Så har Ulrika Heindorff röstat
Röstade aldrig emot sitt parti. Frånvarande vid 0 av 72 omröstningar.
Varje punkt i riksdagens betänkanden som det röstades om, med hur personen röstade och hur partiet röstade. Utskottet är gruppen ledamöter som föreslog beslutet; emot betyder oftast för ett annat förslag, en reservation. Där partiet var delat räknas ingen röst som emot partiet.
Alla omröstningar, betänkande för betänkande
Ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (FiU20)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i vårpropositionen. Osäkerheten och oförutsägbarheten kring handelspolitiken och den ekonomiska utvecklingen har medfört att regeringen har reviderat prognoserna för BNP och arbetslöshet jämfört med vårpropositionen. Den lågkonjunktur som svensk ekonomi befinner sig i väntas som en följd av detta bli mer utdragen än vad som bedömdes i vårpropositionen. Riksdagen håller med regeringen om att Sverige ska fortsätta att byggas starkare och tryggare genom reformer som främjar tillväxt, välfärd och säkerhet. Riksdagen delar också regeringens bedömning om att den ekonomiska politiken ska inriktas på tre områden: att stärka hushållen och stötta återhämtningen, att återupprätta arbetslinjen och pressa ned arbetslösheten samt att öka tillväxten och investeringarna. Riksdagen beslutade även att lägga regeringens skrivelse med anledning av Riksrevisionens granskningsrapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2024 till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet. Riksdagen sa också nej till förslag i motioner, varav nio är från den allmänna motionstiden 2024.
- Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Skrivelse om sjöfartsfrågor har granskats (TU15)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om statens insatser för att minska sjöfartens utsläpp av skadliga ämnen i havet. Riksrevisionen konstaterar att miljön i svenska hav är hårt belastad och inte når god miljöstatus. Om det inte vidtas omfattande åtgärder förväntas det få negativa konsekvenser för både miljö och samhälle. Riksrevisionens rekommendationer till regeringen är bland annat att så snart som möjligt införa ett förbud mot utsläpp av så kallat skrubbervatten, det vill säga rensvatten från fartygens avgasreningssystem, i Sveriges hela territorialvatten. I sin skrivelse instämmer regeringen i huvudsak i Riksrevisionens rekommendationer och har åtgärdat eller planerar åtgärder för att hantera frågor som berörs av rekommendationerna. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till 80 förslag i motioner om sjöfartsfrågor från den allmänna motionstiden 2024. Bland annat med hänvisning till planerade eller redan vidtagna åtgärder och pågående arbete. Förslagen handlar exempelvis om svensk sjöfarts konkurrenskraft, isbrytning, miljöfrågor samt fritidsbåtsfrågor.
- Farledsavgifter, hamnavgifter och lotsning För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Främjande av inlands- och kustsjöfarten För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Vissa frågor om hamnar För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Gotlandstrafiken För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Grundskolan blir tioårig (UbU17)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa en tioårig grundskola. Förslaget innebär att förskoleklassen ersätts med en ny första årskurs i skolan. Den nya årskurs 1 blir en del av grundskolan som därmed förlängs med ett år, och årskurs 10 blir den avslutande årskursen. Även skolformerna den anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan ska utökas med en ny första årskurs. Detta innebär att den anpassade grundskolan blir tioårig, specialskolan elvaårig och sameskolan sjuårig. Den nya första årskursen ska anpassas efter elevernas ålder, men i övrigt ska gällande regelverk gällande ämnen och kursplaner för de olika skolformerna följas. Förslaget innebär bland annat att eleverna får en mer sammanhållen och likvärdig skolgång när de går i endast en skolform i stället för två. I dag är förskoleklassen en egen skolform som inte ingår i grundskolan. Förslaget innebär förändringar i skollagen men även i flera andra lagar. Ändringarna i skollagen börjar gälla den 1 juli 2026 och tillämpas första gången i fråga om utbildning och annan verksamhet som bedrivs efter den 30 juni 2028. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 juli 2028.
- Förskolans pedagogik För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Fortbildning, validering och behörighet För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Skrivelse om nationell strategi för cybersäkerhet 2025–2029 har behandlats (FöU8)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse om en nationell strategi för cybersäkerhet 2025–2029. I skrivelsen presenteras regeringens inriktning för Sveriges cybersäkerhet med fokus på tre områden, så kallade pelare: Pelare A: Systematiskt och effektivt cybersäkerhetsarbete Pelare B: Utvecklad kunskap och kompetensutveckling inom cybersäkerhet Pelare C: Förmåga att förhindra och hantera cybersäkerhetsincidenter. Strategin innehåller mål inom flera områden och en handlingsplan som tar sikte på att bemöta de hot och sårbarheter som identifieras i strategin. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Totalsträckskrypterade kommunikationstjänster För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Skärpta regler för partipolitiska lotterier (KrU11)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att det ska bli tydligare för konsumenter när de stöttar en partipolitisk organisation vid ett lottköp. Förslaget innebär också att partipolitiska lotterier inte längre ska undantas från spelskatt, kreditförbud eller krav på bonusbegränsning. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026. Riksdagen sa också nej till samtliga förslag i motioner varav cirka 30 lämnades in under den allmänna motionstiden 2024.
- Regeringens lagförslag För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Det ska vara tydligt att ett lottköp stöder partipolitisk verksamhet För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Partipolitiska lotterier ska inte undantas från spelskatt För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- ATG För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Spellicenser för små föreningsdrivna lotterier För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Ny marin nationalpark i Östersjön (MJU21)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till att Nämdöskärgårdens nationalpark i Värmdö kommun bildas. Syftet med förslaget är att bevara ett havs- och skärgårdslandskap som är variationsrikt och representativt för Östersjön. Nationalparken blir Sveriges första marina nationalpark i Östersjön. Riksdagen sa också nej till cirka 180 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024, främst med hänvisning till redan vidtagna eller pågående åtgärder. Motionerna handlar bland annat om områdesskydd, havsmiljöfrågor, artskydd och invasiva främmande arter.
- Genomförande av konventionen om biologisk mångfald För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Genomförande av naturrestaureringsförordningen För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Nya siffersatta mål för skydd av natur För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Genomförande av vattendirektivet För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Återvätning av dikade våtmarker och andra restaureringsåtgärder För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Det svenska genomförandet av ett EU-direktiv om betydande miljöpåverkan ska förtydligas (MJU22)
Vad handlade det om?
Det svenska genomförandet av det så kallade MKB-direktivet ska bli tydligare. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. MKB-direktivet innehåller EU-bestämmelser om miljöbedömningar för vissa offentliga och privata projekt. Direktivet är sedan tidigare genomfört i svensk lag, men EU-kommissionen har lämnat synpunkter på hur den svenska lagstiftningen är utformad. Som en följd av detta har regeringen föreslagit bland annat följande förändringar: Beslut om betydande miljöpåverkan ska göras tillgängliga för allmänheten. Regeringen ska få bestämma regler om när en anmälningspliktig verksamhet tidigast får påbörjas. Det ska bli tydligare att miljöorganisationer får överklaga vissa beslut. Lagändringarna, som införs i miljöbalken samt i ett antal andra sektorslagar, börjar gälla den 1 augusti 2025.
- Tillgängliggörande av beslut för allmänheten För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Reglerna för vattenbruk blir enklare (MJU23)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler för vattenbruk. Begreppet vattenbruk används för verksamhet som odlar vattenlevande djur och växter som exempelvis fisk, musslor, kräftdjur och alger. För att bedriva vattenbruk krävs i dag flera prövningar enligt olika lagstiftningar och av olika myndigheter, bland annat utifrån ett miljöperspektiv. Vattenbrukets eventuella miljöpåverkan ska enligt förslaget enbart bedömas utifrån miljöbalkens regler om miljöfarlig verksamhet. Det innebär att den som bedriver vattenbruk inte ska behöva ansöka om odlingstillstånd för verksamheten den eventuella påverkan verksamheten har på omgivande miljöer ska tas hänsyn till enligt miljölagstiftningen i stället för enligt fiskelagen regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, ska få rätt att bestämma regler för exempelvis vilka organismer som får odlas i olika vattenområden regeln om att vattenbruk ska söka tillstånd för vattenverksamhet enligt miljöbalken, alltså exempelvis få sin vattenanläggning godkänd, slopas. Lagändringarna börjar gälla 1 juli 2026. Riksdagen sa nej till ett antal förslag i motioner om vattenbruk, varav 13 lämnades in under den allmänna motionstiden 2024.
- Regeringens lagförslag För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Utformningen av bestämmelser på förordnings- och föreskriftsnivå För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Livsmedelsförsörjning och sysselsättning För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nya åtgärder ska förbättra ordning och säkerhet vid Migrationsverkets förvar (SfU22)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att Migrationsverket ska få utökade möjligheter att använda sig av tvångs- och kontrollåtgärder vid förvaren. Förvar kallas de särskilda låsta boenden som Migrationsverket kan använda till exempel om det finns risk att en person stannar i Sverige efter ett beslut om utvisning. Lagändringarna innebär bland annat utökade möjligheter att genomföra kroppsvisitation, rumsvisitation och inpasseringskontroll. En ny besöksform införs också, där besökaren och personen i förvar möts med en glasruta emellan. Syftet med lagen är att förbättra möjligheterna att upprätthålla ordningen och säkerheten på förvaren. Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2025.
- Avslag på propositionen För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Regeringens lagförslag För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Kontroll på förvaret För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Kontroll utanför förvaret För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Större tillgång till fritidsaktiviteter för barn och unga med nytt fritidskort (SoU29)
Vad handlade det om?
Fler barn och unga ska få tillgång till idrott, kultur, friluftsliv och föreningsliv. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa ett fritidskort för barn och unga. Förslagen innebär bland annat ett statligt stöd i form av ett fritidskort för barns fritidsaktiviteter en ny lag om E-hälsomyndighetens behandling av personuppgifter i ärenden om fritidskort att fritidskort ska kunna lämnas till en av barnets vårdnadshavare som är bosatt i Sverige och som barnet bor hos att E-hälsomyndigheten får ansvar för att handlägga frågor om fritidskort. Syftet med fritidskortet är att främja barns förutsättningar att delta i fritidsaktiviteter som bidrar till en aktiv och meningsfull fritid tillsammans med andra. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till ändringar i socialtjänstlagen och i lagen om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet. Lagändringarna börjar gälla den 8 september 2025.
- Regeringens lagförslag För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Alternativ lösning För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om högskolan (UbU14)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag i motioner om högskolan från den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen hänvisar till gällande bestämmelser, pågående arbete och vidtagna åtgärder. Motionerna handlar till exempel om övergripande frågor om universitet och högskola, upplägg av och innehåll i utbildningar samt vissa studentfrågor.
- Utveckling och styrning av högskolans verksamhet För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Yttrandefrihet m.m. För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Samarbete med vissa länder För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Utbildningsformer För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Studenthälsan För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om hälso- och sjukvårdens organisation (SoU16)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 160 förslag om hälso- och sjukvårdens organisation som inkom i motioner under den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen hänvisar bland annat till tidigare och pågående arbete inom de frågor som förslagen handlar om. Förslagen handlar bland annat om privatisering och vårdval, tillgänglig och jämlik vård och psykisk hälsa.
- Frågor om privatisering och LOV För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Behandlingsmetoder För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Samsjuklighet För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om arbetsrätt och arbetstid (AU7)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024 som rör arbetsrätt och arbetstid. Förslagen handlar exempelvis om tidsbegränsade anställningar, sysselsättningsgrad, turordningsreglerna, rätt till ledighet och delade turer. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och till parternas ansvar, det vill säga fackföreningar och arbetsgivarorganisationer, för reglering av villkor på arbetsmarknaden.
- Stridsåtgärder För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Arbete via digitala plattformar För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Förkortad arbetstid För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Den svenska arbetsmarknadsmodellen och EU För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om cirkulär och giftfri ekonomi (MJU18)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 170 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Anledningen är främst att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Förslagen handlar bland annat om återanvändning och återvinning, avfall, cirkulära livsmedelsfrågor, plastfrågor, marint skräp och kemikaliefrågor.
- Övergripande åtgärder för en cirkulär ekonomi För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Företagens förutsättningar för att bidra till en cirkulär ekonomi För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Övriga frågor om återanvändning och återvinning För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Översyn av EU:s kemikalielagstiftning För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Åtgärder för att minska förekomsten av farliga ämnen För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om trafiksäkerhet (TU14)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 110 förslag om olika trafiksäkerhetsfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar bland annat om hastighetsbegränsningar och hastighetsövervakning, insatser mot alkohol och droger i trafiken, trafiksäkerheten för mopedbilar och A-traktorer samt förarutbildning och körkort. Riksdagen hänvisar bland annat till planerade eller redan vidtagna åtgärder och att arbete pågår inom flera av de frågor som förslagen tar upp.
- Nollvisionen För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Hastighetsbegränsningar och hastighetsövervakning För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Insatser mot alkohol och droger i trafiken För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Synkontroller och tester för äldre vid körkortsförnyelse För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Skrivelse om verksamheten i EU har behandlats (UU10)
Vad handlade det om?
Regeringen har i en skrivelse till riksdagen redogjort för verksamheten i EU under 2024. Skrivelsen tar upp beslut och händelser i unionen och redovisar bredden i unionens frågor utifrån arbetet i de olika ministerråden. Det är 30 år sedan Sverige gick med i EU. Riksdagen konstaterar att ett starkt EU ger Europa kraft och Sverige en starkare röst i globala frågor. Året har präglats av ett svårt omvärldsläge, med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och en upptrappad konflikt i Mellanöstern. Ett fortsatt starkt ekonomiskt, militärt, politiskt och humanitärt stöd till Ukraina och utvidgade sanktioner mot Ryssland har genomsyrat EU:s politiska dagordning. Rättsstatsfrågor befinner sig fortfarande högt upp på EU:s agenda. Riksdagen framhåller vikten av att frågorna prioriteras och att EU-samarbetets grundläggande värden, frihet, demokrati, jämställdhet och rättsstatens principer, ska respekteras av medlemsländerna. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Utrikes- och säkerhetspolitik För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Sanktionsregimen mot terrorism För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Bilaterala och regionala relationer För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Regeringen bör verka för en nordisk kommission för försvars- och säkerhetspolitik (UU14)
Vad handlade det om?
Riksdagen anser att regeringen bör verka för att en nordisk försvars- och säkerhetspolitisk kommission tillsätts. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning till regeringen om detta. Ett syfte med kommissionen menar riksdagen vore att åstadkomma en mer effektiv planering och koordinering av försvarsresurserna inom hela Norden. Tillkännagivandet gjordes i samband med att riksdagen behandlade motioner och en regeringsskrivelse om nordiskt samarbete, samt en redogörelse från den svenska delegationen till Nordiska rådet. Riksdagen sa nej till övriga motioner och lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Nordiskt samarbete För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Arktis och Barentsregionen För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Klimat och miljö i Arktis För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Utrikespolitik, säkerhetspolitik och krisberedskap För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Skrivelse och redogörelse om verksamheten i Nato har behandlats (UU19)
Vad handlade det om?
Sedan den 7 mars 2024 deltar Sverige fullt ut i Natos beslutsfattande och bidrar på så sätt till att påverka alliansens inriktning. Riksdagen har behandlat en skrivelse där regeringen redogör för verksamheten inom Nato under 2024. Dessutom har riksdagen behandlat en redogörelse från den svenska delegationen till Natos parlamentariska församling om deras verksamheten under 2024. Riksdagen understryker hur viktigt det är att riksdagen får insyn och inflytande över regeringens agerande i Natofrågor. Riksdagen och regeringen anser att Sverige ska vara en trovärdig, pålitlig och solidarisk allierad som bidrar till att stärka säkerheten och stabiliteten i vårt närområde och i det euroatlantiska området. Det är positivt att regeringen under 2024 prioriterade att stärka Natos kollektiva avskräcknings- och försvarsförmåga, bland annat genom att integrera Sverige i Natos planer och strukturer och genom konkreta bidrag till Natos aktiviteter. Riksdagen poängterar igen att stödet till Ukraina även i fortsättningen ska vara en central del av svensk säkerhets- och försvarspolitik och att Sverige ska stödja Ukrainas kamp så länge som det behövs. Alla Natos 32 medlemsländer ingår i den parlamentariska församlingen. Syftet med församlingen är att diskutera och påverka beslut om den gemensamma säkerheten, skapa förståelse för de säkerhetspolitiska utmaningar som det transatlantiska samarbetet står inför och stödja de nationella parlamentens insyn i frågor om försvar och säkerhet. Riksdagen framhåller den svenska delegationens betydelse för att riksdagen ska få insyn i Natos verksamhet. Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik som medlem i Nato För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Centrum för demokratisk resiliens För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Svensk export av krigsmateriel under 2024 (UU9)
Vad handlade det om?
Varje år sedan 1985 redogör regeringen i en skrivelse till riksdagen för Sveriges export av krigsmateriel. Skrivelsen uppmärksammar den svenska exportkontrollpolitiken i fråga om krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Skrivelsen innehåller en redovisning av den export av krigsmateriel som har förekommit under 2024. Dessutom beskriver regeringen samarbetet inom EU och i andra internationella forum när det gäller strategisk exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Regeringen redogör också för Sveriges donationer av krigsmaterial till Ukraina och för konsekvenserna för exportkontrollen av Sveriges ansökan om Natomedlemskap. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till förslag i motioner om exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden från den allmänna motionstiden 2024 och från följdmotioner. Motionerna handlar exempelvis om att se över den nuvarande lagstiftningen och om att tillämpningen av lagstiftningen ska bli mer restriktiv eller i vissa fall mer generös. Riksdagen hänvisade bland annat till pågående utredningsarbete och gällande bestämmelser.
- Regelverket för krigsmaterielexport För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Klassificering av sikten För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Tillämpning av regelverket För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Större möjlighet att samla in och lämna ut djurhälsodata (MJU20)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en utvidgad insamling och utlämning av djurhälsodata. Med djurhälsodata menas exempelvis uppgifter från veterinärer om hur de använder läkemedel för att behandla djur. Förslagen innebär bland annat att det införs en skyldighet för veterinärer att lämna över djurhälsodata till Jordbruksverket. Det ska också bli möjligt för berörda myndigheter att dela djurhälsodata med avels- och djurhälsoorganisationer. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 oktober 2025. Riksdagen sa också nej till cirka 160 förslag i motioner om jordbrukspolitik från den allmänna motionstiden 2024. Anledningen till detta är främst att arbete redan pågår i många av de frågor som förslagen handlar om. Förslagen i motionerna handlar bland annat om den gemensamma jordbrukspolitiken, ett hållbart och konkurrenskraftigt jordbruk, ekologisk produktion och en växtbaserad jordbrukssektor, jordbrukets klimat- och miljöpåverkan samt växtförädling och forskningsfrågor.
- Livsmedelsstrategin För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Finansiering av jordbruk För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Klimatanpassning av jordbruket För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Nej till motioner om elever och lärare (UbU11)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag i motioner om lärare och elever. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om skolans personal, trygghet och säkerhet, elevers hälsa och elever med särskilda behov. Riksdagen hänvisar till gällande regler, pågående arbete och åtgärder som gjorts på områdena.
- Lärarbrist m.m. För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Undantag från krav på lärarlegitimation För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Trygghet och säkerhet För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Elevhälsa För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Stöd i svenska språket För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Brottsförebyggande säkerhetsarbete förs in i skollagen (UbU21)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skolors brottsförebyggande säkerhetsarbete förs in som ett nytt kapitel i skollagen. Förslaget innebär bland annat att det på varje förskole- och skolenhet ska finnas en beredskapsplan och ett löpande säkerhetsarbete för att kunna hantera en allvarlig våldssituation eller hot om en sådan. Åtgärder ska också vidtas för att obehöriga personer inte ska ges tillträde till förskole- eller skolenhetens område under den tid som verksamheten pågår. Förslaget innebär också att sekretess ska gälla för uppgifter som rör skolornas beredskapsplaner och löpande beredskapsarbete för allvarliga vålds- och hotsituationer. Förslaget innebär också att rektorer ska få besluta att väskor och andra föremål som elever har med sig till skolan, eller till en skolaktivitet utanför skolans område, ska få genomsökas. Om ett misstänkt brott har begåtts av en elev i samband med skolans verksamhet ska rektorn göra en polisanmälan, om det inte finns övervägande skäl till att inte göra det. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025.
- Lagförslaget i fråga om undersökning av väskor och andra föremål och anmälan till Polismyndigheten vid misstanke om brott För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Rektorns skyldighet att anmäla brott m.m. För utskottets förslag MModeraterna röstade för
- Vikten av att ungdomsförbund m.fl. inte stängs ute från skolorna För utskottets förslag MModeraterna röstade för
Källa: Sveriges riksdag. Kammarkoll är en oberoende tjänst.