
Så har Lena Bäckelin röstat
Röstade aldrig emot sitt parti. Frånvarande vid 0 av 38 omröstningar.
Varje punkt i riksdagens betänkanden som det röstades om, med hur personen röstade och hur partiet röstade. Utskottet är gruppen ledamöter som föreslog beslutet; emot betyder oftast för ett annat förslag, en reservation. Där partiet var delat räknas ingen röst som emot partiet.
Alla omröstningar, betänkande för betänkande
Nej till motioner om integration (AU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 25 förslag som handlar om olika integrationsåtgärder. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om bosättningslagen, nyanlända kvinnors etablering på arbetsmarknaden och samhällsorientering för nyanlända. Riksdagen sa nej till motionerna bland annat eftersom utredningsarbete inom integrationsområdet pågår.
- Bosättningslagen Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Målgruppen för etableringsprogrammet Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Nyanlända kvinnors etablering För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Segregation Avstod SSocialdemokraterna avstod
Nej till motioner om studiestöd (UbU3)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till ett trettiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om studiestöd. Detta med hänvisning till gällande bestämmelser, pågående arbete och vidtagna åtgärder. Motionerna handlar bland annat om villkoren inom studiestödssystemet, studiemedel för omställning och vidareutbildning, fribeloppet, studielån vid sjukskrivning och för personer med funktionsnedsättning och avskrivning av studielån.
- Villkor för studiemedel Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Studiemedel för vidareutbildning och omställning Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Fribeloppet För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Studiemedel vid sjukskrivning och för personer med funktionsnedsättning Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Avskrivning av studielån för vissa yrkesgrupper För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om förändringar på arbetsmarknaden (AU5)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till ett 40-tal motioner från den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om tidsbegränsade anställningar, uthyrning av arbetstagare och utstationering av arbetstagare.
- Sysselsättningsgrad För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- EU-lagstiftning på arbetsmarknadsområdet För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Global Deal Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
En tillfällig skatt på överintäkter från viss elproduktion (FiU33)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag, som möjliggör en tillfällig skatt på överintäkter från viss elproduktion. Förslaget innebär att intäkter på över 1 957 kronor per megawattimme kommer att beskattas med 90 procent, under perioden mars-juni 2023. Förslaget lämnades i form av en extra ändringsbudget för 2023. Förslaget bygger på en EU-förordning, som innehåller flera åtgärder för att hantera de höga energipriserna i Europa. En av åtgärderna är ett så kallat tillfälligt tak för överintäkter från elproduktion. Medlemsländerna får besluta om den exakta nivån på taket, inom ett visst spann. Den tillfälliga skatten omfattar elproducenter med en installerad effekt över 1 megawatt. Främst kommer vindkraft och kärnkraft att påverkas. Skatten beräknas öka statens inkomster med 362 miljoner kronor under 2023. Lagen börjar gälla den 1 mars 2023.
- Extra ändringsbudget för 2023 - Tillfällig skatt på vissa elproducenters överintäkter Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Nej till motioner om pensioner (SfU11)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till samtliga motioner om socialförsäkringar som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om nivån på inbetalningarna till pensionssystemet, mer jämlika pensioner och rätten till garantipension för personer som är bosatta utanför Sverige.
- Pensionssystemet För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Höjd moms på vissa reparationer (SkU7)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag på höjd moms för reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne från 6 procent till 12 procent. Syftet är att öka enhetligheten i skattesystemet. Genom den föreslagna skattehöjningen blir skillnaden i skatteuttag mindre mellan dessa reparationstjänster och övriga reparationstjänster som omfattas av normalskattesatsen 25 procent. Regeringen anser att momsen är en effektiv skatt som bör värnas som intäktskälla för staten och att utgångspunkten därför bör vara enhetlig moms och tillämpning av normalskattesatsen. De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2023.
- Höjd mervärdesskatt på vissa reparationer Avstod SSocialdemokraterna avstod
Skrivelse om statens tillsyn över apotek och handel med läkemedel har behandlats (SoU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av Läkemedelsverkets tillsyn över öppenvårdapotek och partihandeln med läkemedel. Rapporten omfattar tillsyn av Läkemedelsverket, Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV). Riksrevisionens slutsats är att den tillsyn som staten gör över apoteksområdet och handel med läkemedel inte är effektiv. Detta kan leda till att både apotek och de som köper och säljer läkemedel riskerar att driva verksamhet som inte lever upp till lagkraven. Konsekvensen kan då bli att patientsäkerheten blir lidande och att utgifterna för staten och regionerna blir onödigt stora. I skrivelsen välkomnar regeringen granskningen och ställer sig positiv till flera av de förslag till åtgärder som Riksrevisionen lämnar. Bland annat menar regeringen att det finns skäl att överväga om det bör införas bestämmelser som hindrar apotek från att ta ut överpriser på läkemedel som inte ingår i läkemedelsförmånerna men subventioneras av staten eller regionerna och på specialkost till barn. Riksdagen delar i stort regeringens bedömningar och menar att det är centralt att tillsyn kan göras effektivt. Med detta lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Förbättrad kontroll och delning av uppgifter Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Överpriser på läkemedel Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Sanktionsavgifter För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om socialavgifter (SfU10)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till ett tiotal förslag från den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar om lägre socialavgifter för småföretag och undantag från avgiftsskyldigheten för ideella föreningar.
- Nedsättning av socialavgifter För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Undantag från kravet att betala socialavgifter För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Viktigt med transparens när myndigheternas anslag räknas om (FiU12)
Vad handlade det om?
Riksdagen konstaterar att legitimiteten för den årliga omräkningen av myndigheternas anslag vilar på att den är transparent och förutsägbar och ser därför positivt på att regeringen kontinuerligt arbetar med att öka transparensen både i själva modellen och i informationen om pris- och löneomräkningen. Varje år tilldelas myndigheterna anslag från statens budget för att bland annat finansiera löner och lokaler. Inför varje nytt budgetår räknar Finansdepartementet om anslagen så att myndigheterna inte ska påverkas av pris- och löneökningar i omvärlden. Modellen för pris och löneomräkning (även kallad PLO) infördes för cirka 30 år sedan och uträkningen görs automatiskt för att statens roll som arbetsgivare ska hållas åtskild från regeringens politiska prioriteringar. För att myndigheterna ska nå en produktivitetsutveckling i nivå med den privata tjänstesektorn görs ett så kallat produktivitetsavdrag. Det är med anledning av Riksrevisionens granskning av PLO och produktivitetsavdraget som regeringen har inkommit med en skrivelse. Granskningen visar bland annat att det inbyggda kravet på produktivitet har fungerat som en styrsignal för effektivisering och att det inte hindrat myndigheterna att utföra sina uppdrag. Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Riksrevisionens rapport om den årliga omräkningen av myndigheternas anslag För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om försvarspolitik och totalförsvar (FöU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till samtliga motioner om försvarspolitik och totalförsvar från den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlade till exempel om det militära och civila försvaret, cyberpolitik och materielförsörjning. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
- Försvarspolitisk inriktning och totalförsvar Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Militärt försvar och förmåga Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Civilt försvar och förmåga Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Cyberpolitik Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Kritisk infrastruktur Avstod SSocialdemokraterna avstod
Skrivelse om statligt företagsägande har behandlats (NU4)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om 2022 års redogörelse för företag med statligt ägande. Riksdagen framhåller betydelsen av den årligt återkommande skrivelsen och understryker vikten av att regeringen fortsätter att utveckla innehållet i den så att den ger en bättre bild av utvecklingen i de statligt ägda bolagen. Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner om bland annat statens ägande och förvaltning av företag, som lämnats under den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen lade därmed skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Övrigt om statens ägande och förvaltning av företag För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- SJ AB För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Visit Sweden AB:s övergripande förutsättningar Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Riksrevisionens rapport om den regionala utvecklingspolitiken (NU8)
Vad handlade det om?
Riksrevisionen har granskat regeringens organisering, styrning och uppföljning av den regionala utvecklingspolitiken. En övergripande iakttagelse är att regeringens hantering har gett svaga förutsättningar för ett effektivt samlat statligt agerande för att nå politikens mål. Med anledning av granskningen har regeringen lämnat en skrivelse där man delvis instämmer i Riksrevisionens iakttagelser och ska överväga myndighetens rekommendationer i det fortsatta arbetet. Regeringen framhåller även att ett flertal statliga myndigheter, inklusive länsstyrelserna, enligt sina regleringsbrev för 2022 ska redovisa hur de har bidragit till genomförandet av den regionala utvecklingspolitiken och den sammanhållna landsbygdspolitiken. Riksdagen har även tagit ställning till en rad motionsförslag som bland annat handlar om kommersiell service på landsbygden, lokalisering av statliga myndigheter och återföring av medel och produktionsvärden från naturresurser. Riksdagen sa nej till samtliga motionsförslag med hänvisning till pågående arbete och lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Övergripande om regional utveckling Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Regionalisering av fastighetsskatt För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Övrigt om återföring av medel och produktionsvärden från naturresurser För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
AP-fondernas verksamhet 2021 (FiU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om AP-fondernas verksamhet till och med 2021, bedömningen av fondernas resultat och kostnader på lång sikt, arbetet med hållbarhet med mera. Regeringen bedömer att fonderna hittills har uppfyllt sin roll i pensionssystemet och att de bidragit positivt till den långsiktiga finansieringen av inkomstpensionssystemet. Vidare bedömer regeringen att Första-Fjärde AP-fonden har förvaltats på ett föredömligt sätt enligt utsatta mål. Riksdagen delar regeringens bedömning. Riksdagen har också behandlat ett förslag från allmänna motionstiden 2022 som handlar om ett förbud mot AP-fonder att investera i företag som bedriver lobbying för fossila bränslen. Riksdagen sa nej till förslaget och la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Skärpta krav på hållbarhet i AP-fondernas placeringsverksamhet För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Sekretess ska gälla när Försäkringskassan handlägger ärenden om elstöd (KU16)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att sekretess ska gälla när Försäkringskassan handlägger ärenden om elstöd till elanvändare. Sekretess ska gälla för elanvändares personliga förhållanden och för uppgifter som används för att identifiera elektriska anläggningar. Om det står klart att uppgiften kan röjas utan att det leder till att enskild tar skada ska sekretessen inte gälla. Riksdagen sa också ja till förslaget om att ta bort Försäkringskassans skyldighet att lämna kontrolluppgift till Skatteverket i ärenden om elstöd till elanvändare. Lagändringarna träder i kraft den 1 februari 2023.
- Sekretess hos Försäkringskassan för uppgift om enskilds personliga förhållanden i ärenden om stöd till elanvändare Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Sekretess hos Försäkringskassan för uppgift som används för att identifiera elektriska anläggningar i ärenden om stöd till elanvändare För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Ökad kontroll i sjukvården (SoU5)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till regeringens förslag om ändrade förutsättningar när regioner tecknar avtal med privata vårdgivare som även har försäkringsbolag som uppdragsgivare. Regeringens förslag gäller förändringar i hälso- och sjukvårdslagen och innebär att det ska framgå i avtalet hur det säkerställs att den privata vårdgivarens övriga uppdrag inte har en negativ inverkan på den vård som utförs på uppdrag av regionen. Riksdagen sa ja till förslaget i hälso- och sjukvårdslagen om att rehabilitering ska ingå i primärvårdens grunduppdrag. Riksdagen sa ja till förslaget om ändring i patientsäkerhetslagen, som innebär att Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) ska få förelägga, det vill säga beordra, den vårdgivare som inte har anmält sig till Ivo:s vårdregister att göra det. Ett sådant föreläggande kan förenas med vite, det vill säga böter. Lagändringarna i patientsäkerhetslagen träder i kraft den 1 juli 2023. Lagändringen i hälso- och sjukvårdslagen träder i kraft den 1 januari 2024.
- Förutsättningar när regioner tecknar avtal med privata vårdgivare Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Hälso- och sjukvårdslagens framtida utformning För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Ökade resurser För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Källa: Sveriges riksdag. Kammarkoll är en oberoende tjänst.