Så har Jytte Guteland röstat
Röstade emot sitt parti en gång. Frånvarande vid 41 av 334 omröstningar.
Varje punkt i riksdagens betänkanden som det röstades om, med hur personen röstade och hur partiet röstade. Utskottet är gruppen ledamöter som föreslog beslutet; emot betyder oftast för ett annat förslag, en reservation. Där partiet var delat räknas ingen röst som emot partiet.
Röstade emot partiet
- Nej till motioner om internationella relationer (UU7)Jämställdhet samt kvinnor, fred och säkerhet För utskottets förslag Emot partiet SSocialdemokraterna avstod
Alla omröstningar, betänkande för betänkande
Ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (FiU20)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i vårpropositionen. Osäkerheten och oförutsägbarheten kring handelspolitiken och den ekonomiska utvecklingen har medfört att regeringen har reviderat prognoserna för BNP och arbetslöshet jämfört med vårpropositionen. Den lågkonjunktur som svensk ekonomi befinner sig i väntas som en följd av detta bli mer utdragen än vad som bedömdes i vårpropositionen. Riksdagen håller med regeringen om att Sverige ska fortsätta att byggas starkare och tryggare genom reformer som främjar tillväxt, välfärd och säkerhet. Riksdagen delar också regeringens bedömning om att den ekonomiska politiken ska inriktas på tre områden: att stärka hushållen och stötta återhämtningen, att återupprätta arbetslinjen och pressa ned arbetslösheten samt att öka tillväxten och investeringarna. Riksdagen beslutade även att lägga regeringens skrivelse med anledning av Riksrevisionens granskningsrapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2024 till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet. Riksdagen sa också nej till förslag i motioner, varav nio är från den allmänna motionstiden 2024.
- Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Skrivelse om sjöfartsfrågor har granskats (TU15)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om statens insatser för att minska sjöfartens utsläpp av skadliga ämnen i havet. Riksrevisionen konstaterar att miljön i svenska hav är hårt belastad och inte når god miljöstatus. Om det inte vidtas omfattande åtgärder förväntas det få negativa konsekvenser för både miljö och samhälle. Riksrevisionens rekommendationer till regeringen är bland annat att så snart som möjligt införa ett förbud mot utsläpp av så kallat skrubbervatten, det vill säga rensvatten från fartygens avgasreningssystem, i Sveriges hela territorialvatten. I sin skrivelse instämmer regeringen i huvudsak i Riksrevisionens rekommendationer och har åtgärdat eller planerar åtgärder för att hantera frågor som berörs av rekommendationerna. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till 80 förslag i motioner om sjöfartsfrågor från den allmänna motionstiden 2024. Bland annat med hänvisning till planerade eller redan vidtagna åtgärder och pågående arbete. Förslagen handlar exempelvis om svensk sjöfarts konkurrenskraft, isbrytning, miljöfrågor samt fritidsbåtsfrågor.
- Farledsavgifter, hamnavgifter och lotsning Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Främjande av inlands- och kustsjöfarten Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Vissa frågor om hamnar Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Gotlandstrafiken Avstod SSocialdemokraterna avstod
Grundskolan blir tioårig (UbU17)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa en tioårig grundskola. Förslaget innebär att förskoleklassen ersätts med en ny första årskurs i skolan. Den nya årskurs 1 blir en del av grundskolan som därmed förlängs med ett år, och årskurs 10 blir den avslutande årskursen. Även skolformerna den anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan ska utökas med en ny första årskurs. Detta innebär att den anpassade grundskolan blir tioårig, specialskolan elvaårig och sameskolan sjuårig. Den nya första årskursen ska anpassas efter elevernas ålder, men i övrigt ska gällande regelverk gällande ämnen och kursplaner för de olika skolformerna följas. Förslaget innebär bland annat att eleverna får en mer sammanhållen och likvärdig skolgång när de går i endast en skolform i stället för två. I dag är förskoleklassen en egen skolform som inte ingår i grundskolan. Förslaget innebär förändringar i skollagen men även i flera andra lagar. Ändringarna i skollagen börjar gälla den 1 juli 2026 och tillämpas första gången i fråga om utbildning och annan verksamhet som bedrivs efter den 30 juni 2028. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 juli 2028.
- Förskolans pedagogik Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Fortbildning, validering och behörighet Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Skrivelse om nationell strategi för cybersäkerhet 2025–2029 har behandlats (FöU8)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse om en nationell strategi för cybersäkerhet 2025–2029. I skrivelsen presenteras regeringens inriktning för Sveriges cybersäkerhet med fokus på tre områden, så kallade pelare: Pelare A: Systematiskt och effektivt cybersäkerhetsarbete Pelare B: Utvecklad kunskap och kompetensutveckling inom cybersäkerhet Pelare C: Förmåga att förhindra och hantera cybersäkerhetsincidenter. Strategin innehåller mål inom flera områden och en handlingsplan som tar sikte på att bemöta de hot och sårbarheter som identifieras i strategin. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Totalsträckskrypterade kommunikationstjänster För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Skärpta regler för partipolitiska lotterier (KrU11)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att det ska bli tydligare för konsumenter när de stöttar en partipolitisk organisation vid ett lottköp. Förslaget innebär också att partipolitiska lotterier inte längre ska undantas från spelskatt, kreditförbud eller krav på bonusbegränsning. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026. Riksdagen sa också nej till samtliga förslag i motioner varav cirka 30 lämnades in under den allmänna motionstiden 2024.
- Regeringens lagförslag Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Det ska vara tydligt att ett lottköp stöder partipolitisk verksamhet För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Partipolitiska lotterier ska inte undantas från spelskatt För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- ATG För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Spellicenser för små föreningsdrivna lotterier Avstod SSocialdemokraterna avstod
Ny marin nationalpark i Östersjön (MJU21)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till att Nämdöskärgårdens nationalpark i Värmdö kommun bildas. Syftet med förslaget är att bevara ett havs- och skärgårdslandskap som är variationsrikt och representativt för Östersjön. Nationalparken blir Sveriges första marina nationalpark i Östersjön. Riksdagen sa också nej till cirka 180 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024, främst med hänvisning till redan vidtagna eller pågående åtgärder. Motionerna handlar bland annat om områdesskydd, havsmiljöfrågor, artskydd och invasiva främmande arter.
- Genomförande av konventionen om biologisk mångfald För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Genomförande av naturrestaureringsförordningen För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Nya siffersatta mål för skydd av natur För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Genomförande av vattendirektivet För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Återvätning av dikade våtmarker och andra restaureringsåtgärder Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Det svenska genomförandet av ett EU-direktiv om betydande miljöpåverkan ska förtydligas (MJU22)
Vad handlade det om?
Det svenska genomförandet av det så kallade MKB-direktivet ska bli tydligare. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. MKB-direktivet innehåller EU-bestämmelser om miljöbedömningar för vissa offentliga och privata projekt. Direktivet är sedan tidigare genomfört i svensk lag, men EU-kommissionen har lämnat synpunkter på hur den svenska lagstiftningen är utformad. Som en följd av detta har regeringen föreslagit bland annat följande förändringar: Beslut om betydande miljöpåverkan ska göras tillgängliga för allmänheten. Regeringen ska få bestämma regler om när en anmälningspliktig verksamhet tidigast får påbörjas. Det ska bli tydligare att miljöorganisationer får överklaga vissa beslut. Lagändringarna, som införs i miljöbalken samt i ett antal andra sektorslagar, börjar gälla den 1 augusti 2025.
- Tillgängliggörande av beslut för allmänheten För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Reglerna för vattenbruk blir enklare (MJU23)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler för vattenbruk. Begreppet vattenbruk används för verksamhet som odlar vattenlevande djur och växter som exempelvis fisk, musslor, kräftdjur och alger. För att bedriva vattenbruk krävs i dag flera prövningar enligt olika lagstiftningar och av olika myndigheter, bland annat utifrån ett miljöperspektiv. Vattenbrukets eventuella miljöpåverkan ska enligt förslaget enbart bedömas utifrån miljöbalkens regler om miljöfarlig verksamhet. Det innebär att den som bedriver vattenbruk inte ska behöva ansöka om odlingstillstånd för verksamheten den eventuella påverkan verksamheten har på omgivande miljöer ska tas hänsyn till enligt miljölagstiftningen i stället för enligt fiskelagen regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, ska få rätt att bestämma regler för exempelvis vilka organismer som får odlas i olika vattenområden regeln om att vattenbruk ska söka tillstånd för vattenverksamhet enligt miljöbalken, alltså exempelvis få sin vattenanläggning godkänd, slopas. Lagändringarna börjar gälla 1 juli 2026. Riksdagen sa nej till ett antal förslag i motioner om vattenbruk, varav 13 lämnades in under den allmänna motionstiden 2024.
- Regeringens lagförslag För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Utformningen av bestämmelser på förordnings- och föreskriftsnivå För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Livsmedelsförsörjning och sysselsättning Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Nya åtgärder ska förbättra ordning och säkerhet vid Migrationsverkets förvar (SfU22)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att Migrationsverket ska få utökade möjligheter att använda sig av tvångs- och kontrollåtgärder vid förvaren. Förvar kallas de särskilda låsta boenden som Migrationsverket kan använda till exempel om det finns risk att en person stannar i Sverige efter ett beslut om utvisning. Lagändringarna innebär bland annat utökade möjligheter att genomföra kroppsvisitation, rumsvisitation och inpasseringskontroll. En ny besöksform införs också, där besökaren och personen i förvar möts med en glasruta emellan. Syftet med lagen är att förbättra möjligheterna att upprätthålla ordningen och säkerheten på förvaren. Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2025.
- Avslag på propositionen För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Regeringens lagförslag För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Kontroll på förvaret Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Kontroll utanför förvaret Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Större tillgång till fritidsaktiviteter för barn och unga med nytt fritidskort (SoU29)
Vad handlade det om?
Fler barn och unga ska få tillgång till idrott, kultur, friluftsliv och föreningsliv. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa ett fritidskort för barn och unga. Förslagen innebär bland annat ett statligt stöd i form av ett fritidskort för barns fritidsaktiviteter en ny lag om E-hälsomyndighetens behandling av personuppgifter i ärenden om fritidskort att fritidskort ska kunna lämnas till en av barnets vårdnadshavare som är bosatt i Sverige och som barnet bor hos att E-hälsomyndigheten får ansvar för att handlägga frågor om fritidskort. Syftet med fritidskortet är att främja barns förutsättningar att delta i fritidsaktiviteter som bidrar till en aktiv och meningsfull fritid tillsammans med andra. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till ändringar i socialtjänstlagen och i lagen om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet. Lagändringarna börjar gälla den 8 september 2025.
- Regeringens lagförslag Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Alternativ lösning För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om högskolan (UbU14)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag i motioner om högskolan från den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen hänvisar till gällande bestämmelser, pågående arbete och vidtagna åtgärder. Motionerna handlar till exempel om övergripande frågor om universitet och högskola, upplägg av och innehåll i utbildningar samt vissa studentfrågor.
- Utveckling och styrning av högskolans verksamhet Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Yttrandefrihet m.m. För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Samarbete med vissa länder För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Utbildningsformer Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Studenthälsan Avstod SSocialdemokraterna avstod
Nej till motioner om hälso- och sjukvårdens organisation (SoU16)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 160 förslag om hälso- och sjukvårdens organisation som inkom i motioner under den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen hänvisar bland annat till tidigare och pågående arbete inom de frågor som förslagen handlar om. Förslagen handlar bland annat om privatisering och vårdval, tillgänglig och jämlik vård och psykisk hälsa.
- Frågor om privatisering och LOV Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Behandlingsmetoder För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Samsjuklighet Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Nej till motioner om arbetsrätt och arbetstid (AU7)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024 som rör arbetsrätt och arbetstid. Förslagen handlar exempelvis om tidsbegränsade anställningar, sysselsättningsgrad, turordningsreglerna, rätt till ledighet och delade turer. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och till parternas ansvar, det vill säga fackföreningar och arbetsgivarorganisationer, för reglering av villkor på arbetsmarknaden.
- Stridsåtgärder För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Arbete via digitala plattformar Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Förkortad arbetstid För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Den svenska arbetsmarknadsmodellen och EU För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om cirkulär och giftfri ekonomi (MJU18)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 170 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Anledningen är främst att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Förslagen handlar bland annat om återanvändning och återvinning, avfall, cirkulära livsmedelsfrågor, plastfrågor, marint skräp och kemikaliefrågor.
- Övergripande åtgärder för en cirkulär ekonomi För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Företagens förutsättningar för att bidra till en cirkulär ekonomi Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Övriga frågor om återanvändning och återvinning För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Översyn av EU:s kemikalielagstiftning Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Åtgärder för att minska förekomsten av farliga ämnen För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om trafiksäkerhet (TU14)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 110 förslag om olika trafiksäkerhetsfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar bland annat om hastighetsbegränsningar och hastighetsövervakning, insatser mot alkohol och droger i trafiken, trafiksäkerheten för mopedbilar och A-traktorer samt förarutbildning och körkort. Riksdagen hänvisar bland annat till planerade eller redan vidtagna åtgärder och att arbete pågår inom flera av de frågor som förslagen tar upp.
- Nollvisionen Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Hastighetsbegränsningar och hastighetsövervakning För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Insatser mot alkohol och droger i trafiken Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Synkontroller och tester för äldre vid körkortsförnyelse För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Skrivelse om verksamheten i EU har behandlats (UU10)
Vad handlade det om?
Regeringen har i en skrivelse till riksdagen redogjort för verksamheten i EU under 2024. Skrivelsen tar upp beslut och händelser i unionen och redovisar bredden i unionens frågor utifrån arbetet i de olika ministerråden. Det är 30 år sedan Sverige gick med i EU. Riksdagen konstaterar att ett starkt EU ger Europa kraft och Sverige en starkare röst i globala frågor. Året har präglats av ett svårt omvärldsläge, med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och en upptrappad konflikt i Mellanöstern. Ett fortsatt starkt ekonomiskt, militärt, politiskt och humanitärt stöd till Ukraina och utvidgade sanktioner mot Ryssland har genomsyrat EU:s politiska dagordning. Rättsstatsfrågor befinner sig fortfarande högt upp på EU:s agenda. Riksdagen framhåller vikten av att frågorna prioriteras och att EU-samarbetets grundläggande värden, frihet, demokrati, jämställdhet och rättsstatens principer, ska respekteras av medlemsländerna. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Utrikes- och säkerhetspolitik Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Sanktionsregimen mot terrorism Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Bilaterala och regionala relationer För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Regeringen bör verka för en nordisk kommission för försvars- och säkerhetspolitik (UU14)
Vad handlade det om?
Riksdagen anser att regeringen bör verka för att en nordisk försvars- och säkerhetspolitisk kommission tillsätts. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning till regeringen om detta. Ett syfte med kommissionen menar riksdagen vore att åstadkomma en mer effektiv planering och koordinering av försvarsresurserna inom hela Norden. Tillkännagivandet gjordes i samband med att riksdagen behandlade motioner och en regeringsskrivelse om nordiskt samarbete, samt en redogörelse från den svenska delegationen till Nordiska rådet. Riksdagen sa nej till övriga motioner och lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Nordiskt samarbete För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Arktis och Barentsregionen För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Klimat och miljö i Arktis Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Utrikespolitik, säkerhetspolitik och krisberedskap För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Skrivelse och redogörelse om verksamheten i Nato har behandlats (UU19)
Vad handlade det om?
Sedan den 7 mars 2024 deltar Sverige fullt ut i Natos beslutsfattande och bidrar på så sätt till att påverka alliansens inriktning. Riksdagen har behandlat en skrivelse där regeringen redogör för verksamheten inom Nato under 2024. Dessutom har riksdagen behandlat en redogörelse från den svenska delegationen till Natos parlamentariska församling om deras verksamheten under 2024. Riksdagen understryker hur viktigt det är att riksdagen får insyn och inflytande över regeringens agerande i Natofrågor. Riksdagen och regeringen anser att Sverige ska vara en trovärdig, pålitlig och solidarisk allierad som bidrar till att stärka säkerheten och stabiliteten i vårt närområde och i det euroatlantiska området. Det är positivt att regeringen under 2024 prioriterade att stärka Natos kollektiva avskräcknings- och försvarsförmåga, bland annat genom att integrera Sverige i Natos planer och strukturer och genom konkreta bidrag till Natos aktiviteter. Riksdagen poängterar igen att stödet till Ukraina även i fortsättningen ska vara en central del av svensk säkerhets- och försvarspolitik och att Sverige ska stödja Ukrainas kamp så länge som det behövs. Alla Natos 32 medlemsländer ingår i den parlamentariska församlingen. Syftet med församlingen är att diskutera och påverka beslut om den gemensamma säkerheten, skapa förståelse för de säkerhetspolitiska utmaningar som det transatlantiska samarbetet står inför och stödja de nationella parlamentens insyn i frågor om försvar och säkerhet. Riksdagen framhåller den svenska delegationens betydelse för att riksdagen ska få insyn i Natos verksamhet. Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik som medlem i Nato För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Centrum för demokratisk resiliens För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Svensk export av krigsmateriel under 2024 (UU9)
Vad handlade det om?
Varje år sedan 1985 redogör regeringen i en skrivelse till riksdagen för Sveriges export av krigsmateriel. Skrivelsen uppmärksammar den svenska exportkontrollpolitiken i fråga om krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Skrivelsen innehåller en redovisning av den export av krigsmateriel som har förekommit under 2024. Dessutom beskriver regeringen samarbetet inom EU och i andra internationella forum när det gäller strategisk exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Regeringen redogör också för Sveriges donationer av krigsmaterial till Ukraina och för konsekvenserna för exportkontrollen av Sveriges ansökan om Natomedlemskap. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till förslag i motioner om exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden från den allmänna motionstiden 2024 och från följdmotioner. Motionerna handlar exempelvis om att se över den nuvarande lagstiftningen och om att tillämpningen av lagstiftningen ska bli mer restriktiv eller i vissa fall mer generös. Riksdagen hänvisade bland annat till pågående utredningsarbete och gällande bestämmelser.
- Regelverket för krigsmaterielexport För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Klassificering av sikten Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Tillämpning av regelverket För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Större möjlighet att samla in och lämna ut djurhälsodata (MJU20)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en utvidgad insamling och utlämning av djurhälsodata. Med djurhälsodata menas exempelvis uppgifter från veterinärer om hur de använder läkemedel för att behandla djur. Förslagen innebär bland annat att det införs en skyldighet för veterinärer att lämna över djurhälsodata till Jordbruksverket. Det ska också bli möjligt för berörda myndigheter att dela djurhälsodata med avels- och djurhälsoorganisationer. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 oktober 2025. Riksdagen sa också nej till cirka 160 förslag i motioner om jordbrukspolitik från den allmänna motionstiden 2024. Anledningen till detta är främst att arbete redan pågår i många av de frågor som förslagen handlar om. Förslagen i motionerna handlar bland annat om den gemensamma jordbrukspolitiken, ett hållbart och konkurrenskraftigt jordbruk, ekologisk produktion och en växtbaserad jordbrukssektor, jordbrukets klimat- och miljöpåverkan samt växtförädling och forskningsfrågor.
- Livsmedelsstrategin Frånvarande SSocialdemokraterna avstod
- Finansiering av jordbruk Frånvarande SSocialdemokraterna röstade för
- Klimatanpassning av jordbruket Frånvarande SSocialdemokraterna röstade emot
Nej till motioner om elever och lärare (UbU11)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag i motioner om lärare och elever. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om skolans personal, trygghet och säkerhet, elevers hälsa och elever med särskilda behov. Riksdagen hänvisar till gällande regler, pågående arbete och åtgärder som gjorts på områdena.
- Lärarbrist m.m. Frånvarande SSocialdemokraterna röstade emot
- Undantag från krav på lärarlegitimation Frånvarande SSocialdemokraterna avstod
- Trygghet och säkerhet Frånvarande SSocialdemokraterna röstade för
- Elevhälsa Frånvarande SSocialdemokraterna röstade för
- Stöd i svenska språket Frånvarande SSocialdemokraterna röstade för
Brottsförebyggande säkerhetsarbete förs in i skollagen (UbU21)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skolors brottsförebyggande säkerhetsarbete förs in som ett nytt kapitel i skollagen. Förslaget innebär bland annat att det på varje förskole- och skolenhet ska finnas en beredskapsplan och ett löpande säkerhetsarbete för att kunna hantera en allvarlig våldssituation eller hot om en sådan. Åtgärder ska också vidtas för att obehöriga personer inte ska ges tillträde till förskole- eller skolenhetens område under den tid som verksamheten pågår. Förslaget innebär också att sekretess ska gälla för uppgifter som rör skolornas beredskapsplaner och löpande beredskapsarbete för allvarliga vålds- och hotsituationer. Förslaget innebär också att rektorer ska få besluta att väskor och andra föremål som elever har med sig till skolan, eller till en skolaktivitet utanför skolans område, ska få genomsökas. Om ett misstänkt brott har begåtts av en elev i samband med skolans verksamhet ska rektorn göra en polisanmälan, om det inte finns övervägande skäl till att inte göra det. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025.
- Lagförslaget i fråga om undersökning av väskor och andra föremål och anmälan till Polismyndigheten vid misstanke om brott Frånvarande SSocialdemokraterna röstade för
- Rektorns skyldighet att anmäla brott m.m. Frånvarande SSocialdemokraterna röstade emot
- Vikten av att ungdomsförbund m.fl. inte stängs ute från skolorna Frånvarande SSocialdemokraterna röstade emot
Nivåerna för reduktionsplikten ändras (MJU17)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny reduktionsplikt. Reduktionsplikten ska minska koldioxidutsläpp, exempelvis genom att drivmedelsleverantörer blandar in biodrivmedel i vanligt drivmedel. I dag ska drivsmedelsleverantörerna blanda in minst 6 % biodrivmedel, vilket regeringen föreslår höja till 10 %. Höjningen gäller från den 1 juli 2025–31 december 2026. Under perioden 2027 till 2030 ska 10 % gälla. Regeringens förslag innebär också en ny möjlighet för drivmedelsleverantörer att delvis uppfylla reduktionsplikten genom att leverera fossilfri el, genom exempelvis publika laddstationer. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om nya regler för hållbara drivmedel samt nya regler för datacenter. Förslagen handlar huvudsakligen om att anpassa svensk lag till EU-lagar. De innebär bland annat: Fler bränslen ska omfattas av hållbarhetskriterierna. Bland annat ska återvunna kolbränslen och förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung omfattas av kriterierna. Vissa datacenter – eller serverhallar, det vill säga en anläggning som används för att lagra och hantera stora mängder data och information – ska rapportera in bland annat energianvändning till en europeisk databas.
- Nya modeller för reduktionsplikten och reduktionspliktsavgiften Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Utveckling av reduktionsplikten och ett nationellt utsläppshandelssystem För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Produktion av biodrivmedel För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om fiskeripolitik (MJU19)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag om fiskeripolitik i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår i de frågor förslagen tar upp. Förslagen handlar bland annat om hållbara fiskbestånd, åtgärder för att värna svensk fiskerinäring, kontroll och sanktioner.
- Övergripande åtgärder För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Utflyttning av trålgränsen Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Övergripande åtgärder för att värna svensk fiskerinäring Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Fiskelicenser och generationsväxling För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Fördelning av fiskemöjligheter och överlåtbara fiskerättigheter För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Egenavgiften inom högkostnadsskyddet höjs (SoU27)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att höja egenavgiften inom högkostnadsskyddet. Förslaget innebär att kostnadstaket för egenavgiften höjs från 2 900 kronor till 3 800 kronor, det vill säga att patienterna själva ska stå för en större del av kostnaden innan högkostnadsskyddet träder in. Som högst ökar patientens kostnader med 900 kronor. Kostnadstrappan inom högkostnadsskyddet höjs också och innebär att: Patienter ska betala hela läkemedelskostnaden upp till 2 000 kronor, jämfört med dagens 1 450 kronor. Det första trappsteget ändras så att patienten själv står för 75 % av kostnaden istället för dagens 50 %. Lagen börjar gälla den 1 juli 2025.
- Regeringens lagförslag Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Konsekvenser av förslaget Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Ökande möjligheter för förenade anställningar på högskolor (UbU15)
Vad handlade det om?
Regeringen har presenterat forskningspolitiken för åren 2025–2028. I samband med detta presenterade regeringen även ett förslag som innebär att regeringen ska få bestämma regler om att högskolor ska få besluta att en anställning hos dem ska kunna vara förenad med en anställning utanför högskolan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Idag gäller förenade anställningar på högskolor endast vissa befattningar som exempelvis specialutbildade läkare och tandläkare och regeringens förslag innebär att begränsningen till vissa sektorer eller befattningar kan tas bort. Syftet med lagändringen är att öka möjligheten för kunskaps- och kompetensutbyte mellan enskilda forskare, lärosäten och andra samhällssektorer och därmed stärka kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2025. Riksdagen riktade även en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om regeringens aviserade utredning om hur ändamålsenlig dagens myndighetsform är för statliga lärosäten. Enligt riksdagen bör en sådan utredning om ändrad organisationsform inte genomföras. Tillkännagivandet kom med anledning av ett förslag i en följdmotion. Riksdagen sa nej till övriga motioner varav cirka 140 förslag kommer från den allmänna motionstiden 2024.
- Särskilt om delmål om jämställdhet Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Kvalitet och analys För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Anslagens storlek Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Produktivitetsavdraget För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Principer för fördelning m.m. Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Akademisk frihet och forskningens frihet Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Organisationsform m.m. För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Styrelsefrågor För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Anställningsvillkor Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Internationella utbyten och samarbeten m.m. För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Lättnader i byggkraven för studentbostäder (CU19)
Vad handlade det om?
Det ska bli möjligt att göra undantag från kraven på tillgänglighet och användbarhet i en byggnad som innehåller studentbostäder. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i plan- och bygglagen. Undantag från kraven gäller för högst 80 procent av antingen det totala antalet studentbostäder i en byggnad eller det antal studentbostäder som tillkommer i en byggnad när en åtgärd vidtas. Undantaget ska skapa förutsättningar för att öka byggandet av studentbostäder med lägre hyra. Minst 20 procent av studentbostäderna ska fortfarande uppfylla de nuvarande kraven på tillgänglighet och användbarhet. En studentbostad som omfattas av undantaget ska dock kunna besökas av en person med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025.
- Regeringens lagförslag För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Lagstiftningens framtida utformning m.m. Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Utvärdering av den nya lagstiftningen Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Konsumentskyddet på kreditmarknaden stärks (FiU37)
Vad handlade det om?
Konsumentskyddet på kreditmarknaden ska stärkas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som handlar om att motverka överskuldsättning hos svenska hushåll. Marknaden för konsumtionskrediter har ökat snabbt de senaste åren. Snabblån som ges av konsumentkreditinstitut, så kallade snabblåneföretag, har enligt regeringen och riksdagen bidragit till en överskuldsättning. Det är framför allt unga människor med låga inkomster som tagit snabblånen. Enligt beslutet ska det inte längre vara möjligt att bedriva verksamhet som konsumentkreditinstitut. I stället ska det endast bli tillåtet för banker att ge konsumentkrediter. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2025.
- Fortsatta möjligheter till kreditförmedling För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Statligt stöd till investeringar i ny kärnkraft (NU20)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Den nya lagen reglerar de grundläggande förutsättningarna och formerna för statligt stöd till företag som investerar i nya kärnkraftsreaktorer i Sverige. Stödet ska utformas så att risker och vinster fördelas på ett väl avvägt sätt mellan staten och det företag som får stöd. Förslaget innebär att statligt stöd får lämnas i form av statliga lån dubbelriktade differenskontrakt, en modell för elprissäkring som innebär ett avtal mellan operatören av reaktoranläggningen och staten som omfattar både ett minimiersättningsskydd och en gräns för överkompensation. De statliga lånen får ges för uppförande och provdrift av nya kärnkraftsreaktorer samt för projektering och andra förberedande åtgärder inför uppförandet. De dubbelriktade differenskontrakten får ingås för rutinmässig drift av nya kärnkraftsreaktorer. Lagen börjar gälla den 1 augusti 2025.
- Regeringens lagförslag Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Konsekvensanalys av lagförslaget Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Riksdagsprövning av eventuella avtal För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Alternativ till regeringens förslag Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Radio- och tv-företag ska få ersättning vid privatkopiering (NU21)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändring i lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Förslaget innebär att radio- och tv-företag inkluderas i ersättningsordningen för privatkopiering och ges motsvarande rätt till ersättning som övriga ersättningsberättigade rättighetshavare. Förslaget syftar till att anpassa svensk rätt till en dom från EU-domstolen. Regeringen föreslår också en lagändring som förtydligar regeringens möjlighet att bestämma hur upphovsrättslagen i vissa fall ska tillämpas. Lagändringarna om radio- och tv-företag börjar gälla den 1 januari 2026, och lagändringen med förtydligandet börjar gälla den 1 juli 2025. Riksdagen sa också nej till cirka 40 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar om olika immaterialrättsliga frågor som exempelvis upphovsrätten i ljuset av utvecklingen av artificiell intelligens (AI), åtgärder mot patentintrång och kunskapsfrämjande insatser på immaterialrättens område. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och gällande rätt.
- Upphovsrätt och AI Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Stöd vid patentintrång Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Nationell strategi för immaterialrätt För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Kunskapscentrum för immaterialrätt Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Nya regler ska öka användningen av och tillgången på hållbara bränslen inom luftfarten (TU13)
Vad handlade det om?
Användningen av och tillgången på hållbara bränslen ska öka inom luftfarten. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som bygger på EU-förordningen om säkerställande av lika villkor för hållbar lufttransport. Förslaget innebär att Sverige inför de regler som krävs för att följa EU-förordningen och leva upp till dess mål om att minska utsläppen från luftfarten. Den förslagna lagen innehåller bland annat bestämmelser om sanktionsavgifter för överträdelser av EU-förordningen samt olika regleringar om tillsyn och överklagande. Lagen börjar gälla den 1 juli 2025. Riksdagen sa också nej till cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024, bland annat med hänvisning till vidtagna åtgärder och pågående utrednings- och beredningsarbete. Förslagen handlar bland annat om statliga och regionala flygplatser, beredskapsflygplatser, säkerhetsrelaterade frågor inom luftfarten, flygets klimatpåverkan och elflyg.
- Omfattning och möjlighet till nedsättning av sanktionsavgifter För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Finansiering och stöd till regionala flygplatser Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Beredskapsflygplatser Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Arlanda, Bromma och Skavsta flygplats Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Nytt regelverk om internationell verkställighet i brottmål (JuU28)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till en ny lagstiftning om internationell verkställighet i brottmål. Syftet är att säkerställa att reglerna om överförande av frihetsberövande påföljder, böter och förverkande till och från stater utanför Norden och EU är effektiva och anpassade till Sveriges internationella åtaganden. Möjligheterna att föra över frihetsberövande påföljder från Sverige till ett annat land blir fler. Beslutet innebär att en dömd person utan samtycke ska kunna avtjäna sitt fängelsestraff i en annan stat om han eller hon exempelvis ska utvisas ur Sverige. Dessutom handlar beslutet om skyndsammare handläggning hos Kriminalvården och domstolarna i frågor som handlar om att föra över frihetsberberövande påföljder till andra länder. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2025.
- Den dömdes samtycke För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Straffskalorna skärps för hot och våld mot offentligt anställda (JuU29)
Vad handlade det om?
Offentligt anställdas skydd mot bland annat hot och våld ska stärkas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta. Förslaget omfattar bland annat åtgärder som att straffskalorna ska skärpas och att det nya brottet förolämpning mot tjänsteman ska införas. Det ska också införas ett uttryckligt stöd för att i vissa fall utelämna beslutsfattares namn i skriftliga underrättelser om beslut. Lagändringarna börjar gälla den 2 juli 2025.
- Lagförslaget om ändringar i brottsbalken För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Exponering av beslutsfattares namn För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Skärpt syn på sexuella kränkningar, bedrägerier mot äldre och brott med kön som motiv (JuU30)
Vad handlade det om?
Riksdagens sa ja till regeringens förslag till ändringar i brottsbalken. Till exempel utvidgas straffansvaret för våldtäkt mot barn och köp av sexuella handlingar som utförs på distans kriminaliseras. Dessutom läggs kön till i bestämmelsen om straffskärpning vid brott med hatbrottsmotiv. Den som genomför samlag eller en annan sexuell handling med ett barn under 18 år med nedsatt förmåga att värna sin sexuella integritet på grund av exempelvis psykisk ohälsa, funktionsnedsättning eller gärningsmannens auktoritet, ska kunna dömas för våldtäkt mot barn och sexuellt övergrepp mot barn. Brottsbeteckningen köp av sexuell tjänst ändras till köp av sexuell handling och det straffbara området för det brottet och för koppleri utökas till att även omfatta handlingar som utförs på distans, det vill säga utan fysisk kontakt, till exempel via webbkamera. Ändringarna innebär också att fler fall av bedrägerier mot äldre och andra särskilt utsatta personer ska bedömas som grova brott och ge ett hårdare straff. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025.
- Regeringens lagförslag Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Barnpornografibrott Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Uppföljning och utvärdering m.m. Avstod SSocialdemokraterna avstod
Fler ska skyddas genom kontaktförbud (JuU31)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler för kontaktförbud som ska skydda utsatta personer i större utsträckning. Kontaktförbud kan ges om det finns risk för att den person mot vilken förbudet ska gälla kommer att begå brott mot, förfölja eller på annat sätt trakassera skyddspersonen. De nya reglerna väntas fungera mer brottsförebyggande än tidigare samt göra det möjligt att ge fler kontaktförbud. De innebär bland annat följande: Att övervaka någon på olämpligt sätt införs som ny grund för att ge ett kontaktförbud. Det införs en presumtionsregel som innebär att förutsättningarna för att ge kontaktförbud alltid ska anses uppfyllda efter en dom om allvarliga brott i nära relationer. Utvidgat och särskilt utvidgat kontaktförbud ska ges lättare och gälla i större områden. Kontaktförbud ska kunna ges när en person förväntas utsätta någon för påtryckningar inför en kommande rättsprocess, exempelvis ett vittnesmål. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025. Riksdagen sa samtidigt nej till förslag i motioner varav fyra är från den allmänna motionstiden 2024.
- Riskbedömningen För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Översyn av kontaktförbudssystemet För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
En ny socialtjänstlag ersätter den nuvarande (SoU23)
Vad handlade det om?
Den nuvarande socialtjänstlagen ska ersättas av en ny socialtjänstlag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta. Riksdagen sa också ja till ändringar i andra lagar till följd av den nya socialtjänstlagen. Syftet med den nya lagen är bland annat att socialtjänsten ska bli långsiktigt hållbar och arbeta mer förebyggande och kunskapsbaserat. Den nya socialtjänstlagen börjar gälla den 1 juli 2025.
- Arbete med frivillig återvandring För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Barns rättigheter För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Uppföljning av ett barns situation Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Ekonomiska konsekvenser För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Skrivelse om myndigheternas användning av hemliga tvångsmedel under 2023 har behandlats (JuU25)
Vad handlade det om?
Varje år redovisar regeringen i en skrivelse till riksdagen hur de brottsbekämpande myndigheterna använder hemlig avlyssning och andra hemliga tvångsmedel. Riksdagen har behandlat skrivelsen om användningen under 2023. Den handlar om hur Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Tullverket och Säkerhetspolisen har använt sig av hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, övervakning av elektronisk kommunikation, kameraövervakning och rumsavlyssning. Riksdagen anser i likhet med regeringen att de hemliga tvångsmedlen fyller en viktig funktion för att utreda brott och att redovisningen visar att de hemliga tvångsmedlen har varit till nytta. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Utformningen av den årliga redovisningen För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens tillsyn För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Strandskyddsreglerna lättas upp (MJU16)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär flera lättnader i strandskyddsreglerna. Enligt förslaget ska små vatten och vatten som anlagts i modern tid inte lägre omfattas av det generella strandskyddet. Förslaget innebär också att möjligheterna att bygga eller vidta åtgärder i strandnära lägen ökar. Strandskydd ska i enskilda fall få införas för små vatten med särskild betydelse för strandskyddets syften som är att på lång sikt skydda allmänhetens tillgång till strandområden och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. Undantaget för företag som använder sig av naturresurser på land och i vatten, areella näringar, blir enligt regeringens förslag mer generöst. Bestämmelserna för areella näringar ska även kompletteras så att vattenbruk, alltså verksamhet som bedriver odling i vatten, exempelvis fisk- och skaldjursodling, också omfattas av lättnaderna. Vidare ska kommuner enklare kunna besluta att strandskyddet inte återinträder när de antar en ny detaljplan, det vill säga de regler som styr bebyggelsen inom ett visst område. Förslagen börjar gälla 1 juli 2025. Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 40 förslag i motioner, bland annat med hänvisning till regeringens förslag och pågående arbete. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2024.
- Regeringens lagförslag För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Strandskyddet vid små och anlagda vattenförekomster För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Regleringen av fri passage Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Ett differentierat strandskyddsregelverk med ökat kommunalt och lokalt inflytande Avstod SSocialdemokraterna avstod
Skrivelse om bostadsbidragets måluppfyllelse och motioner om ekonomisk familjepolitik har behandlats (SfU19)
Vad handlade det om?
Regeringen har i en skrivelse till riksdagen redogjort för sin bedömning och åtgärder som den gjort utifrån Riksrevisionens rapport om bostadsbidragets måluppfyllelse. Riksrevisionens övergripande slutsats är att bostadsbidraget inte är effektivt utformat i förhållande till sina bostadspolitiska syfte eftersom det inte återkommande och tydligt fokuserat på möjligheterna att efterfråga goda och tillräckligt rymliga bostäder. Regeringen rekommenderas därför att bland annat se över bostadsbidragets utformning för en bättre måluppfyllelse, och återkommande följa upp måluppfyllelsen. Riksdagen välkomnar Riksrevisionens granskning och anser i likhet med regeringen att rapporten kan utgöra ett underlag för framtida utveckling av bostadsbidraget. Riksdagen anser vidare att det arbete som regeringen presenterar för att öka träffsäkerheten så att bostadsbidraget kan lämnas med ett korrekt belopp från början, får anses tillräckligt. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades. Dessutom sa riksdagen nej till cirka 110 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024 om ekonomisk familjepolitik bland annat med hänvisning till pågående arbete. Motionerna handlar bland annat om föräldraförsäkring, barnbidrag, underhållsstöd och bostadsbidrag.
- Bostadsbidragets måluppfyllelse För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Tillfälligt tilläggsbidrag Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Familjepolitikens inriktning Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Reserverade dagar Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Tillfällig föräldrapenning för vårdåtgärder i skolan Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Behandling av skrivelse om undantagsbestämmelse i sjukförsäkringen och nej till motioner om socialförsäkringsfrågor (SfU20)
Vad handlade det om?
Regeringen har i en skrivelse till riksdagen redogjort för sin bedömning och de åtgärder som man avser vidta utifrån Riksrevisionens rapport om Försäkringskassans användning av undantagsbestämmelsen övervägande skäl vid 180 dagars sjukskrivning. Riksdagen välkomnar granskningen av hur Försäkringskassan tillämpar användningen av undantagsbestämmelsen och delar regeringens bedömning i fråga om Riksrevisionens rekommendationer. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades. Riksdagen sa också nej till cirka 200 förslag i motioner om socialförsäkringsfrågor som lämnats in under den allmänna motionstiden 2024. Motionerna handlar bland annat om en översyn av den undantagsbestämmelse som behandlas i Riksrevisionens rapport, trygghetssystem för företagare och studerande, sjukförsäkring och rehabilitering, sjuk- och aktivitetsersättning samt arbetsskadeförsäkring. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom områden som motionerna tar upp.
- Riksrevisionens rapport om Försäkringskassans användning av övervägande skäl vid 180 dagars sjukskrivning För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Studerande För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Sjukpenninggrundande inkomst Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Karensavdraget Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Sjukskrivning vid psykisk ohälsa För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Sänkt skattesubvention för solceller (SkU17)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att sänka subventionsgraden för installation av solceller från 20 till 15 procent inom ramen för grön teknik. Förslaget innebär också att skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el slopas. Särskilda skatteregler har gällt för de som producerar förnybar el genom att till exempel installera solceller på sin fastighet och leverera el till elnätet. Antalet installationer av solceller har ökat kraftigt de senaste åren. Riksdagen delar regeringens bedömning att det inte längre finns behov av att stimulera efterfrågan på solceller i samma omfattning, och att skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el ska tas bort. Sänkt subventionsgrad för installation av solceller börjar gälla den 1 juli 2025. Förslaget om att slopa skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el börjar gälla den 1 januari 2026.
- Förändrade skattesubventioner för solceller och mikroproduktion av förnybar el För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering (AU10)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom området. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om jämställdhetspolitikens mål och metoder, jämlikhetsdata, diskriminering på olika grunder, ändringar i diskrimineringslagen och Diskrimineringsombudsmannens verksamhet.
- Jämställdhetspolitikens mål och metoder Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Jämlikhetsdata För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Jämställd ekonomi Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Diskriminering på grund av funktionsnedsättning För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Ändringar i diskrimineringslagen För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Diskrimineringsombudsmannen m.m. Avstod SSocialdemokraterna avstod
Skrivelse med fördjupad uppföljning av arbetet med att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor har behandlats (AU9)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse med en fördjupad uppföljning av arbetet med att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Skrivelsen är en del av regeringens åtgärdsprogram för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel. Enligt åtgärdsprogrammet ska regeringen vartannat år lämna en skrivelse till riksdagen med en redovisning av arbetet med att nå det jämställdhetspolitiska delmålet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Den aktuella skrivelsen beskriver utvecklingen under perioden för den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor 2017–2026, med fokus på 2022–2023. Riksdagen konstaterar bland annat att det pågår ett omfattande arbete för att motverka och stoppa mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, och sätter sin tillit till att regeringen fortsätter att föra en aktiv politik och mycket noga följer utvecklingen på området. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till den följdmotion som väckts med anledning av skrivelsen och cirka 30 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024, främst med hänvisning till att arbete redan pågår i de frågor som förslagen tar upp. Förslagen handlar bland annat om arbetet mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck samt insatser när det gäller stöd och skydd till den som är utsatt för våld.
- Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Nollvision för mäns våld mot kvinnor Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Hedersrelaterat våld och förtryck För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Uppföljning av reformen av skyddat boende Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Drift av skyddade boenden Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Nej till motioner om konsumentfrågor (CU12)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner om konsumenträtt med mera som har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i många av de frågor som förslagen tar upp. Förslagen handlar exempelvis om telefonförsäljning, reklam riktad till barn, kontakter med företags kundtjänster, resenärers rättigheter, konsumentkrediter och överskuldsättning samt konsumentvägledning.
- Telefonförsäljning till konsumenter För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Reklam riktad till barn För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Formkrav för fullmakter Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Konsumentkrediter och överskuldsättning Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Skrivelse om ny strategi för levande och trygga städer har behandlats (CU16)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om en ny strategi för levande och trygga städer. Skrivelsen handlar om en ny inriktning för stadsutvecklingspolitiken med ett nytt nationellt mål för stadsutveckling. I skrivelsen finns 13 fokusområden för den nationella stadsutvecklingspolitiken som syftar till att Sveriges städer utifrån sina förutsättningar ska utvecklas till levande, trygga och robusta städer. Riksdagen välkomnar regeringens nya strategi och det nya nationella målet för stadsutveckling. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Statligt stöd för stadsutveckling Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Klimatperspektiv Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Segregation Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Nya regler för förtidsbetalning av bostadslån införs (CU17)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till en ny modell för beräkning av ränteskillnadsersättning vid förtidsbetalning av bundna bolån. En ränteskillnadsersättning är den summa som en låntagare behöver betala till sin bank när ett lån med bunden ränta ska lösas i förväg. Syftet med den nya modellen är att stärka konsumentskyddet genom att minska risk för omotiverade skillnader mellan olika låntagare som förtidsbetalar sitt bundna bostadslån. Dessutom är tanken med de nya reglerna att det ska bli enklare för låntagare att planera sin ekonomi och att konkurrensutsätta sina bostadslån. De nya reglerna träder i kraft den 1 juli 2025.
- Lagstiftningens framtida utformning För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Utvärdering av lagstiftningen Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Nej till motioner om hyresrätter och andra boendeformer (CU9)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner om hyresrätter och andra boendeformer, främst med hänvisning till pågående arbete eller gällande rätt i frågorna och tidigare ställningstaganden. Förslagen inkom i motioner från den allmänna motionstiden 2024 och handlar till exempel om hyresrätt, bostadsrätt och andra upplåtelseformer som ägarlägenheter och hyrköp.
- Hyresvärdars krav på blivande hyresgäster För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Avhysning För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Olovlig handel med hyreskontrakt För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Bristande fastighetsförvaltning och underhåll Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Nej till motioner om vapenfrågor (JuU17)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 20 förslag som rör vapenfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar bland annat om skjutvapens lämplighet för jakt, krav på skjutbanor och rätt för jägare att medföra kniv i bilen. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom Regeringskansliet med anledning av förslag som lämnats av 2022 års vapenutredning.
- Skjutvapens lämplighet för jakt Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Krav på skjutbanor För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om energipolitik (NU19)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 170 förslag om energipolitik i motioner som lämnats under den allmänna motionstiden 2024. En anledning är att arbete redan pågår i flera av de frågor som förslagen tar upp. Förslagen handlar bland annat om energipolitikens inriktning, fossilfria kraftslag, biobränslen och biodrivmedel, energieffektivisering, energigaser samt värme och kraftvärme.
- Övergripande mål för planering av elsystemet Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Övrigt om energipolitikens inriktning För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Vattenkraft Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Nej till motioner om internationella relationer (UU7)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag i motioner om internationella relationer. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om internationell samverkan, jämställdhet samt kvinnor fred och säkerhet, relationer till Kina och konsulära frågor.
- Internationell samverkan Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Jämställdhet samt kvinnor, fred och säkerhet För utskottets förslag Emot partiet SSocialdemokraterna avstod
- Relationer till Kina För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om utbildning (UbU10)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 165 förslag i motioner som behandlar grundläggande frågor om utbildning, med hänvisning till bland annat gällande bestämmelser och pågående arbete. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar exempelvis om skolans värdegrund, trygghet och studiero i skolan, ämnen och kunskapsområden, betyg och bedömning, tillgång till läromedel, undervisning i modersmål och minoritetsspråk samt fritidshem.
- Skolans arbete med hedersrelaterade frågor Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Skolans arbete mot rasism och antisemitism Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Trygghet och studiero i skolan Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Kunskaper om hållbar utveckling Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Tillgång till läromedel För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Fritidshem Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Nej till motioner om klimatpolitik (MJU14)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner om klimatpolitik, främst med hänvisning till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar till exempel om det internationella klimatarbetet, klimatarbetet inom EU, övergripande svensk klimatpolitik, negativa utsläpp, kompletterande åtgärder, nationella klimatinvesteringar och klimatanpassning.
- Ambitionsnivån i det svenska klimatarbetet Avstod SSocialdemokraterna avstod
- En utsläppsbudget För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- EU:s nya utsläppshandelssystem för byggnader, vägtransporter och ytterligare sektorer Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Klimatskadliga subventioner För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Nettoupptag i skog och mark För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Skrivelse om Industriklivet har behandlats (MJU15)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av Industriklivet. I granskningen har Riksrevisionen tittat på om regeringen och Energimyndigheten har hanterat Industriklivet så att det på ett effektivt sätt kan bidra till industrins klimatomställning och därigenom Sveriges klimatmål. Riksrevisionens övergripande slutsats är att både regeringens utformning av och Energimyndighetens arbete med Industriklivet har flera brister. I rapporten lämnas ett antal rekommendationer till regeringen och till Energimyndigheten, bland annat om att samordna de statliga stöden till klimatomställningen. Regeringen instämmer i vissa slutsatser, till exempel att Industriklivet kan bidra mer effektivt till industrins omställning. Däremot delar regeringen inte Riksrevisionens uppfattning i vissa andra delar, exempelvis att målgruppen för Industriklivet är otydlig. Riksdagen ställer sig bakom regeringens bedömning i flera delar och beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.
- Samordning av insatser för klimatomställning För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om mervärdesskatt (SkU14)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner om förändringar av mervärdesskattesatser (moms) och undantag från mervärdesskatt. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om ändrade skattesatser inom kulturområdet och turismområdet samt på drivmedel. Förslagen handlar även om lägre skattesats för vissa varor och tjänster, samt undantag från mervärdesskatt inom bland annat vården, samt på återvunnet byggnadsmaterial och körkortsutbildningar. Riksdagen hänvisar bland annat till att beredning pågår och att det redan har tagit ställning i dessa frågor.
- Skattesatser Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Undantag från mervärdesskatt För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Övriga mervärdesskattefrågor För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om digitalisering och postservice (TU12)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag i motioner om digitaliserings- och postfrågor. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om digital delaktighet, AI och postservice i hela landet. Riksdagen hänvisar främst till tidigare beslut och pågående arbete inom området.
- Tillgång till elektronisk kommunikation Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Postservice i hela landet Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Nej till motioner om mark- och vattenområden (CU15)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 110 förslag i motioner om frågor som rör hushållningen med mark- och vattenområden, bland annat med hänvisning till pågående arbete. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om riksintressen, skyddet av jordbruksmark och vattenområden, tillstånd till vattenverksamhet, myndighetssamarbete och nationell vattensamordning, va-infrastruktur och allmänna vattentjänster.
- Riksintressen Frånvarande SSocialdemokraterna röstade emot
- Skyddet av jordbruksmark Frånvarande SSocialdemokraterna röstade för
- Skyddet av vattenområden och dricksvattentäkter Frånvarande SSocialdemokraterna avstod
- Myndighetssamarbete och nationell vattensamordning Frånvarande SSocialdemokraterna avstod
Extra ändringsbudget för 2025 – Subventionsgraden för rotavdraget höjs tillfälligt (FiU32)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att höja subventionsgraden för rotavdrag från 30 procent till 50 procent. Höjningen gäller från och med 12 maj 2025 till och med den 31 december 2025. Rotavdrag kallas det avdrag en privatperson kan få när den anlitar ett företag för reparation, underhåll, ombyggnad eller tillbyggnad. Förslaget syftar till att stötta byggbranschen genom att bland annat dämpa effekterna av det ekonomiska läget. Statens budget för 2025 påverkas av förslaget genom minskade skatteintäkter på ca 4,35 miljarder kronor. Rotavdraget är subventionerat av staten vilket innebär att staten står för delar av kostnaden för utförandet av rotarbeten. Avdraget bekostas genom skattereduktion och ger staten minskade skatteintäkter. Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Regeringen menar att byggbranschens situation i konjunkturläget innebär ett sådant skäl, vilket riksdagen håller med om.
- Extra ändringsbudget för 2025 - Tillfälligt höjd subventionsgrad för rotavdraget Frånvarande SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om författningsfrågor (KU16)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om författningsfrågor. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om statsskicket och statschefens uppdrag, ökad insyn i Kungliga hov- och slottsstatens ekonomi samt EU-samarbetet. Några förslag handlar om åtgärder för att vitalisera demokratin. Andra motioner tar upp frågor kring politisk kommunikation, partifinansiering, lobbyister och karensregler för ministrar och höga statstjänstemän. Fler ämnen som behandlas i motionsförslagen handlar om grundlagsreglering när det gäller nationella minoriteter, svenskt medborgarskap och public service. Riksdagen hänvisar till tidigare ställningstaganden i frågorna.
- En ny maktutredning Frånvarande SSocialdemokraterna röstade för
- Politisk kommunikation Frånvarande SSocialdemokraterna röstade för
- Ändring i lagstiftningen om karensregler för statsråd och höga statstjänstemän Frånvarande SSocialdemokraterna röstade emot
- Penningenheten Frånvarande SSocialdemokraterna röstade för
- Bestämmelse om public service Frånvarande SSocialdemokraterna röstade emot
- Den offentliga äganderätten Frånvarande SSocialdemokraterna röstade för
Hot, våld och korruption ska motverkas inom kommuner och regioner (KU19)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till två ändringar i kommunallagen. Den ena lagändringen innebär att fler åtgärder ska vidtas för att förebygga att förtroendevalda inom kommun- och regionpolitiken utsätts för hot och våld. Den andra ändringen innebär att det ska bli tydligare att det ingår i kommuners och regioners interna kontroll att förebygga fel och oegentligheter som exempelvis korruption. Lagändringarna börjar gälla 1 juli 2025.
- Regeringens lagförslag Frånvarande SSocialdemokraterna röstade emot
- Stärkt skydd för fritidspolitiker Frånvarande SSocialdemokraterna röstade emot
Nej till motioner om minoritetsfrågor (KU28)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till ett sextiotal förslag om minoritetsfrågor i motioner som lämnats in under den allmänna motionstiden 2024. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Förslagen handlar exempelvis om urfolksstatus för tornedalingar, kväner och lantalaiset, samepolitiken, judiskt liv i Sverige, romsk inkludering och sverigefinnarnas rätt till språk och kultur.
- Ratificering av ILO:s konvention nr 169 Frånvarande SSocialdemokraterna röstade för
- Urfolksstatus Frånvarande SSocialdemokraterna röstade för
- Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset Frånvarande SSocialdemokraterna röstade emot
- Minoritetsspråkens språkcentrum Frånvarande SSocialdemokraterna röstade emot
- Stöd till organisationer Frånvarande SSocialdemokraterna röstade för
- Älvdalskans ställning Frånvarande SSocialdemokraterna röstade emot
- Teckenspråk som minoritetsspråk Frånvarande SSocialdemokraterna röstade för
Skärpta regler om internationella sanktioner (UU17)
Vad handlade det om?
Reglerna om internationella sanktioner ska skärpas genom en ny lag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag, som syftar till att införa EU:s sanktionsdirektiv i svensk rätt. Internationella sanktioner innebär att ett eller flera länder begränsar handlingsfriheten för exempelvis en person, en organisation eller ett annat lands regering. Syftet är att på fredlig väg, genom ekonomiska och politiska åtgärder, försöka påverka den som begränsningarna införs mot. Det kan bland annat göras genom att införa restriktioner för export och import, införa inreseförbud eller att frysa tillgångar. Syftet med EU:s sanktionsdirektiv – och med den nya lagen – är att kriminalisera och fastställa straff om sanktionerna inte följs. Lagen innebär att straffen för överträdelser av internationella sanktioner skärps även överträdelser av mindre allvarlig grad (ringa fall) ska kriminaliseras nya brottsbeteckningar i form av sanktionsförseelse, sanktionsbrott, grovt sanktionsbrott och upprepat sanktionsbrott ska införas försök och medhjälp till vissa sanktionsbrott ska kriminaliseras vissa myndigheter blir skyldiga att anmäla om det finns misstanke om brott mot den nya lagen. Riksdagen beslutade att lagen börjar gälla den 10 juni 2025 istället för den 20 maj 2025 som regeringen föreslagit.
- Sanktionsbrott Frånvarande SSocialdemokraterna röstade emot
- Införande av nationella sanktioner Frånvarande SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om övergripande skolfrågor (UbU9)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 160 förslag i motioner om övergripande skolfrågor från allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar bland annat om åtgärder för att höja kunskapsresultaten, resursfördelningen inom skolväsendet, skolval, fristående skolor, Skolinspektionens tillsyn, skolans digitalisering och särskilda undervisningsformer, till exempel fjärr- och distansundervisning och undervisning i hemmet. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående utredningar.
- Svenska i skolan Frånvarande SSocialdemokraterna avstod
- Resursfördelningen Frånvarande SSocialdemokraterna röstade emot
- Små skolor Frånvarande SSocialdemokraterna röstade för
- Kötid som urvalsgrund Frånvarande SSocialdemokraterna röstade emot
- Etablering av fristående skolor Frånvarande SSocialdemokraterna avstod
- Villkor för fristående skolor Frånvarande SSocialdemokraterna röstade emot
- Offentlighetsprincipen i fristående skolor Frånvarande SSocialdemokraterna röstade emot
- Skolans digitalisering Frånvarande SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om straffrättsliga frågor (JuU10)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag i motioner om straffrättsliga frågor. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om kontrollerande beteende, sexualbrott, förmögenhetsbrott och brott mot allmän ordning. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.
- Kontrollerande beteende m.m. Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Penningtvättsbrott m.m. Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Nej till motioner om våldsbrott och brottsoffer (JuU11)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner om våldsbrott och brottsoffer. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om våld i nära relationer, stärkt skydd för brottsoffer och ersättning till brottsoffer. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.
- Eftervåld Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Stärkt arbete mot rasism och hatbrott i hela rättskedjan För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Utredningstid när barn utsatts för brott Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Begränsning av våldspornografi För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om kriminalvården (JuU14)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 60 förslag i motioner om kriminalvården. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024, och handlar bland annat om strukturella hinder för det återfallsförebyggande arbetet, utbildningsmöjligheter för intagna och anstaltsplatser utomlands. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.
- Utbildningsmöjligheter för intagna För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Krisen i Kriminalvården Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Verkställighet utanför anstalt i form av intensivövervakning med elektronisk kontroll För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om polisfrågor (JuU15)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 220 förslag i motioner om polisfrågor. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om polisens trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete, prioritering av olika typer av brott och åtgärder mot organiserad brottslighet. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.
- Polisens trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Polisernas placering Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Polisens fjällräddning För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Sexualbrott För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om det civila samhället, trossamfund och folkbildning (KrU8)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag som berör civilsamhället, trossamfund och folkhögskolor i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar bland annat om statliga stöd, utvärdering av demokrativillkoren, en central databas över statsbidrag till civilsamhället, ett nationellt företrädarregister för föreningar och sammanslagning av myndigheter. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i många av de områden som förslagen handlar om.
- Stöd till civilsamhället För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Motverka fusk och felaktigt utnyttjande av bidrag samt en central databas Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Folkbildningsutredningen För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om prioriteringar inom hälso- och sjukvården (SoU17)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag i motioner om prioriteringar inom hälso- och sjukvården, främst med hänvisning till pågående arbete. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om prioriteringar, blodgivning och assisterad befruktning.
- Vård och behandling av olika sjukdomar Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Nationella screeningprogram Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Könstillhörighet För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om arbetsmiljö (AU8)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 110 förslag i motioner om arbetsmiljö. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om arbetsgivarens arbetsmiljöansvar, skyddsombud och skyddskommittéer, arbetslivskriminalitet och Arbetsmiljöverket. Riksdagen hänvisar till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp, och till parternas ansvar på den svenska arbetsmarknaden.
- En statlig kriskommission mot dödsolyckor i arbetslivet Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Arbetsgivarens arbetsmiljöansvar Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Lokala skyddsombud och skyddskommittéer Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Våld, hot och kränkande särbehandling Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Sanktionsavgifter Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Nej till motioner om personalfrågor (FöU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag om personalfrågor som inkom i motioner under den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i de frågor som förslagen gäller. Förslagen handlar till exempel om personal- och kompetensförsörjning inom totalförsvaret och räddningstjänsten, könsfördelning och jämställdhet, civilplikt, veteraner och frivilliga försvarsorganisationer.
- Försvarsmaktens personalförsörjning och förmåga att rekrytera och behålla personal Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Jämställdhet och inkludering Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Skydd för utländsk personal För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Kontanter bör förbjudas vid handel med metallavfall (NU17)
Vad handlade det om?
Ett nationellt kontantförbud bör införas vid handel med järn- och metallavfall. Det menar riksdagen och beslutade uppmana regeringen i ett tillkännagivande att vidta åtgärder för att införa ett sådant förbud. Syftet med att endast tillåta digitala betalningar är att det ska bli enklare att kontrollera misstänkt avfallshantering och försvåra för den organiserade brottsligheten. Tillkännagivandet gjordes i samband med att riksdagen behandlade cirka 150 förslag om näringspolitik i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen sa nej till övriga motioner, bland annat med hänvisning till pågående arbete.
- Företagsstöd Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Åtgärder mot oseriösa företag Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Företagens kapitalförsörjning För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Industrifrämjande åtgärder För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Kontantförbud vid handel med järn- och metallavfall För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om punktskatter (SkU15)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner om punktskatter. Majoriteten av förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024. Men två förslag finns i följdmotioner som väcks med anledning av propositionen Vägen till en pålitlig transportinfrastruktur – för att hela Sverige ska fungera. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp och till tidigare ställningstaganden.
- Skatt på drivmedel Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Vägskatt m.m. För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Trängselskatt För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Skatt på kemikalier Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Nej till motioner om vuxenutbildning (UbU13)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner om olika frågor som rör vuxenutbildning, bland annat med hänvisning till pågående arbete. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om utbudet och behovet av vuxenutbildning, utveckling av yrkeshögskolan, utbildningen i svenska för invandrare (sfi) samt stöd och kontroll inom den kommunala vuxenutbildningen (komvux).
- Kompetensförsörjning och omställning Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Samverkan med arbetsmarknaden För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Utbildning inom vissa områden För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Studiesociala frågor inom yrkeshögskolan För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om tillgång till kultur och kulturskaparnas villkor (KrU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024 som rör tillgång till kultur och kulturskaparnas villkor. Förslagen handlar exempelvis om tillgång till kultur, kultur för unga och kulturskaparnas villkor. Riksdagen hänvisar bland annat till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.
- Kultur i hela landet För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Finansieringen av kultur Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Den fria kulturens förutsättningar Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Konstnärers villkor Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Kultur och hälsa För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om litteratur, språk och konstarter (KrU7)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om litteratur, språk och konstarter, bland annat med hänvisning till redan vidtagna åtgärder och pågående arbete. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om scenkonstens villkor, bibliotek, svenska språkets ställning, nationella minoritetsspråk och litteratur.
- Nationalscen för Sápmi För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Bibliotekstjänster för nationella minoriteter Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Svenska språkets ställning För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Nordiska språk För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Litteraturpolitik Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Nej till motioner om migrationsfrågor (SfU18)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag i motioner om migrationsfrågor, bland annat med hänvisning till pågående arbete. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar om migration och asylpolitik, EU:s migrations- och asylpolitik, anhöriginvandring, asylprocessen, mottagande av asylsökande, verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut samt svenskt medborgarskap.
- Migration och asylpolitik För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Uppehållstillstånd för barn vid ömmande omständigheter För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Barn och unga i asylprocessen För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Nej till motioner om företag, kapital och fastighet (SkU13)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2024 inom området företag, kapital och fastigheter. Motionerna handlar bland annat om företagande och investeringar, fastighetsskatt och fastighetsavgift och skogskonto. Riksdagen hänvisar bland annat till tidigare ställningstaganden och att utredningar och beredningar redan pågår.
- Företagande och investeringar För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Skogskonto m.m. För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Tonnageskatt Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Riskskatt för kreditinstitut m.m. Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Småskalig gårdsförsäljning av alkoholdrycker tillåts (SoU24)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att det, under en begränsad tid, ska införas en möjlighet att sälja alkoholdrycker i mindre skala vid gårdsförsäljning. Syftet är att förbättra förutsättningarna för den lokala besöksnäringen. Vissa begränsningar införs för att säkerställa att försäljningen sker i begränsad skala och att det snarare är besöket än försäljningen som står i centrum. Därför införs bland annat följande krav: Alkoholdryckerna ska vara egentillverkade av småskaliga oberoende producenter. Gårdsförsäljning får endast ske till besökare som deltagit i ett kunskapshöjande arrangemang som producenten har anordnat och tagit betalt för. Försäljningen till varje enskild besökare får inte överstiga 0,7 liter spritdrycker, 3 liter vin, 3 liter starköl och 3 liter andra jästa alkoholdrycker vid samma besökstillfälle. Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2025 och sex år framåt. Innan regleringen upphävs bör reformen utvärderas.
- Regeringens lagförslag Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Villkor för gårdsförsäljning För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Utvärdering av lagstiftningen För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om bostadspolitik (CU13)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 160 förslag om bostadspolitik i motioner från allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar bland annat om åtgärder på bostadsmarknaden, finansiering av bostadsbyggande, bostadsbyggande vid grön industrietablering och cirkulär ekonomi i bygg- och fastighetssektorn. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i många av de frågor som förslagen handlar om.
- Åtgärder på bostadsmarknaden Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Bostadsbyggande vid grön industrietablering För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Bostadsförmedling och förtur för vissa grupper Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Ökat byggande i trä För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om militära frågor (FöU5)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag om militära frågor i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar bland annat om totalförsvarets riksintresse och målkonflikter, övriga miljöfrågor, försvarets organisation och förmåga samt skjutbanors och civila skyttars roll för totalförsvaret. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom området.
- Samexistens För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Försvarets miljöpåverkan För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Skjutbanors och civila skyttars roll för totalförsvaret För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om terrorism (JuU13)
Vad handlade det om?
Riksdagen säger nej till cirka 30 förslag i motioner om terrorism. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om internationell samverkan för att motverka terrorism. Riksdagen anser att det saknas skäl för riksdagen att ta något initiativ i frågan.
- Internationell samverkan För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om processrättsliga frågor (JuU16)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner om processrättsliga frågor. Bland annat med hänvisning till pågående arbete. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om lagstiftning om tvångsmedel, domstolsprocessen, Sveriges Domstolar och rättshjälp.
- Lagstiftning om tvångsmedel Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Ökade möjligheter att delta i rättegång på distans För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Personalförsörjning För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Säkerhetsrisker kopplade till lokalförsörjning För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Rättshjälp m.m. För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om kompetensförsörjning, e-hälsa och beredskap (SoU22)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner om kompetensförsörjning, e-hälsa och beredskap. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning och beredskapen inom hälso- och sjukvården. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.
- Nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Fortbildning och karriärvägar i hälso- och sjukvården Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Arbetsmiljö Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Registerkontroll i hälso- och sjukvården För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Beredskap i hälso- och sjukvården Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Hälso- och sjukvård åt utlänningar m.fl. För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Skrivelse om internationellt bistånd genom multilaterala organisationer (UU11)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Sveriges internationella bistånd genom multilaterala organisationer med fokus på år 2023. I skrivelsen framgår det att utbetalningar genom multilaterala organisationer, det vill säga internationella organisationer som till exempel olika FN-organ, uppgick till 31,8 miljarder kronor 2023. Det motsvarar 59 procent av Sveriges totala biståndsutbetalningar. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa även nej till två följdmotioner som lämnats med anledning av skrivelsen samt tio motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2024 inom samma område.
- Övergripande frågor och prioriteringar inom det multilaterala biståndet Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Sammanslagning av FN-organisationer För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Kärnstöd m.m. Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Skrivelse om verksamheten i bland annat Internationella valutafonden (IMF) 2024 har behandlats (FiU22)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om verksamheten i Internationella valutafonden (IMF), Världsbanksgruppen och regionala utvecklings- och investeringsbanker 2023 och 2024. Skrivelsen behandlar bland annat om institutionernas arbete med frågor som rör finansiell och monetär stabilitet och insatser som har varit av särskild vikt under 2023 och 2024. Riksdagen delar regeringens syn på vad som är prioriterat i institutionernas arbete. Det är viktigt att institutionerna har ändamålsenliga resurser och goda reserver för att även i ekonomiskt och finansiellt turbulenta tider kunna bidra till finansiell stabilitet och ekonomisk utveckling i medlemsländerna. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till cirka 100 förslag i motioner om finansmarknadsfrågor från allmänna motionstiden 2024. Motionerna handlar bland annat om makrotillsyn, kreditupplysning och inkassoverksamhet, penningtvätt och bank- och betalningsbedrägerier samt kontanthantering och betaltjänster.
- Det andra amorteringskravet För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Hushållens tillgångar och skulder Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- SBAB Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- En hållbar finansmarknad För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om offentlig upphandling (FiU34)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag som handlar om hur såväl regelverken och formerna för offentlig upphandling är utformade när det gäller exempelvis mindre företag, idéburna organisationer, djurskydd och miljökrav. Förslagen inkom under den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen hänvisar bland annat till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.
- Miljökrav För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Antal underleverantörer Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Oseriösa aktörer och skäliga villkor Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Direktupphandling och tröskelvärde För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Nationell säkerhet Avstod SSocialdemokraterna avstod
Nej till motioner om offentlig förvaltning (KU23)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag om offentlig förvaltning i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Anledningen är bland annat att det redan pågår arbete och har vidtagits åtgärder inom de områden som förslagen gäller. Förslagen handlar bland annat om främjande av demokrati, statlig anställning, korruption och skydd av beslutsfattare.
- Korruption Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Lokal statlig service Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Myndighetsaktivism och opinionsbildande verksamhet För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Resetjänster För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om fri- och rättigheter (KU25)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag om och fri- och rättigheter som inkom i motioner under den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen hänvisar bland annat till tidigare och pågående arbete inom de frågor som förslagen handlar om. Förslagen handlar bland annat om rätten till domstolsprövning, grundlagsskydd av aborträtten, återkallelse av medborgarskap, diskriminering och trossamfunds trygghets- och säkerhetsarbete.
- Diskrimineringsskyddet För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Skyddet av äganderätten För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Förbud mot rasistiska organisationer Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Skyddet för den akademiska friheten För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Utländsk finansiering av religiös verksamhet Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Nej till motioner om kommunala och regionala frågor (KU26)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner om kommunala och regionala frågor från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar till exempel om kommunal samverkan och kompetens, antalet ledamöter och ersättare i fullmäktige och kommunalt partistöd. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
- Nytt frikommunförsök För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Kommunala folkomröstningar m.m. För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Pensionärsråd Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Nej till motioner om vägtrafik- och fordonsfrågor (TU11)
Vad handlade det om?
Riksdagen säger nej till cirka 110 förslag i motioner om vägtrafik- och fordonsfrågor. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om arbetet för en fossilfri fordonsflotta, laddinfrastruktur för elfordon, parkeringsfrågor och vinterunderhåll av vägar. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår eller har genomförts inom de områden som förslagen tar upp.
- En fossilfri fordonsflotta För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Laddinfrastruktur för elfordon Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Parkeringsfrågor Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Vinterunderhåll av vägar Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Nej till motioner om skatteförfarande, folkbokföring och tull (SkU12)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag i motioner om skatteförfarande, folkbokföring och tull. Bland annat med hänvisning till att arbete pågår i flera frågor. Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om synliga skatter och avgifter, F-skatt, skatte- och avgiftskontroll, folkbokföring, skyddade personuppgifter, Tullverkets befogenheter och verksamhet samt tull och importskatter.
- F-skatt och näringsverksamhet Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Delårsboende För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Uppehållstillstånd med tillfälligt skydd För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Tullverkets verksamhet Avstod SSocialdemokraterna avstod
Nej till motioner om yrkestrafik och taxi (TU9)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag som rör yrkestrafik och taxi i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar till exempel om tillsyn och kontroll samt genomförande av översyner inom olika delar av området. Riksdagen hänvisar bland annat till planerade och vidtagna åtgärder samt pågående utrednings- och beredningsarbete.
- Reglering och kontroll av yrkestrafiken Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Beställaransvar För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Längre och tyngre lastbilar Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Översyn av taxibranschen Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Kontroller och tillsyn inom taxibranschen Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Källa: Sveriges riksdag. Kammarkoll är en oberoende tjänst.