Kammarkoll

Sök i allt som sagts i riksdagens debatter

← Marcus Andersson

Så har Marcus Andersson röstat

Riksmötet 2022/23 · 433 omröstningar

Röstade emot sitt parti en gång. Frånvarande vid 39 av 433 omröstningar.

Varje punkt i riksdagens betänkanden som det röstades om, med hur personen röstade och hur partiet röstade. Utskottet är gruppen ledamöter som föreslog beslutet; emot betyder oftast för ett annat förslag, en reservation. Där partiet var delat räknas ingen röst som emot partiet.

Röstade emot partiet

Alla omröstningar, betänkande för betänkande

  1. Åtgärder för ett sunt och säkert spelande (KrU7)

    11 maj 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om åtgärder för att säkerställa en sund och säker spelmarknad. De åtgärder som regeringen föreslagit är bland annat möjligheter att involvera betaltjänstleverantörer för att blockera insatser och utbetalning av vinster till och från spelbolag som saknar licens möjlighet för Spelinspektionen att köpa speltjänster under dold identitet som en del av tillsynen av spelbolagen möjligheter att lagra och skicka vidare personuppgifter för att hindra så kallad matchfixning, det vill säga när en sporthändelse manipulerats i samband med vadhållning skyldighet för spelbolag att på begäran lämna ut uppgifter till Polismyndigheten som behövs för att utreda brott i samband med spel. Åtgärderna innebär ändringar i spellagen börjar gälla den 1 juli 2023. Samtidigt sa riksdagen nej till cirka 50 förslag i motioner om spelfrågor från den allmänna motionstiden 2022. Bland annat hänvisar riksdagen till tidigare ställningstaganden och till regeringsförslaget som beskrivs ovan.

    • E-sport För utskottets förslag röstade för
    • Reglering av politiska partiers lotterier För utskottets förslag röstade för
    • Vadhållning och matchfixning Avstod avstod
    • Lagring och delning av personuppgifter För utskottets förslag röstade för

  2. Nej till motioner om tillståndsprocesser, vindkraft och miljöbrott (MJU13)

    11 maj 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till de 140 förslag i motioner som gäller övergripande miljöfrågor och som kommit in under den allmänna motionstiden 2022 och hänvisar främst till pågående arbete. Några av förslagen handlar om miljömålssystemet och om att inrätta en fristående myndighet för utvärdering av miljömålen. Medan andra förslag gäller förändringar i miljöbalken, effektivare tillståndsprocesser, vindkraft, talerättsfrågor, stärkt äganderätt, riktvärden för buller, offentlig upphandling och miljöbrott.

    • Översyn av miljöbalken För utskottets förslag röstade för
    • Effektivare tillståndsprocesser och kortare handläggningstider Emot utskottets förslag röstade emot
    • Klimat och miljöprövning För utskottets förslag röstade för
    • Kommunal tillstyrkan av vindkraft För utskottets förslag röstade för
    • Torvfrågor För utskottets förslag röstade för

  3. Nej till motioner inom fiskeripolitiken (MJU14)

    11 maj 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till de 106 förslag i motioner om fiskeripolitiska åtgärder som kommit in under den allmänna motionstiden 2022 och hänvisar framför allt till pågående arbete. Förslagen handlar bland annat om åtgärder för miljömässigt hållbara bestånd, trålfiske, åtgärder för att främja svensk fiskerinäring, fiskerikontroll, vattenbruk och fritidsfiske.

    • Övergripande åtgärder för hållbara bestånd, bl.a. bestånden av sill och strömming Avstod avstod
    • Hållbara fiskekvoter För utskottets förslag röstade för
    • Utflyttning av trålgränsen För utskottets förslag röstade för
    • Begränsningar av trålfisket i övrigt Emot utskottets förslag röstade emot
    • Selektiva redskap och alternativa fiskemetoder För utskottets förslag röstade för

  4. Nej till motioner om näringspolitik (NU16)

    11 maj 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till 120 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om näringspolitik. Anledningen är bland annat det arbete som redan pågår i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om företagsfrämjande, konkurrensfrågor, riktade insatser, företagens kapitalförsörjning samt särskilda näringsgrenar och branscher.

    • Innovationsfrämjande åtgärder Avstod avstod
    • Företagsstöd för klimatomställningen Emot utskottets förslag röstade emot
    • Övrigt om företagsfrämjande åtgärder För utskottets förslag röstade för
    • Kooperativt företagande Avstod avstod

  5. Nej till motioner om hushållningen med mark- och vattenområden (CU13)

    10 maj 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till ett nittiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om hushållningen med mark- och vattenområden. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete. Motionerna handlar bland annat om riksintressen, skyddet av jordbruksmark och vattenområden, tillstånd till vattenverksamhet, va-infrastruktur och allmänna vattentjänster.

    • Riksintressen Emot utskottets förslag röstade emot
    • Skyddet av jordbruksmark För utskottets förslag röstade för
    • Vattenkraft Avstod avstod
    • Vattenförsörjning och vattenförvaltning För utskottets förslag röstade för

  6. Nej till motioner om konsumenträtt (CU8)

    10 maj 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till 70 förslag om konsumenträtt i motioner från den allmänna motionstiden 2022, främst med hänvisning till att arbete redan pågår i de frågor förslagen tar upp. Förslagen handlar bland annat om telefonförsäljning av lotter och andra spel, reklam riktad till barn, köp av levande djur, snabblån, resegarantisystemet, konsumentvägledning och märkningsfrågor.

    • Telefonförsäljning av lotter och andra spel För utskottets förslag röstade för
    • Reklam riktad till barn För utskottets förslag röstade för
    • Konsumentvägledning Emot utskottets förslag röstade emot

  7. Nej till motioner om terrorism (JuU16)

    10 maj 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 20 förslag om terrorism. Motionerna handlar bland annat om förebyggande åtgärder, våldsbejakande organisationers verksamhet och finansiering av terrorism. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen avslår motionerna bland annat med hänvisning till utrednings- och beredningsarbete pågår.

    • Nationellt avhopparprogram För utskottets förslag röstade för
    • Förbud mot deltagande i våldsbejakande organisationer För utskottets förslag röstade för
    • Samverkan inom EU För utskottets förslag röstade för

  8. Ny lag om hur Rättsmedicinalverket får hantera material från människokroppen (JuU19)

    10 maj 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om Rättsmedicinalverkets hantering av humanbiologiskt material, det vill säga material från människokroppen. Den nya lagen syftar till att skapa tydliga rättsliga förutsättningar för hanteringen och därmed stärka skyddet för människors integritet. Riksdagen sa även ja till regeringens föreslagna lagändringar som gäller rättspsykiatriska undersökningar. Det handlar bland annat om vilka uppgifter som får lämnas ut om en misstänkt ska genomgå en rättspsykiatrisk undersökning, eller vid så kallade paragraf 7-intyg. Behovet av uppgifter från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Kriminalvården, Migrationsverket samt Totalförsvarets plikt- och prövningsverk anses väga tyngre än det intrång i den personliga integriteten som uppgiftslämnandet kan innebära. Slutligen sa riksdagen ja till regeringens förslag om sekretessregler för att upprätthålla ordningen och förhindra rymningar i den rättspsykiatriska verksamheten. Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023.

    • Utlämnande av humanbiologiskt material För utskottets förslag röstade för

  9. Nej till motioner om valfrågor (KU23)

    10 maj 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 40 motioner om valfrågor som inkommit under allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om skilda valdagar, rösträtt och valbarhet, sänkt rösträttsålder, utlandssvenskar, valkretsar, personval, röstningsförfarandet, väljare med synnedsättning eller annan funktionsnedsättning, valsystemet, incidentrapportering, publicering av opinionsundersökningar, geografisk representation, kommunala valinformatörer, ökat valdeltagande och överklagande och återföring av mandat. Riksdagen hänvisar bland annat till att åtgärder redan är tagna inom de områden som motionerna tar upp.

    • Sänkt rösträttsålder För utskottets förslag röstade för
    • Valsedelssystemet För utskottets förslag röstade för
    • Incidentrapportering För utskottets förslag röstade för

  10. Nej till motioner om fri- och rättigheter (KU26)

    10 maj 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag om mänskliga fri- och rättigheter. Motionerna handlar bland annat om grundlagsskyddad aborträtt, skyddet av äganderätten , juridiskt kön och förebyggande åtgärder mot radikalisering. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen avslår motionerna och hänvisar bland annat till att regeringen aviserat att utredning ar ska tillsättas .

    • Grundlagsskydda aborträtten Emot utskottets förslag röstade emot
    • Förbud mot rasistiska organisationer m.m. Emot utskottets förslag röstade emot
    • Diskriminering För utskottets förslag röstade för
    • Juridiskt kön För utskottets förslag röstade för

  11. Nej till motioner om minoritetsfrågor (KU28)

    10 maj 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 35 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om minoritetsfrågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i de frågor motionerna tar upp. Motionerna handlar om judiskt liv i Sverige, romsk inkludering, sanningskommissionen för det samiska folket, samepolitiken och Sametingets konstruktion, rättigheter för nationella minoriteter och urfolk, älvdalskans ställning, teckenspråk som minoritetsspråk, informationscentrum om nationella minoriteter, utvärdering av konsultationslagen, genomförande, tillsyn och uppföljning av minoritetspolitiken, stöd till organisationer och kontaktyta för dialog mellan Sametinget och riksdagen.

    • Rättigheter för nationella minoriteter och urfolk För utskottets förslag röstade för
    • Älvdalskans ställning För utskottets förslag röstade för
    • Genomförande, tillsyn och uppföljning av minoritetspolitiken För utskottets förslag röstade för

  12. Nytt förvaltningsgrepp för att minska skarvpopulationerna (MJU17)

    10 maj 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Det behövs en minskning av skarvpopulationen. Riksdagen uppmanar regeringen att prioritera frågan. Enligt utskottet krävs det en reviderad förvaltningsplan för skarv och en likvärdig förvaltning i hela landet för att på så sätt åstadkomma en minskning av skarvpopulationerna. Regeringen har tillsatt en utredning om en ny förvaltningsplan för skarv. Riksdagen vill säkerställa att utredningen, utan fördröjning, resulterar i en uppdaterad förvaltningsplan för skarv. Riksdagen poängterar särskilt betydelsen av en bättre samverkan mellan länsstyrelserna och Havs- och vattenmyndigheten. Uppmaningen till regeringen sker i ett så kallat tillkännagivande med anledning av två förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022.

    • Internationella konventioner och avtal För utskottets förslag röstade för
    • Nationell målsättning för skydd av skogsmark För utskottets förslag röstade för
    • Skötsel av skyddad natur och restaurering av livsmiljöer Avstod avstod
    • Vargstammens storlek och referensnivå Emot utskottets förslag röstade emot

  13. Nej till motioner om arbetskraftsinvandring (SfU17)

    10 maj 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till ett tjugotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om arbetskraftsinvandring. Riksdagen hänvisar till det pågående reformarbetet på området, gällande bestämmelser och uppdrag som lämnats till Migrationsverket. Motionerna handlar om arbetskraftsinvandring, forskning och studier.

    • Arbetskraftsinvandring Emot utskottets förslag röstade emot

  14. Nej till motioner om skatteförfarande (SkU13)

    10 maj 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till ett sjuttiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om skatteförfarande. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i de frågor motionerna tar upp. I motionerna finns ett flertal förslag om att synliggöra skatter och avgifter medan andra förslag gäller F-skatt, kontrolluppgifter och deklarationsfrågor. Ytterligare förslag gäller skatte- och avgiftskontroll, bland annat om en nationell handlingsplan mot skattefusk, svartjobb och förstärkta insatser mot skattefusk. En rad förslag gäller reglerna om certifierade kassaregister, personalliggare och personligt betalningsansvar för bolagsföreträdare. Utskottet behandlar även förslag som rör reglerna om anstånd med att betala skatt, ersättning för kostnader i skattemål, rättssäkerhet i skattemål, förseningsavgifter, minskad skatteadministration för företag samt skatteavtal.

    • Synliga skatter och avgifter För utskottets förslag röstade för
    • Offentlig land-för-land-rapportering För utskottets förslag röstade för
    • F-skatt och näringsverksamhet Emot utskottets förslag röstade emot
    • Personalliggare För utskottets förslag röstade för

  15. Nej till motioner om hälso- och sjukvårdens organisation (SoU12)

    10 maj 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om hälso- och sjukvårdens organisation. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete. Motionerna handlar bland annat om primärvården, vårdval och valfrihet samt tillgänglighet.

    • Hälso- och sjukvårdens organisation och styrning Emot utskottets förslag röstade emot
    • Ambulanssjukvård För utskottets förslag röstade för
    • Tolkning i hälso- och sjukvården Emot utskottets förslag röstade emot
    • Primärvård Avstod avstod
    • Jämställd vård För utskottets förslag röstade för

  16. Nej till motioner om sjöfart (TU7)

    10 maj 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till 65 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Bland annat med hänvisning till pågående arbete. Förslagen handlar exempelvis om svensk sjöfarts konkurrenskraft, Sjöfartsverkets verksamhetsform, sjöfartsavgifter, isbrytare, vissa miljöfrågor och arbetsmiljöfrågor samt fritidsbåtsfrågor.

    • En konkurrenskraftig svensk sjöfart Emot utskottets förslag röstade emot
    • Farledsavgifter För utskottets förslag röstade för
    • Främjande av inlands- och kustsjöfarten För utskottets förslag röstade för

  17. Sverige ska verka för att skapa enighet för att terrorlista det islamiska revolutionsgardet (UU15)

    10 maj 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen riktade en uppmaning genom ett så kallat tillkännagivande till regeringen om att Sverige ska verka för att skapa enighet inom EU för att lista det islamiska revolutionsgardet som terroristorganisation. Vidare sa riksdagen nej till cirka 100 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Bland annat med hänvisning till pågående arbete.

    • Yttrandefrihet i Ryssland För utskottets förslag röstade för
    • Yttrandefrihet och politiska fångar i Turkiet Emot utskottets förslag röstade emot
    • Yttrandefrihet och politiska fångar i Ryssland Emot utskottets förslag röstade emot
    • Stöd och skydd för MR-försvarare, aktivister, kulturarbetare och journalister samt klimat- och kvinnorättsaktivister För utskottets förslag röstade för
    • Religions- och övertygelsefrihet För utskottets förslag röstade för

  18. Nej till motioner om ekonomisk familjepolitik (SfU16)

    4 maj 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar exempelvis om föräldraförsäkring, barnbidrag, underhållsstöd och bostadsbidrag.

    • Föräldraförsäkring För utskottets förslag röstade för
    • Reserverade dagar Emot utskottets förslag röstade emot
    • Bostadsbidrag Emot utskottets förslag röstade emot

  19. Nej till motioner om cykelfrågor (TU9)

    4 maj 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till ett femtiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen hänvisar till planerade eller redan vidtagna åtgärder och pågående beredningsarbete. Motionerna handlar bland annat om mål, infrastruktur och trafikregler för cykling samt insatser för cykling bland barn och unga och kombinerade resor med cykel. Riksdagen framhåller att cykling har många positiva effekter. Riksdagen betonar bland annat vikten av att beakta cyklisters förutsättningar när det gäller infrastrukturfrågor, att trafikregler är utformade så att de underlättar en ökad och säker cykling och vikten av att barn och unga börjar cykla.

    • Mål för cykling För utskottets förslag röstade för
    • Cykling, hållbarhet och folkhälsa Emot utskottets förslag röstade emot
    • Infrastruktur för cykling För utskottets förslag röstade för
    • Trafikregler för cyklister För utskottets förslag röstade för

  20. Nya regler för kollektivtrafikresenärer och järnvägstrafik (CU18)

    3 maj 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändrade regler för kollektivtrafikresenärer och järnvägstrafik. EU har infört en ny tågpassagerarförordning som innehåller grundläggande regler om transportavtalet, information och biljetter. Med anledning av den nya tågpassagerarförordningen föreslår regeringen dels ett undantag från resenärens rätt till prisavdrag om en försening beror på en extraordinär händelse. Exempelvis extrema väderleksförhållanden eller en större folkhälsokris. Dels föreslås att järnvägstrafik som bedrivs för historiska ändamål eller turism ska undantas från tågpassagerarförordningen. De nya reglerna börjar gälla 7 juni 2023.

    • Ändringar i lagen om kollektivtrafikresenärers rättigheter För utskottets förslag röstade för
    • Lagstiftningens framtida utformning Emot utskottets förslag röstade emot

  21. Nej till motioner om personalförsörjning inom försvaret (FöU8)

    3 maj 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 70 motioner om personalförsörjning inom försvaret. Förslagen handlar om bland annat personal- och kompetensförsörjning inom totalförsvaret och räddningstjänsten, könsfördelning och jämställdhet, civilplikt, veteraner och frivilliga försvarsorganisationer. Riksdagen anser att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp och att den långtgående delegeringen i arbetsgivarpolitiken ger Försvarsmakten en betydande frihet och ett mycket långtgående ansvar inom området.

    • Totalförsvarsplikt För utskottets förslag röstade för
    • Rekrytering och personalförsörjning vid Försvarsmakten För utskottets förslag röstade för
    • Försvarsmaktens förmåga att utveckla och behålla personal Emot utskottets förslag röstade emot
    • Frivilligorganisationerna För utskottets förslag röstade för

  22. Nej till motioner om polisfrågor (JuU10)

    3 maj 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 190 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om polisfrågor. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående utrednings- och beredningsarbete. Motionerna handlar exempelvis om en mer effektiv polis, polisens inre organisation, polisens arbetsmiljö, prioritering av olika typer av brott samt polisens samarbete med myndigheter och andra aktörer.

    • Polisberedning och strategiskt arbete För utskottets förslag röstade för
    • Polisernas placering m.m. Emot utskottets förslag röstade emot
    • Antagningskrav till polisutbildningen För utskottets förslag röstade för
    • Utredning av sexualbrott För utskottets förslag röstade för
    • Jaktbrott För utskottets förslag röstade för

  23. Deltagande i terroristorganisation blir ett nytt brott i terroristbrottslagen (JuU20)

    3 maj 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa ett nytt brott i terroristbrottslagen, deltagande i en terroristorganisation. Det nya brottet innebär ett särskilt straffansvar för den som deltar i en terroristorganisation på ett sätt som är ägnat att främja, stärka eller understödja organisationen. Straffskalan ska vara fängelse i högst fyra år. Om brottet är grovt ska straffskalan vara fängelse i lägst två och högst åtta år. Om gärningsmannen har lett terroristorganisationen ska straffskalan vara fängelse på viss tid, lägst två och högst arton år, eller på livstid. Det ska även vara straffbart att finansiera deltagande i en terroristorganisation, att offentligt uppmana och rekrytera till brottet samt att resa utomlands i avsikt att begå brottet. Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2023.

    • En särskild straffbestämmelse för deltagande i en terroristorganisation För utskottets förslag röstade för
    • Uppföljning och utvärdering Emot utskottets förslag röstade emot

  24. Skärpta straff för brott i kriminella nätverk (JuU8)

    3 maj 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa straffen för brott i kriminella nätverk och vid kriminella uppgörelser. Syftet med lagändringarna är att markera allvaret i den här typen av brott och för att ge rättsväsendet utvidgade möjligheter att bekämpa gängkriminaliteten. Straffen skärps bland annat för grovt olaga tvång, olaga hot, rån och utpressning. Även straffet för narkotikabrott som tar sikte på försäljning skärps, samt att beställning av narkotika för eget bruk kriminaliseras som försöksbrott. Det blir också straffbart att involvera personer som är under 18 år i brott eller brottslig verksamhet. Dessutom införs en ny typ av straffskärpningsbestämmelse som tar sikte på våldsamma uppgörelser bland kriminella. Presumtionen, eller antagandet för häktning ska gälla vid misstanke om brott med ett minimistraff om fängelse i ett år och sex månader eller mer, jämfört med tidigare ett minimistraff om fängelse i två år eller mer. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023.

    • Regeringens lagförslag För utskottets förslag röstade för

  25. Större tillgänglighetskrav på produkter och tjänster (SoU10)

    3 maj 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Större tillgänglighetskrav ska ställas på vissa produkter och tjänster. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som bygger på EU:s tillgänglighetsdirektiv. Produkter som omfattas av de nya reglerna är exempelvis datorer, smarttelefoner, betalningsterminaler, kontantautomater, biljettförsäljnings- och incheckningsautomater och självbetjäningsterminaler. Syftet med lagen är att öka tillgängligheten till produkterna och tjänsterna hos framför allt personer med funktionsnedsättningar. Den nya lagen träder i kraft den 28 juni 2025.

    • Behov av en utredning om grundlagsändring För utskottets förslag röstade för
    • Införlivande För utskottets förslag röstade för
    • Uppföljning För utskottets förslag röstade för

  26. Nej till motioner om kompetensförsörjning, digital infrastruktur och beredskap (SoU14)

    3 maj 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 110 förslag i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2022 och hänvisar främst till pågående arbete. Några av förslagen handlar om kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården, patienter utsatta för våld, registerkontroll, arbetsmiljö och arbetsvillkor samt legitimation och tillstånd. Andra förslag berör digital infrastruktur och hälsodata, utveckling av 1177 samt hälso- och sjukvårdens beredskap.

    • Kompetensförsörjning Emot utskottets förslag röstade emot
    • Arbetsmiljö och arbetsvillkor För utskottets förslag röstade för
    • Legitimation och tillstånd För utskottets förslag röstade för
    • Marknadsföring av vårdtjänster Emot utskottets förslag röstade emot

  27. Nej till motioner om socialtjänstens arbete (SoU16)

    3 maj 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag om socialtjänstens arbete. Motionerna handlar bland annat om socialtjänstlagen, försörjningsstöd och hemlöshet. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen avslår motionerna och hänvisar bland annat till att utredningsarbete pågår.

    • Utveckling av socialtjänstens arbete Avstod avstod
    • Jämställt försörjningsstöd Emot utskottets förslag röstade emot
    • Hemlöshet Emot utskottets förslag röstade emot

  28. Regeringen ska se över tillsynsansvaret för privata förskolor (UbU5)

    3 maj 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning till regeringen, att överväga att se över för- och nackdelarna med att ge Skolinspektionen ansvar för tillstånd och tillsyn även för enskilda förskolor, fritidshem samt pedagogisk omsorg. Utöver detta sa riksdagen nej till de cirka 120 förslag i motioner om övergripande skolfrågor som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen i motionerna handlar bland annat om åtgärder för att höja kunskapsresultaten, ansvars- och resursfördelningen i skolväsendet, val av skola, fristående skolor, tillsyn, it i skolan och särskilda undervisningsformer. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser, pågående utredningar, aviserade och vidtagna åtgärder.

    • Jämlik och likvärdig skola Avstod avstod
    • Kunskapsutveckling och kunskapsmål Avstod avstod
    • Ekonomiska förutsättningar för fristående skolor Emot utskottets förslag röstade emot
    • Offentlighetsprincipen i fristående skolor Emot utskottets förslag röstade emot

  29. Nej till motioner om lärare och elever (UbU7)

    3 maj 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Bland annat med hänvisning till gällande bestämmelser, pågående arbete samt aviserade och vidtagna åtgärder. Motionerna handlar exempelvis om läraryrket, fortbildning, rektorer, grundsärskolan och gymnasiesärskolan, elever med särskilda behov, elever med skolfrånvaro, undervisning för nyanlända samt elevers hälsa.

    • Registerkontroll För utskottets förslag röstade för
    • Elever med särskilda behov Emot utskottets förslag röstade emot
    • Undervisning för nyanlända m.m. För utskottets förslag röstade för
    • Elevers hälsa m.m. Avstod avstod

  30. Nej till motioner om arbetsmiljö och arbetstid (AU8)

    27 april 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om arbetsmiljö och arbetstid. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och till parternas ansvar på den svenska arbetsmarknaden. Motionerna handlar exempelvis om förebyggande arbetsmiljöarbete, arbetslivskriminalitet, skyddsombud och skyddskommittéer, Arbetsmiljöverket och arbetstidslagen.

    • Sanktionsavgifter Emot utskottets förslag röstade emot
    • Lokala skyddsombud och skyddskommittéer För utskottets förslag röstade för
    • Tillträdesrätt för regionala skyddsombud Emot utskottets förslag röstade emot
    • Distansarbete För utskottets förslag röstade för
    • Arbetstid Avstod avstod

  31. Nej till motioner om arbetsmarknadspolitiska frågor (AU9)

    27 april 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag om arbetsmarknadspolitiska frågor. Motionerna handlar bland annat om Arbetsförmedlingen, arbetsmarknadspolitiska insatser och arbetslöshetsförsäkringen. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen avslår motionerna och hänvisar bland annat till att utredningsarbete inom området pågår.

    • Fler vägar till jobb För utskottets förslag röstade för
    • Arbetsförmedlingen Emot utskottets förslag röstade emot
    • Arbetsmarknadspolitiska program och insatser Avstod avstod
    • Insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga Avstod avstod
    • Arbetsintegrerande sociala företag För utskottets förslag röstade för

  32. Finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor (FiU22)

    27 april 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Internationella valutafonden (IMF), Världsbanksgruppen samt regionala utvecklings- och investeringsbanker under 2021 och 2022. Skrivelsen handlar bland annat om hur institutionerna arbetar med finansiell och monetär stabilitet. Riksdagen konstaterar att IMF och de andra ekonomiska institutionerna har en viktig roll att spela, bland annat för att identifiera och uppmärksamma risker för den finansiella stabiliteten. Institutionernas arbete har påverkats mycket av både covid-19-pandemin och Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Riksdagen välkomnar att institutionerna har hjälpt medlemsländerna att hantera de ekonomiska konsekvenserna, och även stöttat Ukraina genom finansiering, tekniskt stöd och samordning. Riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. Riksdagen har också behandlat cirka 80 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om makrotillsyn, bolånemarknaden och hushållens skuldsättning, samt penningtvätt. Riksdagen säger nej till förslagen, bland annat med hänvisning till att regeringen redan arbetar med frågorna.

    • Makrotillsyn, bolånemarknaden och hushållens skuldsättning För utskottets förslag röstade för
    • Ett nationellt skuldregister Emot utskottets förslag röstade emot
    • Kapitalförsörjning i hela landet Avstod avstod

  33. Nej till motioner om vuxenutbildning (UbU9)

    27 april 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om vuxenutbildning. Riksdagen hänvisar till gällande bestämmelser, vidtagna åtgärder och pågående arbete. Motionerna handlar bland annat om utbudet av vuxenutbildning, finansieringen av yrkesinriktad kommunal vuxenutbildning, tillträde till yrkeshögskolan och validering.

    • Utbildning för omställning och livslångt lärande Emot utskottets förslag röstade emot
    • Utformningen av sfi Avstod avstod
    • Utveckling av yrkeshögskolan Avstod avstod

  34. Nej till motioner om lokal service, skydd av beslutsfattare och handläggningstider (KU24)

    26 april 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till de cirka 60 förslag i motioner som gäller offentlig förvaltning, och som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och tidigare ställningstaganden. Några av förslagen handlar främjande av demokrati, rättstillämpning och vägledning, lokal service, samverkan mellan myndigheter, språktolkar, lättläst svenska, skydd av beslutsfattare, opinionsbildande verksamhet och egendomsskydd. Andra förslag rör statlig anställning, tjänstemannaansvar, digitalisering, myndigheternas ledningsformer, regelförenkling, handläggningstider, länsstyrelserna, Regeringskansliets och utrikesförvaltningens organisation.

    • Främjande av demokrati För utskottets förslag röstade för
    • Lokal service Emot utskottets förslag röstade emot
    • Digitalisering För utskottets förslag röstade för

  35. Nej till motioner om författningsfrågor (KU30)

    26 april 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen har behandlat cirka 80 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om partifinansiering, reglering av lobbyister, formerna för grundlagsändringar och domstolarnas oberoende. Riksdagen sa nej till samtliga förslag, bland annat med hänvisning till att regeringen redan arbetar med frågan.

    • Nationella folkomröstningar och medborgarinitiativ För utskottets förslag röstade för
    • Yttre hot mot politiska partier För utskottets förslag röstade för
    • Partifinansiering Avstod avstod
    • Reglering av lobbyister Emot utskottets förslag röstade emot
    • Bestämmelser om nationella minoriteter och minoritetsspråken För utskottets förslag röstade för

  36. Nej till motioner om idrott och friluftsliv (KrU11)

    26 april 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag som handlar om idrott och friluftsliv. Motionerna handlar bland annat om statens idrottsanslag, parasport, idrottsanläggningar och förutsättningar för friluftsliv. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen avslår motionerna och hänvisar bland annat till att utredningsarbete pågår.

    • Ett brett idrottsliv För utskottets förslag röstade för
    • Idrottsanläggningar Emot utskottets förslag röstade emot
    • Parasport För utskottets förslag röstade för
    • Påverkan på leder i sårbar natur För utskottets förslag röstade för

  37. Nej till motioner om public service och film (KrU9)

    26 april 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 40 motioner om public service och film som inkommit under allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar om bland annat förutsättningar och villkor för public service och filmpolitik. Riksdagen anser att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

    • Språkfrågor För utskottets förslag röstade för
    • Framtidens filmpolitik Emot utskottets förslag röstade emot
    • Biografer på mindre orter För utskottets förslag röstade för
    • Digitalisering av filmarvet För utskottets förslag röstade för

  38. Delar av EU:s elmarknadsdirektiv genomförs (NU9)

    26 april 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur EU:s elmarknadsdirektiv när det gäller leverans av el och så kallade aggregeringstjänster ska införas i den svenska lagstiftningen. Direktivet syftar till att anpassa elmarknaden till nya förutsättningar som en mer decentraliserad produktion av el från förnybara källor samt utfasning av fossila bränslen medför. Regeringens förslag innebär större möjlighet för elanvändarna att anpassa elförbrukningen när elpriset är lågt eller när elnätet är hårt belastat. Förslaget innebär också ändringar i vissa krav på elleverantörer samt förändringar i reglerna om byte av elleverantör för småföretag. Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får i och med förslaget även bestämma regler om den information som elleverantörer ska lämna till elanvändare. Riksdagen beslutade under 2022 om att införa de delar av elmarknadsdirektivet som gäller nätverksamhet i den svenska lagstiftningen. Elmarknadsdirektivet skulle i sin helhet införts i svensk lagstiftning senast den 31 december 2020. Europeiska kommissionen har inlett ett överträdelseärende mot Sverige om för sent genomförande av elmarknadsdirektivet. Riksdagen godkände också ett tillägg till regeringens förslag om ett så kallat normgivningsbemyndigande. Ett sådant bemyndigande behövs för att regeringen ska kunna bestämma regler om olika administrativa processer. Exempelvis att nätföretag ska sända underrättelser till elleverantörer vid påbörjande eller övertagande av leverans av el. Slutligen sa riksdagen nej till 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022.

    • Definitionen av obalans Emot utskottets förslag röstade emot
    • Ekonomiskt ansvar och kompensationsmodell för obalanserna Emot utskottets förslag röstade emot
    • Elektrifiering och industrins gröna omställning Emot utskottets förslag röstade emot
    • Elprisfrågor För utskottets förslag röstade för
    • Krav på flexibilitet vid anslutning För utskottets förslag röstade för
    • Svenska kraftnät och anslutning av havsbaserad vindkraft Emot utskottets förslag röstade emot

  39. Avskiljningar vid Sis särskilda ungdomshem (SoU24)

    26 april 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    I april 2022 beslutade riksdagen att rikta en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om Statens institutionsstyrelses (Sis) åtgärder för att minska antalet avskiljningar vid särskilda ungdomshem. Därefter har regeringen i en skrivelse redovisat effekterna av Sis åtgärder och vilka fortsatta insatser som krävs för att avskiljningarna ska upphöra. Riksdagen anser liksom regeringen att åtgärderna och den lämnade återrapporteringen innebär att tillkännagivandet är tillgodosett. Riksdagen avslutade ärendet genom att lägga skrivelsen till handlingarna.

    • Ny skrivelse till riksdagen Avstod avstod
    • Ensamarbete i klientnära kontakter Emot utskottets förslag röstade emot
    • Avskiljningar i övrigt För utskottets förslag röstade för

  40. Nej till motioner om utrikespolitik (UU7)

    26 april 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen har behandlat cirka 110 förslag i motioner från den allmänna motionstiden. Förslagen handlar bland annat om utrikespolitikens övergripande inriktning och hur Sverige ska förhålla sig till situationen i vissa delar av världen. Riksdagen sa nej till förslagen, bland annat med hänvisning till att regeringens utrikespolitiska inriktning anses väl avvägd och lämplig.

    • Utrikespolitikens inriktning Emot utskottets förslag röstade emot
    • Västsahara Emot utskottets förslag röstade emot
    • Kina och Taiwan För utskottets förslag röstade för
    • Mellanöstern För utskottets förslag röstade för

  41. Nej till motioner om skolans värdegrund, bedömning och läromedel (UbU6)

    26 april 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till de 118 förslag i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om skolans värdegrund, trygg skola, särskilda ämnen och kunskapsområden, bedömning och nationella prov, läromedel och skolbibliotek, modersmål och minoritetsspråk. Riksdagen hänvisar till gällande bestämmelser, pågående arbete och vidtagna åtgärder.

    • Övergripande värdegrundsfrågor För utskottets förslag röstade för
    • Genusfrågor i skolan För utskottets förslag röstade för
    • Ansvaret för tryggheten och studieron i skolan För utskottets förslag röstade för
    • Särskilda ämnen och kunskapsområden Emot utskottets förslag röstade emot
    • Läromedelsutredningens förslag Emot utskottets förslag röstade emot
    • Modersmål och minoritetsspråk Emot utskottets förslag röstade emot

  42. Nej till motioner om gymnasieskolan (UbU8)

    26 april 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sade nej till cirka 50 förslag som handlade om gymnasieskolan. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om antalet platser inom gymnasieskolan i förhållande till arbetsmarknadens behov, ämnen i gymnasieskolan, yrkesprogrammens utformning och studie- och yrkesvägledningen på gymnasiet. Riksdagen avslog motionerna med hänvisning till befintliga regler och att utredningsarbete inom området pågår.

    • Utbildningens dimensionering För utskottets förslag röstade för
    • Ämnen i gymnasieskolan Emot utskottets förslag röstade emot
    • Branschskolor Emot utskottets förslag röstade emot
    • Studie- och yrkesvägledning i skolväsendet För utskottets förslag röstade för

  43. Nej till motioner om socialförsäkringsfrågor (SfU14)

    20 april 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 160 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om socialförsäkringsfrågor. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete. Motionerna handlar bland annat om åtgärder mot välfärdsbrott, trygghetssystem för företagare och studerande, sjukförsäkring och rehabilitering, aktivitets- och sjukersättning och arbetsskadeersättning.

    • Trygghetssystem för företagare För utskottets förslag röstade för
    • Företagare inom kulturområdet Emot utskottets förslag röstade emot
    • Rehabiliteringskedjan För utskottets förslag röstade för
    • Rätten till aktivitets- och sjukersättning För utskottets förslag röstade för
    • Studier och arbete Emot utskottets förslag röstade emot

  44. Nej till motioner om migration (SfU15)

    20 april 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om migrationsfrågor. Detta främst med hänvisning till gällande bestämmelser och pågående arbete. Motionerna handlar bland annat om uppehållstillstånd för skyddsbehövande, mottagande av asylsökande, asylprocessen, anhöriginvandring och medborgarskap.

    • Migration och asylpolitik Emot utskottets förslag röstade emot
    • Skydd för utsatta kvinnor För utskottets förslag röstade för
    • Anhöriginvandring För utskottets förslag röstade för

  45. Ny lag ska tydliggöra undantag från moms (SkU10)

    20 april 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa ja till regeringens föreslag om en ny lag om mervärdesskatt, så kallad moms. Lagen innebär en anpassning till EU:s mervärdesskattedirektiv. Lagen ska också bland annat tydliggöra vad som gäller när ideella föreningar säljer tjänster internt. Riksdagen har tidigare, i ett tillkännagivande, pekat på att det rått oklarheter kring vad som gäller när ideella föreningar säljer tjänster internt. Idag är ideella föreningar, så som idrottsrörelsen, studieförbund och registrerade trossamfund, undantagna från kravet på att betala moms. Detta kan även gälla när en fristående grupp inom en förening säljer en tjänst internt. Exempelvis kan det handla om en stor organisation, där flera föreningar ingår, som har en gemensam avdelning som säljer it-support till föreningarna. Om tjänsten istället hade kunnat köpas på marknaden, kan det dock bedömas som att undantaget från moms leder till en snedvridning av konkurrensen. I sådana fall får undantaget från moms inte tillämpas. De interna försäljningarna bedöms då som momspliktiga. Riksdagen uppmanade i sitt tillkännagivande regeringen att utreda hur frågan kan lösas utan att orsaka en snedvridning av konkurrensen, och utan att öka risken för fusk med mervärdesskattesystemet. Den nya lagen innebär en anpassning till EU:s mervärdesskattedirektiv, och ska därför inte kunna tillämpas snävare än direktivet. Enligt EU-domstolens praxis ska hänsyn tas till syftet med undantaget från momsplikten, nämligen att stödja civilsamhället. Undantaget får inte tolkas så restriktivt att det förlorar sin effekt. I vissa fall kan den nya lagen innebära att undantaget från momsplikten tillämpas annorlunda. Riksdagen välkomnar den nya lagen, och konstaterar att regeringen därmed har tillgodosett tillkännagivandet. Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023.

    • Undantaget för tjänster inom fristående grupper För utskottets förslag röstade för

  46. Nej till motioner om punktskatt och tull (SkU14)

    20 april 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om punktskatt och tull. Riksdagen hänvisar bland annat till att utredningar och beredningar pågår och till att riksdagen redan har tagit ställning i dessa frågor. Motionerna handlar bland annat om skatterna på el, bränsle, fordon, kemikalier, alkohol, tobak, flygresor, avfall och plastbärkassar, om Tullverkets befogenheter och verksamhet samt om betalning av tull och importskatter.

    • Energiskatt m.m. För utskottets förslag röstade för
    • Energiskatt på eldriven kollektivtrafik För utskottets förslag röstade för
    • Skatt på drivmedel m.m. För utskottets förslag röstade för
    • Övriga miljöskatter För utskottets förslag röstade för

  47. Nej till motioner om mervärdesskatt (SkU15)

    20 april 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 20 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om förändringar av mervärdesskattesatser, utredningar av effekter och förändringar av mervärdesskatten samt olika undantag från skattskyldighet på mervärdesskatteområdet.

    • Skattesatser m.m. För utskottets förslag röstade för
    • Övriga mervärdesskattefrågor För utskottets förslag röstade för

  48. Uppmaning om att införa en nollvision för våld i nära relationer (AU7)

    19 april 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att införa en nollvision för våld i nära relationer. Uppmaningen kom i samband med att riksdagen behandlade cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering Riksdagen sa nej till förslag i övriga motioner bland annat med hänvisning till pågående arbete. Motionerna handlar exempelvis om tillsättande av utredningar på jämställdhetspolitikens område, om arbetet mot mäns våld mot kvinnor och mot hedersrelaterat våld och förtryck, om åtgärder för jämställdhet i arbetslivet och om olika initiativ för att motverka diskriminering i samhället.

    • Jämställdhetspolitikens mål m.m. Frånvarande röstade för
    • Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer Frånvarande avstod
    • Nollvision för våld i nära relationer Frånvarande röstade emot
    • Jämställdhet i arbetslivet m.m. Frånvarande röstade för
    • Översyn av diskrimineringslagen Frånvarande röstade för

  49. Nej till motioner om hyresrätter och andra boendeformer (CU14)

    19 april 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner som gäller hyresrätter, bostadsrätter, ägarlägenheter och hyrköpsystem från den allmänna motionstiden 2022, med hänvisning till pågående arbete och tidigare ställningstaganden. Några av förslagen i motionerna handlar om ändringar i hyreslagen vad gäller systemet för hyressättning, presumtionshyror, skyddet för hyresgäster vid renoveringar, vräkning av barnfamiljer och utökade möjligheter att säga upp hyreskontrakt vid kriminell verksamhet. Andra förslag i motioner gäller bostadsrätter, ändringar i bostadsrättslagen, stärkt skydd för bostadrättshavare, ombildning till bostadsrätt och införande av ett bostadsrättsregister.

    • Hyressättning och normerande hyror Frånvarande röstade för
    • Förbättrings- och ändringsarbeten Frånvarande röstade emot
    • Avhysning av barnfamiljer Frånvarande röstade för
    • Stärkt hyresrättsligt skydd Frånvarande röstade emot
    • Olovlig handel med hyreskontrakt m.m. Frånvarande röstade för

  50. Riksdagen uppmanar regeringen att verka för snabbare bodelningsprocesser (CU6)

    19 april 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att vidta åtgärder för en mer välfungerande, effektiv och rättssäker ordning för bodelningar. För den part som har det sämst ställt ekonomiskt har det vanligtvis mycket stor ekonomisk betydelse att bodelningen slutförs. Ofta drar dock den ena parten fördel av att bodelningen drar ut på tiden, vilket har konstaterats i en utredning. Riksdagen noterar att regeringen ska börja kartlägga hur stort problemet med utdragna bodelningsprocesser är. Riksdagen ser positivt på detta, och menar att det är hög tid att regeringen går vidare med frågan. Bland annat bör regeringen se över möjligheten att införa en rimlig bortre tidsgräns för när en bodelning ska vara klar. Tillkännagivandet bygger på flera förslag i motioner, som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Totalt har riksdagen behandlat cirka 130 förslag i olika familjerättsliga frågor, som även handlar om bland annat den rättsliga regleringen av föräldraskap, betänketid vid äktenskapsskillnad och olika frågor om vårdnad. Riksdagen sa nej till de övriga motionerna, bland annat med hänvisning till att regeringen redan arbetar med frågorna.

    • Betänketid vid äktenskapsskillnad Frånvarande röstade för
    • Adoption i övrigt Frånvarande röstade för
    • Allmänt om kompetens i mål om vårdnad Frånvarande röstade emot
    • Vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge vid våld i familjen Frånvarande röstade emot

  51. Nej till motioner om kommunala frågar (FiU26)

    19 april 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag om kommunala frågor. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om utjämningssystemet, tillsynsavgifter, vinster i välfärden och riktade statsbidrag. Riksdagen hänvisar i sitt beslut till befintlig lagstiftning och att utredningsarbete inom området pågår.

    • Det kommunalekonomiska utjämningssystemet Frånvarande röstade emot
    • Vinster inom välfärdens verksamheter Frånvarande röstade emot
    • Kommunsektorns uppdrag Frånvarande röstade för

  52. Nej till motioner om kriminalvård (JuU13)

    19 april 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Bland annat med hänvisning till pågående utredningar. Förslagen handlar exempelvis om återfallsförebyggande arbete, Kriminalvårdens kapacitet och villkorlig frigivning.

    • Avhopparverksamhet Frånvarande röstade emot
    • Gps vid fångtransporter och permissioner Frånvarande röstade för
    • Obligatorisk undervisning för sexköpsdömda Frånvarande röstade för
    • Fler anstalts- och häktesplatser Frånvarande röstade emot
    • Ägandeformer för Kriminalvårdens lokaler Frånvarande röstade för

  53. Nej till motioner om våldsbrott och brottsoffer (JuU14)

    19 april 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till de cirka 150 förslag i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om våld i nära relationer, sexualbrott, hedersrelaterat våld och förtryck, kontaktförbud, stärkt skydd till brottsoffer, unga brottsoffer, skadestånd och statistik. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete eller aviserade reformer inom området.

    • Kunskap inom rättsväsendet m.m. om våld i nära relationer Frånvarande röstade för
    • Nolltolerans mot barnäktenskap Frånvarande röstade för
    • Särskild brottsofferlag Frånvarande röstade emot
    • Brottsofferombudsman Frånvarande röstade för
    • Brottsofferstatus för barn som utnyttjas i barnpornografi Frånvarande röstade för
    • Kränkningsersättning och indrivning Frånvarande röstade för

  54. Nej till motioner om ungdomsbrottslighet (JuU15)

    19 april 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till 14 förslag i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar om barn och unga som bryter mot lagen och tar upp frågor som brottsförebyggande arbete, insatser för att stoppa nyrekryteringen, straffmätning och påföljder. Riksdagen hänvisar till pågående utredningar och beredningsarbete.

    • Sociala insatsgrupper Frånvarande röstade för
    • Åtgärdsplan för pojkar och män Frånvarande röstade för
    • Samordnade insatser Frånvarande röstade emot
    • Ungdomsövervakning Frånvarande röstade för

  55. Nej till motioner om vapenfrågor (JuU17)

    19 april 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen har behandlat 15 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden. Förslagen handlar bland annat om handläggning av vapenlicensärenden och vapenbrott. Riksdagen sa nej till motionerna, bland annat med hänvisning till att det redan pågår utrednings- och beredningsarbete i de frågor som förslagen handlar om.

    • Tillsyn av skjutbanor Frånvarande röstade för
    • Vapenbrott Frånvarande röstade emot

  56. Nej till motioner om folkhälsa (SoU20)

    19 april 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner som lämnats under den allmänna motionstiden 2022. Anledningen är bland annat arbete som redan pågår inom de frågor som motionerna tar upp. Förslagen handlar exempelvis om folkhälsoarbetets organisation och folkhälsofrämjande insatser, smittskydd och vaccinationer.

    • Folkhälsoarbetets organisation Frånvarande röstade för
    • Folkhälsofrämjande insatser Frånvarande röstade emot
    • Vaccinationsprogram för äldre Frånvarande röstade emot
    • Psykisk hälsa Frånvarande avstod
    • Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter Frånvarande röstade för

  57. Nej till motioner om immaterialrätt (NU14)

    13 april 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Bland annat med hänvisning till att arbete pågår i flera frågor. Förslagen handlar exempelvis om åtgärder för att modernisera upphovsrätten, stärkt skydd för immateriella rättigheter, kunskapsfrämjande insatser på immaterialrättens område och bekämpning av immaterialrättsintrång.

    • Upphovsrättsskyddade konstverk på offentlig plats För utskottets förslag röstade för
    • Övrigt om upphovsrätt För utskottets förslag röstade för
    • Övriga frågor som rör immaterialrätt Emot utskottets förslag röstade emot

  58. Nej till motioner om regelförenkling för företag (NU15)

    13 april 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022, som handlade om regelförenkling för företag. Exempelvis föreslogs att regelverken för små företag ska förenklas, och regelbördan minskas. Andra förslag handlade bland annat om att korta handläggningstider och tillståndsprocesser. Riksdagen hänvisar till att regeringen redan bereder flera förslag gällande dessa frågor, och att myndigheter arbetar med detta.

    • Mål för förenklingspolitiken Emot utskottets förslag röstade emot
    • Ett systematiskt regelförenklingsarbete För utskottets förslag röstade för
    • Övrigt om regelförenklingar för företag För utskottets förslag röstade för
    • Regelrådets organisation För utskottets förslag röstade för
    • Konsekvensutredningar För utskottets förslag röstade för

  59. Kraven på hälso- och sjukvårdens beredskap höjs (SoU11)

    13 april 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om att förtydliga krav på vårdgivare som bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet. Det handlar om att de måste tillhandahålla sjukvårdsprodukter som behövs för att kunna ge god vård. Med sjukvårdsprodukter avses läkemedel, medicintekniska produkter, personlig skyddsutrustning, livsmedel för speciella medicinska ändamål och tillverkningsmaterial. Förslagen innebär också att öppenvårdsapotek har en skyldighet att lagerhålla läkemedel och partihandlare har en leveransskyldighet gentemot sjukhusapotek. En sanktionsavgift införs för de företag som inte meddelar Läkemedelsverket om att försäljningen av ett läkemedel upphör tillfälligt eller permanent. Uppgift om eventuell brist i tillgången på läkemedel eller medicinteknisk produkt föreslås kunna bli skyddad av sekretess när uppgiften överförs från Läkemedelsverket till regioner eller kommuner i samband med utredning. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2023. Riksdagen sa också ja till regeringens förlag om att det statliga bolaget Apotek Produktion & Laboratorier AB får ett utökat samhällsuppdrag. Det innebär att bolaget ska upprätthålla sin verksamhet även under fredstida kriser, höjd beredskap och ytterst krig. Det kan till exempel vara att säkerställa tillgången på aktiva substanser, hjälpämnen och förpackningsmaterial för produkter som behövs för vård som inte kan vänta.

    • Krav på sjukvårdsprodukter och övrig utrustning för att skydda sjukvårdspersonal Emot utskottets förslag röstade emot
    • Utrustning till skydd av sjukvårdspersonal För utskottets förslag röstade för
    • Uppföljning av effekterna av lagförslaget Emot utskottets förslag röstade emot
    • Förslag om hälso- och sjukvårdens beredskap Emot utskottets förslag röstade emot

  60. Nej till motioner om bostadspolitik (CU10)

    12 april 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till de cirka 120 förslagen i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar om bland annat åtgärder för ökat bostadsbyggande, finansiering av bostadsbyggande, bostadsförsörjning, allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag, minskad segregation och trångboddhet, bostadsförmedling och förtur till bostad för vissa grupper samt innovativt, miljövänligt och hållbart byggande. Riksdagen hänvisar till bland annat pågående arbete eller aviserade reformer inom området.

    • Åtgärder på bostadsmarknaden Emot utskottets förslag röstade emot
    • Bostadsförsörjning Avstod avstod
    • Trygga bostadsområden För utskottets förslag röstade för
    • Bostäder för äldre personer För utskottets förslag röstade för

  61. Nej till motioner om planering och byggande (CU12)

    12 april 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till 130 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Bland annat med hänvisning till att arbete pågår i flera frågor. Förslagen handlar exempelvis om översyn av plan- och bygglagen, plansystemet, lovfrågor, överklaganderegler samt frågor om skadeersättning och tillsyn.

    • Översyn av plan- och bygglagen Emot utskottets förslag röstade emot
    • Medborgarinflytandet och vissa andra intressen vid fysisk planering För utskottets förslag röstade för
    • Klimatfrågor i planeringen och planering för gröna områden För utskottets förslag röstade för
    • Reglering med detaljplan För utskottets förslag röstade för
    • Bygglovsbefriade åtgärder Emot utskottets förslag röstade emot

  62. Nej till motioner om samhällets krisberedskap (FöU7)

    12 april 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om samhällets krisberedskap. Detta framför allt med hänvisning till pågående arbete. Motionerna handlar bland annat om samhällets fredstida krisberedskap, skydd mot olyckor och cybersäkerhet.

    • Krisberedskapssystemet För utskottets förslag röstade för
    • Utveckling av räddningstjänsten Emot utskottets förslag röstade emot
    • Stöd till personer med funktionsnedsättning För utskottets förslag röstade för
    • Klimatanpassning för krisberedskapen Emot utskottets förslag röstade emot
    • Kunskapsuppbyggnad inom cybersäkerhetsområdet Emot utskottets förslag röstade emot

  63. Nej till förslag om processrättsliga frågor (JuU12)

    12 april 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag om processrättsliga frågor, som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen hänvisar bland annat till att regeringen redan arbetar med frågorna. Förslagen handlar bland annat om kamerabevakning, hemliga tvångsmedel, vittnesskydd, rättsliga biträden och rättegångskostnader.

    • Tillståndsplikten för kommuner Emot utskottets förslag röstade emot
    • Vittnesskydd m.m. För utskottets förslag röstade för
    • Rätten till målsägandebiträde För utskottets förslag röstade för
    • Förstärkning av rättsväsendet Avstod avstod

  64. Nej till motioner om jakt och viltvård (MJU12)

    12 april 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Bland annat handlar förslagen om det allmänna uppdraget, viltförvaltningsdelegationernas ansvar och sammansättning, stärkt lokalt inflytande i viltförvaltningen, översyn av jaktlagen, åtgärder för en minskad vildsvinsstam, blyammunition och en viltmyndighet.

    • Stärkt lokalt inflytande i viltförvaltningen Emot utskottets förslag röstade emot
    • Blyammunition För utskottets förslag röstade för
    • Värna den svenska jakten och viltvården För utskottets förslag röstade för

  65. Nej till motioner om bistånd (UU6)

    12 april 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag om internationellt bistånd. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om nivån på biståndet, OECD:s kommitté för bistånds regelverk och prioriteringar inom internationellt utvecklingsbistånd. Riksdagen avslår motionerna bland annat eftersom utredningsarbete inom området pågår.

    • Biståndsnivå Emot utskottets förslag röstade emot
    • Prioriteringar Emot utskottets förslag röstade emot

  66. Myndigheternas roll vid tillståndsprocesser för mineralnäringen (NU13)

    30 mars 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om myndigheternas roll vid tillståndsprocesser. Utskottet anser att myndigheter i samband med tillståndsprocesser bör arbeta mer rådgivande och lösningsorienterat än tidigare. Uppmaningen grundar sig på förslag i en motion från den allmänna motionstiden 2022 om mineralpolitiska frågor. Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i övriga motioner. De handlar bland annat om tillstånd och tillståndsprocesser, förbud mot utvinning, äganderätt och ersättning samt så kallade innovationskritiska metaller och mineral.

    • Natura 2000-tillstånd Emot utskottets förslag röstade emot
    • Myndigheternas roll vid tillståndsprocesser För utskottets förslag röstade för
    • Utvinning av uran För utskottets förslag röstade för
    • Mineralersättning För utskottets förslag röstade för
    • Övriga frågor om ersättningar Avstod avstod
    • Tillgänglighet och kartläggning För utskottets förslag röstade för
    • Stärkta förutsättningar för utvinning Avstod avstod

  67. Nej till motioner om yrkestrafik och taxi (TU6)

    30 mars 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner som lämnades in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen gäller bland annat frågor om tillsyn och kontroll. Riksdagen hänvisar till pågående utredningar och till åtgärder som planeras eller redan är genomförda.

    • Reglering och kontroll av åkerinäringen Emot utskottets förslag röstade emot
    • Kontroller och tillsyn inom taxibranschen För utskottets förslag röstade för
    • Vissa arbetsmiljöfrågor inom åkeri- och taxibranschen Emot utskottets förslag röstade emot

  68. Nej till motioner om statlig förvaltning och statistikfrågor (FiU25)

    29 mars 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 25 förslag som lämnats in i motioner under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar om den statliga förvaltningen och statistikfrågor. Exempelvis finns förslag om att öka myndigheternas effektivitet, och även att minska antalet myndigheter. Riksdagen hänvisar till att den statliga förvaltningspolitiken bygger på att myndigheterna själva avgör hur verksamheten bäst utformas för att tillgodose samhällets behov, inom ramen för de mål och uppgifter som riksdagen och regeringen har beslutat om. Utskottet hänvisar också till att regeringen redan har inlett ett arbete för att effektivisera statsförvaltningen genom omprövning av det offentliga åtagandet och analys av myndigheters organisering. Andra förslag handlar exempelvis om att offentliga data ska vara öppna och tillgängliga digitalt. När det gäller förslag om digitalisering hänvisar riksdagen till att både regeringen och EU aktivt arbetar med dessa frågor.

    • Staten som arbetsgivare För utskottets förslag röstade för
    • Konjunkturinstitutets uppdrag om svenska företags prissättning Emot utskottets förslag röstade emot

  69. Nej till motioner om offentlig upphandling (FiU34)

    29 mars 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag som handlade om offentlig upphandling. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om hur regelverket är utformat, sociala kriterier vid offentliga upphandlingar och miljökrav vid upphandlingar. Riksdagen avslog motionerna med hänvisning till befintliga lagstiftningen och att utredningsarbete inom området pågår.

    • Små och medelstora företag För utskottets förslag röstade för
    • Miljökrav För utskottets förslag röstade för
    • Antal underleverantörer och skäliga villkor För utskottets förslag röstade för
    • Allmännyttan och LOU Emot utskottets förslag röstade emot

  70. Riksdagens arbetsformer (KU18)

    29 mars 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till 18 förslag som handlar om riksdagens arbetsformer. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om riksmötets öppnande, motionsrätten och riksdagsledamöternas ekonomiska villkor. Riksdagen riktar ett så kallat tillkännagivande till Riksdagsstyrelsen. Uppmaningen handlar om att Riksdagsstyrelsen ska tillsätta en utredning som ser över frågan om regeringens samråd med EU-nämnden om EU:s A-punkter. Vid Europeiska unionens råds sammanträden finns det A-punkter respektive B-punkter på dagordningen. A-punkterna kännetecknas av att en överenskommelse är möjlig utan debatt, medan B-punkterna kräver diskussion bland medlemsländerna. Riksdagens parlamentariska EU-kommitté har tidigare uppmärksammat att samrådet i riksdagen kring A-punkterna skulle kunna förbättras.

    • Riksdagsledamöternas ekonomiska villkor För utskottets förslag röstade för
    • Utredning om oppositionens ställning För utskottets förslag röstade för

  71. Nej till motioner om bland annat allmänna helgdagar (KU19)

    29 mars 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till sju förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Bland annat handlar förslagen om allmänna helgdagar, minnesdagar, regler om flaggning, skånska flaggans officiella status och utmärkelser för utlandssvenskar.

    • Regler om flaggning För utskottets förslag röstade för

  72. Nej till motioner om offentlighet, sekretess och integritet (KU25)

    29 mars 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till 14 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om offentlighet, sekretess och integritet. Detta framför allt med hänvisning till pågående arbete och att det redan finns gällande bestämmelser på området. Motionerna handlar bland annat om informationsutbyte mellan myndigheter, sekretess i ärenden om anställning av kommun- och regiondirektörer, offentliggörande av de så kallade Stasiarkiven, handel med personuppgifter, en utredning om ökad kontroll över hur det offentliga använder personliga data, offentlighetsprincipens tillämpning samt artificiell intelligens och integritet.

    • Informationsutbyte mellan myndigheter Emot utskottets förslag röstade emot
    • Artificiell intelligens och integritet För utskottets förslag röstade för

  73. Nej till motioner om tryck- och yttrandefrihetsfrågor samt massmediefrågor (KU27)

    29 mars 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner som lämnades in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen gäller exempelvis säkerheten för opinionsbildare och medieföretag, där riksdagen hänvisar till pågående arbete och till åtgärder som redan är genomförda. Av samma anledningar föreslår utskottet nej till bland annat förslag som handlar om meddelarskydd, yttrandefrihet på internet, reglering av techjättarna och statens stöd till medierna.

    • Stärkt skydd för journalister, förtroendevalda och konstnärer Avstod avstod
    • Begränsa sökbarheten när det gäller vissa personuppgifter Emot utskottets förslag röstade emot

  74. Nej till motioner om kommunala och regionala frågor (KU29)

    29 mars 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till samtliga motioner om kommunala och regionala frågor från den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar om bland annat kommunsammanslagningar, antalet ledamöter och ersättare i fullmäktige, kommunala folkomröstningar och pensionärsråd. Riksdagen anser bland annat att åtgärder redan är genomförda inom de områden som motionerna tar upp.

    • Byte av partitillhörighet För utskottets förslag röstade för

  75. Nej till motioner om internationell handel och hållbart företagande (NU12)

    29 mars 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till 85 förslag i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen rör internationell handel, EU:s inre marknad, handels- och investeringsfrämjande och hållbart företagande. Riksdagen hänvisar bland annat till den förda politiken, pågående arbete och olika insatser. Förslagen handlar bland annat om övergripande frågor om frihandel och protektionism, det vill säga skydd av inhemsk produktion med hjälp av exempelvis tullar. Förslagen rör även krav i handelsavtal, reformering av Världshandelsorganisationen, handelsrelationer med vissa länder, frågor om den fria rörligheten för vissa varor, handelsfrämjande, granskning av utländska direktinvesteringar och hållbart företagande.

    • Övergripande om internationell handel Emot utskottets förslag röstade emot
    • Omarbetade hållbarhetskrav i handelsavtal För utskottets förslag röstade för
    • Klimattullar och handel med klimatsmarta varor och tjänster För utskottets förslag röstade för
    • Frågor om den fria rörligheten för vissa varor För utskottets förslag röstade för
    • Hållbart företagande För utskottets förslag röstade för

  76. Bättre möjligheter för Skatteverket att upptäcka fel och fusk i folkbokföringen (SkU8)

    29 mars 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Skatteverket ska få bättre möjligheter att minska mängden fel och fusk i folkbokföringen. Detta för att kunna motverka brottslighet som riktas mot bland annat välfärdssystemen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Genom lagändringarna får Skatteverket behandla personuppgifter för att göra dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga uppgifter i folkbokföringen. Myndigheten ska rikta in sig på områden med hög risk för fel och fusk och där man kan uppnå bästa möjliga effekt. För de uppgifter som samlas in för analys och urval införs en ny reglering, som bland annat syftar till att minska det intrång i den personliga integriteten som förslagen kan innebära. Till exempel införs särskilda regler om längsta tid för behandling av personuppgifter samt ett starkt sekretesskydd. Lagändringarna som gäller dataanalyser och urval och ändringen i lagen om riskskatt för kreditinstitut börjar gälla den 1 maj 2023. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 september 2023.

    • Regeringens lagförslag För utskottets förslag röstade för
    • Folkräkning m.m. Emot utskottets förslag röstade emot
    • Folkbokföring av barn på två adresser m.m. För utskottets förslag röstade för
    • Skydd för folkbokföringsuppgifter m.m. Avstod avstod
    • Samordningsnummer m.m. För utskottets förslag röstade för

  77. Nej till motioner om alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel (SoU19)

    29 mars 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om den övergripande politiken för alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar, den så kallade ANDTS-politiken. Riksdagen pekar på att det redan pågår ett arbete för att se över ANDTS-politiken. Andra förslag handlar om att förändra alkohollagstiftningen, bland annat gällande regelverket för serveringstillstånd. Även i detta fall hänvisar riksdagen till det arbete som redan pågår.

    • Systembolagets detaljhandelsmonopol m.m. Emot utskottets förslag röstade emot
    • Gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker För utskottets förslag röstade för
    • Skademinimering inom beroendevården och förebyggande arbete För utskottets förslag röstade för
    • Frågor om spelberoende För utskottets förslag röstade för

  78. Nej till motioner om cirkulär ekonomi (MJU10)

    23 mars 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen har behandlat cirka 170 förslag om cirkulär ekonomi, som inkommit i motioner under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om återvinning, pantsystem, avfall och cirkulär livsmedelsproduktion. Riksdagen sa nej till förslagen, framförallt med hänvisning till det arbete som redan pågår i dessa frågor inom såväl EU som i Sverige.

    • Övergripande åtgärder för en cirkulär ekonomi Emot utskottets förslag röstade emot
    • Hållbar design, produktion, konsumtion och teknik För utskottets förslag röstade för
    • Återanvändning och återvinning av innovationskritiska material såsom metaller och mineral För utskottets förslag röstade för

  79. Nej till motioner om jordbrukspolitiken, jordbrukets konkurrenskraft och klimatpåverkan (MJU11)

    23 mars 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till de 110 förslag i motioner om jordbrukspolitik som kommit in under den allmänna motionstiden 2022, främst med hänvisning till pågående arbete. Förslagen handlar bland annat om den gemensamma jordbrukspolitiken, konkurrenskraft, jordbrukets påverkan på miljön och klimatet, biologisk mångfald i odlingslandskapet och forskningsfrågor.

    • Försörjningstrygghet i den strategiska planen för 2023-2027 För utskottets förslag röstade för
    • Regelförenkling För utskottets förslag röstade för
    • Livsmedelsstrategins inriktning Emot utskottets förslag röstade emot
    • Betesmarker, hagmarker och slåtterängar För utskottets förslag röstade för
    • Rennäringen Emot utskottets förslag röstade emot

  80. Nej till motioner om djurskydd (MJU9)

    23 mars 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlade exempelvis om att Sverige bör arbeta för att förbättra djurskyddet internationellt, bland annat vad gäller handeln med vilda djur, som ökar risken för att sjukdomar överförs till människor. Riksdagen menar att det redan pågår ett omfattande internationellt arbete kring detta. Andra förslag handlade exempelvis om transport av djur, hundavel och slakt.

    • Djurskydd och konkurrenskraft Emot utskottets förslag röstade emot
    • Minkhållning För utskottets förslag röstade för
    • Djurparksverksamhet För utskottets förslag röstade för

  81. Skrivelse om skolpengen har behandlats (UbU12)

    23 mars 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksrevisionens granskning av skolpengen till friskolor visar att reglerna om ersättning till enskilda huvudmän i vissa avseenden motverkar en likvärdig skola och därför behöver förändras. I en skrivelse anger regeringen att den i huvudsak delar slutsatserna i granskningen och att frågorna ska utredas. Riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. Skolpengen är den summa pengar som en elev generar till den huvudman som ansvarar för elevens utbildning. Riksrevisionen menar att de nuvarande reglerna gör det svårt för huvudmännens möjlighet att planera sin verksamhet och att åstadkomma en effektiv resursfördelning. Därför rekommenderar man regeringen att se till att det införs en statligt bestämd schablonmodell för ersättning till enskilda huvudmän. Dessutom rekommenderar Riksrevisionen regeringen att se över regelverket för påtagliga negativa följder vid etablering av friskolor, så att det blir tydligt vad som avses.

    • Ett nytt system för resursfördelning Emot utskottets förslag röstade emot
    • En s.k. klasspeng För utskottets förslag röstade för

  82. Nej till motioner om äldres rättigheter, äldreomsorgens organisation och personal (SoU22)

    22 mars 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till de cirka 90 förslagen i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2022, framförallt med hänvisning till pågående arbete. Förslagen i motionerna handlar bland annat om äldres rättigheter, äldreomsorgens organisation och finansiering, personalkontinuitet och villkor, språkkrav för personal i äldreomsorgen samt näring och måltider för de äldre.

    • Äldres rättigheter Emot utskottets förslag röstade emot
    • Förlängning av Äldreomsorgslyftet Emot utskottets förslag röstade emot
    • Hälso- och sjukvård inom äldreomsorgen Avstod avstod
    • Boendefrågor För utskottets förslag röstade för
    • Hälsoförebyggande arbete För utskottets förslag röstade för

  83. Ja till Sveriges anslutning till Nato (UU16)

    22 mars 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen godkände Sveriges anslutning till Nordatlantiska fördraget och avtalet om status för Nordatlantiska fördragsorganisationen, Nato. Statusavtalet reglerar immunitet och privilegier för Nato och vissa personalkategorier. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till lagändringar. I och med ansökan till Nato krävs ändringar i två lagar. Lagen om operativt militärt stöd och lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. Lagändringarna syftar dels till att underlätta för Sverige att begära stöd av Nato i form av militära styrkor, dels till att ge Nato, de nationella representanterna och den internationella personalen den immunitet och de privilegier som krävs enligt avtalet. När det gäller beslut om lagen om operativt militärt stöd måste beslutet fattas med minst tre fjärdedels majoritet och mer än hälften av riksdagens ledamöter måste rösta för förslaget. Detta enligt regeringsformen då beslutet handlar om att överlåta myndighetsutövning till en annan stat. Lagändringarna ska börja gälla den dag som regeringen bestämmer.

    • Sveriges medlemskap i Nato För utskottets förslag röstade för
    • Kärnvapen och utländsk trupp på svensk mark För utskottets förslag röstade för

  84. Nej till motioner om militära frågor (FöU4)

    16 mars 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag, som inkommit i motioner under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlade bland annat om Försvarsmaktens organisation. Utskottet ser ingen anledning till att förstärka Försvarsmaktens nuvarande organisation, och heller inga skäl att i nuläget ompröva enskilda delar av krigs- eller grundorganisationen. Andra förslag handlar exempelvis om att ge Försvarsmakten större möjlighet att stödja polisen vid särskilda situationer, så som ett terrorangrepp. Riksdagen menar att Försvarsmaktens redan i dag har möjlighet att stödja polisen, och att förslag om att ytterligare utöka denna möjlighet behöver utredas grundligt.

    • Totalförsvarets riksintresse och målkonflikter För utskottets förslag röstade för

  85. Nej till motioner om straffrättsliga frågor (JuU11)

    15 mars 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till de cirka 140 förslagen i motioner om straffrättsliga frågor som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. En del av motionerna handlar om fridskränkningsbrott, kontrollerande beteende eller psykiskt våld mot barn. Andra motioner handlar till exempel om koppleri, sexualbrott på internet, hets mot folkgrupp, barnpornografibrott, djurplågeri, skyddande av brottsling, flerfaldig brottslighet, försvårande omständigheter, återfall i brott, otillåtna bosättningar, flaggskändning och sekretessbrott.

    • Fridskränkningsbrott Avstod avstod
    • Hets mot folkgrupp För utskottets förslag röstade för
    • Försvårande omständigheter Emot utskottets förslag röstade emot
    • Påföljder För utskottets förslag röstade för
    • Preskription Avstod avstod

  86. Nej till motioner om kemikaliepolitik (MJU6)

    15 mars 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 30 motioner om kemikaliepolitik, som inkommit under allmänna motionstiden 2022. Exempelvis handlar motionerna om hur arbetet med kemikalier bör bedrivas, internationellt och i EU. Riksdagen menar att Sverige redan i dag bedriver ett tydligt och konsekvent arbete för en säker användning av kemikalier, och att de förslag som läggs fram i motionerna därför redan är tillgodosedda, eller att arbete pågår inom området.

    • Ett utökat internationellt arbete Emot utskottets förslag röstade emot
    • Utredningar om farliga ämnen i produkter För utskottets förslag röstade för
    • Vissa förbud mot PFAS För utskottets förslag röstade för
    • Gränsvärden för PFAS i dricksvatten För utskottets förslag röstade för
    • Lagstiftning om hormonstörande ämnen Emot utskottets förslag röstade emot

  87. Nej till motioner om inkomstbeskattning (SkU11)

    15 mars 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen har behandlat cirka 120 förslag om inkomstbeskattning, som har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om jobbskatteavdraget, rut- och rotavdrag, grön skatteväxling och omställningsavdrag. Riksdagen sa nej till samtliga förslag, bland annat med hänvisning till att man ställer sig bakom regeringens skattepolitik.

    • Jobbskatteavdrag, skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning, regional skattereduktion m.m. Emot utskottets förslag röstade emot
    • Förhöjt grundavdrag För utskottets förslag röstade för
    • Grönt avdrag m.m. För utskottets förslag röstade för
    • Medlemsavgifter m.m. Emot utskottets förslag röstade emot
    • Avdrag för pensions- och bosparande m.m. För utskottets förslag röstade för

  88. Skrivelse om bistånd till internationella organisationer har behandlats (UU3)

    15 mars 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Vartannat år lämnar regeringen en skrivelse med en samlad redovisning av utvecklingssamarbetet och det humanitära biståndet genom multilaterala organisationer. Det vill säga stöd till internationella organisationer, som till exempel olika FN-organ. I skrivelsen med fokus på åren 2019 och 2020 framgår det att det bistånd som kanaliseras genom multilaterala organisationer har ökat väsentligt under den perioden. Från cirka 59 procent av den svenska biståndsbudgeten 2019 till cirka 67 procent 2020. Riksdagen la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Samtidigt sa riksdagen nej till följdmotioner och åtta förslag i motioner från allmänna motionstiden 2022 som gäller multilateralt bistånd. Detta med hänvisning till pågående arbete.

    • Jämställdhet, SRHR och biståndseffektivitetsagendan För utskottets förslag röstade för
    • Kvinnors deltagande i återuppbyggnad efter konflikt För utskottets förslag röstade för
    • Övriga frågor om prioriteringar För utskottets förslag röstade för
    • Kärnstöd m.m. För utskottets förslag röstade för

  89. Nej till motioner om fornminnen, förvaltning av värdefulla kulturmiljöer, museifrågor med mera (KrU6)

    9 mars 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till 80 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden 2022, främst med hänvisning till pågående arbete och genomförda insatser. Förslagen handlar bland annat om fornminnen och fornminnesvård, förvaltning av värdefulla kulturmiljöer, museifrågor, det immateriella kulturarvet, digitalisering av kulturarvet, arkiv samt nationella minoriteters kulturarv.

    • Världsarvsfrågor För utskottets förslag röstade för
    • Museifrågor Emot utskottets förslag röstade emot
    • Repatriering av kvarlevor och museiföremål För utskottets förslag röstade för

  90. Utökade satsningar på våtmarker (MJU7)

    9 mars 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om utökade satsningar på våtmarker. Uppmaningen bygger på förslag i motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2022 om vattenvård. Motionsyrkandena handlar om utökade insatser för att skydda och restaurera befintliga våtmarker samt att anlägga nya våtmarker. Enligt riksdagen behöver detta arbete fortsätta och förstärkas då våtmarker spelar en stor roll i klimatarbetet och bidrar till att bland annat stärka den biologiska mångfalden och motverka övergödning i hav och sjöar. Riksdagen sa nej till övriga cirka 50 motioner från den allmänna motionstiden 2022 som handlar om bland annat övergödning, samarbete i Östersjöregionen, reningsverk och en havsmiljölag. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

    • System för utsläppshandel i Östersjön För utskottets förslag röstade för
    • Anläggande av våtmarker För utskottets förslag röstade för
    • Genomförande av ramdirektivet för vatten För utskottets förslag röstade för
    • En havsmiljölag För utskottets förslag röstade för
    • Skydd av dricksvattentäkter Emot utskottets förslag röstade emot

  91. Nej till motioner om associationsrätt (CU11)

    8 mars 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till ett 30-tal förslag i motioner om associationsrätt från den allmänna motionstiden 2022. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom området. Förslagen handlar bland annat om modernisering av bokföringslagen, krav på aktiekapital och tvångslikvidation, företag som brottsverktyg, krav på sammansättning i bolagsstyrelsen och företags rapportering om hållbarhet och mångfald.

    • Modernisering av bokföringslagen För utskottets förslag röstade för
    • Krav på sammansättning i bolagsstyrelser För utskottets förslag röstade för

  92. Ändringar i jordförvärvslagen för att hindra att reglerna om förvärvstillstånd kringgås (CU15)

    8 mars 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i jordförvärvslagen. Lagändringarna innebär att definitionen av lantbruksegendom utvidgas till att omfatta inte bara fast egendom som är taxerad som lantbruksenhet utan även fast egendom som har ombildats eller nybildats för ändamålet jordbruk eller skogsbruk men som ännu inte varit föremål för fastighetstaxering. Ett av syftena med jordförvärvslagen är att behålla balansen i markinnehav mellan enskilda personer och juridiska personer när det gäller lantbruksegendomar. Därför krävs ett så kallat förvärvstillstånd när juridiska personer som till exempel ett företag vill förvärva en lantbruksfastighet. Den snäva definitionen av vad som utgör lantbruksegendom har i några uppmärksammade fall medfört att juridiska personer har kunnat förvärva egendom av fysiska personer utan att bestämmelserna om förvärvstillstånd har blivit tillämpliga. Det är därför som regeringen tycker att reglerna bör ändras. De nya reglerna föreslås börja gälla den 15 april 2023.

    • Den framtida regleringen av jordförvärvslagstiftningen För utskottets förslag röstade för

  93. Nej till motioner om skadestånd och skuldsanering (CU7)

    8 mars 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till 30 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. En del av motionerna handlar om ersättningsrättsliga frågor, det vill säga frågor om försäkringar och skadestånd. Andra motioner handlar om insolvens- och utsökningsrättsliga frågor, det vill säga vad som ska gälla för personer och företag som inte kan betala sina skulder. Bland annat föreslås nya regler om skadestånd till brottsoffer och om möjligheten till skuldsanering.

    • Hemförsäkring Emot utskottets förslag röstade emot
    • Utmätningsförbudet För utskottets förslag röstade för
    • Utmätning efter bristande kreditprövning För utskottets förslag röstade för
    • Betalningsplanen vid skuldsanering För utskottets förslag röstade för

  94. Nej till motioner om fastighetsrätt (CU9)

    8 mars 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner om fastighetsrätt, huvudsakligen med hänvisning till pågående arbete i frågorna och tidigare ställningstaganden. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022 och handlar bland annat om arrende, tomträtt, laddmöjligheter inom samfälligheter, expropriationsersättning, förköpslag, fastighetsförmedling, tillgång till geodata och översyn av Lantmäteriet.

    • Laddmöjligheter inom samfälligheter Emot utskottets förslag röstade emot
    • Expropriationsersättning m.m. För utskottets förslag röstade för
    • Förköpslag Emot utskottets förslag röstade emot
    • Översyn av Lantmäteriet För utskottets förslag röstade för

  95. Nej till motioner om kultur och fritid för barn och unga (KrU3)

    8 mars 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till samtliga motioner om kultur och fritid för barn och unga från den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar till exempel om barns och ungas rätt till kultur, inflytande och delaktighet samt trygg internetmiljö. Riksdagen anser att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

    • Kultur för barn och unga För utskottets förslag röstade för
    • Fritid för barn och unga Emot utskottets förslag röstade emot
    • Kulturskolelag För utskottets förslag röstade för
    • Barns och ungas inflytande och delaktighet Emot utskottets förslag röstade emot
    • Barn och unga på nätet För utskottets förslag röstade för

  96. Nej till motioner om civilsamhället (KrU5)

    8 mars 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag som handlar om civilsamhället. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om stöd till civilsamhället, effekterna av coronapandemin, ofrivillig ensamhet bland äldre och stöd till trossamfund. Riksdagen avslår motionerna bland annat eftersom utredningsarbete inom området pågår.

    • Stöd till civilsamhället För utskottets förslag röstade för
    • Det ideella föreningslivets särart Avstod avstod
    • Stöd till trossamfund Emot utskottets förslag röstade emot

  97. Regeringens rapport till riksdagen om vårdfrågor (SoU8)

    8 mars 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen innehåller en rapport om regeringens arbete med vårdfrågor. Den är ett svar på ett tillkännagivande som gjordes av riksdagen den 23 mars 2022. Tillkännagivandet uppmanade den dåvarande regeringen att vidta åtgärder för att bland annat öka antalet vårdplatser och förkorta köerna i vården. Den förra regeringen har tidigare återkommit till riksdagen med två skrivelser. Riksdagen bedömde då att regeringen har vidtagit en del av de åtgärder som listades i tillkännagivandet. Den nya skrivelsen lämnas av nuvarande regering, som tillträdde efter valet i september 2022. Därmed är regeringen färdig med rapporteringen till riksdagen. Riksdagen anser, med hänvisning till bland annat budgeten för 2023 och Tidöavtalet, att regeringen visat att den har insikt om behovet av att förbättra vården. Tillkännagivandet om vårdfrågor är därmed slutbehandlat. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    • Vårdplatser, köer, kompetensförsörjning och arbetsmiljö Emot utskottets förslag röstade emot

  98. Nej till att bygga höghastighetsjärnväg (TU4)

    8 mars 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om nationell planering av infrastrukturen för 2022-2033. Med anledning av ett yrkande i en följdmotion till skrivelsen riktade riksdagen en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att säga nej till att bygga höghastighetsjärnväg. Med anledning av yrkanden i två motioner från allmänna motionstiden 2022 riktade riksdagen ytterligare ett tillkännagivande till regeringen, om att etappmålet för växthusgasutsläppen från inrikes transporter bör ligga fast. Det är viktigt att hanteringen av förorenade områden och arbetet med att minska infrastrukturens negativa påverkan på naturmiljön och kulturlandskapet fortsätter, och att takten i transportsektorns omställning till fossilfrihet ökar. Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2022 om olika infrastrukturfrågor som handlar om exempelvis vägar och järnvägar. Riksdagen ansåg bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

    • Ett långsiktigt hållbart transportsystem Emot utskottets förslag röstade emot
    • Åtgärder i transportinfrastrukturen Avstod avstod
    • Nya stambanor för höghastighetståg Emot utskottets förslag röstade emot
    • Myndighetsstrukturen inom transportområdet För utskottets förslag röstade för

  99. Nej till motioner om kollektivtrafikfrågor (TU5)

    8 mars 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till samtliga motioner rörande olika kollektivtrafikfrågor som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. De 37 motionerna handlar bland annat om en ökad andel kollektivtrafik, kollektivtrafik i hela landet, jämställd och jämlik kollektivtrafik, biljettsystem, färdtjänsten samt om Gotlandstrafiken. Anledningen är bland annat genomförda eller pågående initiativ inom området som motionerna tar upp.

    • En ökad andel kollektivtrafik Emot utskottets förslag röstade emot
    • Jämställd och jämlik kollektivtrafik Avstod avstod
    • Färdtjänst För utskottets förslag röstade för

  100. Nej till motioner om förskolan (UbU4)

    8 mars 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till ett trettiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om förskolan. Detta med hänvisning till gällande bestämmelser, vidtagna åtgärder och pågående arbete. Motionerna handlar bland annat om kvalitet och förutsättningar i förskolan, om att delta i förskola och om annan pedagogisk verksamhet.

    • Övergripande förutsättningar Emot utskottets förslag röstade emot
    • Förutsättningar för att utveckla förskolan Emot utskottets förslag röstade emot

  101. Nej till motioner om integration (AU6)

    23 februari 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till cirka 25 förslag som handlar om olika integrationsåtgärder. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om bosättningslagen, nyanlända kvinnors etablering på arbetsmarknaden och samhällsorientering för nyanlända. Riksdagen sa nej till motionerna bland annat eftersom utredningsarbete inom integrationsområdet pågår.

    • Bosättningslagen Emot utskottets förslag röstade emot
    • Målgruppen för etableringsprogrammet Avstod avstod
    • Nyanlända kvinnors etablering För utskottets förslag röstade för
    • Segregation Avstod avstod

  102. Nej till motioner om studiestöd (UbU3)

    23 februari 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till ett trettiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om studiestöd. Detta med hänvisning till gällande bestämmelser, pågående arbete och vidtagna åtgärder. Motionerna handlar bland annat om villkoren inom studiestödssystemet, studiemedel för omställning och vidareutbildning, fribeloppet, studielån vid sjukskrivning och för personer med funktionsnedsättning och avskrivning av studielån.

    • Villkor för studiemedel Emot utskottets förslag röstade emot
    • Studiemedel för vidareutbildning och omställning Avstod avstod
    • Fribeloppet För utskottets förslag röstade för
    • Studiemedel vid sjukskrivning och för personer med funktionsnedsättning Emot utskottets förslag röstade emot
    • Avskrivning av studielån för vissa yrkesgrupper För utskottets förslag röstade för

  103. Nej till motioner om förändringar på arbetsmarknaden (AU5)

    22 februari 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till ett 40-tal motioner från den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om tidsbegränsade anställningar, uthyrning av arbetstagare och utstationering av arbetstagare.

    • Sysselsättningsgrad För utskottets förslag röstade för
    • EU-lagstiftning på arbetsmarknadsområdet För utskottets förslag röstade för
    • Global Deal Emot utskottets förslag röstade emot

  104. En tillfällig skatt på överintäkter från viss elproduktion (FiU33)

    22 februari 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag, som möjliggör en tillfällig skatt på överintäkter från viss elproduktion. Förslaget innebär att intäkter på över 1 957 kronor per megawattimme kommer att beskattas med 90 procent, under perioden mars-juni 2023. Förslaget lämnades i form av en extra ändringsbudget för 2023. Förslaget bygger på en EU-förordning, som innehåller flera åtgärder för att hantera de höga energipriserna i Europa. En av åtgärderna är ett så kallat tillfälligt tak för överintäkter från elproduktion. Medlemsländerna får besluta om den exakta nivån på taket, inom ett visst spann. Den tillfälliga skatten omfattar elproducenter med en installerad effekt över 1 megawatt. Främst kommer vindkraft och kärnkraft att påverkas. Skatten beräknas öka statens inkomster med 362 miljoner kronor under 2023. Lagen börjar gälla den 1 mars 2023.

    • Extra ändringsbudget för 2023 - Tillfällig skatt på vissa elproducenters överintäkter Emot utskottets förslag röstade emot

  105. Nej till motioner om pensioner (SfU11)

    22 februari 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till samtliga motioner om socialförsäkringar som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om nivån på inbetalningarna till pensionssystemet, mer jämlika pensioner och rätten till garantipension för personer som är bosatta utanför Sverige.

    • Pensionssystemet För utskottets förslag röstade för

  106. Höjd moms på vissa reparationer (SkU7)

    22 februari 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag på höjd moms för reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne från 6 procent till 12 procent. Syftet är att öka enhetligheten i skattesystemet. Genom den föreslagna skattehöjningen blir skillnaden i skatteuttag mindre mellan dessa reparationstjänster och övriga reparationstjänster som omfattas av normalskattesatsen 25 procent. Regeringen anser att momsen är en effektiv skatt som bör värnas som intäktskälla för staten och att utgångspunkten därför bör vara enhetlig moms och tillämpning av normalskattesatsen. De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2023.

    • Höjd mervärdesskatt på vissa reparationer Avstod avstod

  107. Skrivelse om statens tillsyn över apotek och handel med läkemedel har behandlats (SoU6)

    22 februari 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av Läkemedelsverkets tillsyn över öppenvårdapotek och partihandeln med läkemedel. Rapporten omfattar tillsyn av Läkemedelsverket, Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV). Riksrevisionens slutsats är att den tillsyn som staten gör över apoteksområdet och handel med läkemedel inte är effektiv. Detta kan leda till att både apotek och de som köper och säljer läkemedel riskerar att driva verksamhet som inte lever upp till lagkraven. Konsekvensen kan då bli att patientsäkerheten blir lidande och att utgifterna för staten och regionerna blir onödigt stora. I skrivelsen välkomnar regeringen granskningen och ställer sig positiv till flera av de förslag till åtgärder som Riksrevisionen lämnar. Bland annat menar regeringen att det finns skäl att överväga om det bör införas bestämmelser som hindrar apotek från att ta ut överpriser på läkemedel som inte ingår i läkemedelsförmånerna men subventioneras av staten eller regionerna och på specialkost till barn. Riksdagen delar i stort regeringens bedömningar och menar att det är centralt att tillsyn kan göras effektivt. Med detta lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    • Förbättrad kontroll och delning av uppgifter Emot utskottets förslag röstade emot
    • Överpriser på läkemedel Emot utskottets förslag röstade emot
    • Sanktionsavgifter För utskottets förslag röstade för

  108. Nej till motioner om socialavgifter (SfU10)

    16 februari 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till ett tiotal förslag från den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar om lägre socialavgifter för småföretag och undantag från avgiftsskyldigheten för ideella föreningar.

    • Nedsättning av socialavgifter För utskottets förslag röstade för
    • Undantag från kravet att betala socialavgifter För utskottets förslag röstade för

  109. Viktigt med transparens när myndigheternas anslag räknas om (FiU12)

    8 februari 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen konstaterar att legitimiteten för den årliga omräkningen av myndigheternas anslag vilar på att den är transparent och förutsägbar och ser därför positivt på att regeringen kontinuerligt arbetar med att öka transparensen både i själva modellen och i informationen om pris- och löneomräkningen. Varje år tilldelas myndigheterna anslag från statens budget för att bland annat finansiera löner och lokaler. Inför varje nytt budgetår räknar Finansdepartementet om anslagen så att myndigheterna inte ska påverkas av pris- och löneökningar i omvärlden. Modellen för pris och löneomräkning (även kallad PLO) infördes för cirka 30 år sedan och uträkningen görs automatiskt för att statens roll som arbetsgivare ska hållas åtskild från regeringens politiska prioriteringar. För att myndigheterna ska nå en produktivitetsutveckling i nivå med den privata tjänstesektorn görs ett så kallat produktivitetsavdrag. Det är med anledning av Riksrevisionens granskning av PLO och produktivitetsavdraget som regeringen har inkommit med en skrivelse. Granskningen visar bland annat att det inbyggda kravet på produktivitet har fungerat som en styrsignal för effektivisering och att det inte hindrat myndigheterna att utföra sina uppdrag. Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    • Riksrevisionens rapport om den årliga omräkningen av myndigheternas anslag För utskottets förslag röstade för

  110. Nej till motioner om försvarspolitik och totalförsvar (FöU6)

    8 februari 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till samtliga motioner om försvarspolitik och totalförsvar från den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlade till exempel om det militära och civila försvaret, cyberpolitik och materielförsörjning. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

    • Försvarspolitisk inriktning och totalförsvar Emot utskottets förslag röstade emot
    • Militärt försvar och förmåga Emot utskottets förslag röstade emot
    • Civilt försvar och förmåga Emot utskottets förslag röstade emot
    • Cyberpolitik För utskottets förslag Emot partiet avstod
    • Kritisk infrastruktur Avstod avstod

  111. Skrivelse om statligt företagsägande har behandlats (NU4)

    8 februari 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om 2022 års redogörelse för företag med statligt ägande. Riksdagen framhåller betydelsen av den årligt återkommande skrivelsen och understryker vikten av att regeringen fortsätter att utveckla innehållet i den så att den ger en bättre bild av utvecklingen i de statligt ägda bolagen. Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner om bland annat statens ägande och förvaltning av företag, som lämnats under den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen lade därmed skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    • Övrigt om statens ägande och förvaltning av företag För utskottets förslag röstade för
    • SJ AB För utskottets förslag röstade för
    • Visit Sweden AB:s övergripande förutsättningar Emot utskottets förslag röstade emot

  112. Riksrevisionens rapport om den regionala utvecklingspolitiken (NU8)

    8 februari 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksrevisionen har granskat regeringens organisering, styrning och uppföljning av den regionala utvecklingspolitiken. En övergripande iakttagelse är att regeringens hantering har gett svaga förutsättningar för ett effektivt samlat statligt agerande för att nå politikens mål. Med anledning av granskningen har regeringen lämnat en skrivelse där man delvis instämmer i Riksrevisionens iakttagelser och ska överväga myndighetens rekommendationer i det fortsatta arbetet. Regeringen framhåller även att ett flertal statliga myndigheter, inklusive länsstyrelserna, enligt sina regleringsbrev för 2022 ska redovisa hur de har bidragit till genomförandet av den regionala utvecklingspolitiken och den sammanhållna landsbygdspolitiken. Riksdagen har även tagit ställning till en rad motionsförslag som bland annat handlar om kommersiell service på landsbygden, lokalisering av statliga myndigheter och återföring av medel och produktionsvärden från naturresurser. Riksdagen sa nej till samtliga motionsförslag med hänvisning till pågående arbete och lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    • Övergripande om regional utveckling Emot utskottets förslag röstade emot
    • Regionalisering av fastighetsskatt För utskottets förslag röstade för
    • Övrigt om återföring av medel och produktionsvärden från naturresurser För utskottets förslag röstade för

  113. AP-fondernas verksamhet 2021 (FiU6)

    25 januari 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om AP-fondernas verksamhet till och med 2021, bedömningen av fondernas resultat och kostnader på lång sikt, arbetet med hållbarhet med mera. Regeringen bedömer att fonderna hittills har uppfyllt sin roll i pensionssystemet och att de bidragit positivt till den långsiktiga finansieringen av inkomstpensionssystemet. Vidare bedömer regeringen att Första-Fjärde AP-fonden har förvaltats på ett föredömligt sätt enligt utsatta mål. Riksdagen delar regeringens bedömning. Riksdagen har också behandlat ett förslag från allmänna motionstiden 2022 som handlar om ett förbud mot AP-fonder att investera i företag som bedriver lobbying för fossila bränslen. Riksdagen sa nej till förslaget och la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    • Skärpta krav på hållbarhet i AP-fondernas placeringsverksamhet För utskottets förslag röstade för

  114. Sekretess ska gälla när Försäkringskassan handlägger ärenden om elstöd (KU16)

    25 januari 2023 · Betänkandet hos riksdagen

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att sekretess ska gälla när Försäkringskassan handlägger ärenden om elstöd till elanvändare. Sekretess ska gälla för elanvändares personliga förhållanden och för uppgifter som används för att identifiera elektriska anläggningar. Om det står klart att uppgiften kan röjas utan att det leder till att enskild tar skada ska sekretessen inte gälla. Riksdagen sa också ja till förslaget om att ta bort Försäkringskassans skyldighet att lämna kontrolluppgift till Skatteverket i ärenden om elstöd till elanvändare. Lagändringarna träder i kraft den 1 februari 2023.

    • Sekretess hos Försäkringskassan för uppgift om enskilds personliga förhållanden i ärenden om stöd till elanvändare Emot utskottets förslag röstade emot
    • Sekretess hos Försäkringskassan för uppgift som används för att identifiera elektriska anläggningar i ärenden om stöd till elanvändare För utskottets förslag röstade för

  115. Ökad kontroll i sjukvården (SoU5)

    25 januari 2023 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till regeringens förslag om ändrade förutsättningar när regioner tecknar avtal med privata vårdgivare som även har försäkringsbolag som uppdragsgivare. Regeringens förslag gäller förändringar i hälso- och sjukvårdslagen och innebär att det ska framgå i avtalet hur det säkerställs att den privata vårdgivarens övriga uppdrag inte har en negativ inverkan på den vård som utförs på uppdrag av regionen. Riksdagen sa ja till förslaget i hälso- och sjukvårdslagen om att rehabilitering ska ingå i primärvårdens grunduppdrag. Riksdagen sa ja till förslaget om ändring i patientsäkerhetslagen, som innebär att Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) ska få förelägga, det vill säga beordra, den vårdgivare som inte har anmält sig till Ivo:s vårdregister att göra det. Ett sådant föreläggande kan förenas med vite, det vill säga böter. Lagändringarna i patientsäkerhetslagen träder i kraft den 1 juli 2023. Lagändringen i hälso- och sjukvårdslagen träder i kraft den 1 januari 2024.

    • Förutsättningar när regioner tecknar avtal med privata vårdgivare Emot utskottets förslag röstade emot
    • Hälso- och sjukvårdslagens framtida utformning För utskottets förslag röstade för
    • Ökade resurser För utskottets förslag röstade för

  116. 19 miljarder till samhällsekonomi och statsförvaltning (FiU2)

    21 december 2022 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om anslag för 2023 inom utgiftsområdet Samhällsekonomi och statsförvaltning. Totalt handlar det om cirka 19 miljarder kronor i anslag. Mest pengar går till statliga tjänstepensioner m.m. med drygt 15 miljarder kronor. Drygt 900 miljoner kronor går till Statens servicecenter och drygt 600 miljoner kronor går till Statistiska centralbyrån. Riksdagen gav även de bemyndiganden om ekonomiska åtaganden som regeringen har begärt. Bland annat gäller det kredit- och garantiramar för stabilitetsfonden och resolutionsreserven samt de investeringsplaner för Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket som finns i förslaget. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

    • Agenda 2030 För utskottets förslag röstade för

  117. 45,9 miljarder kronor till avgiften till EU (FiU5)

    21 december 2022 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Cirka 45,9 miljarder kronor i statens budget ska gå till EU-avgiften för 2023. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa också ja till att regeringen får ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten 2023. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner från allmänna motionstiden 2022/23 på området. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

    • Frågor om Europeiska unionens budget För utskottets förslag röstade för

  118. 11,4 miljarder till näringslivet (NU1)

    21 december 2022 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Totalt drygt 11,4 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet Näringsliv. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2023 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Mest pengar, cirka 3,5 miljarder kronor, går till Verket för innovationssystem: forskning och utveckling. 2,4 miljarder kronor går till elstöd och drygt 834 miljoner kronor går till Institutens strategiska kompetensmedel. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om mål för området Utrikeshandel, export och investeringsfrämjande samt till olika bemyndiganden, bland annat om Telia Company AB och SAS AB. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

    • Mål för Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande Emot utskottets förslag röstade emot

  119. EU-förslag om krisinstrument för den inre marknaden behöver förtydligas (NU10)

    21 december 2022 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen har prövat ett lagförslag från EU-kommissionen som handlar om att införa ett instrument som syftar till att säkerställa att den inre marknaden inom EU, det vill säga den fria rörligheten för personer, varor och tjänster ska fungera väl även i krissituationer. Förslaget innebär även bestämmelser om att säkra tillgången av varor och tjänster som är av strategisk betydelse, vilket enligt förslaget definieras som varor och tjänster som är absolut nödvändiga för den inre marknaden och som inte kan ersättas eller diversifieras. Förslaget har prövats enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen, som säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås bättre eller lika bra av medlemsstaterna själva. Riksdagen anser att förslaget inte i alla delar är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Enligt riksdagen finns det ett behov av att förtydliga hur bestämmelserna kring varor och tjänster av strategisk betydelse förhåller sig till den rättsliga grunden som anges. Riksdagen beslutade därför att rikta invändningar till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen i ett så kallat motiverat yttrande.

    • Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om inrättande av ett krisinstrument för den inre marknaden För utskottets förslag röstade för

  120. Tillfällig skatt ska lindra de höga energiprisernas följder (SkU9)

    21 december 2022 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    För att hantera de hastigt ökade energipriserna har EU beslutat om ett så kallat solidaritetsbidrag. Tanken är att företag inom unionen som sysslar med fossila bränslen, och gör stora vinster ska betala ett solidaritetsbidrag. Pengarna ska användas av medlemsstaterna för att kunna betala ut ekonomiskt stöd till privatpersoner och företag som drabbats hårt av höga energipriser. I Sverige föreslår regeringen en tillfällig skatt på extraordinära vinter för vissa företag inom den fossila sektorn. Den tillfälliga skatten ska motsvara EU:s solidaritetsbidrag och tas ut under 2023. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en tillfällig skatt som ska lindra de höga energiprisernas konsekvenser. Den tillfälliga lagen börjar gälla den 1 januari 2023.

    • Syftet med den tillfälliga skatten För utskottets förslag röstade för

  121. 6,1 miljarder till samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik (CU1)

    20 december 2022 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2023 om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Totalt handlar det om cirka 6,1 miljarder kronor ur statens budget för 2023. Mest pengar, drygt 4,3 miljarder, går till investeringsstödet för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande. Dessa pengar ska användas för att betala ut stöd till alla som har beviljats stöd före den 31 december 2022. Investeringsstödet är under avveckling sedan årsskiftet 2021/22, och efter den 31 december i år kommer inga ansökningar att beviljas. Cirka 721 miljoner går till Lantmäteriet, 350 miljoner går till energieffektivisering av flerbostadshus. Även stödet för energieffektivisering är under avveckling sedan årsskiftet 2021/22. Cirka 288 miljoner går till Boverket och cirka 171 miljoner går till Konsumentverket. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa bemyndiganden om ekonomiska åtaganden. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner samt övriga förslag i motioner från allmänna motionstiden 2022. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

    • Bostadspolitiskt mål För utskottets förslag röstade för

  122. 94 miljarder till försvaret och krisberedskapen (FöU1)

    20 december 2022 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Totalt cirka 94 miljarder kronor av statens budget 2023 går till utgiftsområdet försvar och samhällets krisberedskap. Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen som handlar om försvaret och krisberedskapen. Riksdagen delar regeringens uppfattning att det försämrade säkerhetsläget kräver att upprustningen av totalförsvaret påskyndas. Riksdagen godkände regeringens så kallade beställningsbemyndiganden inom försvarsanslaget som avser perioden 2024--2031. Genom dessa bemyndiganden ger riksdagen regeringen möjlighet att ge myndigheterna i uppdrag att göra olika långsiktiga samhällsinvesteringar, till exempel att anskaffa försvarsmateriel. Bemyndigandet regeringen får är på totalt 173 miljarder kronor. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

    • Mål och resultatredovisning för utgiftsområdet För utskottets förslag röstade för

  123. 106 miljarder till ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (SfU1)

    20 december 2022 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Totalt 106,4 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Riksdagen sa till regeringens förslag. Mest pengar, 45,6 miljarder kronor, går till sjukpenning och rehabilitering och 45,4 miljarder kronor går till aktivitets- och sjukersättningar. Försäkringskassan får drygt 9 miljarder kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att förlänga det tillfälliga undantaget från vissa bedömningar av sjukpenningen vid uppskjuten vård eller rehabilitering till och med utgången av 2023. Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om bemyndiganden, befogenheter, om ekonomiska åtaganden. Samtidigt sa riksdagen nej till motioner med alternativa budgetförslag. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

    • Mål för utgiftsområde 10 För utskottets förslag röstade för

  124. Ja till utgiftsramarna och inkomsterna i budgetpropositionen för år 2023 (FiU1)

    13 december 2022 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Regeringen har lagt fram förslag till utgiftsramar och inkomstberäkningar för statens budget i budgetpropositionen för år 2023. Utgifterna beräknas uppgå till 1 195 miljarder kronor och inkomsterna beräknas till 1 279 miljarder kronor. Det innebär ett överskott i statens budget på 84 miljarder kronor för 2023. Utgiftstaket för staten är 1 665 miljarder kronor för år 2023, 1 745 miljarder för 2024 och 1 825 miljarder för 2025. I budgetpropositionen finns också förslag om skatte- och avgiftsregler som bland annat gäller förstärkt jobbskatteavdrag för personer över 65 år höjd skatt på alkohol och tobak förstärkt skattereduktion för installation av solceller tillfälligt sänkt skatt på drivmedel sänkt skatt på bränslen i viss värmeproduktion bibehållet reseavdrag med vissa förstärkningar för arbetsresor, tjänsteresor och hemresor. Vissa av dessa förslag har lagts fram i egna propositioner, men finns aviserade i budgetpropositionen och ingår i beräkningarna av inkomsterna i budgeten. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ramarna för statens budget för år 2023. Riksdagens beslut om ramarna för statens budget är sedan styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Alla lagändringar börjar gälla den 1 januari 2023 utom de beslut som gäller slopad skattenedsättning för datorhallar och en tydligare kemikalieskatt, som börjar gälla den 1 juli 2023. När det gäller höjd skatt på alkohol och tobak börjar lagändringarna gälla den 1 januari 2023 respektive den 1 januari 2024. Riksdagen sa även ja till regeringens inriktning för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. BNP utvecklades relativt starkt under det första halvåret 2022, men utvecklingen väntas bli svagare framöver. Tillväxten bedöms bli negativ nästa år och svensk ekonomi väntas vara i en lågkonjunktur under 2023. Finanspolitiken bör vara svagt åtstramande för att inte motverka penningpolitiken i ett läge där hög inflation kan bita sig fast. Politiken bör i närtid inriktas på åtgärder som stöttar företag och hushåll som pressas av stigande priser. Det handlar bland annat om ett tillfälligt högkostnadsskydd för elkostnader och en förlängning av det tillfälliga extra bidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag. Tillfälliga skattesänkningar på drivmedel ska lindra konsekvenserna för de som är beroende av bilen på landsbygden och för företag inom jord- och skogsbruk. De generella statsbidragen till kommuner och regioner förstärks. Riksdagen fattade beslut i ärendet trots att det var tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlades, som är det vanliga.

    • Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken Emot utskottets förslag röstade emot
    • Rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget Emot utskottets förslag röstade emot

  125. Ändringar i upphovsrätten på den digitala inre marknaden (NU6)

    30 november 2022 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i bland annat upphovsrättslagen. Förslagen bygger på ett EU-direktiv och innehåller nya regler som handlar om att anpassa upphovsrätten till den digitala utvecklingen. I takt med att den digitala tekniken möjliggör nya former av användning av upphovsrättsskyddat material behöver den svenska upphovsrättslagstiftningen moderniseras. Regeringens förslag innebär bland annat inskränkningar i upphovsrätten för att underlätta undervisning och forskning, men även för att kulturarvet ska kunna bevaras. Dessutom innebär det nya bestämmelser för att fritt kunna återge äldre konstverk. Förslaget innebär även att tidningsföretagen ska kunna få ersättning när deras material återanvänds på internet. Det blir också nya bestämmelser som reglerar ansvaret när användarna själva laddar upp material på olika digitala plattformar. Leverantörerna av dessa tjänster och plattformar ska ingå avtal med de rättsinnehavare som vill det, men också vara skyldiga att agera när material laddas upp mot rättsinnehavarens vilja. Slutligen införs ett antal regler för att stärka avtalspositionen för upphovsmän, när de överlåter sina rättigheter till förlag, producenter, tidningar eller andra aktörer på den upphovsrättsliga marknaden. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023.

    • Lagvalsregler För utskottets förslag röstade för
    • Övrigt om genomförandet av direktivet För utskottets förslag röstade för

  126. Nationella riktlinjer för sjukskrivning vid digitala läkarbesök behövs (SfU7)

    30 november 2022 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om Riksrevisionens granskning av digitala läkarbesök och hyrläkare i sjukskrivningsprocessen. Riksrevisionens övergripande slutsats visar att det finns brister i vissa kontrollerande funktioner under sjukskrivningsprocessen. I rapporten rekommenderar Riksrevisionen regeringen att ta fram tydliga nationella riktlinjer för läkarintyg som är utfärdade baserat på ett digitalt läkarbesök. Regeringen håller i stora delar med Riksrevisionen och hänvisar i skrivelsen till Socialstyrelsens pågående arbete i frågan. Riksdagen tycker inte att det finns anledning att vidta någon åtgärd, utan utgår från att regeringen kommer att följa Socialstyrelsens arbete. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    • Uppföljning av Socialstyrelsens arbete med beslutsstödet För utskottets förslag röstade för

  127. Skrivelse om migrationsdomstolarnas handläggningstider i asylmål har behandlats (SfU8)

    30 november 2022 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av handläggningstiderna i asylmål hos Sveriges migrationsdomstolar. Riksrevisionens övergripande slutsats är att hanteringen har effektivitetsbrister och att migrationsdomstolarna är långt ifrån att nå målet att avgöra 90 procent av asylmålen inom fyra månader. Riksrevisionen lämnade även rekommendationer till Domstolsverket och regeringen om åtgärder för kortare handläggningstider. I sin skrivelse instämmer regeringen i Riksrevisionens iakttagelser och pekar samtidigt på åtgärder som har vidtagits och som regeringen kommer att följa upp. Riksdagen förutsätter att regeringen följer upp åtgärderna och att Domstolsverket fortsätter sitt effektiviseringsarbete. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    • Domstolarnas handläggningstider i asylmål För utskottets förslag röstade för

  128. Höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare (SfU9)

    30 november 2022 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    En arbetskraftsinvandrare ska ha en god försörjning genom sin anställning för att få ett arbetstillstånd beviljat. Det har regeringen föreslagit och riksdagen sa ja till förslaget. Syftet med ett höjt försörjningskrav är att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden och motverka konkurrens med låga löner. Lagändringen börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

    • Regeringens lagförslag För utskottets förslag röstade för
    • Krav på heltidsanställning För utskottets förslag röstade för

  129. Stärkt system för samordningsnummer (SkU4)

    30 november 2022 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen ställer sig bakom förslaget till en ny lag om samordningsnummer och även till ändringar i bland annat folkbokföringslagen och folkbokföringsdatabaslagen. Syftet är att stärka systemet för samordningsnummer genom att till exempel öka kraven på de identitetskontroller som görs innan man ger ett samordningsnummer till en person. Ett samordningsnummer är en identitetsbeteckning för personer som inte är eller har varit folkbokförda i Sverige, men som ändå har behov av att ha kontakt med svenska myndigheter eller andra delar av samhället. Personer som folkbokförs i Sverige tilldelas i stället ett personnummer. Samordningsnummer delas upp i olika nivåer beroende vilken identitetskontroll som gjorts innan. Idag finns det två nivåer. Med den nya lagen ska ett samordningsnummer kunna ges i tre olika nivåer. För att få den högsta nivån ska personen kunna styrka sin identitet med giltiga identitetshandlingar och även personligen infinna sig på plats vid ansökningstillfället. Identitetshandlingarna ska även kunna begäras in för kontroll av de biometriska uppgifter som finns lagrade i dessa handlingar. Förslaget innebär också att Skatteverket tar över ansvaret för bland annat identitetskontroller när ett samordningsnummer ska tilldelas en person. Andra myndigheter ska underrätta Skatteverket om det kan antas att en uppgift är felaktig i folkbokföringsdatabasen när det gäller personer med samordningsnummer. Förslaget innehåller även en begränsning av det undantag från folkbokföring som gäller för personer som är lokalanställda vid utländska ambassader eller konsulat i Sverige. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna som gäller lokalanställda vid ambassader och konsulat ska börja gälla den 1 januari 2023 och övriga den 1 september 2023.

    • Tilldelning av samordningsnummer till asylsökande För utskottets förslag röstade för
    • Undantag från underrättelseskyldighet För utskottets förslag röstade för
    • Lagring av biometriska data För utskottets förslag röstade för

  130. Ett oberoende tvistlösningsorgan för kollektiva hyrestvister (CU2)

    24 november 2022 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Den förra regeringen har lagt fram ett förslag om tvistlösning vid vissa kollektiva hyresförhandlingar. Det innebär bland annat ett nytt oberoende tvistlösningsorgan för hela hyresmarknaden och skärpta regler för hyresförhandlingarna. Parterna på hyresmarknaden för regelbundet kollektiva förhandlingar om den allmänna hyresnivån. Sådana förhandlingar kallas ofta för de årliga hyresförhandlingarna. När dessa förhandlingar drar ut på tiden kan det innebära ekonomiska risker för de inblandade parterna. Inom det allmännyttiga hyresbeståndet finns i dag ett tvistlösningsorgan, Hyresmarknadskommittén (HMK). Nu ska en motsvarande lösning införas för hela hyresmarknaden, även för det privata hyresbeståndet. Om parterna inte kommer överens om den årliga hyresändringen, ska en särskild skiljeman kunna utses att pröva tvisten. Syftet är att effektivisera de kollektiva förhandlingarna och att de årliga hyresförhandlingarna ska kunna avgöras snabbare. Det införs även skärpta regler för hyresförhandlingarnas sammanträden. Bland annat kan en part bli skadeståndsskyldig som inte inställer sig till ett förhandlingssammanträde som ska hållas inom en viss tid. Riksdagen sa ja till förslaget. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2023.

    • Den framtida regleringen av tvistlösningsförfarandet För utskottets förslag röstade för

  131. Fastighetsbildningen i Sverige har granskats (CU4)

    24 november 2022 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen har behandlat en skrivelse från den förra regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av de statliga insatserna inom fastighetsbildningen i Sverige. Riksrevisionens övergripande slutsats är att dessa inte är tillräckligt effektiva. I sin rapport lämnar Riksrevisionen ett antal rekommendationer till regeringen och Lantmäteriet. I skrivelsen välkomnar regeringen granskningen och anser att Riksrevisionens rapport är ett viktigt bidrag i det fortlöpande arbete som bedrivs i syfte att utveckla och förbättra fastighetsbildningen. Digitalisering bedöms vara den insats som kommer att ha störst betydelse för fastighetsbildningens handläggningstider och arbetet för den utvecklingen bör prioriteras. Det kan vidare finnas anledning till en översyn av delar av Lantmäteriets avgiftsmodell. Med skrivelsen anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    • Riksrevisionens rapport om fastighetsbildningen i Sverige För utskottets förslag röstade för

  132. Betydande väg kvar för Sveriges genomförande av Agenda 2030 (FiU7)

    23 november 2022 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    I en skrivelse redogör den förra regeringen för arbetet med att genomföra Agenda 2030 och de globala mål för hållbar utveckling som FN:s generalförsamling antog 2015. Skrivelsen är en följd av att riksdagen i ett tillkännagivande uppmanat regeringen att vartannat år lämna en redovisning av genomförandet och måluppfyllelsen av arbetet med Agenda 2030. Skrivelsen som nu lämnats är den första i ordningen. I skrivelsen bedömer den förra regeringen att 35 av de 169 delmålen för att nå Agenda 2030 har uppnåtts helt, eller att de har uppnåtts inom Sverige. För 60 av delmålen bedömer den förra regeringen att ytterligare åtgärder behövs. För 21 av delmålen saknades data för att göra en bedömning. Riksdagen välkomnar skrivelsen och konstaterar att många framsteg har gjorts vad gäller målen, både inom Sverige och globalt. Vidare konstaterar riksdagen att Sverige har ett gott utgångsläge och bättre förutsättningar att nå de globala målen än många andra länder. Riksdagen anser dock att det finns en betydande väg kvar för Sverige innan målen är uppfyllda. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    • Sveriges genomförande av Agenda 2030 För utskottets förslag röstade för

  133. Ja till ökad insyn i ägande av radio- och tv-företag (KU13)

    23 november 2022 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Regeringen har lämnat förslag om ökad insyn i ägandet av radio- och tv-företag. Riksdagen sa ja till förslagen. Förslagen innebär att fler leverantörer av medietjänster ska lämna information till mottagarna och att omfattningen av den information som ska lämnas utökas jämfört med vad som gäller i dag. Lagändringarna börjar gälla 1 mars 2023.

    • Uppföljning För utskottets förslag röstade för

  134. Ändringar i grundlag och ny riksbankslag (KU8)

    23 november 2022 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa ja till vilande förslag om ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen som rör Riksbanken och till regeringens förslag om en ny riksbankslag. Förslagen om ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen är så kallade vilande förslag, vilket innebär att riksdagen har tagit beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. Ändringarna i regeringsformen innebär bland annat ett förtydligande av Riksbankens uppgifter. Förslaget om ändring i riksdagsordningen innebär att det blir tydligt att riksdagens finansutskott ska följa upp och utvärdera Riksbankens verksamhet. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till en ny riksbankslag, men med några mindre ändringar. Den nya riksbankslagen innebär bland annat: Mål, uppgifter och befogenheter för Riksbanken tydliggörs när det gäller penningpolitiken, det finansiella systemet, betalningsmedel, fredstida krissituationer och höjd beredskap samt internationell verksamhet Det ska bli tydligare hur Riksbankens ansvarsområden förhåller sig till varandra och ansvarsområdena för Finansinspektionen och Riksgäldskontoret Det ska bli tydligare att Riksbanken inom ramen för penningpolitiken ska ta realekonomisk hänsyn, och det skapas förutsättningar för en demokratisk förankring av preciseringen av prisstabilitetsmålet Grunderna för Riksbankens organisation behålls, men antalet ledamöter i direktionen minskas från sex till fem. Det införs en mer ändamålsenlig ansvarsfördelning mellan riksbanksfullmäktige, direktionen och riksbankschefen Riksbankens ställning som oberoende centralbank och självständig förvaltningsmyndighet stärks Riksbankens finansiella oberoende stärks inom ramen för exempelvis att disponera vinster och strukturera det egna kapitalet samt upplåning till valutareserven Förutsättningarna för insyn i och granskning av Riksbankens verksamhet ökar Riksbanken ska bidra till en hållbar utveckling på finansmarknaden. Eftersom förslagen i vissa delar gäller ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen krävs det att riksdagen röstar lika två gånger och det måste vara ett val mellan omröstningarna. Det första beslutet om förslagen togs den 1 juni 2022 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval. Samtliga lagändringar ska börja gälla 1 januari 2023.

    • Ändringar i den nya riksbankslagen För utskottets förslag röstade för

  135. Nej till förslag om spelreglering (KrU2)

    23 november 2022 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa nej till delar av den förra regeringens förslag om en förstärkt spelreglering. De åtgärder som riksdagen sa nej till gäller ändringar i regler om måttfullhet vid marknadsföring av spel uppsägning av avtalet mellan Sverige och Finland om automatspel på färjor i reguljär linjetrafik. Riksdagen sa ja till övriga lagändringar i förslaget. De lagändringarna ska börja gälla 1 januari 2023 samt 1 juli 2023.

    • Krav på måttfullhet vid marknadsföring av spel Emot utskottets förslag röstade emot
    • Kassaregister för förströelsespel För utskottets förslag röstade för
    • Måttfullhet vid marknadsföring av spel För utskottets förslag röstade för
    • Allmännyttiga lotterier För utskottets förslag röstade för

  136. Nya regler om Sjunde AP-fonden - förvalsalternativet inom premiepensionen (SfU5)

    23 november 2022 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Regeringen har föreslagit lagändringar som gäller Sjunde AP-fonden och förvaltningen av premiepension åt dem som inte själva har valt pensionsfonder, det så kallade förvalsalternativet. Riksdagen sa ja till lagändringarna. Ändringarna innebär bland annat att målet för förvalsalternativet inom premiepensionen är ett pensionssparande av hög kvalitet som ger en trygg pension, det vill säga samma mål som för premiepensionssystemet i stort ett hållbarhetsmål införs för Sjunde AP-fonden, som innebär att fondförvaltningen ska ske på ett föredömligt sätt det ska finnas större möjligheter att placera fondens pengar i så kallade illikvida tillgångar. I förslaget tar regeringen även upp frågor om Finansinspektionens tillsyn över Sjunde AP-fonden och om meddelarfrihet för uppgifter inom AP-fondernas investeringsverksamhet. Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2023.

    • Riktlinjer för Sjunde AP-fonden För utskottets förslag röstade för

  137. Allmänna arvsfondens fördelning av pengar under 2021 (SoU2)

    23 november 2022 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Allmänna arvsfondens förvaltning och hur Arvsfondsdelegationen har fördelat pengar från fonden under 2021. Riksdagen håller med regeringen om att pengar från Allmänna arvsfonden har fördelats på ett bra sätt och i linje med fondens ändamål och prioriterade områden. Också under coronapandemin menar regeringen att Arvsfondsdelegationen huvudsakligen lyckades fullgöra sitt uppdrag, även om ansökningarna minskade under 2021. Med bland annat minskningen som bakgrund anser regeringen att det är viktigt att fortsätta arbetet med att öka kännedomen och kunskapen om arvsfonden. Riksdagen delar regeringens bedömning att det finns ett fortsatt behov av att öka antalet ansökningar i hela landet och att de positiva resultat som projekten genererar sprids nationellt. Allmänna arvsfondens kapital kommer främst från arv från personer som avlider utan att efterlämna make, maka eller närmare släktingar än kusiner och inte har testamenterat egendomen till någon annan. Arvsfondsdelegationen är den myndighet som bland annat tar beslut om och följer upp de projekt som får pengar av Allmänna arvsfonden. Riksdagen sa nej till en motion inom området och lade med detta skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    • Framtida inriktning För utskottets förslag röstade för

  138. Skrivelser om frågor inom hälso- och sjukvårdsområdet har behandlats (SoU3)

    23 november 2022 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen har hanterat två skrivelser från den förra regeringen. I skrivelserna berättar den regeringen vilka förändringar den gjort inom hälso- och sjukvårdsområdet, för att möta de uppmaningar som riksdagen riktat till regeringen. Bland annat handlar uppmaningarna om att öka antalet vårdplatser, korta vårdköerna och främja valfrihet i vården. Riksdagen håller med regeringen om att uppmaningarna inte är fullt tillgodosedda. Riksdagen lade regeringens skrivelser till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    • Vårdplatser, köer och arbetsmiljö Emot utskottets förslag röstade emot

  139. Lagföring av brott ska gå fortare (JuU2)

    17 november 2022 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa ja till ett förslag från regeringen om lagändringar som ska göra processen för lagföring snabbare och mer effektiv. Lagändringarna handlar bland annat om att det införs ett krav på tingsrätterna att avgöra brottmål snabbare om brottet har ingått i ett särskilt snabbförfarande under utredningen tillgänglighetsdelgivning införs som ett permanent delgivningssätt och utvecklas till att omfatta även handlingar som är omedelbart tillgängliga förenklad delgivning ska kunna användas i fler fall uppdelad handläggning av åtal ska kunna användas i större omfattning delgivning ska gå snabbare vid misstankar mot personer som är under 18 år hantering av strafförelägganden ska göras effektivare. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023.

    • Ny påföljdsbestämning efter tidigare dom För utskottets förslag röstade för

  140. Större möjlighet att begränsa föreningsfriheten för grupper som ägnar sig åt terrorism (KU4)

    16 november 2022 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa ja till ett grundlagsförslag som innebär utökade möjligheter att genom vanlig lag begränsa föreningsfriheten för sammanslutningar som ägnar sig åt eller understöder terrorism. Förslaget är ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. För att ändra en grundlag krävs det att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och det måste vara ett val mellan omröstningarna. Det första beslutet om förslaget togs den 6 april 2022 och då röstade riksdagen ja. Lagändringen ska börja gälla 1 januari 2023.

    • Vilande förslag För utskottets förslag röstade för

  141. Utlandsspioneri kriminaliseras och införs som tryck- och yttrandefrihetsbrott (KU7)

    16 november 2022 · Debatten i Kammarkoll

    Vad handlade det om?

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar och grundlagsändringar. Grundlagsändringarna är ett så kallat vilande förslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i den delen vid ett tidigare tillfälle. Lagförslagen innebär bland annat att utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och grov obehörig befattning med hemlig uppgift med grund i utlandsspioneri kriminaliseras och förs in i brottsbalken. Riksdagen sa också ja till det vilande förslaget om ändringar i de två grundlagarna tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Ändringarna innebär bland annat att utlandsspioneri samt de former av obehörig befattning med hemlig uppgift och vårdslöshet med hemlig uppgift som har sin grund i utlandsspioneri även blir kriminaliserat som tryck- och yttrandefrihetsbrott. Lagändringarna innebär även begränsningar av meddelarfriheten och anskaffarfriheten, alltså rätten att meddela och anskaffa uppgifter för publicering i grundlagsskyddade medieformer. Eftersom förslaget i vissa delar gäller ändringar i grundlagar krävs det att riksdagen röstar lika två gånger och det måste vara ett val mellan omröstningarna. Det första beslutet om grundlagsförslaget togs den 6 april 2022 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval. Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2023.

    • Vilande förslag För utskottets förslag röstade för
    • Ändringar i rättegångsbalken För utskottets förslag röstade för
    • Övriga lagförslag För utskottets förslag röstade för

Källa: Sveriges riksdag. Kammarkoll är en oberoende tjänst.