Så har Lena Bäckelin röstat
Röstade aldrig emot sitt parti. Frånvarande vid 0 av 120 omröstningar.
Varje punkt i riksdagens betänkanden som det röstades om, med hur personen röstade och hur partiet röstade. Utskottet är gruppen ledamöter som föreslog beslutet; emot betyder oftast för ett annat förslag, en reservation. Där partiet var delat räknas ingen röst som emot partiet.
Alla omröstningar, betänkande för betänkande
Ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (FiU20)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i vårpropositionen. Osäkerheten och oförutsägbarheten kring handelspolitiken och den ekonomiska utvecklingen har medfört att regeringen har reviderat prognoserna för BNP och arbetslöshet jämfört med vårpropositionen. Den lågkonjunktur som svensk ekonomi befinner sig i väntas som en följd av detta bli mer utdragen än vad som bedömdes i vårpropositionen. Riksdagen håller med regeringen om att Sverige ska fortsätta att byggas starkare och tryggare genom reformer som främjar tillväxt, välfärd och säkerhet. Riksdagen delar också regeringens bedömning om att den ekonomiska politiken ska inriktas på tre områden: att stärka hushållen och stötta återhämtningen, att återupprätta arbetslinjen och pressa ned arbetslösheten samt att öka tillväxten och investeringarna. Riksdagen beslutade även att lägga regeringens skrivelse med anledning av Riksrevisionens granskningsrapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2024 till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet. Riksdagen sa också nej till förslag i motioner, varav nio är från den allmänna motionstiden 2024.
- Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Skrivelse om sjöfartsfrågor har granskats (TU15)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om statens insatser för att minska sjöfartens utsläpp av skadliga ämnen i havet. Riksrevisionen konstaterar att miljön i svenska hav är hårt belastad och inte når god miljöstatus. Om det inte vidtas omfattande åtgärder förväntas det få negativa konsekvenser för både miljö och samhälle. Riksrevisionens rekommendationer till regeringen är bland annat att så snart som möjligt införa ett förbud mot utsläpp av så kallat skrubbervatten, det vill säga rensvatten från fartygens avgasreningssystem, i Sveriges hela territorialvatten. I sin skrivelse instämmer regeringen i huvudsak i Riksrevisionens rekommendationer och har åtgärdat eller planerar åtgärder för att hantera frågor som berörs av rekommendationerna. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till 80 förslag i motioner om sjöfartsfrågor från den allmänna motionstiden 2024. Bland annat med hänvisning till planerade eller redan vidtagna åtgärder och pågående arbete. Förslagen handlar exempelvis om svensk sjöfarts konkurrenskraft, isbrytning, miljöfrågor samt fritidsbåtsfrågor.
- Farledsavgifter, hamnavgifter och lotsning Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Främjande av inlands- och kustsjöfarten Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Vissa frågor om hamnar Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Gotlandstrafiken Avstod SSocialdemokraterna avstod
Grundskolan blir tioårig (UbU17)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa en tioårig grundskola. Förslaget innebär att förskoleklassen ersätts med en ny första årskurs i skolan. Den nya årskurs 1 blir en del av grundskolan som därmed förlängs med ett år, och årskurs 10 blir den avslutande årskursen. Även skolformerna den anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan ska utökas med en ny första årskurs. Detta innebär att den anpassade grundskolan blir tioårig, specialskolan elvaårig och sameskolan sjuårig. Den nya första årskursen ska anpassas efter elevernas ålder, men i övrigt ska gällande regelverk gällande ämnen och kursplaner för de olika skolformerna följas. Förslaget innebär bland annat att eleverna får en mer sammanhållen och likvärdig skolgång när de går i endast en skolform i stället för två. I dag är förskoleklassen en egen skolform som inte ingår i grundskolan. Förslaget innebär förändringar i skollagen men även i flera andra lagar. Ändringarna i skollagen börjar gälla den 1 juli 2026 och tillämpas första gången i fråga om utbildning och annan verksamhet som bedrivs efter den 30 juni 2028. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 juli 2028.
- Förskolans pedagogik Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Fortbildning, validering och behörighet Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Skrivelse om nationell strategi för cybersäkerhet 2025–2029 har behandlats (FöU8)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse om en nationell strategi för cybersäkerhet 2025–2029. I skrivelsen presenteras regeringens inriktning för Sveriges cybersäkerhet med fokus på tre områden, så kallade pelare: Pelare A: Systematiskt och effektivt cybersäkerhetsarbete Pelare B: Utvecklad kunskap och kompetensutveckling inom cybersäkerhet Pelare C: Förmåga att förhindra och hantera cybersäkerhetsincidenter. Strategin innehåller mål inom flera områden och en handlingsplan som tar sikte på att bemöta de hot och sårbarheter som identifieras i strategin. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Totalsträckskrypterade kommunikationstjänster För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Skärpta regler för partipolitiska lotterier (KrU11)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att det ska bli tydligare för konsumenter när de stöttar en partipolitisk organisation vid ett lottköp. Förslaget innebär också att partipolitiska lotterier inte längre ska undantas från spelskatt, kreditförbud eller krav på bonusbegränsning. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026. Riksdagen sa också nej till samtliga förslag i motioner varav cirka 30 lämnades in under den allmänna motionstiden 2024.
- Regeringens lagförslag Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Det ska vara tydligt att ett lottköp stöder partipolitisk verksamhet För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Partipolitiska lotterier ska inte undantas från spelskatt För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- ATG För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Spellicenser för små föreningsdrivna lotterier Avstod SSocialdemokraterna avstod
Ny marin nationalpark i Östersjön (MJU21)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till att Nämdöskärgårdens nationalpark i Värmdö kommun bildas. Syftet med förslaget är att bevara ett havs- och skärgårdslandskap som är variationsrikt och representativt för Östersjön. Nationalparken blir Sveriges första marina nationalpark i Östersjön. Riksdagen sa också nej till cirka 180 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024, främst med hänvisning till redan vidtagna eller pågående åtgärder. Motionerna handlar bland annat om områdesskydd, havsmiljöfrågor, artskydd och invasiva främmande arter.
- Genomförande av konventionen om biologisk mångfald För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Genomförande av naturrestaureringsförordningen För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Nya siffersatta mål för skydd av natur För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Genomförande av vattendirektivet För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Återvätning av dikade våtmarker och andra restaureringsåtgärder Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Det svenska genomförandet av ett EU-direktiv om betydande miljöpåverkan ska förtydligas (MJU22)
Vad handlade det om?
Det svenska genomförandet av det så kallade MKB-direktivet ska bli tydligare. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. MKB-direktivet innehåller EU-bestämmelser om miljöbedömningar för vissa offentliga och privata projekt. Direktivet är sedan tidigare genomfört i svensk lag, men EU-kommissionen har lämnat synpunkter på hur den svenska lagstiftningen är utformad. Som en följd av detta har regeringen föreslagit bland annat följande förändringar: Beslut om betydande miljöpåverkan ska göras tillgängliga för allmänheten. Regeringen ska få bestämma regler om när en anmälningspliktig verksamhet tidigast får påbörjas. Det ska bli tydligare att miljöorganisationer får överklaga vissa beslut. Lagändringarna, som införs i miljöbalken samt i ett antal andra sektorslagar, börjar gälla den 1 augusti 2025.
- Tillgängliggörande av beslut för allmänheten För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Reglerna för vattenbruk blir enklare (MJU23)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler för vattenbruk. Begreppet vattenbruk används för verksamhet som odlar vattenlevande djur och växter som exempelvis fisk, musslor, kräftdjur och alger. För att bedriva vattenbruk krävs i dag flera prövningar enligt olika lagstiftningar och av olika myndigheter, bland annat utifrån ett miljöperspektiv. Vattenbrukets eventuella miljöpåverkan ska enligt förslaget enbart bedömas utifrån miljöbalkens regler om miljöfarlig verksamhet. Det innebär att den som bedriver vattenbruk inte ska behöva ansöka om odlingstillstånd för verksamheten den eventuella påverkan verksamheten har på omgivande miljöer ska tas hänsyn till enligt miljölagstiftningen i stället för enligt fiskelagen regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, ska få rätt att bestämma regler för exempelvis vilka organismer som får odlas i olika vattenområden regeln om att vattenbruk ska söka tillstånd för vattenverksamhet enligt miljöbalken, alltså exempelvis få sin vattenanläggning godkänd, slopas. Lagändringarna börjar gälla 1 juli 2026. Riksdagen sa nej till ett antal förslag i motioner om vattenbruk, varav 13 lämnades in under den allmänna motionstiden 2024.
- Regeringens lagförslag För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Utformningen av bestämmelser på förordnings- och föreskriftsnivå För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Livsmedelsförsörjning och sysselsättning Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Nya åtgärder ska förbättra ordning och säkerhet vid Migrationsverkets förvar (SfU22)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att Migrationsverket ska få utökade möjligheter att använda sig av tvångs- och kontrollåtgärder vid förvaren. Förvar kallas de särskilda låsta boenden som Migrationsverket kan använda till exempel om det finns risk att en person stannar i Sverige efter ett beslut om utvisning. Lagändringarna innebär bland annat utökade möjligheter att genomföra kroppsvisitation, rumsvisitation och inpasseringskontroll. En ny besöksform införs också, där besökaren och personen i förvar möts med en glasruta emellan. Syftet med lagen är att förbättra möjligheterna att upprätthålla ordningen och säkerheten på förvaren. Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2025.
- Avslag på propositionen För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Regeringens lagförslag För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Kontroll på förvaret Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Kontroll utanför förvaret Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Större tillgång till fritidsaktiviteter för barn och unga med nytt fritidskort (SoU29)
Vad handlade det om?
Fler barn och unga ska få tillgång till idrott, kultur, friluftsliv och föreningsliv. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa ett fritidskort för barn och unga. Förslagen innebär bland annat ett statligt stöd i form av ett fritidskort för barns fritidsaktiviteter en ny lag om E-hälsomyndighetens behandling av personuppgifter i ärenden om fritidskort att fritidskort ska kunna lämnas till en av barnets vårdnadshavare som är bosatt i Sverige och som barnet bor hos att E-hälsomyndigheten får ansvar för att handlägga frågor om fritidskort. Syftet med fritidskortet är att främja barns förutsättningar att delta i fritidsaktiviteter som bidrar till en aktiv och meningsfull fritid tillsammans med andra. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till ändringar i socialtjänstlagen och i lagen om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet. Lagändringarna börjar gälla den 8 september 2025.
- Regeringens lagförslag Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Alternativ lösning För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om högskolan (UbU14)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag i motioner om högskolan från den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen hänvisar till gällande bestämmelser, pågående arbete och vidtagna åtgärder. Motionerna handlar till exempel om övergripande frågor om universitet och högskola, upplägg av och innehåll i utbildningar samt vissa studentfrågor.
- Utveckling och styrning av högskolans verksamhet Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Yttrandefrihet m.m. För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Samarbete med vissa länder För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Utbildningsformer Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Studenthälsan Avstod SSocialdemokraterna avstod
Nej till motioner om hälso- och sjukvårdens organisation (SoU16)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 160 förslag om hälso- och sjukvårdens organisation som inkom i motioner under den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen hänvisar bland annat till tidigare och pågående arbete inom de frågor som förslagen handlar om. Förslagen handlar bland annat om privatisering och vårdval, tillgänglig och jämlik vård och psykisk hälsa.
- Frågor om privatisering och LOV Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Behandlingsmetoder För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Samsjuklighet Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Nej till motioner om arbetsrätt och arbetstid (AU7)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024 som rör arbetsrätt och arbetstid. Förslagen handlar exempelvis om tidsbegränsade anställningar, sysselsättningsgrad, turordningsreglerna, rätt till ledighet och delade turer. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och till parternas ansvar, det vill säga fackföreningar och arbetsgivarorganisationer, för reglering av villkor på arbetsmarknaden.
- Stridsåtgärder För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Arbete via digitala plattformar Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Förkortad arbetstid För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Den svenska arbetsmarknadsmodellen och EU För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om cirkulär och giftfri ekonomi (MJU18)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 170 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Anledningen är främst att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Förslagen handlar bland annat om återanvändning och återvinning, avfall, cirkulära livsmedelsfrågor, plastfrågor, marint skräp och kemikaliefrågor.
- Övergripande åtgärder för en cirkulär ekonomi För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Företagens förutsättningar för att bidra till en cirkulär ekonomi Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Övriga frågor om återanvändning och återvinning För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Översyn av EU:s kemikalielagstiftning Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Åtgärder för att minska förekomsten av farliga ämnen För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om trafiksäkerhet (TU14)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 110 förslag om olika trafiksäkerhetsfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar bland annat om hastighetsbegränsningar och hastighetsövervakning, insatser mot alkohol och droger i trafiken, trafiksäkerheten för mopedbilar och A-traktorer samt förarutbildning och körkort. Riksdagen hänvisar bland annat till planerade eller redan vidtagna åtgärder och att arbete pågår inom flera av de frågor som förslagen tar upp.
- Nollvisionen Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Hastighetsbegränsningar och hastighetsövervakning För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Insatser mot alkohol och droger i trafiken Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Synkontroller och tester för äldre vid körkortsförnyelse För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Skrivelse om verksamheten i EU har behandlats (UU10)
Vad handlade det om?
Regeringen har i en skrivelse till riksdagen redogjort för verksamheten i EU under 2024. Skrivelsen tar upp beslut och händelser i unionen och redovisar bredden i unionens frågor utifrån arbetet i de olika ministerråden. Det är 30 år sedan Sverige gick med i EU. Riksdagen konstaterar att ett starkt EU ger Europa kraft och Sverige en starkare röst i globala frågor. Året har präglats av ett svårt omvärldsläge, med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och en upptrappad konflikt i Mellanöstern. Ett fortsatt starkt ekonomiskt, militärt, politiskt och humanitärt stöd till Ukraina och utvidgade sanktioner mot Ryssland har genomsyrat EU:s politiska dagordning. Rättsstatsfrågor befinner sig fortfarande högt upp på EU:s agenda. Riksdagen framhåller vikten av att frågorna prioriteras och att EU-samarbetets grundläggande värden, frihet, demokrati, jämställdhet och rättsstatens principer, ska respekteras av medlemsländerna. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Utrikes- och säkerhetspolitik Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Sanktionsregimen mot terrorism Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Bilaterala och regionala relationer För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Regeringen bör verka för en nordisk kommission för försvars- och säkerhetspolitik (UU14)
Vad handlade det om?
Riksdagen anser att regeringen bör verka för att en nordisk försvars- och säkerhetspolitisk kommission tillsätts. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning till regeringen om detta. Ett syfte med kommissionen menar riksdagen vore att åstadkomma en mer effektiv planering och koordinering av försvarsresurserna inom hela Norden. Tillkännagivandet gjordes i samband med att riksdagen behandlade motioner och en regeringsskrivelse om nordiskt samarbete, samt en redogörelse från den svenska delegationen till Nordiska rådet. Riksdagen sa nej till övriga motioner och lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Nordiskt samarbete För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Arktis och Barentsregionen För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Klimat och miljö i Arktis Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Utrikespolitik, säkerhetspolitik och krisberedskap För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Skrivelse och redogörelse om verksamheten i Nato har behandlats (UU19)
Vad handlade det om?
Sedan den 7 mars 2024 deltar Sverige fullt ut i Natos beslutsfattande och bidrar på så sätt till att påverka alliansens inriktning. Riksdagen har behandlat en skrivelse där regeringen redogör för verksamheten inom Nato under 2024. Dessutom har riksdagen behandlat en redogörelse från den svenska delegationen till Natos parlamentariska församling om deras verksamheten under 2024. Riksdagen understryker hur viktigt det är att riksdagen får insyn och inflytande över regeringens agerande i Natofrågor. Riksdagen och regeringen anser att Sverige ska vara en trovärdig, pålitlig och solidarisk allierad som bidrar till att stärka säkerheten och stabiliteten i vårt närområde och i det euroatlantiska området. Det är positivt att regeringen under 2024 prioriterade att stärka Natos kollektiva avskräcknings- och försvarsförmåga, bland annat genom att integrera Sverige i Natos planer och strukturer och genom konkreta bidrag till Natos aktiviteter. Riksdagen poängterar igen att stödet till Ukraina även i fortsättningen ska vara en central del av svensk säkerhets- och försvarspolitik och att Sverige ska stödja Ukrainas kamp så länge som det behövs. Alla Natos 32 medlemsländer ingår i den parlamentariska församlingen. Syftet med församlingen är att diskutera och påverka beslut om den gemensamma säkerheten, skapa förståelse för de säkerhetspolitiska utmaningar som det transatlantiska samarbetet står inför och stödja de nationella parlamentens insyn i frågor om försvar och säkerhet. Riksdagen framhåller den svenska delegationens betydelse för att riksdagen ska få insyn i Natos verksamhet. Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik som medlem i Nato För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Centrum för demokratisk resiliens För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Svensk export av krigsmateriel under 2024 (UU9)
Vad handlade det om?
Varje år sedan 1985 redogör regeringen i en skrivelse till riksdagen för Sveriges export av krigsmateriel. Skrivelsen uppmärksammar den svenska exportkontrollpolitiken i fråga om krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Skrivelsen innehåller en redovisning av den export av krigsmateriel som har förekommit under 2024. Dessutom beskriver regeringen samarbetet inom EU och i andra internationella forum när det gäller strategisk exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Regeringen redogör också för Sveriges donationer av krigsmaterial till Ukraina och för konsekvenserna för exportkontrollen av Sveriges ansökan om Natomedlemskap. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till förslag i motioner om exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden från den allmänna motionstiden 2024 och från följdmotioner. Motionerna handlar exempelvis om att se över den nuvarande lagstiftningen och om att tillämpningen av lagstiftningen ska bli mer restriktiv eller i vissa fall mer generös. Riksdagen hänvisade bland annat till pågående utredningsarbete och gällande bestämmelser.
- Regelverket för krigsmaterielexport För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Klassificering av sikten Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Tillämpning av regelverket För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Större möjlighet att samla in och lämna ut djurhälsodata (MJU20)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en utvidgad insamling och utlämning av djurhälsodata. Med djurhälsodata menas exempelvis uppgifter från veterinärer om hur de använder läkemedel för att behandla djur. Förslagen innebär bland annat att det införs en skyldighet för veterinärer att lämna över djurhälsodata till Jordbruksverket. Det ska också bli möjligt för berörda myndigheter att dela djurhälsodata med avels- och djurhälsoorganisationer. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 oktober 2025. Riksdagen sa också nej till cirka 160 förslag i motioner om jordbrukspolitik från den allmänna motionstiden 2024. Anledningen till detta är främst att arbete redan pågår i många av de frågor som förslagen handlar om. Förslagen i motionerna handlar bland annat om den gemensamma jordbrukspolitiken, ett hållbart och konkurrenskraftigt jordbruk, ekologisk produktion och en växtbaserad jordbrukssektor, jordbrukets klimat- och miljöpåverkan samt växtförädling och forskningsfrågor.
- Livsmedelsstrategin Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Finansiering av jordbruk För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Klimatanpassning av jordbruket Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Nej till motioner om elever och lärare (UbU11)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag i motioner om lärare och elever. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om skolans personal, trygghet och säkerhet, elevers hälsa och elever med särskilda behov. Riksdagen hänvisar till gällande regler, pågående arbete och åtgärder som gjorts på områdena.
- Lärarbrist m.m. Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Undantag från krav på lärarlegitimation Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Trygghet och säkerhet För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Elevhälsa För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Stöd i svenska språket För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Brottsförebyggande säkerhetsarbete förs in i skollagen (UbU21)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skolors brottsförebyggande säkerhetsarbete förs in som ett nytt kapitel i skollagen. Förslaget innebär bland annat att det på varje förskole- och skolenhet ska finnas en beredskapsplan och ett löpande säkerhetsarbete för att kunna hantera en allvarlig våldssituation eller hot om en sådan. Åtgärder ska också vidtas för att obehöriga personer inte ska ges tillträde till förskole- eller skolenhetens område under den tid som verksamheten pågår. Förslaget innebär också att sekretess ska gälla för uppgifter som rör skolornas beredskapsplaner och löpande beredskapsarbete för allvarliga vålds- och hotsituationer. Förslaget innebär också att rektorer ska få besluta att väskor och andra föremål som elever har med sig till skolan, eller till en skolaktivitet utanför skolans område, ska få genomsökas. Om ett misstänkt brott har begåtts av en elev i samband med skolans verksamhet ska rektorn göra en polisanmälan, om det inte finns övervägande skäl till att inte göra det. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025.
- Lagförslaget i fråga om undersökning av väskor och andra föremål och anmälan till Polismyndigheten vid misstanke om brott För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Rektorns skyldighet att anmäla brott m.m. Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Vikten av att ungdomsförbund m.fl. inte stängs ute från skolorna Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Nivåerna för reduktionsplikten ändras (MJU17)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny reduktionsplikt. Reduktionsplikten ska minska koldioxidutsläpp, exempelvis genom att drivmedelsleverantörer blandar in biodrivmedel i vanligt drivmedel. I dag ska drivsmedelsleverantörerna blanda in minst 6 % biodrivmedel, vilket regeringen föreslår höja till 10 %. Höjningen gäller från den 1 juli 2025–31 december 2026. Under perioden 2027 till 2030 ska 10 % gälla. Regeringens förslag innebär också en ny möjlighet för drivmedelsleverantörer att delvis uppfylla reduktionsplikten genom att leverera fossilfri el, genom exempelvis publika laddstationer. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om nya regler för hållbara drivmedel samt nya regler för datacenter. Förslagen handlar huvudsakligen om att anpassa svensk lag till EU-lagar. De innebär bland annat: Fler bränslen ska omfattas av hållbarhetskriterierna. Bland annat ska återvunna kolbränslen och förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung omfattas av kriterierna. Vissa datacenter – eller serverhallar, det vill säga en anläggning som används för att lagra och hantera stora mängder data och information – ska rapportera in bland annat energianvändning till en europeisk databas.
- Nya modeller för reduktionsplikten och reduktionspliktsavgiften Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Utveckling av reduktionsplikten och ett nationellt utsläppshandelssystem För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Produktion av biodrivmedel För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Nej till motioner om fiskeripolitik (MJU19)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag om fiskeripolitik i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår i de frågor förslagen tar upp. Förslagen handlar bland annat om hållbara fiskbestånd, åtgärder för att värna svensk fiskerinäring, kontroll och sanktioner.
- Övergripande åtgärder För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Utflyttning av trålgränsen Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Övergripande åtgärder för att värna svensk fiskerinäring Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Fiskelicenser och generationsväxling För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Fördelning av fiskemöjligheter och överlåtbara fiskerättigheter För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Egenavgiften inom högkostnadsskyddet höjs (SoU27)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att höja egenavgiften inom högkostnadsskyddet. Förslaget innebär att kostnadstaket för egenavgiften höjs från 2 900 kronor till 3 800 kronor, det vill säga att patienterna själva ska stå för en större del av kostnaden innan högkostnadsskyddet träder in. Som högst ökar patientens kostnader med 900 kronor. Kostnadstrappan inom högkostnadsskyddet höjs också och innebär att: Patienter ska betala hela läkemedelskostnaden upp till 2 000 kronor, jämfört med dagens 1 450 kronor. Det första trappsteget ändras så att patienten själv står för 75 % av kostnaden istället för dagens 50 %. Lagen börjar gälla den 1 juli 2025.
- Regeringens lagförslag Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Konsekvenser av förslaget Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Ökande möjligheter för förenade anställningar på högskolor (UbU15)
Vad handlade det om?
Regeringen har presenterat forskningspolitiken för åren 2025–2028. I samband med detta presenterade regeringen även ett förslag som innebär att regeringen ska få bestämma regler om att högskolor ska få besluta att en anställning hos dem ska kunna vara förenad med en anställning utanför högskolan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Idag gäller förenade anställningar på högskolor endast vissa befattningar som exempelvis specialutbildade läkare och tandläkare och regeringens förslag innebär att begränsningen till vissa sektorer eller befattningar kan tas bort. Syftet med lagändringen är att öka möjligheten för kunskaps- och kompetensutbyte mellan enskilda forskare, lärosäten och andra samhällssektorer och därmed stärka kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2025. Riksdagen riktade även en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om regeringens aviserade utredning om hur ändamålsenlig dagens myndighetsform är för statliga lärosäten. Enligt riksdagen bör en sådan utredning om ändrad organisationsform inte genomföras. Tillkännagivandet kom med anledning av ett förslag i en följdmotion. Riksdagen sa nej till övriga motioner varav cirka 140 förslag kommer från den allmänna motionstiden 2024.
- Särskilt om delmål om jämställdhet Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Kvalitet och analys För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Anslagens storlek Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Produktivitetsavdraget För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Principer för fördelning m.m. Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Akademisk frihet och forskningens frihet Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Organisationsform m.m. För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Styrelsefrågor För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Anställningsvillkor Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Internationella utbyten och samarbeten m.m. För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Lättnader i byggkraven för studentbostäder (CU19)
Vad handlade det om?
Det ska bli möjligt att göra undantag från kraven på tillgänglighet och användbarhet i en byggnad som innehåller studentbostäder. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i plan- och bygglagen. Undantag från kraven gäller för högst 80 procent av antingen det totala antalet studentbostäder i en byggnad eller det antal studentbostäder som tillkommer i en byggnad när en åtgärd vidtas. Undantaget ska skapa förutsättningar för att öka byggandet av studentbostäder med lägre hyra. Minst 20 procent av studentbostäderna ska fortfarande uppfylla de nuvarande kraven på tillgänglighet och användbarhet. En studentbostad som omfattas av undantaget ska dock kunna besökas av en person med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025.
- Regeringens lagförslag För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Lagstiftningens framtida utformning m.m. Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Utvärdering av den nya lagstiftningen Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Konsumentskyddet på kreditmarknaden stärks (FiU37)
Vad handlade det om?
Konsumentskyddet på kreditmarknaden ska stärkas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som handlar om att motverka överskuldsättning hos svenska hushåll. Marknaden för konsumtionskrediter har ökat snabbt de senaste åren. Snabblån som ges av konsumentkreditinstitut, så kallade snabblåneföretag, har enligt regeringen och riksdagen bidragit till en överskuldsättning. Det är framför allt unga människor med låga inkomster som tagit snabblånen. Enligt beslutet ska det inte längre vara möjligt att bedriva verksamhet som konsumentkreditinstitut. I stället ska det endast bli tillåtet för banker att ge konsumentkrediter. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2025.
- Fortsatta möjligheter till kreditförmedling För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Statligt stöd till investeringar i ny kärnkraft (NU20)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Den nya lagen reglerar de grundläggande förutsättningarna och formerna för statligt stöd till företag som investerar i nya kärnkraftsreaktorer i Sverige. Stödet ska utformas så att risker och vinster fördelas på ett väl avvägt sätt mellan staten och det företag som får stöd. Förslaget innebär att statligt stöd får lämnas i form av statliga lån dubbelriktade differenskontrakt, en modell för elprissäkring som innebär ett avtal mellan operatören av reaktoranläggningen och staten som omfattar både ett minimiersättningsskydd och en gräns för överkompensation. De statliga lånen får ges för uppförande och provdrift av nya kärnkraftsreaktorer samt för projektering och andra förberedande åtgärder inför uppförandet. De dubbelriktade differenskontrakten får ingås för rutinmässig drift av nya kärnkraftsreaktorer. Lagen börjar gälla den 1 augusti 2025.
- Regeringens lagförslag Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Konsekvensanalys av lagförslaget Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Riksdagsprövning av eventuella avtal För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Alternativ till regeringens förslag Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Radio- och tv-företag ska få ersättning vid privatkopiering (NU21)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändring i lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Förslaget innebär att radio- och tv-företag inkluderas i ersättningsordningen för privatkopiering och ges motsvarande rätt till ersättning som övriga ersättningsberättigade rättighetshavare. Förslaget syftar till att anpassa svensk rätt till en dom från EU-domstolen. Regeringen föreslår också en lagändring som förtydligar regeringens möjlighet att bestämma hur upphovsrättslagen i vissa fall ska tillämpas. Lagändringarna om radio- och tv-företag börjar gälla den 1 januari 2026, och lagändringen med förtydligandet börjar gälla den 1 juli 2025. Riksdagen sa också nej till cirka 40 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar om olika immaterialrättsliga frågor som exempelvis upphovsrätten i ljuset av utvecklingen av artificiell intelligens (AI), åtgärder mot patentintrång och kunskapsfrämjande insatser på immaterialrättens område. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och gällande rätt.
- Upphovsrätt och AI Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Stöd vid patentintrång Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Nationell strategi för immaterialrätt För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Kunskapscentrum för immaterialrätt Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Nya regler ska öka användningen av och tillgången på hållbara bränslen inom luftfarten (TU13)
Vad handlade det om?
Användningen av och tillgången på hållbara bränslen ska öka inom luftfarten. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som bygger på EU-förordningen om säkerställande av lika villkor för hållbar lufttransport. Förslaget innebär att Sverige inför de regler som krävs för att följa EU-förordningen och leva upp till dess mål om att minska utsläppen från luftfarten. Den förslagna lagen innehåller bland annat bestämmelser om sanktionsavgifter för överträdelser av EU-förordningen samt olika regleringar om tillsyn och överklagande. Lagen börjar gälla den 1 juli 2025. Riksdagen sa också nej till cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024, bland annat med hänvisning till vidtagna åtgärder och pågående utrednings- och beredningsarbete. Förslagen handlar bland annat om statliga och regionala flygplatser, beredskapsflygplatser, säkerhetsrelaterade frågor inom luftfarten, flygets klimatpåverkan och elflyg.
- Omfattning och möjlighet till nedsättning av sanktionsavgifter För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Finansiering och stöd till regionala flygplatser Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Beredskapsflygplatser Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Arlanda, Bromma och Skavsta flygplats Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
Nytt regelverk om internationell verkställighet i brottmål (JuU28)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till en ny lagstiftning om internationell verkställighet i brottmål. Syftet är att säkerställa att reglerna om överförande av frihetsberövande påföljder, böter och förverkande till och från stater utanför Norden och EU är effektiva och anpassade till Sveriges internationella åtaganden. Möjligheterna att föra över frihetsberövande påföljder från Sverige till ett annat land blir fler. Beslutet innebär att en dömd person utan samtycke ska kunna avtjäna sitt fängelsestraff i en annan stat om han eller hon exempelvis ska utvisas ur Sverige. Dessutom handlar beslutet om skyndsammare handläggning hos Kriminalvården och domstolarna i frågor som handlar om att föra över frihetsberberövande påföljder till andra länder. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2025.
- Den dömdes samtycke För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Straffskalorna skärps för hot och våld mot offentligt anställda (JuU29)
Vad handlade det om?
Offentligt anställdas skydd mot bland annat hot och våld ska stärkas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta. Förslaget omfattar bland annat åtgärder som att straffskalorna ska skärpas och att det nya brottet förolämpning mot tjänsteman ska införas. Det ska också införas ett uttryckligt stöd för att i vissa fall utelämna beslutsfattares namn i skriftliga underrättelser om beslut. Lagändringarna börjar gälla den 2 juli 2025.
- Lagförslaget om ändringar i brottsbalken För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Exponering av beslutsfattares namn För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Skärpt syn på sexuella kränkningar, bedrägerier mot äldre och brott med kön som motiv (JuU30)
Vad handlade det om?
Riksdagens sa ja till regeringens förslag till ändringar i brottsbalken. Till exempel utvidgas straffansvaret för våldtäkt mot barn och köp av sexuella handlingar som utförs på distans kriminaliseras. Dessutom läggs kön till i bestämmelsen om straffskärpning vid brott med hatbrottsmotiv. Den som genomför samlag eller en annan sexuell handling med ett barn under 18 år med nedsatt förmåga att värna sin sexuella integritet på grund av exempelvis psykisk ohälsa, funktionsnedsättning eller gärningsmannens auktoritet, ska kunna dömas för våldtäkt mot barn och sexuellt övergrepp mot barn. Brottsbeteckningen köp av sexuell tjänst ändras till köp av sexuell handling och det straffbara området för det brottet och för koppleri utökas till att även omfatta handlingar som utförs på distans, det vill säga utan fysisk kontakt, till exempel via webbkamera. Ändringarna innebär också att fler fall av bedrägerier mot äldre och andra särskilt utsatta personer ska bedömas som grova brott och ge ett hårdare straff. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025.
- Regeringens lagförslag Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Barnpornografibrott Avstod SSocialdemokraterna avstod
- Uppföljning och utvärdering m.m. Avstod SSocialdemokraterna avstod
Fler ska skyddas genom kontaktförbud (JuU31)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler för kontaktförbud som ska skydda utsatta personer i större utsträckning. Kontaktförbud kan ges om det finns risk för att den person mot vilken förbudet ska gälla kommer att begå brott mot, förfölja eller på annat sätt trakassera skyddspersonen. De nya reglerna väntas fungera mer brottsförebyggande än tidigare samt göra det möjligt att ge fler kontaktförbud. De innebär bland annat följande: Att övervaka någon på olämpligt sätt införs som ny grund för att ge ett kontaktförbud. Det införs en presumtionsregel som innebär att förutsättningarna för att ge kontaktförbud alltid ska anses uppfyllda efter en dom om allvarliga brott i nära relationer. Utvidgat och särskilt utvidgat kontaktförbud ska ges lättare och gälla i större områden. Kontaktförbud ska kunna ges när en person förväntas utsätta någon för påtryckningar inför en kommande rättsprocess, exempelvis ett vittnesmål. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025. Riksdagen sa samtidigt nej till förslag i motioner varav fyra är från den allmänna motionstiden 2024.
- Riskbedömningen För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Översyn av kontaktförbudssystemet För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
En ny socialtjänstlag ersätter den nuvarande (SoU23)
Vad handlade det om?
Den nuvarande socialtjänstlagen ska ersättas av en ny socialtjänstlag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta. Riksdagen sa också ja till ändringar i andra lagar till följd av den nya socialtjänstlagen. Syftet med den nya lagen är bland annat att socialtjänsten ska bli långsiktigt hållbar och arbeta mer förebyggande och kunskapsbaserat. Den nya socialtjänstlagen börjar gälla den 1 juli 2025.
- Arbete med frivillig återvandring För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Barns rättigheter För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
- Uppföljning av ett barns situation Emot utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade emot
- Ekonomiska konsekvenser För utskottets förslag SSocialdemokraterna röstade för
Källa: Sveriges riksdag. Kammarkoll är en oberoende tjänst.