Så har Daniel Helldén röstat
Röstade emot sitt parti 5 gånger. Frånvarande vid 63 av 558 omröstningar.
Varje punkt i riksdagens betänkanden som det röstades om, med hur personen röstade och hur partiet röstade. Utskottet är gruppen ledamöter som föreslog beslutet; emot betyder oftast för ett annat förslag, en reservation. Där partiet var delat räknas ingen röst som emot partiet.
Röstade emot partiet
- Nya krav för att lagra och leverera naturgas (NU17)Blocköverskridande energisamtal För utskottets förslag Emot partiet MPMiljöpartiet avstod
- Åtgärder för ett sunt och säkert spelande (KrU7)Reglering av politiska partiers lotterier För utskottets förslag Emot partiet MPMiljöpartiet avstod
- Nej till motioner om hälso- och sjukvårdens organisation (SoU12)Primärvård Avstod Emot partiet MPMiljöpartiet röstade för
- Nej till motioner om personalförsörjning inom försvaret (FöU8)Rekrytering och personalförsörjning vid Försvarsmakten Avstod Emot partiet MPMiljöpartiet röstade för
- Nej till motioner om ungdomsbrottslighet (JuU15)Ungdomsövervakning Emot utskottets förslag Emot partiet MPMiljöpartiet röstade för
Alla omröstningar, betänkande för betänkande
Riksdagen sa ja till utökad användning av hemliga tvångsmedel (JuU31)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar som gäller hemliga tvångsmedel. Förslaget syftar till att ge brottsbekämpande myndigheter mer effektiva verktyg i arbetet med att förhindra, utreda och lagföra allvarliga brott. Riksdagens beslut innebär att brottsbekämpande myndigheter ska få använda så kallade hemliga tvångsmedel, såsom till exempel telefonavlyssning, kameraövervakning, rumsavlyssning samt dataavläsning i större utsträckning än i dag. Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2023.
- Hemliga tvångsmedel - effektiva verktyg för att förhindra och utreda allvarliga brott För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Överskottsinformation Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Utvärdering av preventivlagen Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Resurser för tillsyn m.m. För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Ett granskningssystem för utländska direktinvesteringar ska skydda svenska säkerhetsintressen (JuU32)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär att en myndighet får möjlighet att granska, och om nödvändigt förbjuda utländska direktinvesteringar i svenska företag, vars verksamhet har betydelse för svenska säkerhetsintressen. Syftet med den nya lagen är att hindra att värdefull teknik, information eller strategiskt viktiga fastigheter kontrolleras av främmande makt på ett sätt som inte är önskvärt. Förslaget innebär även att underrättelse- och säkerhetstjänster i Storbritannien och Schweiz får direktåtkomst till vissa personuppgifter för att förhindra terroristattentat och andra terrorbrott. De nya reglerna börjar att gälla den 1 december 2023.
- Granskning av investeringar i medieföretag För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Översyn av JO-ämbetet (KU32)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en framställning om översyn av Riksdagens ombudsmän (JO). Framställningen innehåller förslag och bedömningar som lagts fram av en parlamentariskt sammansatt kommitté som har tillsats av riksdagsstyrelsen på initiativ av konstitutionsutskottet. I framställningen föreslås ändringar i fråga om JO:s konstitutionella ställning, uppdrag, verksamhet och organisation. Riksdagen sa ja till större delar av kommitténs förslag. Riksdagen sa också ja till ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen och antog det som vilande. Samtidigt riktade riksdagen två så kallade tillkännagivanden, det vill säga uppmaningar, till regeringen om att utreda den offentliga tillsynen och vissa frågor om sekretess i JO:s och Justitiekanslerns verksamhet. Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2023. Det vilande grundlagsförslaget träder i kraft den 1 januari 2027.
- Ändringar i riksdagsordningens huvudbestämmelser i övrigt För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Tillfällig flaggdag på 50-årsdagen av kungens trontillträde (KU41)
Vad handlade det om?
Den 15 september 2023 blir en tillfällig allmän flaggdag för att högtidlighålla 50-årsdagen av kung Carl XVI Gustafs trontillträde. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- En tillfällig allmän flaggdag för att högtidlighålla 50-årsdagen av konungens trontillträde För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om tandvård och läkemedel (SoU15)
Vad handlade det om?
Riksdagen sade nej till cirka 50 förslag som handlar om tandvård och läkemedel. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022 och handlar bland annat om läkemedelsanvändning, apotek, tillgänglighet till läkemedel och tandvård. Riksdagen avslår motionerna och hänvisar bland annat till att utredningsarbete inom området pågår.
- Läkemedel till barn och unga Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Läkemedelsgenomgång Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Glesbygdsbidrag Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Högkostnadsskydd för tandvård För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om våld i nära relationer och hedersrelaterat våld (SoU18)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 110 förslag i motioner inom området socialtjänstens ansvar för våldsutsatta med mera, som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om prostitution, sexuell utsatthet, hedersrelaterat våld och förtryck, våld i nära relationer, skyddade personuppgifter och skyddat boende. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete.
- Förebyggande arbete Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Allmänt om våld i nära relationer Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Lagreglering av skyddat boende För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken (FiU20)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken i vårpropositionen. Konjunkturnedgången och den minskade aktiviteten i ekonomin förväntas försvaga den offentliga sektorns finanser under 2024, men med en gradvis förstärkning under 2025 och 2026. Utskottet välkomnar att regeringen tar sikte på det så kallade överskottsmålet, som är ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande, vid utformningen av inriktningen på finanspolitiken. En neutral finanspolitik i linje med överskottsmålet gör det möjligt för penningpolitiken att verka så att inflationen sjunker på sikt. Riksdagen håller med regeringen om att den ekonomiska politiken ska inriktas på att bekämpa inflationen och stötta utsatta hushåll. Lågkonjunkturen ska mötas av strukturella reformer för bland annat ett konkurrenskraftigt och innovativt näringsliv. Den så kallade arbetslinjen ska återinföras och en bidragsreform ska öka incitamentet att komma i arbete. Andra reformer innefattar bekämpning av den organiserade brottsligheten, öka antalet behöriga lärare, korta vårdköerna och öka vårdplatserna, rusta upp försvaret och krisberedskapen samt förbättra energiförsörjningen och minska utsläppen.
- Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken Avstod MPMiljöpartiet avstod
Ja till regeringens vårändringsbudget (FiU21)
Vad handlade det om?
Riksdagen ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten om ändrade utgifter för staten under 2023. Ändringar av anslag görs i 21 av de 27 utgiftsområdena i statens budget för 2023. Bland annat förlängs det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag till och med den 31 december 2023. Bidragets storlek ska även öka från 25 procent till 40 procent av det preliminära bostadsbidraget. Ändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2023. Ett annat förslag handlar om ett nytt nationellt mål för elproduktionens sammansättning år 2040. Det nya målet är 100 procent fossilfri elproduktion år 2040. Det tidigare målet var 100 procent förnybar elproduktion år 2040. Regeringens förslag i vårändringsbudgeten innebär att statens budgetsaldo och den offentliga sektorns finansiella sparande försämras med fyra miljarder kronor. Vissa av förslagen beräknas påverka statens budget även kommande år.
- Ett nytt energipolitiskt mål Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Ett energipolitiskt mål om kraftproduktionsutbyggnad För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Blocköverskridande energisamtal Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Utökade möjligheter för polisen till personkontroll och kamerabevakning i gränsnära områden (JuU26)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ny lag med särskilda bestämmelser om polisiära befogenheter i gränsnära områden. Den nya lagen ska ge polisen utökade befogenheter, det vill säga ökad rätt att vidta åtgärder, vid bland annat vissa flygplatser, hamnar och järnvägsstationer, vid broar för vägtrafik till eller från utlandet och vid gränsövergångsställen på allmänna vägar, för att förebygga brott. Befogenheterna ska också ge polisen utökade möjligheter att ingripa i gränsnära områden för att utföra personkontroll av en utlänning för att fastställa om personen har rätt att uppehålla sig i landet, så kallad inre utlänningskontroll. Dessutom innebär befogenheterna bättre möjligheter för kamerabevakning i gränsnära områden. De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti.
- Utökade polisiära befogenheter i gränsnära områden Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Stärkt diskrimineringslag Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Skärpta straff för brott mot journalister och personal i vissa samhällsnyttiga funktioner (JuU27)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i bland annat brottsbalken. Förslagen handlar om att stärka det straffrättsliga skyddet för journalister och personal inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, räddningstjänst samt inom skolväsendet och högskolan. Regeringen föreslår även att straffet för allvarliga brott mot tystnadsplikt ska skärpas. Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2023.
- Stärkt straffrättsligt skydd för opinionsbildare m.fl. Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Nej till motioner om livsmedelspolitik (MJU18)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till samtliga motioner rörande livsmedelspolitiska frågor som inkommit under allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om offentlig konsumtion, märkning av livsmedel, livsmedelskontroll, självförsörjning av livsmedel och krisberedskap. Riksdagen hänvisar bland annat till att det pågår arbete inom de områden som motionerna tar upp.
- Offentlig upphandling av livsmedel Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Ursprungsinformation på restauranger och i andra storhushåll Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Beredskapsarbetet inom livsmedelskedjan Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Regelförenkling För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om trafiksäkerhet (TU13)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 110 förslag i motioner om trafiksäkerhet från den allmänna motionstiden 2022. Anledningen är främst att åtgärder redan planeras eller är vidtagna. Riksdagen framhöll också att trafiksäkerhetsarbetet ger effekt men att ytterligare arbete krävs. Motionsförslagen handlar bland annat om: hastighetsbegränsningar och hastighetsövervakning insatser mot alkohol och droger i trafiken trafiksäkerheten för mopedbilar och A-traktorer förarutbildning och förarprov.
- Trafiksäkerhet vid vägarbeten och räddningsinsatser För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Trafiksäkerhet för mopedbilar och A-traktorer För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Synkontroller och andra trafikmedicinska frågor Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Vissa frågor om körkortsbehörigheter Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Skrivelse om kvalitetsavgifter och regressrätt inom järnvägsfrågor har behandlats (TU14)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om kvalitetsavgifter och regressrätt inom järnvägsfrågor. Riksrevisionens övergripande slutsatser är att systemen med kvalitetsavgifter och regress saknar förutsättningar för att effektivt bidra till att motverka förseningar och att tågförseningarna totalt sett inte har minskat sedan systemen trädde i kraft. I sin skrivelse instämmer regeringen delvis i Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer och pekar samtidigt på åtgärder som har vidtagits och som regeringen kommer att följa upp. Riksdagen förutsätter att regeringen följer upp åtgärderna och att Trafikverket fortsätter sitt effektiviseringsarbete. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 50 förslag från allmänna motionstiden 2022. Förslagen gäller bland annat organiseringen av järnvägsunderhållet, järnvägens signalsystem, banavgifter och frågor om säkerhet, punktlighet och information. Riksdagen hänvisar till vidtagna åtgärder och pågående arbete.
- Organisering av järnvägsunderhåll Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Wagnergruppen bör listas som terroristgrupp av EU (UU10)
Vad handlade det om?
Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att aktivt verka för att skapa enighet inom EU för att lista den statsunderstödda ryska så kallade Wagnergruppen som en terroristgrupp under EU:s terroristsanktioner. I anslutning till tillkännagivandet lyfter riksdagen även fram att det sannolikt finns behov av att uppgradera EU:s regelverk för terroristlistning så att det bättre kan möta hot från aktörer med statliga kopplingar. Enligt dagens regelverk förutsätter en terroristlistning att en grupp är föremål för en rättslig prövning för terroristbrott. Det måste alltså finnas en pågående eller avslutad rättslig process. Tillkännagivandet kom i samband med att riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen om verksamheten i Europeiska unionen under 2022 med tillhörande motioner, bland annat om sanktioner mot Ryssland. Riksdagen avslog motionerna och la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Ekocid Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Terroristlistning av Wagnergruppen Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Israel Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Iran För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Kuba För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om barn och unga inom socialtjänsten (SoU17)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 110 förslag i motioner som har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Bland annat med hänvisning till pågående arbete. Förslagen handlar om insatser för barn och unga, placeringsformer för barn och unga, uppföljning och stöd för placerade barn och unga, adoption samt barns rättigheter.
- Tidiga insatser Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Verksamhetsstöd Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Villkor och befogenheter på särskilda ungdomshem För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Samverkan mellan myndigheter Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Barnkonventionen Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Nej till motioner om digitaliserings- och postfrågor (TU12)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till de 89 förslag i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om digitalisering, digital delaktighet och autentisering, tillgång till elektronisk kommunikation, utbyggnad av 5G-nätet samt postservice i hela landet. Riksdagen hänvisar till planerade eller redan vidtagna åtgärder och pågående beredningsarbete.
- Digitalisering i offentlig verksamhet För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Tillgång till elektronisk kommunikation Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Mobiltäckningen längs järnvägsnätet Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Vissa postala konkurrensfrågor För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Riksrevisionens rapport om Transportstyrelsens tillsyn (TU15)
Vad handlade det om?
I en skrivelse redogör regeringen för sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen redovisar i rapporten Transportstyrelsens tillsyn – styrning och prioritering. Regeringen anger även vilka åtgärder som vidtagits med anledning av rapporten. Riksdagen välkomnar Riksrevisionens rapport och noterar att regeringen delvis instämmer i de iakttagelser och rekommendationer som framkommer i rapporten. Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Riksrevisionens rapport om Transportstyrelsens tillsyn För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Verksamhet med anknytning till Europarådet har granskats (UU13)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en redogörelse och en skrivelse med anknytning till Europarådet. I redogörelsen från Europarådets svenska delegation beskrivs delegationens arbete vid Europarådets parlamentariska församling under 2022. I skrivelsen beskrivs verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under helåret 2021 och första halvåret 2022. Riksdagen avslutade ärendet genom att lägga skrivelsen och redogörelsen till handlingarna. Riksdagen sa samtidigt nej till åtta förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022.
- Europarådet Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Svensk export av krigsmateriel under 2022 (UU9)
Vad handlade det om?
Riksdagen beslutade att lägga regeringens skrivelse om strategisk exportkontroll till handlingarna, vilket innebar att ärendet avslutades. Sedan 1985 redogör regeringen för sin politik när det gäller svensk export av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Skrivelsen innehåller en redovisning av den export av krigsmateriel som förekommit under 2022. Dessutom beskriver regeringen samarbetet inom EU och i andra internationella forum när det gäller strategisk exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Regeringen redogör också för Sveriges donationer av krigsmaterial till Ukraina och för konsekvenserna för exportkontrollen av Sveriges ansökan om Nato-medlemskap.
- Regelverket för krigsmaterielexport För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om forskning (UbU11)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat cirka 80 förslag om forskning i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen sa nej till samtliga förslag, bland annat med anledning av att arbete pågår eller att åtgärder redan vidtagits. Förslagen handlar exempelvis om fördelning av forskningsmedel, forskningens frihet och vetenskaplig kvalitet.
- Forskningens frihet och vetenskaplig kvalitet Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Jämställdhet För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Forskning om alternativa metoder till djurförsök Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Innovationsstöd För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Statens insatser för likvärdig betygssättning ska utredas (UbU15)
Vad handlade det om?
Regeringen har i en skrivelse behandlat Riksrevisionens rapport om statens insatser för likvärdig betygssättning. Riksrevisionens granskning visar att det fortfarande finns stora skillnader mellan betyg och resultat på nationella prov och att statens insatser för en mer likvärdig betygssättning inte har gett önskat resultat. Riksrevisionen rekommenderar dels att regeringen ska utreda hur betygssättningen kan bli mer likvärdig, dels att Skolinspektionen ska förbättra uppföljningen av bedömning och betygssättning inom kvalitetsgranskningen. I skrivelsen instämmer regeringen i Riksrevisionens rekommendation och meddelar att de ska tillsätta en utredning på området. Regeringen anser också att det är viktigt att Skolinspektionen återkommande ser över om uppföljningen av genomförda inspektioner kan förbättras och effektiviseras. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Frågor om en likvärdig betygssättning För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
En fortsatt stärkt arbetslöshetsförsäkring (AU10)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att de tillfälliga lättnaderna i arbetsvillkoret och karensvillkoret som infördes under covid-19-pandemin ska fortsätta att gälla tills vidare. Detsamma gäller den tillfälliga möjligheten för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om undantag från den så kallade femårsregeln för företagare. Femårsregeln innebär en begränsning av förtagares möjlighet att få arbetslöshetsersättning vid upprepade uppehåll i sin näringsverksamhet. Tidigare beslutade lagändringar ska därmed upphöra och tidigare tillfälligt beslutade bestämmelser som infördes under covid-19-pandemin ska gälla tills vidare.
- Regeringens lagförslag För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Ytterligare lättnader i arbetsvillkoret och karensvillkoret För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Miljöhänsyn vid statlig upphandling (FiU41)
Vad handlade det om?
Riksdagen beslutade att lägga regeringens skrivelse om miljömässig hållbarhet vid statlig upphandling till handlingarna, vilket innebar att ärendet avslutades. I skrivelsen redogör regeringen för sina bedömningar och åtgärder som man gjort med anledning av Riksrevisionens rapport om miljöhänsyn vid statlig upphandling. Rapporten visar att många myndigheter har goda ambitioner men att det finns brister i organisation och kompetens. Riksdagen framhåller att Sverige ska vara ledande och ett föredöme när det gäller att ta hänsyn till miljön vid upphandlingar.
- Riksrevisionens rapport om miljömässig hållbarhet vid statlig upphandling Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Ny lag om ordningsvakter (JuU23)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om ordningsvakter. Lagen ska skapa förutsättningar för en mer flexibel och ökad användning av ordningsvakter samt ge dem utökade befogenheter. Enligt den nya lagstiftningen ska ordningsvakter få användas för att medverka till att upprätthålla allmän ordning och säkerhet eller bidra till trygghet. De ska även ges fler befogenheter, till exempel att få transportera vissa omhändertagna personer och förstöra beslagtagen alkohol om värdet är ringa. De nya reglerna börjar att gälla den 1 januari 2024.
- Ordningsvakters befogenheter Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Ordningsvaktsutbildningen Avstod MPMiljöpartiet avstod
Ändringar i vapenlagstiftningen (JuU25)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i svensk vapenlagstiftning. Ändringarna bedöms nödvändiga för att införa det så kallade ändringsdirektivet till EU:s vapendirektiv i svensk lag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023 och innebär bland annat att kraven på märkning utökas samtidigt som det införs en möjlighet att göra undantag från märkningskraven för historiskt värdefulla vapen vapenmagasin som rymmer många patroner och som kan kombineras med vissa halvautomatiska skjutvapen regleras vapenmäklare, det vill säga verksamhet som kopplar ihop köpare och säljare av vapen, regleras på motsvarande sätt som vapenhandlare vapenhandlare och vapenmäklare ska rapportera om ett köp eller försök till köp av ammunition väckt misstankar, exempelvis på grund av omfattningen kraven på registrering utökas.
- Genomförande på miniminivå För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om klimatpolitik (MJU16)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 120 motioner rörande klimatfrågor som inkommit under allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar om bland annat det internationella klimatarbetet, klimatarbetet inom EU, övergripande svensk klimatpolitik, negativa utsläpp och kompletterande åtgärder, nationella klimatinvesteringar, transportsektorns klimatomställning, klimatanpassning. Riksdagen hänvisar bland annat till att det pågår arbete inom de områden som motionerna tar upp.
- Ökad ambition i det internationella klimatarbetet För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Utsläppsbudget Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Kompletterande mål och sektorsmål Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Naturbaserade klimatlösningar Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Klimatklivet och Industriklivet Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Reduktionsplikten Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Nej till motioner om stöd till personer med funktionsnedsättning (SoU21)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till ett sjuttiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om stöd till personer med funktionsnedsättning. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete. Motionerna handlar bland annat om FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, statligt huvudmannaskap för personlig assistans och bilstöd.
- FN:s konvention om rättigheter för personer med funktions- nedsättning Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Statligt huvudmannaskap för personlig assistans Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Schablonbeloppet för assistansersättning Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Stöd till synskadade och tillgång till ledarhundar För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nordiskt samarbete under 2022 (UU5)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen och en redogörelse från Nordiska rådets svenska delegation om nordiskt samarbete under 2022. Riksdagen har valt att behandla områden utifrån de förslag som har lämnats i ett nittiotal motioner. Dessa områden är nordiskt samarbete, gränshinder, arbetsmarknad, kultur, utbildning, integration, näring, transport, energi, innovation, miljö, klimat, livsmedel, utrikespolitik, säkerhetspolitik, krisberedskap, Arktis samt bilaterala relationer. Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna och sa nej till förslagen i motionerna.
- Nordiskt samarbete och gränshinder m.m. För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Arbetsmarknad, kultur, utbildning och integration För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Utrikespolitik, säkerhetspolitik och krisberedskap För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Arktis Avstod MPMiljöpartiet avstod
Säkerhetsprövningar av värnpliktiga (JuU28)
Vad handlade det om?
Försvarsmakten gör i dag säkerhetsprövningar av värnpliktig personal. Säkerhetsprövningarna behöver bli mer effektiva. Riksdagen sade därför ja till regeringen förslag som betyder ändringar i säkerhetsskyddslagen. Beslutet innebär att Försvarsmakten ensam ansvarar för säkerhetsprövningen av värnpliktiga. Den person som fullgjort grundutbildning med värnplikt och sedan har krigsplacerats ska undantas från kravet på samtycke till registerkontroll för säkerhetsprövning i säkerhetsklass 3. Dessutom ska en person som är krigsplacerad i en säkerhetsklassad befattning i Försvarsmakten genomgå säkerhetsprövningar under tiden som krigsplaceringen pågår. De nya lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2023.
- Framtida utformning av säkerhetsskyddslagen För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Sekretessbelagda uppgifter ska i vissa fall kunna lämnas ut (KU35)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler för situationer då en myndighet lämnar ut uppgifter i syfte att tekniskt bearbeta eller tekniskt lagra uppgifterna hos annan part Enligt regeringens förslag ska myndigheter kunna lämna ut uppgifter som omfattas av sekretess till en enskild eller till en myndighet, som har i uppdrag att tekniskt bearbeta eller tekniskt lagra uppgifterna. Förslaget innefattar också en begränsning av meddelarfriheten för den som omfattas av tystnadsplikt enligt lagen om tystnadsplikt vid utkontraktering av teknisk bearbetning eller lagring av uppgifter. Regeringens förslag syftar till att skapa bättre förutsättningar för myndigheter att utkontraktera eller samordna sin it-drift. De syftar också till att stärka skyddet för de uppgifter som lämnas till en enskild vid utkontraktering av it-drift. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023.
- Sekretessgenombrott vid utlämnande för teknisk bearbetning eller teknisk lagring av uppgifter För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Skrivelse om statsbidraget till studieförbunden har behandlats (KrU10)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen, som handlar om Riksrevisionens rapport om statsbidraget till studieförbunden. Riksrevisionen har granskat om kontrollen, uppföljningen och styrningen av statsbidraget till studieförbunden är effektiv. Granskningsobjekten är regeringen och Folkbildningsrådet, den instans som fördelar statsbidragen till exempelvis studieförbund. Riksrevisionens bedömning är att uppföljningen och kontrollen av statsbidragen behöver stärkas väsentligt och att det finns betydande utmaningar med nuvarande förvaltningsmodell som bygger på att aktörerna granskar sig själva. Det pågår en statlig utredning, ett så kallat kommittédirektiv, av bland annat nuvarande förvaltningsmodell, som ska slutredovisas senast den 19 februari 2024. Riksrevisionen bedömer att utredningens inriktning och bredd är nödvändig, men anser att det redan nu behövs åtgärder för att stärka kontrollen. Bland annat rekommenderar Riksrevisionen regeringen att se till att Folkbildningsrådets myndighetsroll i kontrollen och uppföljningen av statsbidragen klargörs och förstärks. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till 17 förslag i motioner om fortbildningsfrågor som lämnats under den allmänna motionstiden 2022.
- Folkbildningens roll För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Allmän kurs För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nya krav för att lagra och leverera naturgas (NU17)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya krav för lagring och leverans av naturgas. Förslagen bygger på ändringar i två EU-förordningar som rör gaslagring och innebär bland annat att den som har en lagringsanläggning för gas eller avser att ta en sådan anläggning i drift ska vara certifierad. Riksdagen sa samtidigt nej till 127 förslag i motioner som rör olika energipolitiska frågor och som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om energipolitikens inriktning, kärnkraft, energieffektivisering, energiforskning och om olika typer av förnybar energi. Utskottet hänvisar bland annat till den förda politiken, pågående insatser och utredningar. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 juli 2023.
- Blocköverskridande energisamtal För utskottets förslag Emot partiet MPMiljöpartiet avstod
- Övrigt om energipolitikens inriktning Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Vattenkraft För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Biobränslen och biodrivmedel Avstod MPMiljöpartiet avstod
Förstärkt avdrag för arbetsgivaravgifterna för forskning och utveckling (SfU19)
Vad handlade det om?
Möjligheten att göra avdrag från arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning eller utveckling ska förstärkas. Redan i dag kan arbetsgivare göra avdrag för denna grupp, men enligt ett förslag från regeringen ska det högsta sammanlagda avdraget höjas från 600 000 kronor till 1,5 miljon kronor per månad. Detta får till följd att även taket för nedsättningen av den allmänna löneavgiften höjs i motsvarande utsträckning. Det nya takbeloppet gäller totalt för alla anställda som arbetar med forskning eller utveckling hos en och samma arbetsgivare. Det innebär att en arbetsgivare som har ett löneunderlag på minst 15 miljoner kronor - för denna grupp arbetstagare - får arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften nedsatta med 3 miljoner kronor per kalendermånad. Riksdagen sa ja till förslaget. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2023.
- Nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning eller utveckling För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Förlängd utökad skattenedsättning på jordbruksdiesel (SkU17)
Vad handlade det om?
Den tillfälliga utökade skattenedsättningen på viss diselanvändning inom jord-, skogs- och vattenbruket ska gälla under hela 2023. Riksdagen har tidigare fattat beslut om en tillfällig skattenedsättning, och riksdagen sade ja till regeringens förslag om att förlänga tiden för så kallad jordbruksdiesel. Enligt beslutet ska en nedsättning av koldioxidskatten beviljas med 2 491 kronor per kubikmeter för diesel som förbrukas under tiden 1 juli till 31 december 2023. För en sådan dieselförbrukning under perioden ska nedsättning av energiskatten beviljas med 1 582 kronor per kubikmeter. Bakgrunden till beslutet är att stödja svenska näringar som fått kraftigt ökade kostnader.
- Förlängning av den tillfälligt utökade skattenedsättningen på viss dieselanvändning inom jord-, skogs- och vattenbruk Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Permanent skattenedsättning på viss dieselanvändning För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Det skandinaviska luftfartssamarbetet ska fortsätta (TU11)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att det skandinaviska luftfartssamarbetet ska fortsätta. Samarbetet ska ligga till grund för det skandinaviska gemensamma arbetet på luftfartsområdet till och med den 30 september 2040. Riksdagen har också behandlat ett sextiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022, och sa nej till dessa. Bland annat med hänvisning till pågående arbete. Förslagen handlar exempelvis om regionala flygplatser, beredskapsflygplatser, flygets klimatpåverkan och elflyg.
- Finansiering och stöd till regionala flygplatser För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Särskilt om beredskapsflygplatser För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Arlanda och Bromma flygplats För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Ökad säkerhet vid flygresor För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nya ämnen på schemat och andra ändringar inom gymnasieskolan (UbU14)
Vad handlade det om?
Regeringen har föreslagit ett antal ändringar som gäller gymnasieskolan och gymnasiesärskolan (som byter namn till anpassade gymnasieskolan den 2 juli 2023). Riksdagen sa ja till förslaget som bland annat innebär att det nya ämnet matematik - fortsättning införs på naturvetenskaps- och teknikprogrammen ämnet naturkunskap införs på teknikprogrammet hantverksprogrammet upphör som nationellt program frisör- och stylistprogrammet införs som nytt nationellt program två nationella program inom det som i dag heter gymnasiesärskolan byter namn. Lagändringarna ska börja gälla den 15 juli 2023 och tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025. Riksdagen sa också ja till förslaget att förlänga den tillfälliga sekretessbrytande bestämmelsen med syfte att säkerställa tillgången till skolinformation. Den ska förlängas med tre år och upphör att gälla den 1 juli 2026.
- Utbildning till hantverksyrken För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Upphävande av sekretessbrytande bestämmelse För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Ny lag ska öka insynen i stora företags skattebetalningar (CU19)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om ökad transparens för stora företags skattebetalningar. Den nya lagen ställer krav på att stora, multinationella koncerner och företag ska offentliggöra uppgifter om den inkomstskatt som de betalar i olika länder. Lagstiftningen bygger på ett EU-direktiv som syftar till att öka insynen i företag samt transparensen och den offentliga granskningen av företags inkomstskatteuppgifter. Reglerna gäller företag och koncerner med årliga intäkter över 8 miljarder kronor. Inkomstskatteuppgifterna ska lämnas in till Bolagsverket i en rapport, som även ska finnas på företagets webbplats. Den nya lagstiftningen börjar gälla den 22 juni 2023 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 maj 2024.
- Lagstiftningens framtida utformning Frånvarande MPMiljöpartiet röstade emot
Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (JuU21)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som syftar till att förbättra regelverket för utredningar mot barn som misstänks för brott. Förslaget ska säkerställa att dessa utredningar håller en hög grad av rättssäkerhet och är effektiva. Lagändringarna handlar bland annat om följande: Fler utredningar ska få genomföras när barn under 15 år misstänks för brott. Ett målsägandebiträde eller en särskild företrädare för barn ska kunna förordnas för målsäganden när den som misstänks ha begått brottet är under 15 år. En bevistalan, det vill säga prövning i domstol, ska få väckas i fler fall. Det ska bli möjligt att bevilja resning av eller undanröja en dom om bevistalan som har fått laga kraft. Fler drogtester av barn under 15 år ska få genomföras. Det ska bli möjligt för åklagare att genom strafföreläggande besluta om ungdomstjänst. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2023.
- Drogtester av barn under 15 år i fler fall Frånvarande MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om kultur för alla (KrU8)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Främst med hänvisning till pågående arbete och vidtagna åtgärder. Motionerna handlar bland annat om kulturens oberoende ställning, nationella minoriteters språk och kultur, litteratur och läsande, biblioteksfrågor, konstnärernas villkor och kultur i hela landet.
- Kulturens oberoende ställning Frånvarande MPMiljöpartiet avstod
- Nationella minoriteters språk och kultur Frånvarande MPMiljöpartiet avstod
- Litteratur och läsande Frånvarande MPMiljöpartiet avstod
- Konstnärernas villkor Frånvarande MPMiljöpartiet avstod
- Kultur i hela landet Frånvarande MPMiljöpartiet avstod
Nej till motioner om skogspolitik (MjU15)
Vad handlade det om?
Riksdagen sade nej till cirka 120 förslag om skogspolitik, och hänvisar bland annat till arbete som pågår inom området. Motionerna handlar bland annat om hållbart brukande av skogen, skogsbrukets roll i bioekonomin, skyddet för skogar med höga naturvärden, nyckelbiotoper och åtgärder mot granbarkborren. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022.
- Skogsbrukets roll i bioekonomin Frånvarande MPMiljöpartiet röstade för
- Landskapsplanering Frånvarande MPMiljöpartiet röstade emot
- Förutsättningar för skydd av skog Frånvarande MPMiljöpartiet röstade för
- Olika former för skydd av skog Frånvarande MPMiljöpartiet avstod
- Skydd av skogar med höga naturvärden Frånvarande MPMiljöpartiet röstade för
Systemet med spårbyte i migrationsprocessen har behandlats (SfU13)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens rapport om spårbyte i migrationsprocessen. Riksrevisionen har granskat om systemet med spårbyte från asyl- till arbetskraftsinvandring fungerar effektivt. Den övergripande slutsatsen är att systemet verkar ha nått rätt målgrupp. Men Riksrevisionen bedömer samtidigt att det finns brister i Migrationsverkets rutiner och kontroller som kan leda till att spårbyte utnyttjas för att kringgå lagstiftningen för asyl- och arbetskraftsinvandring. Regeringen instämmer i den bedömningen. Regeringen har rekommenderats att se till att Migrationsverket kan utbyta nödvändiga uppgifter med samverkande myndigheter. Regeringen bör också säkerställa att Migrationsverket kan sammanställa uppgifter om arbetsgivare för att utreda och kontrollera spårbytesärenden. En utredare har fått i uppdrag av regeringen att ta ställning till hur systemet med spårbyte kan avskaffas. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna.
- Spårbyte Frånvarande MPMiljöpartiet röstade emot
Lagen om investeringssparkonto ska förtydligas (SkU12)
Vad handlade det om?
Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att förtydliga lagen om investeringssparkonto. Ett investeringssparkonto är en sparform som schablonbeskattas, vilket betyder att skatten inte baseras på den faktiska avkastningen utan på en årlig skatt som beräknas på värdet av tillgångarna på kontot. Riksdagen anser att det idag finns begränsade möjligheter för sparare att föra in aktier som tecknats i samband med en börsintroduktion eller en nyemission direkt på ett investeringssparkonto. Enligt dagens regelverk måste man ha sitt investeringssparkonto hos det emissionsinstitut som hanterar börsintroduktionen för att få in sina aktier direkt. Har man sitt investeringssparkonto hos en annan part måste aktierna gå via en aktiedepå eller värdepapperskonto in på investeringssparkontot. Vid en sådan överföring anses aktierna därmed vara skattemässigt avyttrade, det vill säga sålda och eventuell kapitalvinst måste tas upp och kapitalförlust dras av. Förtydligandet innebär att innehavare av investeringssparkonton ska behandlas lika och därmed kunna delta i fler nyemissioner Tillkännagivandet kom i samband med att riksdagen behandlade motioner som inkommit under allmänna motionstiden 2022. Riksdagen sa nej till övriga motioner om företag, kapital och fastigheter. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
- Utdelning och kapitalvinster till delägare i fåmansföretag Frånvarande MPMiljöpartiet röstade för
- Kapitalbeskattning Frånvarande MPMiljöpartiet avstod
- Boendebeskattning m.m. Frånvarande MPMiljöpartiet röstade för
- Avdrag för sponsring av kultur Frånvarande MPMiljöpartiet röstade emot
- Beredskapsskatt Frånvarande MPMiljöpartiet röstade för
- Övriga skatter Frånvarande MPMiljöpartiet röstade för
En handlings- och samordningsplan för sällsynta sjukdomar tas fram (SoU13)
Vad handlade det om?
Riksdagen riktar en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att ta fram en nationell handlings- och samordningsplan för sällsynta sjukdomar. Riksdagen anser bland annat att det krävs ett samlat grepp om vården och omsorgen för patienter med sällsynta sjukdomar då dessa patienter kan få vänta länge på diagnos, och därmed behandling och uppföljning. Tillkännagivandet kom i samband med att utskottet behandlade motioner som inkommit under allmänna motionstiden 2022. Riksdagen sa nej till övriga motioner om prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
- Nationella screeningprogram Frånvarande MPMiljöpartiet avstod
- Nya könstillhörighetslagar Frånvarande MPMiljöpartiet avstod
- Övriga frågor om könstillhörighet Frånvarande MPMiljöpartiet avstod
Åldersgränsen sänks för öppna insatser till barn utan vårdnadshavarens samtycke (SoU26)
Vad handlade det om?
Socialnämnden ska få möjlighet att besluta om öppna insatser till ett barn som har fyllt 12 år om det bedöms lämpligt och om barnet samtycker till insatsen. Detta utan vårdnadshavarnas samtycke. Öppna insatser kan exempelvis vara stöd- och behandlingsinsatser eller förebyggande insatser som riktar sig till individer och grupper. Det föreslår regeringen, som också föreslår att socialnämnden ska få utse en kontaktperson eller en särskilt kvalificerad kontaktperson för ett barn som har fyllt 12 år. Även det ska få göras om det är lämpligt och om barnet samtycker till det, men utan vårdnadshavarnas samtycke. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna träder i kraft den 1 juli 2023.
- Öppna insatser utan vårdnadshavarens samtycke Frånvarande MPMiljöpartiet röstade emot
- Öppna insatser utan vårdnadshavarens kännedom Frånvarande MPMiljöpartiet röstade för
- Processbehörighet Frånvarande MPMiljöpartiet avstod
Nej till motioner om vägtrafik och fordon (TU10)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 104 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om en fossilfri fordonsflotta, laddning och fossilfri tankning, självkörande fordon, tyngre och längre lastbilar, parkeringsfrågor, vägtrafikregistret och fordonsmålvakter.
- En fossilfri fordonsflotta Frånvarande MPMiljöpartiet avstod
- Andra styrmedel i fråga om transportsektorns klimatmål Frånvarande MPMiljöpartiet avstod
- Bilpooler Frånvarande MPMiljöpartiet röstade emot
- Historiska fordon och motorhobbyn Frånvarande MPMiljöpartiet röstade för
- Vinterväghållning Frånvarande MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om högskolan (UbU10)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag om högskolan i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar exempelvis om styrning, kvalitet och högskoleutbildningars innehåll. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete pågår eller att åtgärder redan genomförts i de frågor förslagen tar upp.
- Styrning och akademisk frihet Frånvarande MPMiljöpartiet röstade för
- Resurstilldelningssystemet Frånvarande MPMiljöpartiet röstade emot
- Antal och fördelning av högskoleplatser Frånvarande MPMiljöpartiet röstade för
- Breddad rekrytering Frånvarande MPMiljöpartiet röstade emot
Åtgärder för ett sunt och säkert spelande (KrU7)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om åtgärder för att säkerställa en sund och säker spelmarknad. De åtgärder som regeringen föreslagit är bland annat möjligheter att involvera betaltjänstleverantörer för att blockera insatser och utbetalning av vinster till och från spelbolag som saknar licens möjlighet för Spelinspektionen att köpa speltjänster under dold identitet som en del av tillsynen av spelbolagen möjligheter att lagra och skicka vidare personuppgifter för att hindra så kallad matchfixning, det vill säga när en sporthändelse manipulerats i samband med vadhållning skyldighet för spelbolag att på begäran lämna ut uppgifter till Polismyndigheten som behövs för att utreda brott i samband med spel. Åtgärderna innebär ändringar i spellagen börjar gälla den 1 juli 2023. Samtidigt sa riksdagen nej till cirka 50 förslag i motioner om spelfrågor från den allmänna motionstiden 2022. Bland annat hänvisar riksdagen till tidigare ställningstaganden och till regeringsförslaget som beskrivs ovan.
- E-sport Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Reglering av politiska partiers lotterier För utskottets förslag Emot partiet MPMiljöpartiet avstod
- Vadhållning och matchfixning Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Lagring och delning av personuppgifter För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om tillståndsprocesser, vindkraft och miljöbrott (MJU13)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till de 140 förslag i motioner som gäller övergripande miljöfrågor och som kommit in under den allmänna motionstiden 2022 och hänvisar främst till pågående arbete. Några av förslagen handlar om miljömålssystemet och om att inrätta en fristående myndighet för utvärdering av miljömålen. Medan andra förslag gäller förändringar i miljöbalken, effektivare tillståndsprocesser, vindkraft, talerättsfrågor, stärkt äganderätt, riktvärden för buller, offentlig upphandling och miljöbrott.
- Översyn av miljöbalken För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Effektivare tillståndsprocesser och kortare handläggningstider För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Klimat och miljöprövning Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Kommunal tillstyrkan av vindkraft Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Torvfrågor För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner inom fiskeripolitiken (MJU14)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till de 106 förslag i motioner om fiskeripolitiska åtgärder som kommit in under den allmänna motionstiden 2022 och hänvisar framför allt till pågående arbete. Förslagen handlar bland annat om åtgärder för miljömässigt hållbara bestånd, trålfiske, åtgärder för att främja svensk fiskerinäring, fiskerikontroll, vattenbruk och fritidsfiske.
- Övergripande åtgärder för hållbara bestånd, bl.a. bestånden av sill och strömming Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Hållbara fiskekvoter För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Utflyttning av trålgränsen Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Begränsningar av trålfisket i övrigt Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Selektiva redskap och alternativa fiskemetoder För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om näringspolitik (NU16)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 120 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om näringspolitik. Anledningen är bland annat det arbete som redan pågår i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om företagsfrämjande, konkurrensfrågor, riktade insatser, företagens kapitalförsörjning samt särskilda näringsgrenar och branscher.
- Innovationsfrämjande åtgärder För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Företagsstöd för klimatomställningen Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Övrigt om företagsfrämjande åtgärder Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Kooperativt företagande Avstod MPMiljöpartiet avstod
Nej till motioner om hushållningen med mark- och vattenområden (CU13)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till ett nittiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om hushållningen med mark- och vattenområden. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete. Motionerna handlar bland annat om riksintressen, skyddet av jordbruksmark och vattenområden, tillstånd till vattenverksamhet, va-infrastruktur och allmänna vattentjänster.
- Riksintressen För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Skyddet av jordbruksmark För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Vattenkraft Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Vattenförsörjning och vattenförvaltning Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Nej till motioner om konsumenträtt (CU8)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 70 förslag om konsumenträtt i motioner från den allmänna motionstiden 2022, främst med hänvisning till att arbete redan pågår i de frågor förslagen tar upp. Förslagen handlar bland annat om telefonförsäljning av lotter och andra spel, reklam riktad till barn, köp av levande djur, snabblån, resegarantisystemet, konsumentvägledning och märkningsfrågor.
- Telefonförsäljning av lotter och andra spel För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Reklam riktad till barn För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Konsumentvägledning Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Nej till motioner om terrorism (JuU16)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 20 förslag om terrorism. Motionerna handlar bland annat om förebyggande åtgärder, våldsbejakande organisationers verksamhet och finansiering av terrorism. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen avslår motionerna bland annat med hänvisning till utrednings- och beredningsarbete pågår.
- Nationellt avhopparprogram Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Förbud mot deltagande i våldsbejakande organisationer För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Samverkan inom EU För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Ny lag om hur Rättsmedicinalverket får hantera material från människokroppen (JuU19)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om Rättsmedicinalverkets hantering av humanbiologiskt material, det vill säga material från människokroppen. Den nya lagen syftar till att skapa tydliga rättsliga förutsättningar för hanteringen och därmed stärka skyddet för människors integritet. Riksdagen sa även ja till regeringens föreslagna lagändringar som gäller rättspsykiatriska undersökningar. Det handlar bland annat om vilka uppgifter som får lämnas ut om en misstänkt ska genomgå en rättspsykiatrisk undersökning, eller vid så kallade paragraf 7-intyg. Behovet av uppgifter från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Kriminalvården, Migrationsverket samt Totalförsvarets plikt- och prövningsverk anses väga tyngre än det intrång i den personliga integriteten som uppgiftslämnandet kan innebära. Slutligen sa riksdagen ja till regeringens förslag om sekretessregler för att upprätthålla ordningen och förhindra rymningar i den rättspsykiatriska verksamheten. Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023.
- Utlämnande av humanbiologiskt material För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om valfrågor (KU23)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 40 motioner om valfrågor som inkommit under allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om skilda valdagar, rösträtt och valbarhet, sänkt rösträttsålder, utlandssvenskar, valkretsar, personval, röstningsförfarandet, väljare med synnedsättning eller annan funktionsnedsättning, valsystemet, incidentrapportering, publicering av opinionsundersökningar, geografisk representation, kommunala valinformatörer, ökat valdeltagande och överklagande och återföring av mandat. Riksdagen hänvisar bland annat till att åtgärder redan är tagna inom de områden som motionerna tar upp.
- Sänkt rösträttsålder Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Valsedelssystemet För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Incidentrapportering För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om fri- och rättigheter (KU26)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag om mänskliga fri- och rättigheter. Motionerna handlar bland annat om grundlagsskyddad aborträtt, skyddet av äganderätten , juridiskt kön och förebyggande åtgärder mot radikalisering. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen avslår motionerna och hänvisar bland annat till att regeringen aviserat att utredning ar ska tillsättas .
- Grundlagsskydda aborträtten Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Förbud mot rasistiska organisationer m.m. Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Diskriminering För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Juridiskt kön Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Nej till motioner om minoritetsfrågor (KU28)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 35 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om minoritetsfrågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i de frågor motionerna tar upp. Motionerna handlar om judiskt liv i Sverige, romsk inkludering, sanningskommissionen för det samiska folket, samepolitiken och Sametingets konstruktion, rättigheter för nationella minoriteter och urfolk, älvdalskans ställning, teckenspråk som minoritetsspråk, informationscentrum om nationella minoriteter, utvärdering av konsultationslagen, genomförande, tillsyn och uppföljning av minoritetspolitiken, stöd till organisationer och kontaktyta för dialog mellan Sametinget och riksdagen.
- Rättigheter för nationella minoriteter och urfolk Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Älvdalskans ställning För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Genomförande, tillsyn och uppföljning av minoritetspolitiken Avstod MPMiljöpartiet avstod
Nytt förvaltningsgrepp för att minska skarvpopulationerna (MJU17)
Vad handlade det om?
Det behövs en minskning av skarvpopulationen. Riksdagen uppmanar regeringen att prioritera frågan. Enligt utskottet krävs det en reviderad förvaltningsplan för skarv och en likvärdig förvaltning i hela landet för att på så sätt åstadkomma en minskning av skarvpopulationerna. Regeringen har tillsatt en utredning om en ny förvaltningsplan för skarv. Riksdagen vill säkerställa att utredningen, utan fördröjning, resulterar i en uppdaterad förvaltningsplan för skarv. Riksdagen poängterar särskilt betydelsen av en bättre samverkan mellan länsstyrelserna och Havs- och vattenmyndigheten. Uppmaningen till regeringen sker i ett så kallat tillkännagivande med anledning av två förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022.
- Internationella konventioner och avtal För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Nationell målsättning för skydd av skogsmark För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Skötsel av skyddad natur och restaurering av livsmiljöer Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Vargstammens storlek och referensnivå För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om arbetskraftsinvandring (SfU17)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till ett tjugotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om arbetskraftsinvandring. Riksdagen hänvisar till det pågående reformarbetet på området, gällande bestämmelser och uppdrag som lämnats till Migrationsverket. Motionerna handlar om arbetskraftsinvandring, forskning och studier.
- Arbetskraftsinvandring Avstod MPMiljöpartiet avstod
Nej till motioner om skatteförfarande (SkU13)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till ett sjuttiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om skatteförfarande. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i de frågor motionerna tar upp. I motionerna finns ett flertal förslag om att synliggöra skatter och avgifter medan andra förslag gäller F-skatt, kontrolluppgifter och deklarationsfrågor. Ytterligare förslag gäller skatte- och avgiftskontroll, bland annat om en nationell handlingsplan mot skattefusk, svartjobb och förstärkta insatser mot skattefusk. En rad förslag gäller reglerna om certifierade kassaregister, personalliggare och personligt betalningsansvar för bolagsföreträdare. Utskottet behandlar även förslag som rör reglerna om anstånd med att betala skatt, ersättning för kostnader i skattemål, rättssäkerhet i skattemål, förseningsavgifter, minskad skatteadministration för företag samt skatteavtal.
- Synliga skatter och avgifter För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Offentlig land-för-land-rapportering Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- F-skatt och näringsverksamhet För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Personalliggare För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om hälso- och sjukvårdens organisation (SoU12)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om hälso- och sjukvårdens organisation. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete. Motionerna handlar bland annat om primärvården, vårdval och valfrihet samt tillgänglighet.
- Hälso- och sjukvårdens organisation och styrning Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Ambulanssjukvård För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Tolkning i hälso- och sjukvården Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Primärvård Avstod Emot partiet MPMiljöpartiet röstade för
- Jämställd vård Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Nej till motioner om sjöfart (TU7)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 65 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Bland annat med hänvisning till pågående arbete. Förslagen handlar exempelvis om svensk sjöfarts konkurrenskraft, Sjöfartsverkets verksamhetsform, sjöfartsavgifter, isbrytare, vissa miljöfrågor och arbetsmiljöfrågor samt fritidsbåtsfrågor.
- En konkurrenskraftig svensk sjöfart För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Farledsavgifter Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Främjande av inlands- och kustsjöfarten För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Sverige ska verka för att skapa enighet för att terrorlista det islamiska revolutionsgardet (UU15)
Vad handlade det om?
Riksdagen riktade en uppmaning genom ett så kallat tillkännagivande till regeringen om att Sverige ska verka för att skapa enighet inom EU för att lista det islamiska revolutionsgardet som terroristorganisation. Vidare sa riksdagen nej till cirka 100 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Bland annat med hänvisning till pågående arbete.
- Yttrandefrihet i Ryssland Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Yttrandefrihet och politiska fångar i Turkiet Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Yttrandefrihet och politiska fångar i Ryssland Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Stöd och skydd för MR-försvarare, aktivister, kulturarbetare och journalister samt klimat- och kvinnorättsaktivister Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Religions- och övertygelsefrihet Avstod MPMiljöpartiet avstod
Nej till motioner om ekonomisk familjepolitik (SfU16)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar exempelvis om föräldraförsäkring, barnbidrag, underhållsstöd och bostadsbidrag.
- Föräldraförsäkring För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Reserverade dagar Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Bostadsbidrag För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om cykelfrågor (TU9)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till ett femtiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen hänvisar till planerade eller redan vidtagna åtgärder och pågående beredningsarbete. Motionerna handlar bland annat om mål, infrastruktur och trafikregler för cykling samt insatser för cykling bland barn och unga och kombinerade resor med cykel. Riksdagen framhåller att cykling har många positiva effekter. Riksdagen betonar bland annat vikten av att beakta cyklisters förutsättningar när det gäller infrastrukturfrågor, att trafikregler är utformade så att de underlättar en ökad och säker cykling och vikten av att barn och unga börjar cykla.
- Mål för cykling Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Cykling, hållbarhet och folkhälsa För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Infrastruktur för cykling Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Trafikregler för cyklister Avstod MPMiljöpartiet avstod
Nya regler för kollektivtrafikresenärer och järnvägstrafik (CU18)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändrade regler för kollektivtrafikresenärer och järnvägstrafik. EU har infört en ny tågpassagerarförordning som innehåller grundläggande regler om transportavtalet, information och biljetter. Med anledning av den nya tågpassagerarförordningen föreslår regeringen dels ett undantag från resenärens rätt till prisavdrag om en försening beror på en extraordinär händelse. Exempelvis extrema väderleksförhållanden eller en större folkhälsokris. Dels föreslås att järnvägstrafik som bedrivs för historiska ändamål eller turism ska undantas från tågpassagerarförordningen. De nya reglerna börjar gälla 7 juni 2023.
- Ändringar i lagen om kollektivtrafikresenärers rättigheter Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Lagstiftningens framtida utformning Avstod MPMiljöpartiet avstod
Nej till motioner om personalförsörjning inom försvaret (FöU8)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 70 motioner om personalförsörjning inom försvaret. Förslagen handlar om bland annat personal- och kompetensförsörjning inom totalförsvaret och räddningstjänsten, könsfördelning och jämställdhet, civilplikt, veteraner och frivilliga försvarsorganisationer. Riksdagen anser att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp och att den långtgående delegeringen i arbetsgivarpolitiken ger Försvarsmakten en betydande frihet och ett mycket långtgående ansvar inom området.
- Totalförsvarsplikt Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Rekrytering och personalförsörjning vid Försvarsmakten Avstod Emot partiet MPMiljöpartiet röstade för
- Försvarsmaktens förmåga att utveckla och behålla personal För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Frivilligorganisationerna Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Nej till motioner om polisfrågor (JuU10)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 190 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om polisfrågor. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående utrednings- och beredningsarbete. Motionerna handlar exempelvis om en mer effektiv polis, polisens inre organisation, polisens arbetsmiljö, prioritering av olika typer av brott samt polisens samarbete med myndigheter och andra aktörer.
- Polisberedning och strategiskt arbete För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Polisernas placering m.m. För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Antagningskrav till polisutbildningen För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Utredning av sexualbrott Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Jaktbrott Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Deltagande i terroristorganisation blir ett nytt brott i terroristbrottslagen (JuU20)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa ett nytt brott i terroristbrottslagen, deltagande i en terroristorganisation. Det nya brottet innebär ett särskilt straffansvar för den som deltar i en terroristorganisation på ett sätt som är ägnat att främja, stärka eller understödja organisationen. Straffskalan ska vara fängelse i högst fyra år. Om brottet är grovt ska straffskalan vara fängelse i lägst två och högst åtta år. Om gärningsmannen har lett terroristorganisationen ska straffskalan vara fängelse på viss tid, lägst två och högst arton år, eller på livstid. Det ska även vara straffbart att finansiera deltagande i en terroristorganisation, att offentligt uppmana och rekrytera till brottet samt att resa utomlands i avsikt att begå brottet. Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2023.
- En särskild straffbestämmelse för deltagande i en terroristorganisation Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Uppföljning och utvärdering För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Skärpta straff för brott i kriminella nätverk (JuU8)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa straffen för brott i kriminella nätverk och vid kriminella uppgörelser. Syftet med lagändringarna är att markera allvaret i den här typen av brott och för att ge rättsväsendet utvidgade möjligheter att bekämpa gängkriminaliteten. Straffen skärps bland annat för grovt olaga tvång, olaga hot, rån och utpressning. Även straffet för narkotikabrott som tar sikte på försäljning skärps, samt att beställning av narkotika för eget bruk kriminaliseras som försöksbrott. Det blir också straffbart att involvera personer som är under 18 år i brott eller brottslig verksamhet. Dessutom införs en ny typ av straffskärpningsbestämmelse som tar sikte på våldsamma uppgörelser bland kriminella. Presumtionen, eller antagandet för häktning ska gälla vid misstanke om brott med ett minimistraff om fängelse i ett år och sex månader eller mer, jämfört med tidigare ett minimistraff om fängelse i två år eller mer. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023.
- Regeringens lagförslag Avstod MPMiljöpartiet avstod
Större tillgänglighetskrav på produkter och tjänster (SoU10)
Vad handlade det om?
Större tillgänglighetskrav ska ställas på vissa produkter och tjänster. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som bygger på EU:s tillgänglighetsdirektiv. Produkter som omfattas av de nya reglerna är exempelvis datorer, smarttelefoner, betalningsterminaler, kontantautomater, biljettförsäljnings- och incheckningsautomater och självbetjäningsterminaler. Syftet med lagen är att öka tillgängligheten till produkterna och tjänsterna hos framför allt personer med funktionsnedsättningar. Den nya lagen träder i kraft den 28 juni 2025.
- Behov av en utredning om grundlagsändring Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Införlivande Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Uppföljning För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om kompetensförsörjning, digital infrastruktur och beredskap (SoU14)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 110 förslag i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2022 och hänvisar främst till pågående arbete. Några av förslagen handlar om kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården, patienter utsatta för våld, registerkontroll, arbetsmiljö och arbetsvillkor samt legitimation och tillstånd. Andra förslag berör digital infrastruktur och hälsodata, utveckling av 1177 samt hälso- och sjukvårdens beredskap.
- Kompetensförsörjning Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Arbetsmiljö och arbetsvillkor Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Legitimation och tillstånd Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Marknadsföring av vårdtjänster Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Nej till motioner om socialtjänstens arbete (SoU16)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag om socialtjänstens arbete. Motionerna handlar bland annat om socialtjänstlagen, försörjningsstöd och hemlöshet. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen avslår motionerna och hänvisar bland annat till att utredningsarbete pågår.
- Utveckling av socialtjänstens arbete Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Jämställt försörjningsstöd För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Hemlöshet Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Regeringen ska se över tillsynsansvaret för privata förskolor (UbU5)
Vad handlade det om?
Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning till regeringen, att överväga att se över för- och nackdelarna med att ge Skolinspektionen ansvar för tillstånd och tillsyn även för enskilda förskolor, fritidshem samt pedagogisk omsorg. Utöver detta sa riksdagen nej till de cirka 120 förslag i motioner om övergripande skolfrågor som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen i motionerna handlar bland annat om åtgärder för att höja kunskapsresultaten, ansvars- och resursfördelningen i skolväsendet, val av skola, fristående skolor, tillsyn, it i skolan och särskilda undervisningsformer. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser, pågående utredningar, aviserade och vidtagna åtgärder.
- Jämlik och likvärdig skola Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Kunskapsutveckling och kunskapsmål För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Ekonomiska förutsättningar för fristående skolor För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Offentlighetsprincipen i fristående skolor Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Nej till motioner om lärare och elever (UbU7)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Bland annat med hänvisning till gällande bestämmelser, pågående arbete samt aviserade och vidtagna åtgärder. Motionerna handlar exempelvis om läraryrket, fortbildning, rektorer, grundsärskolan och gymnasiesärskolan, elever med särskilda behov, elever med skolfrånvaro, undervisning för nyanlända samt elevers hälsa.
- Registerkontroll För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Elever med särskilda behov För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Undervisning för nyanlända m.m. För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Elevers hälsa m.m. Avstod MPMiljöpartiet avstod
Nej till motioner om arbetsmiljö och arbetstid (AU8)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om arbetsmiljö och arbetstid. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och till parternas ansvar på den svenska arbetsmarknaden. Motionerna handlar exempelvis om förebyggande arbetsmiljöarbete, arbetslivskriminalitet, skyddsombud och skyddskommittéer, Arbetsmiljöverket och arbetstidslagen.
- Sanktionsavgifter Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Lokala skyddsombud och skyddskommittéer För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Tillträdesrätt för regionala skyddsombud För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Distansarbete För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Arbetstid Avstod MPMiljöpartiet avstod
Nej till motioner om arbetsmarknadspolitiska frågor (AU9)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag om arbetsmarknadspolitiska frågor. Motionerna handlar bland annat om Arbetsförmedlingen, arbetsmarknadspolitiska insatser och arbetslöshetsförsäkringen. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen avslår motionerna och hänvisar bland annat till att utredningsarbete inom området pågår.
- Fler vägar till jobb För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Arbetsförmedlingen För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Arbetsmarknadspolitiska program och insatser För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Arbetsintegrerande sociala företag Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor (FiU22)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Internationella valutafonden (IMF), Världsbanksgruppen samt regionala utvecklings- och investeringsbanker under 2021 och 2022. Skrivelsen handlar bland annat om hur institutionerna arbetar med finansiell och monetär stabilitet. Riksdagen konstaterar att IMF och de andra ekonomiska institutionerna har en viktig roll att spela, bland annat för att identifiera och uppmärksamma risker för den finansiella stabiliteten. Institutionernas arbete har påverkats mycket av både covid-19-pandemin och Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Riksdagen välkomnar att institutionerna har hjälpt medlemsländerna att hantera de ekonomiska konsekvenserna, och även stöttat Ukraina genom finansiering, tekniskt stöd och samordning. Riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. Riksdagen har också behandlat cirka 80 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om makrotillsyn, bolånemarknaden och hushållens skuldsättning, samt penningtvätt. Riksdagen säger nej till förslagen, bland annat med hänvisning till att regeringen redan arbetar med frågorna.
- Makrotillsyn, bolånemarknaden och hushållens skuldsättning Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Ett nationellt skuldregister För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Kapitalförsörjning i hela landet För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om vuxenutbildning (UbU9)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om vuxenutbildning. Riksdagen hänvisar till gällande bestämmelser, vidtagna åtgärder och pågående arbete. Motionerna handlar bland annat om utbudet av vuxenutbildning, finansieringen av yrkesinriktad kommunal vuxenutbildning, tillträde till yrkeshögskolan och validering.
- Utbildning för omställning och livslångt lärande Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Utformningen av sfi För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Utveckling av yrkeshögskolan För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om lokal service, skydd av beslutsfattare och handläggningstider (KU24)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till de cirka 60 förslag i motioner som gäller offentlig förvaltning, och som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och tidigare ställningstaganden. Några av förslagen handlar främjande av demokrati, rättstillämpning och vägledning, lokal service, samverkan mellan myndigheter, språktolkar, lättläst svenska, skydd av beslutsfattare, opinionsbildande verksamhet och egendomsskydd. Andra förslag rör statlig anställning, tjänstemannaansvar, digitalisering, myndigheternas ledningsformer, regelförenkling, handläggningstider, länsstyrelserna, Regeringskansliets och utrikesförvaltningens organisation.
- Främjande av demokrati Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Lokal service Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Digitalisering För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om författningsfrågor (KU30)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat cirka 80 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om partifinansiering, reglering av lobbyister, formerna för grundlagsändringar och domstolarnas oberoende. Riksdagen sa nej till samtliga förslag, bland annat med hänvisning till att regeringen redan arbetar med frågan.
- Nationella folkomröstningar och medborgarinitiativ Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Yttre hot mot politiska partier För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Partifinansiering Frånvarande MPMiljöpartiet röstade emot
- Reglering av lobbyister Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Bestämmelser om nationella minoriteter och minoritetsspråken För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om idrott och friluftsliv (KrU11)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag som handlar om idrott och friluftsliv. Motionerna handlar bland annat om statens idrottsanslag, parasport, idrottsanläggningar och förutsättningar för friluftsliv. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen avslår motionerna och hänvisar bland annat till att utredningsarbete pågår.
- Ett brett idrottsliv Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Idrottsanläggningar Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Parasport Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Påverkan på leder i sårbar natur För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om public service och film (KrU9)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 40 motioner om public service och film som inkommit under allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar om bland annat förutsättningar och villkor för public service och filmpolitik. Riksdagen anser att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
- Språkfrågor Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Framtidens filmpolitik Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Biografer på mindre orter För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Digitalisering av filmarvet Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Delar av EU:s elmarknadsdirektiv genomförs (NU9)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur EU:s elmarknadsdirektiv när det gäller leverans av el och så kallade aggregeringstjänster ska införas i den svenska lagstiftningen. Direktivet syftar till att anpassa elmarknaden till nya förutsättningar som en mer decentraliserad produktion av el från förnybara källor samt utfasning av fossila bränslen medför. Regeringens förslag innebär större möjlighet för elanvändarna att anpassa elförbrukningen när elpriset är lågt eller när elnätet är hårt belastat. Förslaget innebär också ändringar i vissa krav på elleverantörer samt förändringar i reglerna om byte av elleverantör för småföretag. Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får i och med förslaget även bestämma regler om den information som elleverantörer ska lämna till elanvändare. Riksdagen beslutade under 2022 om att införa de delar av elmarknadsdirektivet som gäller nätverksamhet i den svenska lagstiftningen. Elmarknadsdirektivet skulle i sin helhet införts i svensk lagstiftning senast den 31 december 2020. Europeiska kommissionen har inlett ett överträdelseärende mot Sverige om för sent genomförande av elmarknadsdirektivet. Riksdagen godkände också ett tillägg till regeringens förslag om ett så kallat normgivningsbemyndigande. Ett sådant bemyndigande behövs för att regeringen ska kunna bestämma regler om olika administrativa processer. Exempelvis att nätföretag ska sända underrättelser till elleverantörer vid påbörjande eller övertagande av leverans av el. Slutligen sa riksdagen nej till 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022.
- Definitionen av obalans Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Ekonomiskt ansvar och kompensationsmodell för obalanserna För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Elektrifiering och industrins gröna omställning För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Elprisfrågor För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Krav på flexibilitet vid anslutning Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Svenska kraftnät och anslutning av havsbaserad vindkraft Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Avskiljningar vid Sis särskilda ungdomshem (SoU24)
Vad handlade det om?
I april 2022 beslutade riksdagen att rikta en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om Statens institutionsstyrelses (Sis) åtgärder för att minska antalet avskiljningar vid särskilda ungdomshem. Därefter har regeringen i en skrivelse redovisat effekterna av Sis åtgärder och vilka fortsatta insatser som krävs för att avskiljningarna ska upphöra. Riksdagen anser liksom regeringen att åtgärderna och den lämnade återrapporteringen innebär att tillkännagivandet är tillgodosett. Riksdagen avslutade ärendet genom att lägga skrivelsen till handlingarna.
- Ny skrivelse till riksdagen Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Ensamarbete i klientnära kontakter För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Avskiljningar i övrigt Avstod MPMiljöpartiet avstod
Nej till motioner om utrikespolitik (UU7)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat cirka 110 förslag i motioner från den allmänna motionstiden. Förslagen handlar bland annat om utrikespolitikens övergripande inriktning och hur Sverige ska förhålla sig till situationen i vissa delar av världen. Riksdagen sa nej till förslagen, bland annat med hänvisning till att regeringens utrikespolitiska inriktning anses väl avvägd och lämplig.
- Utrikespolitikens inriktning Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Västsahara Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Kina och Taiwan För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Mellanöstern För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om skolans värdegrund, bedömning och läromedel (UbU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till de 118 förslag i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om skolans värdegrund, trygg skola, särskilda ämnen och kunskapsområden, bedömning och nationella prov, läromedel och skolbibliotek, modersmål och minoritetsspråk. Riksdagen hänvisar till gällande bestämmelser, pågående arbete och vidtagna åtgärder.
- Övergripande värdegrundsfrågor Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Genusfrågor i skolan Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Ansvaret för tryggheten och studieron i skolan För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Särskilda ämnen och kunskapsområden Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Läromedelsutredningens förslag Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Modersmål och minoritetsspråk Avstod MPMiljöpartiet avstod
Nej till motioner om gymnasieskolan (UbU8)
Vad handlade det om?
Riksdagen sade nej till cirka 50 förslag som handlade om gymnasieskolan. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om antalet platser inom gymnasieskolan i förhållande till arbetsmarknadens behov, ämnen i gymnasieskolan, yrkesprogrammens utformning och studie- och yrkesvägledningen på gymnasiet. Riksdagen avslog motionerna med hänvisning till befintliga regler och att utredningsarbete inom området pågår.
- Utbildningens dimensionering För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Ämnen i gymnasieskolan Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Branschskolor Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Studie- och yrkesvägledning i skolväsendet Avstod MPMiljöpartiet avstod
Nej till motioner om socialförsäkringsfrågor (SfU14)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 160 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om socialförsäkringsfrågor. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete. Motionerna handlar bland annat om åtgärder mot välfärdsbrott, trygghetssystem för företagare och studerande, sjukförsäkring och rehabilitering, aktivitets- och sjukersättning och arbetsskadeersättning.
- Trygghetssystem för företagare Frånvarande MPMiljöpartiet avstod
- Företagare inom kulturområdet Frånvarande MPMiljöpartiet röstade emot
- Rehabiliteringskedjan Frånvarande MPMiljöpartiet röstade för
- Rätten till aktivitets- och sjukersättning Frånvarande MPMiljöpartiet röstade för
- Studier och arbete Frånvarande MPMiljöpartiet avstod
Nej till motioner om migration (SfU15)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om migrationsfrågor. Detta främst med hänvisning till gällande bestämmelser och pågående arbete. Motionerna handlar bland annat om uppehållstillstånd för skyddsbehövande, mottagande av asylsökande, asylprocessen, anhöriginvandring och medborgarskap.
- Migration och asylpolitik Frånvarande MPMiljöpartiet avstod
- Skydd för utsatta kvinnor Frånvarande MPMiljöpartiet röstade emot
- Anhöriginvandring Frånvarande MPMiljöpartiet röstade emot
Ny lag ska tydliggöra undantag från moms (SkU10)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens föreslag om en ny lag om mervärdesskatt, så kallad moms. Lagen innebär en anpassning till EU:s mervärdesskattedirektiv. Lagen ska också bland annat tydliggöra vad som gäller när ideella föreningar säljer tjänster internt. Riksdagen har tidigare, i ett tillkännagivande, pekat på att det rått oklarheter kring vad som gäller när ideella föreningar säljer tjänster internt. Idag är ideella föreningar, så som idrottsrörelsen, studieförbund och registrerade trossamfund, undantagna från kravet på att betala moms. Detta kan även gälla när en fristående grupp inom en förening säljer en tjänst internt. Exempelvis kan det handla om en stor organisation, där flera föreningar ingår, som har en gemensam avdelning som säljer it-support till föreningarna. Om tjänsten istället hade kunnat köpas på marknaden, kan det dock bedömas som att undantaget från moms leder till en snedvridning av konkurrensen. I sådana fall får undantaget från moms inte tillämpas. De interna försäljningarna bedöms då som momspliktiga. Riksdagen uppmanade i sitt tillkännagivande regeringen att utreda hur frågan kan lösas utan att orsaka en snedvridning av konkurrensen, och utan att öka risken för fusk med mervärdesskattesystemet. Den nya lagen innebär en anpassning till EU:s mervärdesskattedirektiv, och ska därför inte kunna tillämpas snävare än direktivet. Enligt EU-domstolens praxis ska hänsyn tas till syftet med undantaget från momsplikten, nämligen att stödja civilsamhället. Undantaget får inte tolkas så restriktivt att det förlorar sin effekt. I vissa fall kan den nya lagen innebära att undantaget från momsplikten tillämpas annorlunda. Riksdagen välkomnar den nya lagen, och konstaterar att regeringen därmed har tillgodosett tillkännagivandet. Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023.
- Undantaget för tjänster inom fristående grupper Frånvarande MPMiljöpartiet röstade emot
Nej till motioner om punktskatt och tull (SkU14)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om punktskatt och tull. Riksdagen hänvisar bland annat till att utredningar och beredningar pågår och till att riksdagen redan har tagit ställning i dessa frågor. Motionerna handlar bland annat om skatterna på el, bränsle, fordon, kemikalier, alkohol, tobak, flygresor, avfall och plastbärkassar, om Tullverkets befogenheter och verksamhet samt om betalning av tull och importskatter.
- Energiskatt m.m. Frånvarande MPMiljöpartiet röstade emot
- Energiskatt på eldriven kollektivtrafik Frånvarande MPMiljöpartiet röstade för
- Skatt på drivmedel m.m. Frånvarande MPMiljöpartiet avstod
- Övriga miljöskatter Frånvarande MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om mervärdesskatt (SkU15)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 20 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om förändringar av mervärdesskattesatser, utredningar av effekter och förändringar av mervärdesskatten samt olika undantag från skattskyldighet på mervärdesskatteområdet.
- Skattesatser m.m. Frånvarande MPMiljöpartiet avstod
- Övriga mervärdesskattefrågor Frånvarande MPMiljöpartiet röstade för
Uppmaning om att införa en nollvision för våld i nära relationer (AU7)
Vad handlade det om?
Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att införa en nollvision för våld i nära relationer. Uppmaningen kom i samband med att riksdagen behandlade cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering Riksdagen sa nej till förslag i övriga motioner bland annat med hänvisning till pågående arbete. Motionerna handlar exempelvis om tillsättande av utredningar på jämställdhetspolitikens område, om arbetet mot mäns våld mot kvinnor och mot hedersrelaterat våld och förtryck, om åtgärder för jämställdhet i arbetslivet och om olika initiativ för att motverka diskriminering i samhället.
- Jämställdhetspolitikens mål m.m. Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Nollvision för våld i nära relationer Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Jämställdhet i arbetslivet m.m. Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Översyn av diskrimineringslagen Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Nej till motioner om hyresrätter och andra boendeformer (CU14)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner som gäller hyresrätter, bostadsrätter, ägarlägenheter och hyrköpsystem från den allmänna motionstiden 2022, med hänvisning till pågående arbete och tidigare ställningstaganden. Några av förslagen i motionerna handlar om ändringar i hyreslagen vad gäller systemet för hyressättning, presumtionshyror, skyddet för hyresgäster vid renoveringar, vräkning av barnfamiljer och utökade möjligheter att säga upp hyreskontrakt vid kriminell verksamhet. Andra förslag i motioner gäller bostadsrätter, ändringar i bostadsrättslagen, stärkt skydd för bostadrättshavare, ombildning till bostadsrätt och införande av ett bostadsrättsregister.
- Hyressättning och normerande hyror För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Förbättrings- och ändringsarbeten För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Avhysning av barnfamiljer För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Stärkt hyresrättsligt skydd För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Olovlig handel med hyreskontrakt m.m. För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Riksdagen uppmanar regeringen att verka för snabbare bodelningsprocesser (CU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att vidta åtgärder för en mer välfungerande, effektiv och rättssäker ordning för bodelningar. För den part som har det sämst ställt ekonomiskt har det vanligtvis mycket stor ekonomisk betydelse att bodelningen slutförs. Ofta drar dock den ena parten fördel av att bodelningen drar ut på tiden, vilket har konstaterats i en utredning. Riksdagen noterar att regeringen ska börja kartlägga hur stort problemet med utdragna bodelningsprocesser är. Riksdagen ser positivt på detta, och menar att det är hög tid att regeringen går vidare med frågan. Bland annat bör regeringen se över möjligheten att införa en rimlig bortre tidsgräns för när en bodelning ska vara klar. Tillkännagivandet bygger på flera förslag i motioner, som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Totalt har riksdagen behandlat cirka 130 förslag i olika familjerättsliga frågor, som även handlar om bland annat den rättsliga regleringen av föräldraskap, betänketid vid äktenskapsskillnad och olika frågor om vårdnad. Riksdagen sa nej till de övriga motionerna, bland annat med hänvisning till att regeringen redan arbetar med frågorna.
- Betänketid vid äktenskapsskillnad För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Adoption i övrigt Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Allmänt om kompetens i mål om vårdnad Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge vid våld i familjen Avstod MPMiljöpartiet avstod
Nej till motioner om kommunala frågar (FiU26)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag om kommunala frågor. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om utjämningssystemet, tillsynsavgifter, vinster i välfärden och riktade statsbidrag. Riksdagen hänvisar i sitt beslut till befintlig lagstiftning och att utredningsarbete inom området pågår.
- Det kommunalekonomiska utjämningssystemet Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Vinster inom välfärdens verksamheter Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Kommunsektorns uppdrag För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om kriminalvård (JuU13)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Bland annat med hänvisning till pågående utredningar. Förslagen handlar exempelvis om återfallsförebyggande arbete, Kriminalvårdens kapacitet och villkorlig frigivning.
- Avhopparverksamhet För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Gps vid fångtransporter och permissioner För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Obligatorisk undervisning för sexköpsdömda För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Fler anstalts- och häktesplatser För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Ägandeformer för Kriminalvårdens lokaler För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om våldsbrott och brottsoffer (JuU14)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till de cirka 150 förslag i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om våld i nära relationer, sexualbrott, hedersrelaterat våld och förtryck, kontaktförbud, stärkt skydd till brottsoffer, unga brottsoffer, skadestånd och statistik. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete eller aviserade reformer inom området.
- Kunskap inom rättsväsendet m.m. om våld i nära relationer Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Nolltolerans mot barnäktenskap För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Särskild brottsofferlag För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Brottsofferombudsman För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Brottsofferstatus för barn som utnyttjas i barnpornografi Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Kränkningsersättning och indrivning För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om ungdomsbrottslighet (JuU15)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 14 förslag i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar om barn och unga som bryter mot lagen och tar upp frågor som brottsförebyggande arbete, insatser för att stoppa nyrekryteringen, straffmätning och påföljder. Riksdagen hänvisar till pågående utredningar och beredningsarbete.
- Sociala insatsgrupper För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Åtgärdsplan för pojkar och män För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Samordnade insatser För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Ungdomsövervakning Emot utskottets förslag Emot partiet MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om vapenfrågor (JuU17)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat 15 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden. Förslagen handlar bland annat om handläggning av vapenlicensärenden och vapenbrott. Riksdagen sa nej till motionerna, bland annat med hänvisning till att det redan pågår utrednings- och beredningsarbete i de frågor som förslagen handlar om.
- Tillsyn av skjutbanor För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Vapenbrott För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om folkhälsa (SoU20)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner som lämnats under den allmänna motionstiden 2022. Anledningen är bland annat arbete som redan pågår inom de frågor som motionerna tar upp. Förslagen handlar exempelvis om folkhälsoarbetets organisation och folkhälsofrämjande insatser, smittskydd och vaccinationer.
- Folkhälsoarbetets organisation Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Folkhälsofrämjande insatser Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Vaccinationsprogram för äldre Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Psykisk hälsa Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Nej till motioner om immaterialrätt (NU14)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Bland annat med hänvisning till att arbete pågår i flera frågor. Förslagen handlar exempelvis om åtgärder för att modernisera upphovsrätten, stärkt skydd för immateriella rättigheter, kunskapsfrämjande insatser på immaterialrättens område och bekämpning av immaterialrättsintrång.
- Upphovsrättsskyddade konstverk på offentlig plats För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Övrigt om upphovsrätt Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Övriga frågor som rör immaterialrätt För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om regelförenkling för företag (NU15)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022, som handlade om regelförenkling för företag. Exempelvis föreslogs att regelverken för små företag ska förenklas, och regelbördan minskas. Andra förslag handlade bland annat om att korta handläggningstider och tillståndsprocesser. Riksdagen hänvisar till att regeringen redan bereder flera förslag gällande dessa frågor, och att myndigheter arbetar med detta.
- Mål för förenklingspolitiken För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Ett systematiskt regelförenklingsarbete För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Övrigt om regelförenklingar för företag Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Regelrådets organisation För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Konsekvensutredningar För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Kraven på hälso- och sjukvårdens beredskap höjs (SoU11)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om att förtydliga krav på vårdgivare som bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet. Det handlar om att de måste tillhandahålla sjukvårdsprodukter som behövs för att kunna ge god vård. Med sjukvårdsprodukter avses läkemedel, medicintekniska produkter, personlig skyddsutrustning, livsmedel för speciella medicinska ändamål och tillverkningsmaterial. Förslagen innebär också att öppenvårdsapotek har en skyldighet att lagerhålla läkemedel och partihandlare har en leveransskyldighet gentemot sjukhusapotek. En sanktionsavgift införs för de företag som inte meddelar Läkemedelsverket om att försäljningen av ett läkemedel upphör tillfälligt eller permanent. Uppgift om eventuell brist i tillgången på läkemedel eller medicinteknisk produkt föreslås kunna bli skyddad av sekretess när uppgiften överförs från Läkemedelsverket till regioner eller kommuner i samband med utredning. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2023. Riksdagen sa också ja till regeringens förlag om att det statliga bolaget Apotek Produktion & Laboratorier AB får ett utökat samhällsuppdrag. Det innebär att bolaget ska upprätthålla sin verksamhet även under fredstida kriser, höjd beredskap och ytterst krig. Det kan till exempel vara att säkerställa tillgången på aktiva substanser, hjälpämnen och förpackningsmaterial för produkter som behövs för vård som inte kan vänta.
- Krav på sjukvårdsprodukter och övrig utrustning för att skydda sjukvårdspersonal För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Utrustning till skydd av sjukvårdspersonal Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Uppföljning av effekterna av lagförslaget Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Förslag om hälso- och sjukvårdens beredskap Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Nej till motioner om bostadspolitik (CU10)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till de cirka 120 förslagen i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar om bland annat åtgärder för ökat bostadsbyggande, finansiering av bostadsbyggande, bostadsförsörjning, allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag, minskad segregation och trångboddhet, bostadsförmedling och förtur till bostad för vissa grupper samt innovativt, miljövänligt och hållbart byggande. Riksdagen hänvisar till bland annat pågående arbete eller aviserade reformer inom området.
- Åtgärder på bostadsmarknaden Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Bostadsförsörjning Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Trygga bostadsområden För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Bostäder för äldre personer Avstod MPMiljöpartiet avstod
Nej till motioner om planering och byggande (CU12)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 130 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Bland annat med hänvisning till att arbete pågår i flera frågor. Förslagen handlar exempelvis om översyn av plan- och bygglagen, plansystemet, lovfrågor, överklaganderegler samt frågor om skadeersättning och tillsyn.
- Översyn av plan- och bygglagen För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Medborgarinflytandet och vissa andra intressen vid fysisk planering För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Klimatfrågor i planeringen och planering för gröna områden Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Reglering med detaljplan För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Bygglovsbefriade åtgärder För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om samhällets krisberedskap (FöU7)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om samhällets krisberedskap. Detta framför allt med hänvisning till pågående arbete. Motionerna handlar bland annat om samhällets fredstida krisberedskap, skydd mot olyckor och cybersäkerhet.
- Krisberedskapssystemet För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Utveckling av räddningstjänsten Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Stöd till personer med funktionsnedsättning För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Klimatanpassning för krisberedskapen Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Kunskapsuppbyggnad inom cybersäkerhetsområdet Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Nej till förslag om processrättsliga frågor (JuU12)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag om processrättsliga frågor, som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen hänvisar bland annat till att regeringen redan arbetar med frågorna. Förslagen handlar bland annat om kamerabevakning, hemliga tvångsmedel, vittnesskydd, rättsliga biträden och rättegångskostnader.
- Tillståndsplikten för kommuner För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Vittnesskydd m.m. För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Rätten till målsägandebiträde För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Förstärkning av rättsväsendet För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om jakt och viltvård (MJU12)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Bland annat handlar förslagen om det allmänna uppdraget, viltförvaltningsdelegationernas ansvar och sammansättning, stärkt lokalt inflytande i viltförvaltningen, översyn av jaktlagen, åtgärder för en minskad vildsvinsstam, blyammunition och en viltmyndighet.
- Stärkt lokalt inflytande i viltförvaltningen För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Blyammunition För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Värna den svenska jakten och viltvården För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om bistånd (UU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag om internationellt bistånd. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om nivån på biståndet, OECD:s kommitté för bistånds regelverk och prioriteringar inom internationellt utvecklingsbistånd. Riksdagen avslår motionerna bland annat eftersom utredningsarbete inom området pågår.
- Biståndsnivå Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Prioriteringar Avstod MPMiljöpartiet avstod
Myndigheternas roll vid tillståndsprocesser för mineralnäringen (NU13)
Vad handlade det om?
Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om myndigheternas roll vid tillståndsprocesser. Utskottet anser att myndigheter i samband med tillståndsprocesser bör arbeta mer rådgivande och lösningsorienterat än tidigare. Uppmaningen grundar sig på förslag i en motion från den allmänna motionstiden 2022 om mineralpolitiska frågor. Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i övriga motioner. De handlar bland annat om tillstånd och tillståndsprocesser, förbud mot utvinning, äganderätt och ersättning samt så kallade innovationskritiska metaller och mineral.
- Natura 2000-tillstånd För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Myndigheternas roll vid tillståndsprocesser Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Utvinning av uran För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Mineralersättning Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Övriga frågor om ersättningar Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Tillgänglighet och kartläggning För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Stärkta förutsättningar för utvinning För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om yrkestrafik och taxi (TU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner som lämnades in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen gäller bland annat frågor om tillsyn och kontroll. Riksdagen hänvisar till pågående utredningar och till åtgärder som planeras eller redan är genomförda.
- Reglering och kontroll av åkerinäringen För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Kontroller och tillsyn inom taxibranschen För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Vissa arbetsmiljöfrågor inom åkeri- och taxibranschen För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om statlig förvaltning och statistikfrågor (FiU25)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 25 förslag som lämnats in i motioner under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar om den statliga förvaltningen och statistikfrågor. Exempelvis finns förslag om att öka myndigheternas effektivitet, och även att minska antalet myndigheter. Riksdagen hänvisar till att den statliga förvaltningspolitiken bygger på att myndigheterna själva avgör hur verksamheten bäst utformas för att tillgodose samhällets behov, inom ramen för de mål och uppgifter som riksdagen och regeringen har beslutat om. Utskottet hänvisar också till att regeringen redan har inlett ett arbete för att effektivisera statsförvaltningen genom omprövning av det offentliga åtagandet och analys av myndigheters organisering. Andra förslag handlar exempelvis om att offentliga data ska vara öppna och tillgängliga digitalt. När det gäller förslag om digitalisering hänvisar riksdagen till att både regeringen och EU aktivt arbetar med dessa frågor.
- Staten som arbetsgivare För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Konjunkturinstitutets uppdrag om svenska företags prissättning För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om offentlig upphandling (FiU34)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag som handlade om offentlig upphandling. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om hur regelverket är utformat, sociala kriterier vid offentliga upphandlingar och miljökrav vid upphandlingar. Riksdagen avslog motionerna med hänvisning till befintliga lagstiftningen och att utredningsarbete inom området pågår.
- Små och medelstora företag För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Miljökrav Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Antal underleverantörer och skäliga villkor För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Allmännyttan och LOU För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Riksdagens arbetsformer (KU18)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 18 förslag som handlar om riksdagens arbetsformer. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om riksmötets öppnande, motionsrätten och riksdagsledamöternas ekonomiska villkor. Riksdagen riktar ett så kallat tillkännagivande till Riksdagsstyrelsen. Uppmaningen handlar om att Riksdagsstyrelsen ska tillsätta en utredning som ser över frågan om regeringens samråd med EU-nämnden om EU:s A-punkter. Vid Europeiska unionens råds sammanträden finns det A-punkter respektive B-punkter på dagordningen. A-punkterna kännetecknas av att en överenskommelse är möjlig utan debatt, medan B-punkterna kräver diskussion bland medlemsländerna. Riksdagens parlamentariska EU-kommitté har tidigare uppmärksammat att samrådet i riksdagen kring A-punkterna skulle kunna förbättras.
- Riksdagsledamöternas ekonomiska villkor För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Utredning om oppositionens ställning För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om bland annat allmänna helgdagar (KU19)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till sju förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Bland annat handlar förslagen om allmänna helgdagar, minnesdagar, regler om flaggning, skånska flaggans officiella status och utmärkelser för utlandssvenskar.
- Regler om flaggning För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om offentlighet, sekretess och integritet (KU25)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 14 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om offentlighet, sekretess och integritet. Detta framför allt med hänvisning till pågående arbete och att det redan finns gällande bestämmelser på området. Motionerna handlar bland annat om informationsutbyte mellan myndigheter, sekretess i ärenden om anställning av kommun- och regiondirektörer, offentliggörande av de så kallade Stasiarkiven, handel med personuppgifter, en utredning om ökad kontroll över hur det offentliga använder personliga data, offentlighetsprincipens tillämpning samt artificiell intelligens och integritet.
- Informationsutbyte mellan myndigheter För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Artificiell intelligens och integritet Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Nej till motioner om tryck- och yttrandefrihetsfrågor samt massmediefrågor (KU27)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner som lämnades in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen gäller exempelvis säkerheten för opinionsbildare och medieföretag, där riksdagen hänvisar till pågående arbete och till åtgärder som redan är genomförda. Av samma anledningar föreslår utskottet nej till bland annat förslag som handlar om meddelarskydd, yttrandefrihet på internet, reglering av techjättarna och statens stöd till medierna.
- Stärkt skydd för journalister, förtroendevalda och konstnärer Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Begränsa sökbarheten när det gäller vissa personuppgifter Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Nej till motioner om kommunala och regionala frågor (KU29)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till samtliga motioner om kommunala och regionala frågor från den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar om bland annat kommunsammanslagningar, antalet ledamöter och ersättare i fullmäktige, kommunala folkomröstningar och pensionärsråd. Riksdagen anser bland annat att åtgärder redan är genomförda inom de områden som motionerna tar upp.
- Byte av partitillhörighet För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om internationell handel och hållbart företagande (NU12)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 85 förslag i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen rör internationell handel, EU:s inre marknad, handels- och investeringsfrämjande och hållbart företagande. Riksdagen hänvisar bland annat till den förda politiken, pågående arbete och olika insatser. Förslagen handlar bland annat om övergripande frågor om frihandel och protektionism, det vill säga skydd av inhemsk produktion med hjälp av exempelvis tullar. Förslagen rör även krav i handelsavtal, reformering av Världshandelsorganisationen, handelsrelationer med vissa länder, frågor om den fria rörligheten för vissa varor, handelsfrämjande, granskning av utländska direktinvesteringar och hållbart företagande.
- Övergripande om internationell handel För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Omarbetade hållbarhetskrav i handelsavtal Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Klimattullar och handel med klimatsmarta varor och tjänster För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Frågor om den fria rörligheten för vissa varor För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Hållbart företagande Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Bättre möjligheter för Skatteverket att upptäcka fel och fusk i folkbokföringen (SkU8)
Vad handlade det om?
Skatteverket ska få bättre möjligheter att minska mängden fel och fusk i folkbokföringen. Detta för att kunna motverka brottslighet som riktas mot bland annat välfärdssystemen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Genom lagändringarna får Skatteverket behandla personuppgifter för att göra dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga uppgifter i folkbokföringen. Myndigheten ska rikta in sig på områden med hög risk för fel och fusk och där man kan uppnå bästa möjliga effekt. För de uppgifter som samlas in för analys och urval införs en ny reglering, som bland annat syftar till att minska det intrång i den personliga integriteten som förslagen kan innebära. Till exempel införs särskilda regler om längsta tid för behandling av personuppgifter samt ett starkt sekretesskydd. Lagändringarna som gäller dataanalyser och urval och ändringen i lagen om riskskatt för kreditinstitut börjar gälla den 1 maj 2023. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 september 2023.
- Regeringens lagförslag För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Folkräkning m.m. För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Folkbokföring av barn på två adresser m.m. För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Skydd för folkbokföringsuppgifter m.m. För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Samordningsnummer m.m. För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel (SoU19)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om den övergripande politiken för alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar, den så kallade ANDTS-politiken. Riksdagen pekar på att det redan pågår ett arbete för att se över ANDTS-politiken. Andra förslag handlar om att förändra alkohollagstiftningen, bland annat gällande regelverket för serveringstillstånd. Även i detta fall hänvisar riksdagen till det arbete som redan pågår.
- Systembolagets detaljhandelsmonopol m.m. Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Skademinimering inom beroendevården och förebyggande arbete Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Frågor om spelberoende Avstod MPMiljöpartiet avstod
Nej till motioner om cirkulär ekonomi (MJU10)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat cirka 170 förslag om cirkulär ekonomi, som inkommit i motioner under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om återvinning, pantsystem, avfall och cirkulär livsmedelsproduktion. Riksdagen sa nej till förslagen, framförallt med hänvisning till det arbete som redan pågår i dessa frågor inom såväl EU som i Sverige.
- Övergripande åtgärder för en cirkulär ekonomi Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Hållbar design, produktion, konsumtion och teknik Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Återanvändning och återvinning av innovationskritiska material såsom metaller och mineral För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om jordbrukspolitiken, jordbrukets konkurrenskraft och klimatpåverkan (MJU11)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till de 110 förslag i motioner om jordbrukspolitik som kommit in under den allmänna motionstiden 2022, främst med hänvisning till pågående arbete. Förslagen handlar bland annat om den gemensamma jordbrukspolitiken, konkurrenskraft, jordbrukets påverkan på miljön och klimatet, biologisk mångfald i odlingslandskapet och forskningsfrågor.
- Försörjningstrygghet i den strategiska planen för 2023-2027 För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Regelförenkling För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Livsmedelsstrategins inriktning För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Betesmarker, hagmarker och slåtterängar Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Rennäringen För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om djurskydd (MJU9)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlade exempelvis om att Sverige bör arbeta för att förbättra djurskyddet internationellt, bland annat vad gäller handeln med vilda djur, som ökar risken för att sjukdomar överförs till människor. Riksdagen menar att det redan pågår ett omfattande internationellt arbete kring detta. Andra förslag handlade exempelvis om transport av djur, hundavel och slakt.
- Djurskydd och konkurrenskraft För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Minkhållning Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Djurparksverksamhet Avstod MPMiljöpartiet avstod
Skrivelse om skolpengen har behandlats (UbU12)
Vad handlade det om?
Riksrevisionens granskning av skolpengen till friskolor visar att reglerna om ersättning till enskilda huvudmän i vissa avseenden motverkar en likvärdig skola och därför behöver förändras. I en skrivelse anger regeringen att den i huvudsak delar slutsatserna i granskningen och att frågorna ska utredas. Riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. Skolpengen är den summa pengar som en elev generar till den huvudman som ansvarar för elevens utbildning. Riksrevisionen menar att de nuvarande reglerna gör det svårt för huvudmännens möjlighet att planera sin verksamhet och att åstadkomma en effektiv resursfördelning. Därför rekommenderar man regeringen att se till att det införs en statligt bestämd schablonmodell för ersättning till enskilda huvudmän. Dessutom rekommenderar Riksrevisionen regeringen att se över regelverket för påtagliga negativa följder vid etablering av friskolor, så att det blir tydligt vad som avses.
- Ett nytt system för resursfördelning Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- En s.k. klasspeng För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om äldres rättigheter, äldreomsorgens organisation och personal (SoU22)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till de cirka 90 förslagen i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2022, framförallt med hänvisning till pågående arbete. Förslagen i motionerna handlar bland annat om äldres rättigheter, äldreomsorgens organisation och finansiering, personalkontinuitet och villkor, språkkrav för personal i äldreomsorgen samt näring och måltider för de äldre.
- Äldres rättigheter Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Förlängning av Äldreomsorgslyftet Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Hälso- och sjukvård inom äldreomsorgen Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Boendefrågor För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Hälsoförebyggande arbete Avstod MPMiljöpartiet avstod
Ja till Sveriges anslutning till Nato (UU16)
Vad handlade det om?
Riksdagen godkände Sveriges anslutning till Nordatlantiska fördraget och avtalet om status för Nordatlantiska fördragsorganisationen, Nato. Statusavtalet reglerar immunitet och privilegier för Nato och vissa personalkategorier. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till lagändringar. I och med ansökan till Nato krävs ändringar i två lagar. Lagen om operativt militärt stöd och lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. Lagändringarna syftar dels till att underlätta för Sverige att begära stöd av Nato i form av militära styrkor, dels till att ge Nato, de nationella representanterna och den internationella personalen den immunitet och de privilegier som krävs enligt avtalet. När det gäller beslut om lagen om operativt militärt stöd måste beslutet fattas med minst tre fjärdedels majoritet och mer än hälften av riksdagens ledamöter måste rösta för förslaget. Detta enligt regeringsformen då beslutet handlar om att överlåta myndighetsutövning till en annan stat. Lagändringarna ska börja gälla den dag som regeringen bestämmer.
- Sveriges medlemskap i Nato Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Kärnvapen och utländsk trupp på svensk mark Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Nej till motioner om militära frågor (FöU4)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag, som inkommit i motioner under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlade bland annat om Försvarsmaktens organisation. Utskottet ser ingen anledning till att förstärka Försvarsmaktens nuvarande organisation, och heller inga skäl att i nuläget ompröva enskilda delar av krigs- eller grundorganisationen. Andra förslag handlar exempelvis om att ge Försvarsmakten större möjlighet att stödja polisen vid särskilda situationer, så som ett terrorangrepp. Riksdagen menar att Försvarsmaktens redan i dag har möjlighet att stödja polisen, och att förslag om att ytterligare utöka denna möjlighet behöver utredas grundligt.
- Totalförsvarets riksintresse och målkonflikter Avstod MPMiljöpartiet avstod
Nej till motioner om straffrättsliga frågor (JuU11)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till de cirka 140 förslagen i motioner om straffrättsliga frågor som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. En del av motionerna handlar om fridskränkningsbrott, kontrollerande beteende eller psykiskt våld mot barn. Andra motioner handlar till exempel om koppleri, sexualbrott på internet, hets mot folkgrupp, barnpornografibrott, djurplågeri, skyddande av brottsling, flerfaldig brottslighet, försvårande omständigheter, återfall i brott, otillåtna bosättningar, flaggskändning och sekretessbrott.
- Fridskränkningsbrott Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Hets mot folkgrupp För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Försvårande omständigheter För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Påföljder För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Preskription För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om kemikaliepolitik (MJU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 30 motioner om kemikaliepolitik, som inkommit under allmänna motionstiden 2022. Exempelvis handlar motionerna om hur arbetet med kemikalier bör bedrivas, internationellt och i EU. Riksdagen menar att Sverige redan i dag bedriver ett tydligt och konsekvent arbete för en säker användning av kemikalier, och att de förslag som läggs fram i motionerna därför redan är tillgodosedda, eller att arbete pågår inom området.
- Ett utökat internationellt arbete Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Utredningar om farliga ämnen i produkter För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Vissa förbud mot PFAS Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Gränsvärden för PFAS i dricksvatten Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Lagstiftning om hormonstörande ämnen Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Nej till motioner om inkomstbeskattning (SkU11)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat cirka 120 förslag om inkomstbeskattning, som har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om jobbskatteavdraget, rut- och rotavdrag, grön skatteväxling och omställningsavdrag. Riksdagen sa nej till samtliga förslag, bland annat med hänvisning till att man ställer sig bakom regeringens skattepolitik.
- Jobbskatteavdrag, skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning, regional skattereduktion m.m. Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Förhöjt grundavdrag Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Grönt avdrag m.m. Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Medlemsavgifter m.m. För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Avdrag för pensions- och bosparande m.m. För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Skrivelse om bistånd till internationella organisationer har behandlats (UU3)
Vad handlade det om?
Vartannat år lämnar regeringen en skrivelse med en samlad redovisning av utvecklingssamarbetet och det humanitära biståndet genom multilaterala organisationer. Det vill säga stöd till internationella organisationer, som till exempel olika FN-organ. I skrivelsen med fokus på åren 2019 och 2020 framgår det att det bistånd som kanaliseras genom multilaterala organisationer har ökat väsentligt under den perioden. Från cirka 59 procent av den svenska biståndsbudgeten 2019 till cirka 67 procent 2020. Riksdagen la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Samtidigt sa riksdagen nej till följdmotioner och åtta förslag i motioner från allmänna motionstiden 2022 som gäller multilateralt bistånd. Detta med hänvisning till pågående arbete.
- Jämställdhet, SRHR och biståndseffektivitetsagendan Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Kvinnors deltagande i återuppbyggnad efter konflikt Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Övriga frågor om prioriteringar Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Kärnstöd m.m. Avstod MPMiljöpartiet avstod
Nej till motioner om fornminnen, förvaltning av värdefulla kulturmiljöer, museifrågor med mera (KrU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 80 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden 2022, främst med hänvisning till pågående arbete och genomförda insatser. Förslagen handlar bland annat om fornminnen och fornminnesvård, förvaltning av värdefulla kulturmiljöer, museifrågor, det immateriella kulturarvet, digitalisering av kulturarvet, arkiv samt nationella minoriteters kulturarv.
- Världsarvsfrågor För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Museifrågor Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Repatriering av kvarlevor och museiföremål Avstod MPMiljöpartiet avstod
Utökade satsningar på våtmarker (MJU7)
Vad handlade det om?
Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om utökade satsningar på våtmarker. Uppmaningen bygger på förslag i motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2022 om vattenvård. Motionsyrkandena handlar om utökade insatser för att skydda och restaurera befintliga våtmarker samt att anlägga nya våtmarker. Enligt riksdagen behöver detta arbete fortsätta och förstärkas då våtmarker spelar en stor roll i klimatarbetet och bidrar till att bland annat stärka den biologiska mångfalden och motverka övergödning i hav och sjöar. Riksdagen sa nej till övriga cirka 50 motioner från den allmänna motionstiden 2022 som handlar om bland annat övergödning, samarbete i Östersjöregionen, reningsverk och en havsmiljölag. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
- System för utsläppshandel i Östersjön För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Anläggande av våtmarker För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Genomförande av ramdirektivet för vatten För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- En havsmiljölag Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Skydd av dricksvattentäkter Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Nej till motioner om associationsrätt (CU11)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till ett 30-tal förslag i motioner om associationsrätt från den allmänna motionstiden 2022. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom området. Förslagen handlar bland annat om modernisering av bokföringslagen, krav på aktiekapital och tvångslikvidation, företag som brottsverktyg, krav på sammansättning i bolagsstyrelsen och företags rapportering om hållbarhet och mångfald.
- Modernisering av bokföringslagen För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Krav på sammansättning i bolagsstyrelser Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Ändringar i jordförvärvslagen för att hindra att reglerna om förvärvstillstånd kringgås (CU15)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i jordförvärvslagen. Lagändringarna innebär att definitionen av lantbruksegendom utvidgas till att omfatta inte bara fast egendom som är taxerad som lantbruksenhet utan även fast egendom som har ombildats eller nybildats för ändamålet jordbruk eller skogsbruk men som ännu inte varit föremål för fastighetstaxering. Ett av syftena med jordförvärvslagen är att behålla balansen i markinnehav mellan enskilda personer och juridiska personer när det gäller lantbruksegendomar. Därför krävs ett så kallat förvärvstillstånd när juridiska personer som till exempel ett företag vill förvärva en lantbruksfastighet. Den snäva definitionen av vad som utgör lantbruksegendom har i några uppmärksammade fall medfört att juridiska personer har kunnat förvärva egendom av fysiska personer utan att bestämmelserna om förvärvstillstånd har blivit tillämpliga. Det är därför som regeringen tycker att reglerna bör ändras. De nya reglerna föreslås börja gälla den 15 april 2023.
- Den framtida regleringen av jordförvärvslagstiftningen För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om skadestånd och skuldsanering (CU7)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 30 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. En del av motionerna handlar om ersättningsrättsliga frågor, det vill säga frågor om försäkringar och skadestånd. Andra motioner handlar om insolvens- och utsökningsrättsliga frågor, det vill säga vad som ska gälla för personer och företag som inte kan betala sina skulder. Bland annat föreslås nya regler om skadestånd till brottsoffer och om möjligheten till skuldsanering.
- Hemförsäkring För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Utmätningsförbudet För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Utmätning efter bristande kreditprövning För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Betalningsplanen vid skuldsanering För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om fastighetsrätt (CU9)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner om fastighetsrätt, huvudsakligen med hänvisning till pågående arbete i frågorna och tidigare ställningstaganden. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022 och handlar bland annat om arrende, tomträtt, laddmöjligheter inom samfälligheter, expropriationsersättning, förköpslag, fastighetsförmedling, tillgång till geodata och översyn av Lantmäteriet.
- Laddmöjligheter inom samfälligheter Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Expropriationsersättning m.m. För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Förköpslag För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Översyn av Lantmäteriet För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om kultur och fritid för barn och unga (KrU3)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till samtliga motioner om kultur och fritid för barn och unga från den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar till exempel om barns och ungas rätt till kultur, inflytande och delaktighet samt trygg internetmiljö. Riksdagen anser att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
- Kultur för barn och unga Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Fritid för barn och unga Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Kulturskolelag Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Barns och ungas inflytande och delaktighet För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Barn och unga på nätet För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om civilsamhället (KrU5)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag som handlar om civilsamhället. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om stöd till civilsamhället, effekterna av coronapandemin, ofrivillig ensamhet bland äldre och stöd till trossamfund. Riksdagen avslår motionerna bland annat eftersom utredningsarbete inom området pågår.
- Stöd till civilsamhället Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Det ideella föreningslivets särart Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Stöd till trossamfund För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Regeringens rapport till riksdagen om vårdfrågor (SoU8)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen innehåller en rapport om regeringens arbete med vårdfrågor. Den är ett svar på ett tillkännagivande som gjordes av riksdagen den 23 mars 2022. Tillkännagivandet uppmanade den dåvarande regeringen att vidta åtgärder för att bland annat öka antalet vårdplatser och förkorta köerna i vården. Den förra regeringen har tidigare återkommit till riksdagen med två skrivelser. Riksdagen bedömde då att regeringen har vidtagit en del av de åtgärder som listades i tillkännagivandet. Den nya skrivelsen lämnas av nuvarande regering, som tillträdde efter valet i september 2022. Därmed är regeringen färdig med rapporteringen till riksdagen. Riksdagen anser, med hänvisning till bland annat budgeten för 2023 och Tidöavtalet, att regeringen visat att den har insikt om behovet av att förbättra vården. Tillkännagivandet om vårdfrågor är därmed slutbehandlat. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Vårdplatser, köer, kompetensförsörjning och arbetsmiljö Avstod MPMiljöpartiet avstod
Nej till att bygga höghastighetsjärnväg (TU4)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om nationell planering av infrastrukturen för 2022-2033. Med anledning av ett yrkande i en följdmotion till skrivelsen riktade riksdagen en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att säga nej till att bygga höghastighetsjärnväg. Med anledning av yrkanden i två motioner från allmänna motionstiden 2022 riktade riksdagen ytterligare ett tillkännagivande till regeringen, om att etappmålet för växthusgasutsläppen från inrikes transporter bör ligga fast. Det är viktigt att hanteringen av förorenade områden och arbetet med att minska infrastrukturens negativa påverkan på naturmiljön och kulturlandskapet fortsätter, och att takten i transportsektorns omställning till fossilfrihet ökar. Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2022 om olika infrastrukturfrågor som handlar om exempelvis vägar och järnvägar. Riksdagen ansåg bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
- Ett långsiktigt hållbart transportsystem Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Åtgärder i transportinfrastrukturen Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Nya stambanor för höghastighetståg Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Myndighetsstrukturen inom transportområdet För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om kollektivtrafikfrågor (TU5)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till samtliga motioner rörande olika kollektivtrafikfrågor som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. De 37 motionerna handlar bland annat om en ökad andel kollektivtrafik, kollektivtrafik i hela landet, jämställd och jämlik kollektivtrafik, biljettsystem, färdtjänsten samt om Gotlandstrafiken. Anledningen är bland annat genomförda eller pågående initiativ inom området som motionerna tar upp.
- En ökad andel kollektivtrafik Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Jämställd och jämlik kollektivtrafik Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Färdtjänst För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om förskolan (UbU4)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till ett trettiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om förskolan. Detta med hänvisning till gällande bestämmelser, vidtagna åtgärder och pågående arbete. Motionerna handlar bland annat om kvalitet och förutsättningar i förskolan, om att delta i förskola och om annan pedagogisk verksamhet.
- Övergripande förutsättningar För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Förutsättningar för att utveckla förskolan Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Nej till motioner om integration (AU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 25 förslag som handlar om olika integrationsåtgärder. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om bosättningslagen, nyanlända kvinnors etablering på arbetsmarknaden och samhällsorientering för nyanlända. Riksdagen sa nej till motionerna bland annat eftersom utredningsarbete inom integrationsområdet pågår.
- Bosättningslagen Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Målgruppen för etableringsprogrammet Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Nyanlända kvinnors etablering Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Segregation Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Nej till motioner om studiestöd (UbU3)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till ett trettiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om studiestöd. Detta med hänvisning till gällande bestämmelser, pågående arbete och vidtagna åtgärder. Motionerna handlar bland annat om villkoren inom studiestödssystemet, studiemedel för omställning och vidareutbildning, fribeloppet, studielån vid sjukskrivning och för personer med funktionsnedsättning och avskrivning av studielån.
- Villkor för studiemedel För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Studiemedel för vidareutbildning och omställning Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Fribeloppet För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Studiemedel vid sjukskrivning och för personer med funktionsnedsättning Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Avskrivning av studielån för vissa yrkesgrupper För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nej till motioner om förändringar på arbetsmarknaden (AU5)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till ett 40-tal motioner från den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om tidsbegränsade anställningar, uthyrning av arbetstagare och utstationering av arbetstagare.
- Sysselsättningsgrad Avstod MPMiljöpartiet avstod
- EU-lagstiftning på arbetsmarknadsområdet För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Global Deal För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
En tillfällig skatt på överintäkter från viss elproduktion (FiU33)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag, som möjliggör en tillfällig skatt på överintäkter från viss elproduktion. Förslaget innebär att intäkter på över 1 957 kronor per megawattimme kommer att beskattas med 90 procent, under perioden mars-juni 2023. Förslaget lämnades i form av en extra ändringsbudget för 2023. Förslaget bygger på en EU-förordning, som innehåller flera åtgärder för att hantera de höga energipriserna i Europa. En av åtgärderna är ett så kallat tillfälligt tak för överintäkter från elproduktion. Medlemsländerna får besluta om den exakta nivån på taket, inom ett visst spann. Den tillfälliga skatten omfattar elproducenter med en installerad effekt över 1 megawatt. Främst kommer vindkraft och kärnkraft att påverkas. Skatten beräknas öka statens inkomster med 362 miljoner kronor under 2023. Lagen börjar gälla den 1 mars 2023.
- Extra ändringsbudget för 2023 - Tillfällig skatt på vissa elproducenters överintäkter Avstod MPMiljöpartiet avstod
Nej till motioner om pensioner (SfU11)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till samtliga motioner om socialförsäkringar som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om nivån på inbetalningarna till pensionssystemet, mer jämlika pensioner och rätten till garantipension för personer som är bosatta utanför Sverige.
- Pensionssystemet Avstod MPMiljöpartiet avstod
Höjd moms på vissa reparationer (SkU7)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag på höjd moms för reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne från 6 procent till 12 procent. Syftet är att öka enhetligheten i skattesystemet. Genom den föreslagna skattehöjningen blir skillnaden i skatteuttag mindre mellan dessa reparationstjänster och övriga reparationstjänster som omfattas av normalskattesatsen 25 procent. Regeringen anser att momsen är en effektiv skatt som bör värnas som intäktskälla för staten och att utgångspunkten därför bör vara enhetlig moms och tillämpning av normalskattesatsen. De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2023.
- Höjd mervärdesskatt på vissa reparationer Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Skrivelse om statens tillsyn över apotek och handel med läkemedel har behandlats (SoU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av Läkemedelsverkets tillsyn över öppenvårdapotek och partihandeln med läkemedel. Rapporten omfattar tillsyn av Läkemedelsverket, Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV). Riksrevisionens slutsats är att den tillsyn som staten gör över apoteksområdet och handel med läkemedel inte är effektiv. Detta kan leda till att både apotek och de som köper och säljer läkemedel riskerar att driva verksamhet som inte lever upp till lagkraven. Konsekvensen kan då bli att patientsäkerheten blir lidande och att utgifterna för staten och regionerna blir onödigt stora. I skrivelsen välkomnar regeringen granskningen och ställer sig positiv till flera av de förslag till åtgärder som Riksrevisionen lämnar. Bland annat menar regeringen att det finns skäl att överväga om det bör införas bestämmelser som hindrar apotek från att ta ut överpriser på läkemedel som inte ingår i läkemedelsförmånerna men subventioneras av staten eller regionerna och på specialkost till barn. Riksdagen delar i stort regeringens bedömningar och menar att det är centralt att tillsyn kan göras effektivt. Med detta lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Förbättrad kontroll och delning av uppgifter Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Överpriser på läkemedel Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Sanktionsavgifter Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Nej till motioner om socialavgifter (SfU10)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till ett tiotal förslag från den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar om lägre socialavgifter för småföretag och undantag från avgiftsskyldigheten för ideella föreningar.
- Nedsättning av socialavgifter För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Undantag från kravet att betala socialavgifter Avstod MPMiljöpartiet avstod
Viktigt med transparens när myndigheternas anslag räknas om (FiU12)
Vad handlade det om?
Riksdagen konstaterar att legitimiteten för den årliga omräkningen av myndigheternas anslag vilar på att den är transparent och förutsägbar och ser därför positivt på att regeringen kontinuerligt arbetar med att öka transparensen både i själva modellen och i informationen om pris- och löneomräkningen. Varje år tilldelas myndigheterna anslag från statens budget för att bland annat finansiera löner och lokaler. Inför varje nytt budgetår räknar Finansdepartementet om anslagen så att myndigheterna inte ska påverkas av pris- och löneökningar i omvärlden. Modellen för pris och löneomräkning (även kallad PLO) infördes för cirka 30 år sedan och uträkningen görs automatiskt för att statens roll som arbetsgivare ska hållas åtskild från regeringens politiska prioriteringar. För att myndigheterna ska nå en produktivitetsutveckling i nivå med den privata tjänstesektorn görs ett så kallat produktivitetsavdrag. Det är med anledning av Riksrevisionens granskning av PLO och produktivitetsavdraget som regeringen har inkommit med en skrivelse. Granskningen visar bland annat att det inbyggda kravet på produktivitet har fungerat som en styrsignal för effektivisering och att det inte hindrat myndigheterna att utföra sina uppdrag. Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Riksrevisionens rapport om den årliga omräkningen av myndigheternas anslag Avstod MPMiljöpartiet avstod
Nej till motioner om försvarspolitik och totalförsvar (FöU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till samtliga motioner om försvarspolitik och totalförsvar från den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlade till exempel om det militära och civila försvaret, cyberpolitik och materielförsörjning. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
- Försvarspolitisk inriktning och totalförsvar För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Militärt försvar och förmåga För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Civilt försvar och förmåga Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Cyberpolitik För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Kritisk infrastruktur Avstod MPMiljöpartiet avstod
Skrivelse om statligt företagsägande har behandlats (NU4)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om 2022 års redogörelse för företag med statligt ägande. Riksdagen framhåller betydelsen av den årligt återkommande skrivelsen och understryker vikten av att regeringen fortsätter att utveckla innehållet i den så att den ger en bättre bild av utvecklingen i de statligt ägda bolagen. Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner om bland annat statens ägande och förvaltning av företag, som lämnats under den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen lade därmed skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Övrigt om statens ägande och förvaltning av företag Avstod MPMiljöpartiet avstod
- SJ AB Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Visit Sweden AB:s övergripande förutsättningar För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Riksrevisionens rapport om den regionala utvecklingspolitiken (NU8)
Vad handlade det om?
Riksrevisionen har granskat regeringens organisering, styrning och uppföljning av den regionala utvecklingspolitiken. En övergripande iakttagelse är att regeringens hantering har gett svaga förutsättningar för ett effektivt samlat statligt agerande för att nå politikens mål. Med anledning av granskningen har regeringen lämnat en skrivelse där man delvis instämmer i Riksrevisionens iakttagelser och ska överväga myndighetens rekommendationer i det fortsatta arbetet. Regeringen framhåller även att ett flertal statliga myndigheter, inklusive länsstyrelserna, enligt sina regleringsbrev för 2022 ska redovisa hur de har bidragit till genomförandet av den regionala utvecklingspolitiken och den sammanhållna landsbygdspolitiken. Riksdagen har även tagit ställning till en rad motionsförslag som bland annat handlar om kommersiell service på landsbygden, lokalisering av statliga myndigheter och återföring av medel och produktionsvärden från naturresurser. Riksdagen sa nej till samtliga motionsförslag med hänvisning till pågående arbete och lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Övergripande om regional utveckling Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Regionalisering av fastighetsskatt För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
- Övrigt om återföring av medel och produktionsvärden från naturresurser Avstod MPMiljöpartiet avstod
AP-fondernas verksamhet 2021 (FiU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om AP-fondernas verksamhet till och med 2021, bedömningen av fondernas resultat och kostnader på lång sikt, arbetet med hållbarhet med mera. Regeringen bedömer att fonderna hittills har uppfyllt sin roll i pensionssystemet och att de bidragit positivt till den långsiktiga finansieringen av inkomstpensionssystemet. Vidare bedömer regeringen att Första-Fjärde AP-fonden har förvaltats på ett föredömligt sätt enligt utsatta mål. Riksdagen delar regeringens bedömning. Riksdagen har också behandlat ett förslag från allmänna motionstiden 2022 som handlar om ett förbud mot AP-fonder att investera i företag som bedriver lobbying för fossila bränslen. Riksdagen sa nej till förslaget och la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Skärpta krav på hållbarhet i AP-fondernas placeringsverksamhet Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Sekretess ska gälla när Försäkringskassan handlägger ärenden om elstöd (KU16)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att sekretess ska gälla när Försäkringskassan handlägger ärenden om elstöd till elanvändare. Sekretess ska gälla för elanvändares personliga förhållanden och för uppgifter som används för att identifiera elektriska anläggningar. Om det står klart att uppgiften kan röjas utan att det leder till att enskild tar skada ska sekretessen inte gälla. Riksdagen sa också ja till förslaget om att ta bort Försäkringskassans skyldighet att lämna kontrolluppgift till Skatteverket i ärenden om elstöd till elanvändare. Lagändringarna träder i kraft den 1 februari 2023.
- Sekretess hos Försäkringskassan för uppgift om enskilds personliga förhållanden i ärenden om stöd till elanvändare Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Sekretess hos Försäkringskassan för uppgift som används för att identifiera elektriska anläggningar i ärenden om stöd till elanvändare Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Ökad kontroll i sjukvården (SoU5)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till regeringens förslag om ändrade förutsättningar när regioner tecknar avtal med privata vårdgivare som även har försäkringsbolag som uppdragsgivare. Regeringens förslag gäller förändringar i hälso- och sjukvårdslagen och innebär att det ska framgå i avtalet hur det säkerställs att den privata vårdgivarens övriga uppdrag inte har en negativ inverkan på den vård som utförs på uppdrag av regionen. Riksdagen sa ja till förslaget i hälso- och sjukvårdslagen om att rehabilitering ska ingå i primärvårdens grunduppdrag. Riksdagen sa ja till förslaget om ändring i patientsäkerhetslagen, som innebär att Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) ska få förelägga, det vill säga beordra, den vårdgivare som inte har anmält sig till Ivo:s vårdregister att göra det. Ett sådant föreläggande kan förenas med vite, det vill säga böter. Lagändringarna i patientsäkerhetslagen träder i kraft den 1 juli 2023. Lagändringen i hälso- och sjukvårdslagen träder i kraft den 1 januari 2024.
- Förutsättningar när regioner tecknar avtal med privata vårdgivare Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Hälso- och sjukvårdslagens framtida utformning Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Ökade resurser Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
19 miljarder till samhällsekonomi och statsförvaltning (FiU2)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om anslag för 2023 inom utgiftsområdet Samhällsekonomi och statsförvaltning. Totalt handlar det om cirka 19 miljarder kronor i anslag. Mest pengar går till statliga tjänstepensioner m.m. med drygt 15 miljarder kronor. Drygt 900 miljoner kronor går till Statens servicecenter och drygt 600 miljoner kronor går till Statistiska centralbyrån. Riksdagen gav även de bemyndiganden om ekonomiska åtaganden som regeringen har begärt. Bland annat gäller det kredit- och garantiramar för stabilitetsfonden och resolutionsreserven samt de investeringsplaner för Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket som finns i förslaget. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Agenda 2030 För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
45,9 miljarder kronor till avgiften till EU (FiU5)
Vad handlade det om?
Cirka 45,9 miljarder kronor i statens budget ska gå till EU-avgiften för 2023. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa också ja till att regeringen får ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten 2023. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner från allmänna motionstiden 2022/23 på området. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Frågor om Europeiska unionens budget För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
11,4 miljarder till näringslivet (NU1)
Vad handlade det om?
Totalt drygt 11,4 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet Näringsliv. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2023 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Mest pengar, cirka 3,5 miljarder kronor, går till Verket för innovationssystem: forskning och utveckling. 2,4 miljarder kronor går till elstöd och drygt 834 miljoner kronor går till Institutens strategiska kompetensmedel. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om mål för området Utrikeshandel, export och investeringsfrämjande samt till olika bemyndiganden, bland annat om Telia Company AB och SAS AB. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Mål för Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
EU-förslag om krisinstrument för den inre marknaden behöver förtydligas (NU10)
Vad handlade det om?
Riksdagen har prövat ett lagförslag från EU-kommissionen som handlar om att införa ett instrument som syftar till att säkerställa att den inre marknaden inom EU, det vill säga den fria rörligheten för personer, varor och tjänster ska fungera väl även i krissituationer. Förslaget innebär även bestämmelser om att säkra tillgången av varor och tjänster som är av strategisk betydelse, vilket enligt förslaget definieras som varor och tjänster som är absolut nödvändiga för den inre marknaden och som inte kan ersättas eller diversifieras. Förslaget har prövats enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen, som säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås bättre eller lika bra av medlemsstaterna själva. Riksdagen anser att förslaget inte i alla delar är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Enligt riksdagen finns det ett behov av att förtydliga hur bestämmelserna kring varor och tjänster av strategisk betydelse förhåller sig till den rättsliga grunden som anges. Riksdagen beslutade därför att rikta invändningar till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen i ett så kallat motiverat yttrande.
- Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om inrättande av ett krisinstrument för den inre marknaden För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Tillfällig skatt ska lindra de höga energiprisernas följder (SkU9)
Vad handlade det om?
För att hantera de hastigt ökade energipriserna har EU beslutat om ett så kallat solidaritetsbidrag. Tanken är att företag inom unionen som sysslar med fossila bränslen, och gör stora vinster ska betala ett solidaritetsbidrag. Pengarna ska användas av medlemsstaterna för att kunna betala ut ekonomiskt stöd till privatpersoner och företag som drabbats hårt av höga energipriser. I Sverige föreslår regeringen en tillfällig skatt på extraordinära vinter för vissa företag inom den fossila sektorn. Den tillfälliga skatten ska motsvara EU:s solidaritetsbidrag och tas ut under 2023. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en tillfällig skatt som ska lindra de höga energiprisernas konsekvenser. Den tillfälliga lagen börjar gälla den 1 januari 2023.
- Syftet med den tillfälliga skatten Frånvarande MPMiljöpartiet röstade emot
6,1 miljarder till samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik (CU1)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2023 om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Totalt handlar det om cirka 6,1 miljarder kronor ur statens budget för 2023. Mest pengar, drygt 4,3 miljarder, går till investeringsstödet för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande. Dessa pengar ska användas för att betala ut stöd till alla som har beviljats stöd före den 31 december 2022. Investeringsstödet är under avveckling sedan årsskiftet 2021/22, och efter den 31 december i år kommer inga ansökningar att beviljas. Cirka 721 miljoner går till Lantmäteriet, 350 miljoner går till energieffektivisering av flerbostadshus. Även stödet för energieffektivisering är under avveckling sedan årsskiftet 2021/22. Cirka 288 miljoner går till Boverket och cirka 171 miljoner går till Konsumentverket. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa bemyndiganden om ekonomiska åtaganden. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner samt övriga förslag i motioner från allmänna motionstiden 2022. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Bostadspolitiskt mål För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
94 miljarder till försvaret och krisberedskapen (FöU1)
Vad handlade det om?
Totalt cirka 94 miljarder kronor av statens budget 2023 går till utgiftsområdet försvar och samhällets krisberedskap. Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen som handlar om försvaret och krisberedskapen. Riksdagen delar regeringens uppfattning att det försämrade säkerhetsläget kräver att upprustningen av totalförsvaret påskyndas. Riksdagen godkände regeringens så kallade beställningsbemyndiganden inom försvarsanslaget som avser perioden 2024--2031. Genom dessa bemyndiganden ger riksdagen regeringen möjlighet att ge myndigheterna i uppdrag att göra olika långsiktiga samhällsinvesteringar, till exempel att anskaffa försvarsmateriel. Bemyndigandet regeringen får är på totalt 173 miljarder kronor. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Mål och resultatredovisning för utgiftsområdet För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
106 miljarder till ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (SfU1)
Vad handlade det om?
Totalt 106,4 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Riksdagen sa till regeringens förslag. Mest pengar, 45,6 miljarder kronor, går till sjukpenning och rehabilitering och 45,4 miljarder kronor går till aktivitets- och sjukersättningar. Försäkringskassan får drygt 9 miljarder kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att förlänga det tillfälliga undantaget från vissa bedömningar av sjukpenningen vid uppskjuten vård eller rehabilitering till och med utgången av 2023. Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om bemyndiganden, befogenheter, om ekonomiska åtaganden. Samtidigt sa riksdagen nej till motioner med alternativa budgetförslag. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Mål för utgiftsområde 10 För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Ja till utgiftsramarna och inkomsterna i budgetpropositionen för år 2023 (FiU1)
Vad handlade det om?
Regeringen har lagt fram förslag till utgiftsramar och inkomstberäkningar för statens budget i budgetpropositionen för år 2023. Utgifterna beräknas uppgå till 1 195 miljarder kronor och inkomsterna beräknas till 1 279 miljarder kronor. Det innebär ett överskott i statens budget på 84 miljarder kronor för 2023. Utgiftstaket för staten är 1 665 miljarder kronor för år 2023, 1 745 miljarder för 2024 och 1 825 miljarder för 2025. I budgetpropositionen finns också förslag om skatte- och avgiftsregler som bland annat gäller förstärkt jobbskatteavdrag för personer över 65 år höjd skatt på alkohol och tobak förstärkt skattereduktion för installation av solceller tillfälligt sänkt skatt på drivmedel sänkt skatt på bränslen i viss värmeproduktion bibehållet reseavdrag med vissa förstärkningar för arbetsresor, tjänsteresor och hemresor. Vissa av dessa förslag har lagts fram i egna propositioner, men finns aviserade i budgetpropositionen och ingår i beräkningarna av inkomsterna i budgeten. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ramarna för statens budget för år 2023. Riksdagens beslut om ramarna för statens budget är sedan styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Alla lagändringar börjar gälla den 1 januari 2023 utom de beslut som gäller slopad skattenedsättning för datorhallar och en tydligare kemikalieskatt, som börjar gälla den 1 juli 2023. När det gäller höjd skatt på alkohol och tobak börjar lagändringarna gälla den 1 januari 2023 respektive den 1 januari 2024. Riksdagen sa även ja till regeringens inriktning för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. BNP utvecklades relativt starkt under det första halvåret 2022, men utvecklingen väntas bli svagare framöver. Tillväxten bedöms bli negativ nästa år och svensk ekonomi väntas vara i en lågkonjunktur under 2023. Finanspolitiken bör vara svagt åtstramande för att inte motverka penningpolitiken i ett läge där hög inflation kan bita sig fast. Politiken bör i närtid inriktas på åtgärder som stöttar företag och hushåll som pressas av stigande priser. Det handlar bland annat om ett tillfälligt högkostnadsskydd för elkostnader och en förlängning av det tillfälliga extra bidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag. Tillfälliga skattesänkningar på drivmedel ska lindra konsekvenserna för de som är beroende av bilen på landsbygden och för företag inom jord- och skogsbruk. De generella statsbidragen till kommuner och regioner förstärks. Riksdagen fattade beslut i ärendet trots att det var tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlades, som är det vanliga.
- Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken Avstod MPMiljöpartiet avstod
- Rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget Avstod MPMiljöpartiet avstod
Ändringar i upphovsrätten på den digitala inre marknaden (NU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i bland annat upphovsrättslagen. Förslagen bygger på ett EU-direktiv och innehåller nya regler som handlar om att anpassa upphovsrätten till den digitala utvecklingen. I takt med att den digitala tekniken möjliggör nya former av användning av upphovsrättsskyddat material behöver den svenska upphovsrättslagstiftningen moderniseras. Regeringens förslag innebär bland annat inskränkningar i upphovsrätten för att underlätta undervisning och forskning, men även för att kulturarvet ska kunna bevaras. Dessutom innebär det nya bestämmelser för att fritt kunna återge äldre konstverk. Förslaget innebär även att tidningsföretagen ska kunna få ersättning när deras material återanvänds på internet. Det blir också nya bestämmelser som reglerar ansvaret när användarna själva laddar upp material på olika digitala plattformar. Leverantörerna av dessa tjänster och plattformar ska ingå avtal med de rättsinnehavare som vill det, men också vara skyldiga att agera när material laddas upp mot rättsinnehavarens vilja. Slutligen införs ett antal regler för att stärka avtalspositionen för upphovsmän, när de överlåter sina rättigheter till förlag, producenter, tidningar eller andra aktörer på den upphovsrättsliga marknaden. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023.
- Lagvalsregler Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Övrigt om genomförandet av direktivet För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Nationella riktlinjer för sjukskrivning vid digitala läkarbesök behövs (SfU7)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om Riksrevisionens granskning av digitala läkarbesök och hyrläkare i sjukskrivningsprocessen. Riksrevisionens övergripande slutsats visar att det finns brister i vissa kontrollerande funktioner under sjukskrivningsprocessen. I rapporten rekommenderar Riksrevisionen regeringen att ta fram tydliga nationella riktlinjer för läkarintyg som är utfärdade baserat på ett digitalt läkarbesök. Regeringen håller i stora delar med Riksrevisionen och hänvisar i skrivelsen till Socialstyrelsens pågående arbete i frågan. Riksdagen tycker inte att det finns anledning att vidta någon åtgärd, utan utgår från att regeringen kommer att följa Socialstyrelsens arbete. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Uppföljning av Socialstyrelsens arbete med beslutsstödet För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Skrivelse om migrationsdomstolarnas handläggningstider i asylmål har behandlats (SfU8)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av handläggningstiderna i asylmål hos Sveriges migrationsdomstolar. Riksrevisionens övergripande slutsats är att hanteringen har effektivitetsbrister och att migrationsdomstolarna är långt ifrån att nå målet att avgöra 90 procent av asylmålen inom fyra månader. Riksrevisionen lämnade även rekommendationer till Domstolsverket och regeringen om åtgärder för kortare handläggningstider. I sin skrivelse instämmer regeringen i Riksrevisionens iakttagelser och pekar samtidigt på åtgärder som har vidtagits och som regeringen kommer att följa upp. Riksdagen förutsätter att regeringen följer upp åtgärderna och att Domstolsverket fortsätter sitt effektiviseringsarbete. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Domstolarnas handläggningstider i asylmål Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare (SfU9)
Vad handlade det om?
En arbetskraftsinvandrare ska ha en god försörjning genom sin anställning för att få ett arbetstillstånd beviljat. Det har regeringen föreslagit och riksdagen sa ja till förslaget. Syftet med ett höjt försörjningskrav är att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden och motverka konkurrens med låga löner. Lagändringen börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.
- Regeringens lagförslag Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Krav på heltidsanställning För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Stärkt system för samordningsnummer (SkU4)
Vad handlade det om?
Riksdagen ställer sig bakom förslaget till en ny lag om samordningsnummer och även till ändringar i bland annat folkbokföringslagen och folkbokföringsdatabaslagen. Syftet är att stärka systemet för samordningsnummer genom att till exempel öka kraven på de identitetskontroller som görs innan man ger ett samordningsnummer till en person. Ett samordningsnummer är en identitetsbeteckning för personer som inte är eller har varit folkbokförda i Sverige, men som ändå har behov av att ha kontakt med svenska myndigheter eller andra delar av samhället. Personer som folkbokförs i Sverige tilldelas i stället ett personnummer. Samordningsnummer delas upp i olika nivåer beroende vilken identitetskontroll som gjorts innan. Idag finns det två nivåer. Med den nya lagen ska ett samordningsnummer kunna ges i tre olika nivåer. För att få den högsta nivån ska personen kunna styrka sin identitet med giltiga identitetshandlingar och även personligen infinna sig på plats vid ansökningstillfället. Identitetshandlingarna ska även kunna begäras in för kontroll av de biometriska uppgifter som finns lagrade i dessa handlingar. Förslaget innebär också att Skatteverket tar över ansvaret för bland annat identitetskontroller när ett samordningsnummer ska tilldelas en person. Andra myndigheter ska underrätta Skatteverket om det kan antas att en uppgift är felaktig i folkbokföringsdatabasen när det gäller personer med samordningsnummer. Förslaget innehåller även en begränsning av det undantag från folkbokföring som gäller för personer som är lokalanställda vid utländska ambassader eller konsulat i Sverige. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna som gäller lokalanställda vid ambassader och konsulat ska börja gälla den 1 januari 2023 och övriga den 1 september 2023.
- Tilldelning av samordningsnummer till asylsökande Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Undantag från underrättelseskyldighet Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Lagring av biometriska data För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Ett oberoende tvistlösningsorgan för kollektiva hyrestvister (CU2)
Vad handlade det om?
Den förra regeringen har lagt fram ett förslag om tvistlösning vid vissa kollektiva hyresförhandlingar. Det innebär bland annat ett nytt oberoende tvistlösningsorgan för hela hyresmarknaden och skärpta regler för hyresförhandlingarna. Parterna på hyresmarknaden för regelbundet kollektiva förhandlingar om den allmänna hyresnivån. Sådana förhandlingar kallas ofta för de årliga hyresförhandlingarna. När dessa förhandlingar drar ut på tiden kan det innebära ekonomiska risker för de inblandade parterna. Inom det allmännyttiga hyresbeståndet finns i dag ett tvistlösningsorgan, Hyresmarknadskommittén (HMK). Nu ska en motsvarande lösning införas för hela hyresmarknaden, även för det privata hyresbeståndet. Om parterna inte kommer överens om den årliga hyresändringen, ska en särskild skiljeman kunna utses att pröva tvisten. Syftet är att effektivisera de kollektiva förhandlingarna och att de årliga hyresförhandlingarna ska kunna avgöras snabbare. Det införs även skärpta regler för hyresförhandlingarnas sammanträden. Bland annat kan en part bli skadeståndsskyldig som inte inställer sig till ett förhandlingssammanträde som ska hållas inom en viss tid. Riksdagen sa ja till förslaget. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2023.
- Den framtida regleringen av tvistlösningsförfarandet För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Fastighetsbildningen i Sverige har granskats (CU4)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från den förra regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av de statliga insatserna inom fastighetsbildningen i Sverige. Riksrevisionens övergripande slutsats är att dessa inte är tillräckligt effektiva. I sin rapport lämnar Riksrevisionen ett antal rekommendationer till regeringen och Lantmäteriet. I skrivelsen välkomnar regeringen granskningen och anser att Riksrevisionens rapport är ett viktigt bidrag i det fortlöpande arbete som bedrivs i syfte att utveckla och förbättra fastighetsbildningen. Digitalisering bedöms vara den insats som kommer att ha störst betydelse för fastighetsbildningens handläggningstider och arbetet för den utvecklingen bör prioriteras. Det kan vidare finnas anledning till en översyn av delar av Lantmäteriets avgiftsmodell. Med skrivelsen anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Riksrevisionens rapport om fastighetsbildningen i Sverige För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Betydande väg kvar för Sveriges genomförande av Agenda 2030 (FiU7)
Vad handlade det om?
I en skrivelse redogör den förra regeringen för arbetet med att genomföra Agenda 2030 och de globala mål för hållbar utveckling som FN:s generalförsamling antog 2015. Skrivelsen är en följd av att riksdagen i ett tillkännagivande uppmanat regeringen att vartannat år lämna en redovisning av genomförandet och måluppfyllelsen av arbetet med Agenda 2030. Skrivelsen som nu lämnats är den första i ordningen. I skrivelsen bedömer den förra regeringen att 35 av de 169 delmålen för att nå Agenda 2030 har uppnåtts helt, eller att de har uppnåtts inom Sverige. För 60 av delmålen bedömer den förra regeringen att ytterligare åtgärder behövs. För 21 av delmålen saknades data för att göra en bedömning. Riksdagen välkomnar skrivelsen och konstaterar att många framsteg har gjorts vad gäller målen, både inom Sverige och globalt. Vidare konstaterar riksdagen att Sverige har ett gott utgångsläge och bättre förutsättningar att nå de globala målen än många andra länder. Riksdagen anser dock att det finns en betydande väg kvar för Sverige innan målen är uppfyllda. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Sveriges genomförande av Agenda 2030 Frånvarande MPMiljöpartiet röstade emot
Ja till ökad insyn i ägande av radio- och tv-företag (KU13)
Vad handlade det om?
Regeringen har lämnat förslag om ökad insyn i ägandet av radio- och tv-företag. Riksdagen sa ja till förslagen. Förslagen innebär att fler leverantörer av medietjänster ska lämna information till mottagarna och att omfattningen av den information som ska lämnas utökas jämfört med vad som gäller i dag. Lagändringarna börjar gälla 1 mars 2023.
- Uppföljning Frånvarande MPMiljöpartiet röstade för
Ändringar i grundlag och ny riksbankslag (KU8)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till vilande förslag om ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen som rör Riksbanken och till regeringens förslag om en ny riksbankslag. Förslagen om ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen är så kallade vilande förslag, vilket innebär att riksdagen har tagit beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. Ändringarna i regeringsformen innebär bland annat ett förtydligande av Riksbankens uppgifter. Förslaget om ändring i riksdagsordningen innebär att det blir tydligt att riksdagens finansutskott ska följa upp och utvärdera Riksbankens verksamhet. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till en ny riksbankslag, men med några mindre ändringar. Den nya riksbankslagen innebär bland annat: Mål, uppgifter och befogenheter för Riksbanken tydliggörs när det gäller penningpolitiken, det finansiella systemet, betalningsmedel, fredstida krissituationer och höjd beredskap samt internationell verksamhet Det ska bli tydligare hur Riksbankens ansvarsområden förhåller sig till varandra och ansvarsområdena för Finansinspektionen och Riksgäldskontoret Det ska bli tydligare att Riksbanken inom ramen för penningpolitiken ska ta realekonomisk hänsyn, och det skapas förutsättningar för en demokratisk förankring av preciseringen av prisstabilitetsmålet Grunderna för Riksbankens organisation behålls, men antalet ledamöter i direktionen minskas från sex till fem. Det införs en mer ändamålsenlig ansvarsfördelning mellan riksbanksfullmäktige, direktionen och riksbankschefen Riksbankens ställning som oberoende centralbank och självständig förvaltningsmyndighet stärks Riksbankens finansiella oberoende stärks inom ramen för exempelvis att disponera vinster och strukturera det egna kapitalet samt upplåning till valutareserven Förutsättningarna för insyn i och granskning av Riksbankens verksamhet ökar Riksbanken ska bidra till en hållbar utveckling på finansmarknaden. Eftersom förslagen i vissa delar gäller ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen krävs det att riksdagen röstar lika två gånger och det måste vara ett val mellan omröstningarna. Det första beslutet om förslagen togs den 1 juni 2022 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval. Samtliga lagändringar ska börja gälla 1 januari 2023.
- Ändringar i den nya riksbankslagen Frånvarande MPMiljöpartiet röstade för
Nej till förslag om spelreglering (KrU2)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till delar av den förra regeringens förslag om en förstärkt spelreglering. De åtgärder som riksdagen sa nej till gäller ändringar i regler om måttfullhet vid marknadsföring av spel uppsägning av avtalet mellan Sverige och Finland om automatspel på färjor i reguljär linjetrafik. Riksdagen sa ja till övriga lagändringar i förslaget. De lagändringarna ska börja gälla 1 januari 2023 samt 1 juli 2023.
- Krav på måttfullhet vid marknadsföring av spel Frånvarande MPMiljöpartiet röstade emot
- Kassaregister för förströelsespel Frånvarande MPMiljöpartiet röstade för
- Måttfullhet vid marknadsföring av spel Frånvarande MPMiljöpartiet röstade för
- Allmännyttiga lotterier Frånvarande MPMiljöpartiet röstade för
Nya regler om Sjunde AP-fonden - förvalsalternativet inom premiepensionen (SfU5)
Vad handlade det om?
Regeringen har föreslagit lagändringar som gäller Sjunde AP-fonden och förvaltningen av premiepension åt dem som inte själva har valt pensionsfonder, det så kallade förvalsalternativet. Riksdagen sa ja till lagändringarna. Ändringarna innebär bland annat att målet för förvalsalternativet inom premiepensionen är ett pensionssparande av hög kvalitet som ger en trygg pension, det vill säga samma mål som för premiepensionssystemet i stort ett hållbarhetsmål införs för Sjunde AP-fonden, som innebär att fondförvaltningen ska ske på ett föredömligt sätt det ska finnas större möjligheter att placera fondens pengar i så kallade illikvida tillgångar. I förslaget tar regeringen även upp frågor om Finansinspektionens tillsyn över Sjunde AP-fonden och om meddelarfrihet för uppgifter inom AP-fondernas investeringsverksamhet. Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2023.
- Riktlinjer för Sjunde AP-fonden Frånvarande MPMiljöpartiet röstade emot
Allmänna arvsfondens fördelning av pengar under 2021 (SoU2)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Allmänna arvsfondens förvaltning och hur Arvsfondsdelegationen har fördelat pengar från fonden under 2021. Riksdagen håller med regeringen om att pengar från Allmänna arvsfonden har fördelats på ett bra sätt och i linje med fondens ändamål och prioriterade områden. Också under coronapandemin menar regeringen att Arvsfondsdelegationen huvudsakligen lyckades fullgöra sitt uppdrag, även om ansökningarna minskade under 2021. Med bland annat minskningen som bakgrund anser regeringen att det är viktigt att fortsätta arbetet med att öka kännedomen och kunskapen om arvsfonden. Riksdagen delar regeringens bedömning att det finns ett fortsatt behov av att öka antalet ansökningar i hela landet och att de positiva resultat som projekten genererar sprids nationellt. Allmänna arvsfondens kapital kommer främst från arv från personer som avlider utan att efterlämna make, maka eller närmare släktingar än kusiner och inte har testamenterat egendomen till någon annan. Arvsfondsdelegationen är den myndighet som bland annat tar beslut om och följer upp de projekt som får pengar av Allmänna arvsfonden. Riksdagen sa nej till en motion inom området och lade med detta skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Framtida inriktning Frånvarande MPMiljöpartiet röstade emot
Skrivelser om frågor inom hälso- och sjukvårdsområdet har behandlats (SoU3)
Vad handlade det om?
Riksdagen har hanterat två skrivelser från den förra regeringen. I skrivelserna berättar den regeringen vilka förändringar den gjort inom hälso- och sjukvårdsområdet, för att möta de uppmaningar som riksdagen riktat till regeringen. Bland annat handlar uppmaningarna om att öka antalet vårdplatser, korta vårdköerna och främja valfrihet i vården. Riksdagen håller med regeringen om att uppmaningarna inte är fullt tillgodosedda. Riksdagen lade regeringens skrivelser till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Vårdplatser, köer och arbetsmiljö Frånvarande MPMiljöpartiet avstod
Lagföring av brott ska gå fortare (JuU2)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till ett förslag från regeringen om lagändringar som ska göra processen för lagföring snabbare och mer effektiv. Lagändringarna handlar bland annat om att det införs ett krav på tingsrätterna att avgöra brottmål snabbare om brottet har ingått i ett särskilt snabbförfarande under utredningen tillgänglighetsdelgivning införs som ett permanent delgivningssätt och utvecklas till att omfatta även handlingar som är omedelbart tillgängliga förenklad delgivning ska kunna användas i fler fall uppdelad handläggning av åtal ska kunna användas i större omfattning delgivning ska gå snabbare vid misstankar mot personer som är under 18 år hantering av strafförelägganden ska göras effektivare. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023.
- Ny påföljdsbestämning efter tidigare dom Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Större möjlighet att begränsa föreningsfriheten för grupper som ägnar sig åt terrorism (KU4)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till ett grundlagsförslag som innebär utökade möjligheter att genom vanlig lag begränsa föreningsfriheten för sammanslutningar som ägnar sig åt eller understöder terrorism. Förslaget är ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. För att ändra en grundlag krävs det att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och det måste vara ett val mellan omröstningarna. Det första beslutet om förslaget togs den 6 april 2022 och då röstade riksdagen ja. Lagändringen ska börja gälla 1 januari 2023.
- Vilande förslag För utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade för
Utlandsspioneri kriminaliseras och införs som tryck- och yttrandefrihetsbrott (KU7)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar och grundlagsändringar. Grundlagsändringarna är ett så kallat vilande förslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i den delen vid ett tidigare tillfälle. Lagförslagen innebär bland annat att utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och grov obehörig befattning med hemlig uppgift med grund i utlandsspioneri kriminaliseras och förs in i brottsbalken. Riksdagen sa också ja till det vilande förslaget om ändringar i de två grundlagarna tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Ändringarna innebär bland annat att utlandsspioneri samt de former av obehörig befattning med hemlig uppgift och vårdslöshet med hemlig uppgift som har sin grund i utlandsspioneri även blir kriminaliserat som tryck- och yttrandefrihetsbrott. Lagändringarna innebär även begränsningar av meddelarfriheten och anskaffarfriheten, alltså rätten att meddela och anskaffa uppgifter för publicering i grundlagsskyddade medieformer. Eftersom förslaget i vissa delar gäller ändringar i grundlagar krävs det att riksdagen röstar lika två gånger och det måste vara ett val mellan omröstningarna. Det första beslutet om grundlagsförslaget togs den 6 april 2022 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval. Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2023.
- Vilande förslag Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Ändringar i rättegångsbalken Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
- Övriga lagförslag Emot utskottets förslag MPMiljöpartiet röstade emot
Skatt på kemikalier och avfallsförbränning kommer inte att påverkas av BNP-utvecklingen (SkU2)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till regeringens förslag att justera två skatter i relation till utvecklingen av bruttonationalprodukten (BNP), en så kallad BNP-indexering. Regeringens förslag gäller skatt på kemikalier i viss elektronik och skatt på förbränning av avfall. Förändringen som regeringen föreslår skulle innebära att skatterna justeras med hänsyn till både förändringar i konsumentprisindex (KPI) och utvecklingen av bruttonationalprodukten (BNP). Riksdagen menar att de utvärderingar som gjorts av skatterna har visat att de inte har varit tillräckligt effektiva för att nå de mål som varit syftet med dem. Riksdagen påpekar också att regeringen har föreslagit att skatten på förbränning av avfall ska avskaffas i januari 2023. Mot bakgrund av detta sa riksdagen nej till regeringens förslag om att räkna om dessa skatter utifrån BNP-index.
- BNP-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning Frånvarande MPMiljöpartiet avstod
- Utveckla skatten på kemikalier i viss elektronik Frånvarande MPMiljöpartiet röstade emot
Källa: Sveriges riksdag. Kammarkoll är en oberoende tjänst.