som motionerna tar upp.
- Sänkt rösträttsålder För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Valsedelssystemet För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Incidentrapportering För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Nej till motioner om fri- och rättigheter (KU26)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag om mänskliga fri- och rättigheter. Motionerna handlar bland annat om grundlagsskyddad aborträtt, skyddet av äganderätten , juridiskt kön och förebyggande åtgärder mot radikalisering. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen avslår motionerna och hänvisar bland annat till att regeringen aviserat att utredning ar ska tillsättas .
- Grundlagsskydda aborträtten För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Förbud mot rasistiska organisationer m.m. För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Diskriminering För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Juridiskt kön För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Nej till motioner om minoritetsfrågor (KU28)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 35 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om minoritetsfrågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i de frågor motionerna tar upp. Motionerna handlar om judiskt liv i Sverige, romsk inkludering, sanningskommissionen för det samiska folket, samepolitiken och Sametingets konstruktion, rättigheter för nationella minoriteter och urfolk, älvdalskans ställning, teckenspråk som minoritetsspråk, informationscentrum om nationella minoriteter, utvärdering av konsultationslagen, genomförande, tillsyn och uppföljning av minoritetspolitiken, stöd till organisationer och kontaktyta för dialog mellan Sametinget och riksdagen.
- Rättigheter för nationella minoriteter och urfolk För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Älvdalskans ställning För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Genomförande, tillsyn och uppföljning av minoritetspolitiken För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Nytt förvaltningsgrepp för att minska skarvpopulationerna (MJU17)
Vad handlade det om?
Det behövs en minskning av skarvpopulationen. Riksdagen uppmanar regeringen att prioritera frågan. Enligt utskottet krävs det en reviderad förvaltningsplan för skarv och en likvärdig förvaltning i hela landet för att på så sätt åstadkomma en minskning av skarvpopulationerna. Regeringen har tillsatt en utredning om en ny förvaltningsplan för skarv. Riksdagen vill säkerställa att utredningen, utan fördröjning, resulterar i en uppdaterad förvaltningsplan för skarv. Riksdagen poängterar särskilt betydelsen av en bättre samverkan mellan länsstyrelserna och Havs- och vattenmyndigheten. Uppmaningen till regeringen sker i ett så kallat tillkännagivande med anledning av två förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022.
- Internationella konventioner och avtal För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Nationell målsättning för skydd av skogsmark För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Skötsel av skyddad natur och restaurering av livsmiljöer För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Vargstammens storlek och referensnivå För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Nej till motioner om arbetskraftsinvandring (SfU17)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till ett tjugotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om arbetskraftsinvandring. Riksdagen hänvisar till det pågående reformarbetet på området, gällande bestämmelser och uppdrag som lämnats till Migrationsverket. Motionerna handlar om arbetskraftsinvandring, forskning och studier.
- Arbetskraftsinvandring För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Nej till motioner om skatteförfarande (SkU13)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till ett sjuttiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om skatteförfarande. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i de frågor motionerna tar upp. I motionerna finns ett flertal förslag om att synliggöra skatter och avgifter medan andra förslag gäller F-skatt, kontrolluppgifter och deklarationsfrågor. Ytterligare förslag gäller skatte- och avgiftskontroll, bland annat om en nationell handlingsplan mot skattefusk, svartjobb och förstärkta insatser mot skattefusk. En rad förslag gäller reglerna om certifierade kassaregister, personalliggare och personligt betalningsansvar för bolagsföreträdare. Utskottet behandlar även förslag som rör reglerna om anstånd med att betala skatt, ersättning för kostnader i skattemål, rättssäkerhet i skattemål, förseningsavgifter, minskad skatteadministration för företag samt skatteavtal.
- Synliga skatter och avgifter För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Offentlig land-för-land-rapportering För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- F-skatt och näringsverksamhet För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Personalliggare För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Nej till motioner om hälso- och sjukvårdens organisation (SoU12)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om hälso- och sjukvårdens organisation. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete. Motionerna handlar bland annat om primärvården, vårdval och valfrihet samt tillgänglighet.
- Hälso- och sjukvårdens organisation och styrning För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Ambulanssjukvård För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Tolkning i hälso- och sjukvården För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Primärvård För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Jämställd vård För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Nej till motioner om sjöfart (TU7)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 65 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Bland annat med hänvisning till pågående arbete. Förslagen handlar exempelvis om svensk sjöfarts konkurrenskraft, Sjöfartsverkets verksamhetsform, sjöfartsavgifter, isbrytare, vissa miljöfrågor och arbetsmiljöfrågor samt fritidsbåtsfrågor.
- En konkurrenskraftig svensk sjöfart För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Farledsavgifter För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Främjande av inlands- och kustsjöfarten För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Sverige ska verka för att skapa enighet för att terrorlista det islamiska revolutionsgardet (UU15)
Vad handlade det om?
Riksdagen riktade en uppmaning genom ett så kallat tillkännagivande till regeringen om att Sverige ska verka för att skapa enighet inom EU för att lista det islamiska revolutionsgardet som terroristorganisation. Vidare sa riksdagen nej till cirka 100 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Bland annat med hänvisning till pågående arbete.
- Yttrandefrihet i Ryssland För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Yttrandefrihet och politiska fångar i Turkiet För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Yttrandefrihet och politiska fångar i Ryssland För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Stöd och skydd för MR-försvarare, aktivister, kulturarbetare och journalister samt klimat- och kvinnorättsaktivister För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Religions- och övertygelsefrihet För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Nej till motioner om ekonomisk familjepolitik (SfU16)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar exempelvis om föräldraförsäkring, barnbidrag, underhållsstöd och bostadsbidrag.
- Föräldraförsäkring För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Reserverade dagar För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Bostadsbidrag För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Nej till motioner om cykelfrågor (TU9)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till ett femtiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen hänvisar till planerade eller redan vidtagna åtgärder och pågående beredningsarbete. Motionerna handlar bland annat om mål, infrastruktur och trafikregler för cykling samt insatser för cykling bland barn och unga och kombinerade resor med cykel. Riksdagen framhåller att cykling har många positiva effekter. Riksdagen betonar bland annat vikten av att beakta cyklisters förutsättningar när det gäller infrastrukturfrågor, att trafikregler är utformade så att de underlättar en ökad och säker cykling och vikten av att barn och unga börjar cykla.
- Mål för cykling För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Cykling, hållbarhet och folkhälsa För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Infrastruktur för cykling För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Trafikregler för cyklister För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Nya regler för kollektivtrafikresenärer och järnvägstrafik (CU18)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändrade regler för kollektivtrafikresenärer och järnvägstrafik. EU har infört en ny tågpassagerarförordning som innehåller grundläggande regler om transportavtalet, information och biljetter. Med anledning av den nya tågpassagerarförordningen föreslår regeringen dels ett undantag från resenärens rätt till prisavdrag om en försening beror på en extraordinär händelse. Exempelvis extrema väderleksförhållanden eller en större folkhälsokris. Dels föreslås att järnvägstrafik som bedrivs för historiska ändamål eller turism ska undantas från tågpassagerarförordningen. De nya reglerna börjar gälla 7 juni 2023.
- Ändringar i lagen om kollektivtrafikresenärers rättigheter För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Lagstiftningens framtida utformning För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Nej till motioner om personalförsörjning inom försvaret (FöU8)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 70 motioner om personalförsörjning inom försvaret. Förslagen handlar om bland annat personal- och kompetensförsörjning inom totalförsvaret och räddningstjänsten, könsfördelning och jämställdhet, civilplikt, veteraner och frivilliga försvarsorganisationer. Riksdagen anser att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp och att den långtgående delegeringen i arbetsgivarpolitiken ger Försvarsmakten en betydande frihet och ett mycket långtgående ansvar inom området.
- Totalförsvarsplikt För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Rekrytering och personalförsörjning vid Försvarsmakten För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Försvarsmaktens förmåga att utveckla och behålla personal För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Frivilligorganisationerna För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Nej till motioner om polisfrågor (JuU10)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 190 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om polisfrågor. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående utrednings- och beredningsarbete. Motionerna handlar exempelvis om en mer effektiv polis, polisens inre organisation, polisens arbetsmiljö, prioritering av olika typer av brott samt polisens samarbete med myndigheter och andra aktörer.
- Polisberedning och strategiskt arbete För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Polisernas placering m.m. För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Antagningskrav till polisutbildningen För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Utredning av sexualbrott För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Jaktbrott För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Deltagande i terroristorganisation blir ett nytt brott i terroristbrottslagen (JuU20)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa ett nytt brott i terroristbrottslagen, deltagande i en terroristorganisation. Det nya brottet innebär ett särskilt straffansvar för den som deltar i en terroristorganisation på ett sätt som är ägnat att främja, stärka eller understödja organisationen. Straffskalan ska vara fängelse i högst fyra år. Om brottet är grovt ska straffskalan vara fängelse i lägst två och högst åtta år. Om gärningsmannen har lett terroristorganisationen ska straffskalan vara fängelse på viss tid, lägst två och högst arton år, eller på livstid. Det ska även vara straffbart att finansiera deltagande i en terroristorganisation, att offentligt uppmana och rekrytera till brottet samt att resa utomlands i avsikt att begå brottet. Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2023.
- En särskild straffbestämmelse för deltagande i en terroristorganisation För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Uppföljning och utvärdering För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Skärpta straff för brott i kriminella nätverk (JuU8)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa straffen för brott i kriminella nätverk och vid kriminella uppgörelser. Syftet med lagändringarna är att markera allvaret i den här typen av brott och för att ge rättsväsendet utvidgade möjligheter att bekämpa gängkriminaliteten. Straffen skärps bland annat för grovt olaga tvång, olaga hot, rån och utpressning. Även straffet för narkotikabrott som tar sikte på försäljning skärps, samt att beställning av narkotika för eget bruk kriminaliseras som försöksbrott. Det blir också straffbart att involvera personer som är under 18 år i brott eller brottslig verksamhet. Dessutom införs en ny typ av straffskärpningsbestämmelse som tar sikte på våldsamma uppgörelser bland kriminella. Presumtionen, eller antagandet för häktning ska gälla vid misstanke om brott med ett minimistraff om fängelse i ett år och sex månader eller mer, jämfört med tidigare ett minimistraff om fängelse i två år eller mer. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023.
- Regeringens lagförslag För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Större tillgänglighetskrav på produkter och tjänster (SoU10)
Vad handlade det om?
Större tillgänglighetskrav ska ställas på vissa produkter och tjänster. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som bygger på EU:s tillgänglighetsdirektiv. Produkter som omfattas av de nya reglerna är exempelvis datorer, smarttelefoner, betalningsterminaler, kontantautomater, biljettförsäljnings- och incheckningsautomater och självbetjäningsterminaler. Syftet med lagen är att öka tillgängligheten till produkterna och tjänsterna hos framför allt personer med funktionsnedsättningar. Den nya lagen träder i kraft den 28 juni 2025.
- Behov av en utredning om grundlagsändring För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Införlivande För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Uppföljning För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Nej till motioner om kompetensförsörjning, digital infrastruktur och beredskap (SoU14)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 110 förslag i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2022 och hänvisar främst till pågående arbete. Några av förslagen handlar om kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården, patienter utsatta för våld, registerkontroll, arbetsmiljö och arbetsvillkor samt legitimation och tillstånd. Andra förslag berör digital infrastruktur och hälsodata, utveckling av 1177 samt hälso- och sjukvårdens beredskap.
- Kompetensförsörjning För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Arbetsmiljö och arbetsvillkor För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Legitimation och tillstånd För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Marknadsföring av vårdtjänster För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Nej till motioner om socialtjänstens arbete (SoU16)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag om socialtjänstens arbete. Motionerna handlar bland annat om socialtjänstlagen, försörjningsstöd och hemlöshet. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen avslår motionerna och hänvisar bland annat till att utredningsarbete pågår.
- Utveckling av socialtjänstens arbete För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Jämställt försörjningsstöd För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Hemlöshet För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Regeringen ska se över tillsynsansvaret för privata förskolor (UbU5)
Vad handlade det om?
Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning till regeringen, att överväga att se över för- och nackdelarna med att ge Skolinspektionen ansvar för tillstånd och tillsyn även för enskilda förskolor, fritidshem samt pedagogisk omsorg. Utöver detta sa riksdagen nej till de cirka 120 förslag i motioner om övergripande skolfrågor som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen i motionerna handlar bland annat om åtgärder för att höja kunskapsresultaten, ansvars- och resursfördelningen i skolväsendet, val av skola, fristående skolor, tillsyn, it i skolan och särskilda undervisningsformer. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser, pågående utredningar, aviserade och vidtagna åtgärder.
- Jämlik och likvärdig skola För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Kunskapsutveckling och kunskapsmål För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Ekonomiska förutsättningar för fristående skolor För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Offentlighetsprincipen i fristående skolor För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Nej till motioner om lärare och elever (UbU7)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Bland annat med hänvisning till gällande bestämmelser, pågående arbete samt aviserade och vidtagna åtgärder. Motionerna handlar exempelvis om läraryrket, fortbildning, rektorer, grundsärskolan och gymnasiesärskolan, elever med särskilda behov, elever med skolfrånvaro, undervisning för nyanlända samt elevers hälsa.
- Registerkontroll För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Elever med särskilda behov För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Undervisning för nyanlända m.m. För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Elevers hälsa m.m. För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Skatt på kemikalier och avfallsförbränning kommer inte att påverkas av BNP-utvecklingen (SkU2)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till regeringens förslag att justera två skatter i relation till utvecklingen av bruttonationalprodukten (BNP), en så kallad BNP-indexering. Regeringens förslag gäller skatt på kemikalier i viss elektronik och skatt på förbränning av avfall. Förändringen som regeringen föreslår skulle innebära att skatterna justeras med hänsyn till både förändringar i konsumentprisindex (KPI) och utvecklingen av bruttonationalprodukten (BNP). Riksdagen menar att de utvärderingar som gjorts av skatterna har visat att de inte har varit tillräckligt effektiva för att nå de mål som varit syftet med dem. Riksdagen påpekar också att regeringen har föreslagit att skatten på förbränning av avfall ska avskaffas i januari 2023. Mot bakgrund av detta sa riksdagen nej till regeringens förslag om att räkna om dessa skatter utifrån BNP-index.
- BNP-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
- Utveckla skatten på kemikalier i viss elektronik För utskottets förslag LLiberalerna röstade för
Källa: Sveriges riksdag. Kammarkoll är en oberoende tjänst.