Så har Tony Haddou röstat
Röstade aldrig emot sitt parti. Frånvarande vid 14 av 161 omröstningar.
Varje punkt i riksdagens betänkanden som det röstades om, med hur personen röstade och hur partiet röstade. Utskottet är gruppen ledamöter som föreslog beslutet; emot betyder oftast för ett annat förslag, en reservation. Där partiet var delat räknas ingen röst som emot partiet.
Alla omröstningar, betänkande för betänkande
Riksdagen sa ja till utökad användning av hemliga tvångsmedel (JuU31)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar som gäller hemliga tvångsmedel. Förslaget syftar till att ge brottsbekämpande myndigheter mer effektiva verktyg i arbetet med att förhindra, utreda och lagföra allvarliga brott. Riksdagens beslut innebär att brottsbekämpande myndigheter ska få använda så kallade hemliga tvångsmedel, såsom till exempel telefonavlyssning, kameraövervakning, rumsavlyssning samt dataavläsning i större utsträckning än i dag. Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2023.
- Hemliga tvångsmedel - effektiva verktyg för att förhindra och utreda allvarliga brott Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Överskottsinformation Avstod VVänsterpartiet avstod
- Utvärdering av preventivlagen Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Resurser för tillsyn m.m. Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
Ett granskningssystem för utländska direktinvesteringar ska skydda svenska säkerhetsintressen (JuU32)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär att en myndighet får möjlighet att granska, och om nödvändigt förbjuda utländska direktinvesteringar i svenska företag, vars verksamhet har betydelse för svenska säkerhetsintressen. Syftet med den nya lagen är att hindra att värdefull teknik, information eller strategiskt viktiga fastigheter kontrolleras av främmande makt på ett sätt som inte är önskvärt. Förslaget innebär även att underrättelse- och säkerhetstjänster i Storbritannien och Schweiz får direktåtkomst till vissa personuppgifter för att förhindra terroristattentat och andra terrorbrott. De nya reglerna börjar att gälla den 1 december 2023.
- Granskning av investeringar i medieföretag För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
Översyn av JO-ämbetet (KU32)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en framställning om översyn av Riksdagens ombudsmän (JO). Framställningen innehåller förslag och bedömningar som lagts fram av en parlamentariskt sammansatt kommitté som har tillsats av riksdagsstyrelsen på initiativ av konstitutionsutskottet. I framställningen föreslås ändringar i fråga om JO:s konstitutionella ställning, uppdrag, verksamhet och organisation. Riksdagen sa ja till större delar av kommitténs förslag. Riksdagen sa också ja till ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen och antog det som vilande. Samtidigt riktade riksdagen två så kallade tillkännagivanden, det vill säga uppmaningar, till regeringen om att utreda den offentliga tillsynen och vissa frågor om sekretess i JO:s och Justitiekanslerns verksamhet. Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2023. Det vilande grundlagsförslaget träder i kraft den 1 januari 2027.
- Ändringar i riksdagsordningens huvudbestämmelser i övrigt För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
Tillfällig flaggdag på 50-årsdagen av kungens trontillträde (KU41)
Vad handlade det om?
Den 15 september 2023 blir en tillfällig allmän flaggdag för att högtidlighålla 50-årsdagen av kung Carl XVI Gustafs trontillträde. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- En tillfällig allmän flaggdag för att högtidlighålla 50-årsdagen av konungens trontillträde Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
Nej till motioner om tandvård och läkemedel (SoU15)
Vad handlade det om?
Riksdagen sade nej till cirka 50 förslag som handlar om tandvård och läkemedel. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022 och handlar bland annat om läkemedelsanvändning, apotek, tillgänglighet till läkemedel och tandvård. Riksdagen avslår motionerna och hänvisar bland annat till att utredningsarbete inom området pågår.
- Läkemedel till barn och unga Avstod VVänsterpartiet avstod
- Läkemedelsgenomgång För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Glesbygdsbidrag För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Högkostnadsskydd för tandvård För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
Nej till motioner om våld i nära relationer och hedersrelaterat våld (SoU18)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 110 förslag i motioner inom området socialtjänstens ansvar för våldsutsatta med mera, som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om prostitution, sexuell utsatthet, hedersrelaterat våld och förtryck, våld i nära relationer, skyddade personuppgifter och skyddat boende. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete.
- Förebyggande arbete Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Allmänt om våld i nära relationer För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Lagreglering av skyddat boende För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
Ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken (FiU20)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken i vårpropositionen. Konjunkturnedgången och den minskade aktiviteten i ekonomin förväntas försvaga den offentliga sektorns finanser under 2024, men med en gradvis förstärkning under 2025 och 2026. Utskottet välkomnar att regeringen tar sikte på det så kallade överskottsmålet, som är ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande, vid utformningen av inriktningen på finanspolitiken. En neutral finanspolitik i linje med överskottsmålet gör det möjligt för penningpolitiken att verka så att inflationen sjunker på sikt. Riksdagen håller med regeringen om att den ekonomiska politiken ska inriktas på att bekämpa inflationen och stötta utsatta hushåll. Lågkonjunkturen ska mötas av strukturella reformer för bland annat ett konkurrenskraftigt och innovativt näringsliv. Den så kallade arbetslinjen ska återinföras och en bidragsreform ska öka incitamentet att komma i arbete. Andra reformer innefattar bekämpning av den organiserade brottsligheten, öka antalet behöriga lärare, korta vårdköerna och öka vårdplatserna, rusta upp försvaret och krisberedskapen samt förbättra energiförsörjningen och minska utsläppen.
- Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken Avstod VVänsterpartiet avstod
Ja till regeringens vårändringsbudget (FiU21)
Vad handlade det om?
Riksdagen ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten om ändrade utgifter för staten under 2023. Ändringar av anslag görs i 21 av de 27 utgiftsområdena i statens budget för 2023. Bland annat förlängs det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag till och med den 31 december 2023. Bidragets storlek ska även öka från 25 procent till 40 procent av det preliminära bostadsbidraget. Ändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2023. Ett annat förslag handlar om ett nytt nationellt mål för elproduktionens sammansättning år 2040. Det nya målet är 100 procent fossilfri elproduktion år 2040. Det tidigare målet var 100 procent förnybar elproduktion år 2040. Regeringens förslag i vårändringsbudgeten innebär att statens budgetsaldo och den offentliga sektorns finansiella sparande försämras med fyra miljarder kronor. Vissa av förslagen beräknas påverka statens budget även kommande år.
- Ett nytt energipolitiskt mål Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Ett energipolitiskt mål om kraftproduktionsutbyggnad För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Blocköverskridande energisamtal Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
Utökade möjligheter för polisen till personkontroll och kamerabevakning i gränsnära områden (JuU26)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ny lag med särskilda bestämmelser om polisiära befogenheter i gränsnära områden. Den nya lagen ska ge polisen utökade befogenheter, det vill säga ökad rätt att vidta åtgärder, vid bland annat vissa flygplatser, hamnar och järnvägsstationer, vid broar för vägtrafik till eller från utlandet och vid gränsövergångsställen på allmänna vägar, för att förebygga brott. Befogenheterna ska också ge polisen utökade möjligheter att ingripa i gränsnära områden för att utföra personkontroll av en utlänning för att fastställa om personen har rätt att uppehålla sig i landet, så kallad inre utlänningskontroll. Dessutom innebär befogenheterna bättre möjligheter för kamerabevakning i gränsnära områden. De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti.
- Utökade polisiära befogenheter i gränsnära områden Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Stärkt diskrimineringslag Avstod VVänsterpartiet avstod
Skärpta straff för brott mot journalister och personal i vissa samhällsnyttiga funktioner (JuU27)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i bland annat brottsbalken. Förslagen handlar om att stärka det straffrättsliga skyddet för journalister och personal inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, räddningstjänst samt inom skolväsendet och högskolan. Regeringen föreslår även att straffet för allvarliga brott mot tystnadsplikt ska skärpas. Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2023.
- Stärkt straffrättsligt skydd för opinionsbildare m.fl. För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
Nej till motioner om livsmedelspolitik (MJU18)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till samtliga motioner rörande livsmedelspolitiska frågor som inkommit under allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om offentlig konsumtion, märkning av livsmedel, livsmedelskontroll, självförsörjning av livsmedel och krisberedskap. Riksdagen hänvisar bland annat till att det pågår arbete inom de områden som motionerna tar upp.
- Offentlig upphandling av livsmedel För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Ursprungsinformation på restauranger och i andra storhushåll För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Beredskapsarbetet inom livsmedelskedjan Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Regelförenkling För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
Nej till motioner om trafiksäkerhet (TU13)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 110 förslag i motioner om trafiksäkerhet från den allmänna motionstiden 2022. Anledningen är främst att åtgärder redan planeras eller är vidtagna. Riksdagen framhöll också att trafiksäkerhetsarbetet ger effekt men att ytterligare arbete krävs. Motionsförslagen handlar bland annat om: hastighetsbegränsningar och hastighetsövervakning insatser mot alkohol och droger i trafiken trafiksäkerheten för mopedbilar och A-traktorer förarutbildning och förarprov.
- Trafiksäkerhet vid vägarbeten och räddningsinsatser För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Trafiksäkerhet för mopedbilar och A-traktorer För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Synkontroller och andra trafikmedicinska frågor Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Vissa frågor om körkortsbehörigheter För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
Skrivelse om kvalitetsavgifter och regressrätt inom järnvägsfrågor har behandlats (TU14)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om kvalitetsavgifter och regressrätt inom järnvägsfrågor. Riksrevisionens övergripande slutsatser är att systemen med kvalitetsavgifter och regress saknar förutsättningar för att effektivt bidra till att motverka förseningar och att tågförseningarna totalt sett inte har minskat sedan systemen trädde i kraft. I sin skrivelse instämmer regeringen delvis i Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer och pekar samtidigt på åtgärder som har vidtagits och som regeringen kommer att följa upp. Riksdagen förutsätter att regeringen följer upp åtgärderna och att Trafikverket fortsätter sitt effektiviseringsarbete. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 50 förslag från allmänna motionstiden 2022. Förslagen gäller bland annat organiseringen av järnvägsunderhållet, järnvägens signalsystem, banavgifter och frågor om säkerhet, punktlighet och information. Riksdagen hänvisar till vidtagna åtgärder och pågående arbete.
- Organisering av järnvägsunderhåll Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
Wagnergruppen bör listas som terroristgrupp av EU (UU10)
Vad handlade det om?
Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att aktivt verka för att skapa enighet inom EU för att lista den statsunderstödda ryska så kallade Wagnergruppen som en terroristgrupp under EU:s terroristsanktioner. I anslutning till tillkännagivandet lyfter riksdagen även fram att det sannolikt finns behov av att uppgradera EU:s regelverk för terroristlistning så att det bättre kan möta hot från aktörer med statliga kopplingar. Enligt dagens regelverk förutsätter en terroristlistning att en grupp är föremål för en rättslig prövning för terroristbrott. Det måste alltså finnas en pågående eller avslutad rättslig process. Tillkännagivandet kom i samband med att riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen om verksamheten i Europeiska unionen under 2022 med tillhörande motioner, bland annat om sanktioner mot Ryssland. Riksdagen avslog motionerna och la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Ekocid Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Terroristlistning av Wagnergruppen Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Israel Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Iran För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Kuba Avstod VVänsterpartiet avstod
Nej till motioner om barn och unga inom socialtjänsten (SoU17)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 110 förslag i motioner som har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Bland annat med hänvisning till pågående arbete. Förslagen handlar om insatser för barn och unga, placeringsformer för barn och unga, uppföljning och stöd för placerade barn och unga, adoption samt barns rättigheter.
- Tidiga insatser För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Verksamhetsstöd Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Villkor och befogenheter på särskilda ungdomshem För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Samverkan mellan myndigheter För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Barnkonventionen För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
Nej till motioner om digitaliserings- och postfrågor (TU12)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till de 89 förslag i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om digitalisering, digital delaktighet och autentisering, tillgång till elektronisk kommunikation, utbyggnad av 5G-nätet samt postservice i hela landet. Riksdagen hänvisar till planerade eller redan vidtagna åtgärder och pågående beredningsarbete.
- Digitalisering i offentlig verksamhet För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Tillgång till elektronisk kommunikation För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Mobiltäckningen längs järnvägsnätet För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Vissa postala konkurrensfrågor För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
Riksrevisionens rapport om Transportstyrelsens tillsyn (TU15)
Vad handlade det om?
I en skrivelse redogör regeringen för sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen redovisar i rapporten Transportstyrelsens tillsyn – styrning och prioritering. Regeringen anger även vilka åtgärder som vidtagits med anledning av rapporten. Riksdagen välkomnar Riksrevisionens rapport och noterar att regeringen delvis instämmer i de iakttagelser och rekommendationer som framkommer i rapporten. Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Riksrevisionens rapport om Transportstyrelsens tillsyn För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
Verksamhet med anknytning till Europarådet har granskats (UU13)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en redogörelse och en skrivelse med anknytning till Europarådet. I redogörelsen från Europarådets svenska delegation beskrivs delegationens arbete vid Europarådets parlamentariska församling under 2022. I skrivelsen beskrivs verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under helåret 2021 och första halvåret 2022. Riksdagen avslutade ärendet genom att lägga skrivelsen och redogörelsen till handlingarna. Riksdagen sa samtidigt nej till åtta förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022.
- Europarådet Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
Svensk export av krigsmateriel under 2022 (UU9)
Vad handlade det om?
Riksdagen beslutade att lägga regeringens skrivelse om strategisk exportkontroll till handlingarna, vilket innebar att ärendet avslutades. Sedan 1985 redogör regeringen för sin politik när det gäller svensk export av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Skrivelsen innehåller en redovisning av den export av krigsmateriel som förekommit under 2022. Dessutom beskriver regeringen samarbetet inom EU och i andra internationella forum när det gäller strategisk exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Regeringen redogör också för Sveriges donationer av krigsmaterial till Ukraina och för konsekvenserna för exportkontrollen av Sveriges ansökan om Nato-medlemskap.
- Regelverket för krigsmaterielexport Avstod VVänsterpartiet avstod
Nej till motioner om forskning (UbU11)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat cirka 80 förslag om forskning i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen sa nej till samtliga förslag, bland annat med anledning av att arbete pågår eller att åtgärder redan vidtagits. Förslagen handlar exempelvis om fördelning av forskningsmedel, forskningens frihet och vetenskaplig kvalitet.
- Forskningens frihet och vetenskaplig kvalitet Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Jämställdhet Avstod VVänsterpartiet avstod
- Forskning om alternativa metoder till djurförsök Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Innovationsstöd För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
Statens insatser för likvärdig betygssättning ska utredas (UbU15)
Vad handlade det om?
Regeringen har i en skrivelse behandlat Riksrevisionens rapport om statens insatser för likvärdig betygssättning. Riksrevisionens granskning visar att det fortfarande finns stora skillnader mellan betyg och resultat på nationella prov och att statens insatser för en mer likvärdig betygssättning inte har gett önskat resultat. Riksrevisionen rekommenderar dels att regeringen ska utreda hur betygssättningen kan bli mer likvärdig, dels att Skolinspektionen ska förbättra uppföljningen av bedömning och betygssättning inom kvalitetsgranskningen. I skrivelsen instämmer regeringen i Riksrevisionens rekommendation och meddelar att de ska tillsätta en utredning på området. Regeringen anser också att det är viktigt att Skolinspektionen återkommande ser över om uppföljningen av genomförda inspektioner kan förbättras och effektiviseras. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Frågor om en likvärdig betygssättning Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
En fortsatt stärkt arbetslöshetsförsäkring (AU10)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att de tillfälliga lättnaderna i arbetsvillkoret och karensvillkoret som infördes under covid-19-pandemin ska fortsätta att gälla tills vidare. Detsamma gäller den tillfälliga möjligheten för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om undantag från den så kallade femårsregeln för företagare. Femårsregeln innebär en begränsning av förtagares möjlighet att få arbetslöshetsersättning vid upprepade uppehåll i sin näringsverksamhet. Tidigare beslutade lagändringar ska därmed upphöra och tidigare tillfälligt beslutade bestämmelser som infördes under covid-19-pandemin ska gälla tills vidare.
- Regeringens lagförslag För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Ytterligare lättnader i arbetsvillkoret och karensvillkoret Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
Miljöhänsyn vid statlig upphandling (FiU41)
Vad handlade det om?
Riksdagen beslutade att lägga regeringens skrivelse om miljömässig hållbarhet vid statlig upphandling till handlingarna, vilket innebar att ärendet avslutades. I skrivelsen redogör regeringen för sina bedömningar och åtgärder som man gjort med anledning av Riksrevisionens rapport om miljöhänsyn vid statlig upphandling. Rapporten visar att många myndigheter har goda ambitioner men att det finns brister i organisation och kompetens. Riksdagen framhåller att Sverige ska vara ledande och ett föredöme när det gäller att ta hänsyn till miljön vid upphandlingar.
- Riksrevisionens rapport om miljömässig hållbarhet vid statlig upphandling Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
Ny lag om ordningsvakter (JuU23)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om ordningsvakter. Lagen ska skapa förutsättningar för en mer flexibel och ökad användning av ordningsvakter samt ge dem utökade befogenheter. Enligt den nya lagstiftningen ska ordningsvakter få användas för att medverka till att upprätthålla allmän ordning och säkerhet eller bidra till trygghet. De ska även ges fler befogenheter, till exempel att få transportera vissa omhändertagna personer och förstöra beslagtagen alkohol om värdet är ringa. De nya reglerna börjar att gälla den 1 januari 2024.
- Ordningsvakters befogenheter Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Ordningsvaktsutbildningen Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
Ändringar i vapenlagstiftningen (JuU25)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i svensk vapenlagstiftning. Ändringarna bedöms nödvändiga för att införa det så kallade ändringsdirektivet till EU:s vapendirektiv i svensk lag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023 och innebär bland annat att kraven på märkning utökas samtidigt som det införs en möjlighet att göra undantag från märkningskraven för historiskt värdefulla vapen vapenmagasin som rymmer många patroner och som kan kombineras med vissa halvautomatiska skjutvapen regleras vapenmäklare, det vill säga verksamhet som kopplar ihop köpare och säljare av vapen, regleras på motsvarande sätt som vapenhandlare vapenhandlare och vapenmäklare ska rapportera om ett köp eller försök till köp av ammunition väckt misstankar, exempelvis på grund av omfattningen kraven på registrering utökas.
- Genomförande på miniminivå För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
Nej till motioner om klimatpolitik (MJU16)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 120 motioner rörande klimatfrågor som inkommit under allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar om bland annat det internationella klimatarbetet, klimatarbetet inom EU, övergripande svensk klimatpolitik, negativa utsläpp och kompletterande åtgärder, nationella klimatinvesteringar, transportsektorns klimatomställning, klimatanpassning. Riksdagen hänvisar bland annat till att det pågår arbete inom de områden som motionerna tar upp.
- Ökad ambition i det internationella klimatarbetet För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Utsläppsbudget Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Kompletterande mål och sektorsmål För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Naturbaserade klimatlösningar För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Klimatklivet och Industriklivet För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Reduktionsplikten För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
Nej till motioner om stöd till personer med funktionsnedsättning (SoU21)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till ett sjuttiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om stöd till personer med funktionsnedsättning. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete. Motionerna handlar bland annat om FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, statligt huvudmannaskap för personlig assistans och bilstöd.
- FN:s konvention om rättigheter för personer med funktions- nedsättning Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Statligt huvudmannaskap för personlig assistans Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Schablonbeloppet för assistansersättning Avstod VVänsterpartiet avstod
- Stöd till synskadade och tillgång till ledarhundar För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
Nordiskt samarbete under 2022 (UU5)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen och en redogörelse från Nordiska rådets svenska delegation om nordiskt samarbete under 2022. Riksdagen har valt att behandla områden utifrån de förslag som har lämnats i ett nittiotal motioner. Dessa områden är nordiskt samarbete, gränshinder, arbetsmarknad, kultur, utbildning, integration, näring, transport, energi, innovation, miljö, klimat, livsmedel, utrikespolitik, säkerhetspolitik, krisberedskap, Arktis samt bilaterala relationer. Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna och sa nej till förslagen i motionerna.
- Nordiskt samarbete och gränshinder m.m. För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Arbetsmarknad, kultur, utbildning och integration För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Utrikespolitik, säkerhetspolitik och krisberedskap För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Arktis För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
Säkerhetsprövningar av värnpliktiga (JuU28)
Vad handlade det om?
Försvarsmakten gör i dag säkerhetsprövningar av värnpliktig personal. Säkerhetsprövningarna behöver bli mer effektiva. Riksdagen sade därför ja till regeringen förslag som betyder ändringar i säkerhetsskyddslagen. Beslutet innebär att Försvarsmakten ensam ansvarar för säkerhetsprövningen av värnpliktiga. Den person som fullgjort grundutbildning med värnplikt och sedan har krigsplacerats ska undantas från kravet på samtycke till registerkontroll för säkerhetsprövning i säkerhetsklass 3. Dessutom ska en person som är krigsplacerad i en säkerhetsklassad befattning i Försvarsmakten genomgå säkerhetsprövningar under tiden som krigsplaceringen pågår. De nya lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2023.
- Framtida utformning av säkerhetsskyddslagen Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
Sekretessbelagda uppgifter ska i vissa fall kunna lämnas ut (KU35)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler för situationer då en myndighet lämnar ut uppgifter i syfte att tekniskt bearbeta eller tekniskt lagra uppgifterna hos annan part Enligt regeringens förslag ska myndigheter kunna lämna ut uppgifter som omfattas av sekretess till en enskild eller till en myndighet, som har i uppdrag att tekniskt bearbeta eller tekniskt lagra uppgifterna. Förslaget innefattar också en begränsning av meddelarfriheten för den som omfattas av tystnadsplikt enligt lagen om tystnadsplikt vid utkontraktering av teknisk bearbetning eller lagring av uppgifter. Regeringens förslag syftar till att skapa bättre förutsättningar för myndigheter att utkontraktera eller samordna sin it-drift. De syftar också till att stärka skyddet för de uppgifter som lämnas till en enskild vid utkontraktering av it-drift. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023.
- Sekretessgenombrott vid utlämnande för teknisk bearbetning eller teknisk lagring av uppgifter Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
Skrivelse om statsbidraget till studieförbunden har behandlats (KrU10)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen, som handlar om Riksrevisionens rapport om statsbidraget till studieförbunden. Riksrevisionen har granskat om kontrollen, uppföljningen och styrningen av statsbidraget till studieförbunden är effektiv. Granskningsobjekten är regeringen och Folkbildningsrådet, den instans som fördelar statsbidragen till exempelvis studieförbund. Riksrevisionens bedömning är att uppföljningen och kontrollen av statsbidragen behöver stärkas väsentligt och att det finns betydande utmaningar med nuvarande förvaltningsmodell som bygger på att aktörerna granskar sig själva. Det pågår en statlig utredning, ett så kallat kommittédirektiv, av bland annat nuvarande förvaltningsmodell, som ska slutredovisas senast den 19 februari 2024. Riksrevisionen bedömer att utredningens inriktning och bredd är nödvändig, men anser att det redan nu behövs åtgärder för att stärka kontrollen. Bland annat rekommenderar Riksrevisionen regeringen att se till att Folkbildningsrådets myndighetsroll i kontrollen och uppföljningen av statsbidragen klargörs och förstärks. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till 17 förslag i motioner om fortbildningsfrågor som lämnats under den allmänna motionstiden 2022.
- Folkbildningens roll För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Allmän kurs För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
Nya krav för att lagra och leverera naturgas (NU17)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya krav för lagring och leverans av naturgas. Förslagen bygger på ändringar i två EU-förordningar som rör gaslagring och innebär bland annat att den som har en lagringsanläggning för gas eller avser att ta en sådan anläggning i drift ska vara certifierad. Riksdagen sa samtidigt nej till 127 förslag i motioner som rör olika energipolitiska frågor och som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om energipolitikens inriktning, kärnkraft, energieffektivisering, energiforskning och om olika typer av förnybar energi. Utskottet hänvisar bland annat till den förda politiken, pågående insatser och utredningar. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 juli 2023.
- Blocköverskridande energisamtal För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Övrigt om energipolitikens inriktning Avstod VVänsterpartiet avstod
- Vattenkraft För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Biobränslen och biodrivmedel Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
Förstärkt avdrag för arbetsgivaravgifterna för forskning och utveckling (SfU19)
Vad handlade det om?
Möjligheten att göra avdrag från arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning eller utveckling ska förstärkas. Redan i dag kan arbetsgivare göra avdrag för denna grupp, men enligt ett förslag från regeringen ska det högsta sammanlagda avdraget höjas från 600 000 kronor till 1,5 miljon kronor per månad. Detta får till följd att även taket för nedsättningen av den allmänna löneavgiften höjs i motsvarande utsträckning. Det nya takbeloppet gäller totalt för alla anställda som arbetar med forskning eller utveckling hos en och samma arbetsgivare. Det innebär att en arbetsgivare som har ett löneunderlag på minst 15 miljoner kronor - för denna grupp arbetstagare - får arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften nedsatta med 3 miljoner kronor per kalendermånad. Riksdagen sa ja till förslaget. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2023.
- Nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning eller utveckling Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
Förlängd utökad skattenedsättning på jordbruksdiesel (SkU17)
Vad handlade det om?
Den tillfälliga utökade skattenedsättningen på viss diselanvändning inom jord-, skogs- och vattenbruket ska gälla under hela 2023. Riksdagen har tidigare fattat beslut om en tillfällig skattenedsättning, och riksdagen sade ja till regeringens förslag om att förlänga tiden för så kallad jordbruksdiesel. Enligt beslutet ska en nedsättning av koldioxidskatten beviljas med 2 491 kronor per kubikmeter för diesel som förbrukas under tiden 1 juli till 31 december 2023. För en sådan dieselförbrukning under perioden ska nedsättning av energiskatten beviljas med 1 582 kronor per kubikmeter. Bakgrunden till beslutet är att stödja svenska näringar som fått kraftigt ökade kostnader.
- Förlängning av den tillfälligt utökade skattenedsättningen på viss dieselanvändning inom jord-, skogs- och vattenbruk Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Permanent skattenedsättning på viss dieselanvändning För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
Det skandinaviska luftfartssamarbetet ska fortsätta (TU11)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att det skandinaviska luftfartssamarbetet ska fortsätta. Samarbetet ska ligga till grund för det skandinaviska gemensamma arbetet på luftfartsområdet till och med den 30 september 2040. Riksdagen har också behandlat ett sextiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022, och sa nej till dessa. Bland annat med hänvisning till pågående arbete. Förslagen handlar exempelvis om regionala flygplatser, beredskapsflygplatser, flygets klimatpåverkan och elflyg.
- Finansiering och stöd till regionala flygplatser För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Särskilt om beredskapsflygplatser För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Arlanda och Bromma flygplats Avstod VVänsterpartiet avstod
- Ökad säkerhet vid flygresor För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
Nya ämnen på schemat och andra ändringar inom gymnasieskolan (UbU14)
Vad handlade det om?
Regeringen har föreslagit ett antal ändringar som gäller gymnasieskolan och gymnasiesärskolan (som byter namn till anpassade gymnasieskolan den 2 juli 2023). Riksdagen sa ja till förslaget som bland annat innebär att det nya ämnet matematik - fortsättning införs på naturvetenskaps- och teknikprogrammen ämnet naturkunskap införs på teknikprogrammet hantverksprogrammet upphör som nationellt program frisör- och stylistprogrammet införs som nytt nationellt program två nationella program inom det som i dag heter gymnasiesärskolan byter namn. Lagändringarna ska börja gälla den 15 juli 2023 och tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025. Riksdagen sa också ja till förslaget att förlänga den tillfälliga sekretessbrytande bestämmelsen med syfte att säkerställa tillgången till skolinformation. Den ska förlängas med tre år och upphör att gälla den 1 juli 2026.
- Utbildning till hantverksyrken Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Upphävande av sekretessbrytande bestämmelse Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
Ny lag ska öka insynen i stora företags skattebetalningar (CU19)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om ökad transparens för stora företags skattebetalningar. Den nya lagen ställer krav på att stora, multinationella koncerner och företag ska offentliggöra uppgifter om den inkomstskatt som de betalar i olika länder. Lagstiftningen bygger på ett EU-direktiv som syftar till att öka insynen i företag samt transparensen och den offentliga granskningen av företags inkomstskatteuppgifter. Reglerna gäller företag och koncerner med årliga intäkter över 8 miljarder kronor. Inkomstskatteuppgifterna ska lämnas in till Bolagsverket i en rapport, som även ska finnas på företagets webbplats. Den nya lagstiftningen börjar gälla den 22 juni 2023 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 maj 2024.
- Lagstiftningens framtida utformning Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (JuU21)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som syftar till att förbättra regelverket för utredningar mot barn som misstänks för brott. Förslaget ska säkerställa att dessa utredningar håller en hög grad av rättssäkerhet och är effektiva. Lagändringarna handlar bland annat om följande: Fler utredningar ska få genomföras när barn under 15 år misstänks för brott. Ett målsägandebiträde eller en särskild företrädare för barn ska kunna förordnas för målsäganden när den som misstänks ha begått brottet är under 15 år. En bevistalan, det vill säga prövning i domstol, ska få väckas i fler fall. Det ska bli möjligt att bevilja resning av eller undanröja en dom om bevistalan som har fått laga kraft. Fler drogtester av barn under 15 år ska få genomföras. Det ska bli möjligt för åklagare att genom strafföreläggande besluta om ungdomstjänst. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2023.
- Drogtester av barn under 15 år i fler fall Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
Nej till motioner om kultur för alla (KrU8)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Främst med hänvisning till pågående arbete och vidtagna åtgärder. Motionerna handlar bland annat om kulturens oberoende ställning, nationella minoriteters språk och kultur, litteratur och läsande, biblioteksfrågor, konstnärernas villkor och kultur i hela landet.
- Kulturens oberoende ställning För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Nationella minoriteters språk och kultur Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Litteratur och läsande Avstod VVänsterpartiet avstod
- Konstnärernas villkor För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Kultur i hela landet Avstod VVänsterpartiet avstod
Nej till motioner om skogspolitik (MjU15)
Vad handlade det om?
Riksdagen sade nej till cirka 120 förslag om skogspolitik, och hänvisar bland annat till arbete som pågår inom området. Motionerna handlar bland annat om hållbart brukande av skogen, skogsbrukets roll i bioekonomin, skyddet för skogar med höga naturvärden, nyckelbiotoper och åtgärder mot granbarkborren. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022.
- Skogsbrukets roll i bioekonomin För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Landskapsplanering Avstod VVänsterpartiet avstod
- Förutsättningar för skydd av skog För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Olika former för skydd av skog Avstod VVänsterpartiet avstod
- Skydd av skogar med höga naturvärden Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
Systemet med spårbyte i migrationsprocessen har behandlats (SfU13)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens rapport om spårbyte i migrationsprocessen. Riksrevisionen har granskat om systemet med spårbyte från asyl- till arbetskraftsinvandring fungerar effektivt. Den övergripande slutsatsen är att systemet verkar ha nått rätt målgrupp. Men Riksrevisionen bedömer samtidigt att det finns brister i Migrationsverkets rutiner och kontroller som kan leda till att spårbyte utnyttjas för att kringgå lagstiftningen för asyl- och arbetskraftsinvandring. Regeringen instämmer i den bedömningen. Regeringen har rekommenderats att se till att Migrationsverket kan utbyta nödvändiga uppgifter med samverkande myndigheter. Regeringen bör också säkerställa att Migrationsverket kan sammanställa uppgifter om arbetsgivare för att utreda och kontrollera spårbytesärenden. En utredare har fått i uppdrag av regeringen att ta ställning till hur systemet med spårbyte kan avskaffas. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna.
- Spårbyte Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
Lagen om investeringssparkonto ska förtydligas (SkU12)
Vad handlade det om?
Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att förtydliga lagen om investeringssparkonto. Ett investeringssparkonto är en sparform som schablonbeskattas, vilket betyder att skatten inte baseras på den faktiska avkastningen utan på en årlig skatt som beräknas på värdet av tillgångarna på kontot. Riksdagen anser att det idag finns begränsade möjligheter för sparare att föra in aktier som tecknats i samband med en börsintroduktion eller en nyemission direkt på ett investeringssparkonto. Enligt dagens regelverk måste man ha sitt investeringssparkonto hos det emissionsinstitut som hanterar börsintroduktionen för att få in sina aktier direkt. Har man sitt investeringssparkonto hos en annan part måste aktierna gå via en aktiedepå eller värdepapperskonto in på investeringssparkontot. Vid en sådan överföring anses aktierna därmed vara skattemässigt avyttrade, det vill säga sålda och eventuell kapitalvinst måste tas upp och kapitalförlust dras av. Förtydligandet innebär att innehavare av investeringssparkonton ska behandlas lika och därmed kunna delta i fler nyemissioner Tillkännagivandet kom i samband med att riksdagen behandlade motioner som inkommit under allmänna motionstiden 2022. Riksdagen sa nej till övriga motioner om företag, kapital och fastigheter. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
- Utdelning och kapitalvinster till delägare i fåmansföretag För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Kapitalbeskattning Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Boendebeskattning m.m. Avstod VVänsterpartiet avstod
- Avdrag för sponsring av kultur För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Beredskapsskatt Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Övriga skatter För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
En handlings- och samordningsplan för sällsynta sjukdomar tas fram (SoU13)
Vad handlade det om?
Riksdagen riktar en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att ta fram en nationell handlings- och samordningsplan för sällsynta sjukdomar. Riksdagen anser bland annat att det krävs ett samlat grepp om vården och omsorgen för patienter med sällsynta sjukdomar då dessa patienter kan få vänta länge på diagnos, och därmed behandling och uppföljning. Tillkännagivandet kom i samband med att utskottet behandlade motioner som inkommit under allmänna motionstiden 2022. Riksdagen sa nej till övriga motioner om prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
- Nationella screeningprogram Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Nya könstillhörighetslagar Avstod VVänsterpartiet avstod
- Övriga frågor om könstillhörighet För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
Åldersgränsen sänks för öppna insatser till barn utan vårdnadshavarens samtycke (SoU26)
Vad handlade det om?
Socialnämnden ska få möjlighet att besluta om öppna insatser till ett barn som har fyllt 12 år om det bedöms lämpligt och om barnet samtycker till insatsen. Detta utan vårdnadshavarnas samtycke. Öppna insatser kan exempelvis vara stöd- och behandlingsinsatser eller förebyggande insatser som riktar sig till individer och grupper. Det föreslår regeringen, som också föreslår att socialnämnden ska få utse en kontaktperson eller en särskilt kvalificerad kontaktperson för ett barn som har fyllt 12 år. Även det ska få göras om det är lämpligt och om barnet samtycker till det, men utan vårdnadshavarnas samtycke. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna träder i kraft den 1 juli 2023.
- Öppna insatser utan vårdnadshavarens samtycke För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Öppna insatser utan vårdnadshavarens kännedom För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Processbehörighet För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
Nej till motioner om vägtrafik och fordon (TU10)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till 104 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om en fossilfri fordonsflotta, laddning och fossilfri tankning, självkörande fordon, tyngre och längre lastbilar, parkeringsfrågor, vägtrafikregistret och fordonsmålvakter.
- En fossilfri fordonsflotta Avstod VVänsterpartiet avstod
- Andra styrmedel i fråga om transportsektorns klimatmål För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Bilpooler För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Historiska fordon och motorhobbyn För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Vinterväghållning För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
Nej till motioner om högskolan (UbU10)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag om högskolan i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar exempelvis om styrning, kvalitet och högskoleutbildningars innehåll. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete pågår eller att åtgärder redan genomförts i de frågor förslagen tar upp.
- Styrning och akademisk frihet För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Resurstilldelningssystemet Avstod VVänsterpartiet avstod
- Antal och fördelning av högskoleplatser För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
- Breddad rekrytering Avstod VVänsterpartiet avstod
19 miljarder till samhällsekonomi och statsförvaltning (FiU2)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om anslag för 2023 inom utgiftsområdet Samhällsekonomi och statsförvaltning. Totalt handlar det om cirka 19 miljarder kronor i anslag. Mest pengar går till statliga tjänstepensioner m.m. med drygt 15 miljarder kronor. Drygt 900 miljoner kronor går till Statens servicecenter och drygt 600 miljoner kronor går till Statistiska centralbyrån. Riksdagen gav även de bemyndiganden om ekonomiska åtaganden som regeringen har begärt. Bland annat gäller det kredit- och garantiramar för stabilitetsfonden och resolutionsreserven samt de investeringsplaner för Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket som finns i förslaget. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Agenda 2030 Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
45,9 miljarder kronor till avgiften till EU (FiU5)
Vad handlade det om?
Cirka 45,9 miljarder kronor i statens budget ska gå till EU-avgiften för 2023. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa också ja till att regeringen får ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten 2023. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner från allmänna motionstiden 2022/23 på området. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Frågor om Europeiska unionens budget För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
11,4 miljarder till näringslivet (NU1)
Vad handlade det om?
Totalt drygt 11,4 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet Näringsliv. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2023 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Mest pengar, cirka 3,5 miljarder kronor, går till Verket för innovationssystem: forskning och utveckling. 2,4 miljarder kronor går till elstöd och drygt 834 miljoner kronor går till Institutens strategiska kompetensmedel. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om mål för området Utrikeshandel, export och investeringsfrämjande samt till olika bemyndiganden, bland annat om Telia Company AB och SAS AB. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Mål för Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
EU-förslag om krisinstrument för den inre marknaden behöver förtydligas (NU10)
Vad handlade det om?
Riksdagen har prövat ett lagförslag från EU-kommissionen som handlar om att införa ett instrument som syftar till att säkerställa att den inre marknaden inom EU, det vill säga den fria rörligheten för personer, varor och tjänster ska fungera väl även i krissituationer. Förslaget innebär även bestämmelser om att säkra tillgången av varor och tjänster som är av strategisk betydelse, vilket enligt förslaget definieras som varor och tjänster som är absolut nödvändiga för den inre marknaden och som inte kan ersättas eller diversifieras. Förslaget har prövats enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen, som säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås bättre eller lika bra av medlemsstaterna själva. Riksdagen anser att förslaget inte i alla delar är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Enligt riksdagen finns det ett behov av att förtydliga hur bestämmelserna kring varor och tjänster av strategisk betydelse förhåller sig till den rättsliga grunden som anges. Riksdagen beslutade därför att rikta invändningar till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen i ett så kallat motiverat yttrande.
- Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om inrättande av ett krisinstrument för den inre marknaden För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
Tillfällig skatt ska lindra de höga energiprisernas följder (SkU9)
Vad handlade det om?
För att hantera de hastigt ökade energipriserna har EU beslutat om ett så kallat solidaritetsbidrag. Tanken är att företag inom unionen som sysslar med fossila bränslen, och gör stora vinster ska betala ett solidaritetsbidrag. Pengarna ska användas av medlemsstaterna för att kunna betala ut ekonomiskt stöd till privatpersoner och företag som drabbats hårt av höga energipriser. I Sverige föreslår regeringen en tillfällig skatt på extraordinära vinter för vissa företag inom den fossila sektorn. Den tillfälliga skatten ska motsvara EU:s solidaritetsbidrag och tas ut under 2023. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en tillfällig skatt som ska lindra de höga energiprisernas konsekvenser. Den tillfälliga lagen börjar gälla den 1 januari 2023.
- Syftet med den tillfälliga skatten För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
6,1 miljarder till samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik (CU1)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2023 om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Totalt handlar det om cirka 6,1 miljarder kronor ur statens budget för 2023. Mest pengar, drygt 4,3 miljarder, går till investeringsstödet för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande. Dessa pengar ska användas för att betala ut stöd till alla som har beviljats stöd före den 31 december 2022. Investeringsstödet är under avveckling sedan årsskiftet 2021/22, och efter den 31 december i år kommer inga ansökningar att beviljas. Cirka 721 miljoner går till Lantmäteriet, 350 miljoner går till energieffektivisering av flerbostadshus. Även stödet för energieffektivisering är under avveckling sedan årsskiftet 2021/22. Cirka 288 miljoner går till Boverket och cirka 171 miljoner går till Konsumentverket. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa bemyndiganden om ekonomiska åtaganden. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner samt övriga förslag i motioner från allmänna motionstiden 2022. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Bostadspolitiskt mål Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
94 miljarder till försvaret och krisberedskapen (FöU1)
Vad handlade det om?
Totalt cirka 94 miljarder kronor av statens budget 2023 går till utgiftsområdet försvar och samhällets krisberedskap. Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen som handlar om försvaret och krisberedskapen. Riksdagen delar regeringens uppfattning att det försämrade säkerhetsläget kräver att upprustningen av totalförsvaret påskyndas. Riksdagen godkände regeringens så kallade beställningsbemyndiganden inom försvarsanslaget som avser perioden 2024--2031. Genom dessa bemyndiganden ger riksdagen regeringen möjlighet att ge myndigheterna i uppdrag att göra olika långsiktiga samhällsinvesteringar, till exempel att anskaffa försvarsmateriel. Bemyndigandet regeringen får är på totalt 173 miljarder kronor. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Mål och resultatredovisning för utgiftsområdet För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
106 miljarder till ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (SfU1)
Vad handlade det om?
Totalt 106,4 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Riksdagen sa till regeringens förslag. Mest pengar, 45,6 miljarder kronor, går till sjukpenning och rehabilitering och 45,4 miljarder kronor går till aktivitets- och sjukersättningar. Försäkringskassan får drygt 9 miljarder kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att förlänga det tillfälliga undantaget från vissa bedömningar av sjukpenningen vid uppskjuten vård eller rehabilitering till och med utgången av 2023. Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om bemyndiganden, befogenheter, om ekonomiska åtaganden. Samtidigt sa riksdagen nej till motioner med alternativa budgetförslag. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Mål för utgiftsområde 10 Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
Ja till utgiftsramarna och inkomsterna i budgetpropositionen för år 2023 (FiU1)
Vad handlade det om?
Regeringen har lagt fram förslag till utgiftsramar och inkomstberäkningar för statens budget i budgetpropositionen för år 2023. Utgifterna beräknas uppgå till 1 195 miljarder kronor och inkomsterna beräknas till 1 279 miljarder kronor. Det innebär ett överskott i statens budget på 84 miljarder kronor för 2023. Utgiftstaket för staten är 1 665 miljarder kronor för år 2023, 1 745 miljarder för 2024 och 1 825 miljarder för 2025. I budgetpropositionen finns också förslag om skatte- och avgiftsregler som bland annat gäller förstärkt jobbskatteavdrag för personer över 65 år höjd skatt på alkohol och tobak förstärkt skattereduktion för installation av solceller tillfälligt sänkt skatt på drivmedel sänkt skatt på bränslen i viss värmeproduktion bibehållet reseavdrag med vissa förstärkningar för arbetsresor, tjänsteresor och hemresor. Vissa av dessa förslag har lagts fram i egna propositioner, men finns aviserade i budgetpropositionen och ingår i beräkningarna av inkomsterna i budgeten. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ramarna för statens budget för år 2023. Riksdagens beslut om ramarna för statens budget är sedan styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Alla lagändringar börjar gälla den 1 januari 2023 utom de beslut som gäller slopad skattenedsättning för datorhallar och en tydligare kemikalieskatt, som börjar gälla den 1 juli 2023. När det gäller höjd skatt på alkohol och tobak börjar lagändringarna gälla den 1 januari 2023 respektive den 1 januari 2024. Riksdagen sa även ja till regeringens inriktning för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. BNP utvecklades relativt starkt under det första halvåret 2022, men utvecklingen väntas bli svagare framöver. Tillväxten bedöms bli negativ nästa år och svensk ekonomi väntas vara i en lågkonjunktur under 2023. Finanspolitiken bör vara svagt åtstramande för att inte motverka penningpolitiken i ett läge där hög inflation kan bita sig fast. Politiken bör i närtid inriktas på åtgärder som stöttar företag och hushåll som pressas av stigande priser. Det handlar bland annat om ett tillfälligt högkostnadsskydd för elkostnader och en förlängning av det tillfälliga extra bidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag. Tillfälliga skattesänkningar på drivmedel ska lindra konsekvenserna för de som är beroende av bilen på landsbygden och för företag inom jord- och skogsbruk. De generella statsbidragen till kommuner och regioner förstärks. Riksdagen fattade beslut i ärendet trots att det var tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlades, som är det vanliga.
- Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken Avstod VVänsterpartiet avstod
- Rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget Avstod VVänsterpartiet avstod
Ändringar i upphovsrätten på den digitala inre marknaden (NU6)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i bland annat upphovsrättslagen. Förslagen bygger på ett EU-direktiv och innehåller nya regler som handlar om att anpassa upphovsrätten till den digitala utvecklingen. I takt med att den digitala tekniken möjliggör nya former av användning av upphovsrättsskyddat material behöver den svenska upphovsrättslagstiftningen moderniseras. Regeringens förslag innebär bland annat inskränkningar i upphovsrätten för att underlätta undervisning och forskning, men även för att kulturarvet ska kunna bevaras. Dessutom innebär det nya bestämmelser för att fritt kunna återge äldre konstverk. Förslaget innebär även att tidningsföretagen ska kunna få ersättning när deras material återanvänds på internet. Det blir också nya bestämmelser som reglerar ansvaret när användarna själva laddar upp material på olika digitala plattformar. Leverantörerna av dessa tjänster och plattformar ska ingå avtal med de rättsinnehavare som vill det, men också vara skyldiga att agera när material laddas upp mot rättsinnehavarens vilja. Slutligen införs ett antal regler för att stärka avtalspositionen för upphovsmän, när de överlåter sina rättigheter till förlag, producenter, tidningar eller andra aktörer på den upphovsrättsliga marknaden. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023.
- Lagvalsregler Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Övrigt om genomförandet av direktivet Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
Nationella riktlinjer för sjukskrivning vid digitala läkarbesök behövs (SfU7)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om Riksrevisionens granskning av digitala läkarbesök och hyrläkare i sjukskrivningsprocessen. Riksrevisionens övergripande slutsats visar att det finns brister i vissa kontrollerande funktioner under sjukskrivningsprocessen. I rapporten rekommenderar Riksrevisionen regeringen att ta fram tydliga nationella riktlinjer för läkarintyg som är utfärdade baserat på ett digitalt läkarbesök. Regeringen håller i stora delar med Riksrevisionen och hänvisar i skrivelsen till Socialstyrelsens pågående arbete i frågan. Riksdagen tycker inte att det finns anledning att vidta någon åtgärd, utan utgår från att regeringen kommer att följa Socialstyrelsens arbete. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Uppföljning av Socialstyrelsens arbete med beslutsstödet För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
Skrivelse om migrationsdomstolarnas handläggningstider i asylmål har behandlats (SfU8)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av handläggningstiderna i asylmål hos Sveriges migrationsdomstolar. Riksrevisionens övergripande slutsats är att hanteringen har effektivitetsbrister och att migrationsdomstolarna är långt ifrån att nå målet att avgöra 90 procent av asylmålen inom fyra månader. Riksrevisionen lämnade även rekommendationer till Domstolsverket och regeringen om åtgärder för kortare handläggningstider. I sin skrivelse instämmer regeringen i Riksrevisionens iakttagelser och pekar samtidigt på åtgärder som har vidtagits och som regeringen kommer att följa upp. Riksdagen förutsätter att regeringen följer upp åtgärderna och att Domstolsverket fortsätter sitt effektiviseringsarbete. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Domstolarnas handläggningstider i asylmål Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
Höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare (SfU9)
Vad handlade det om?
En arbetskraftsinvandrare ska ha en god försörjning genom sin anställning för att få ett arbetstillstånd beviljat. Det har regeringen föreslagit och riksdagen sa ja till förslaget. Syftet med ett höjt försörjningskrav är att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden och motverka konkurrens med låga löner. Lagändringen börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.
- Regeringens lagförslag Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Krav på heltidsanställning Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
Stärkt system för samordningsnummer (SkU4)
Vad handlade det om?
Riksdagen ställer sig bakom förslaget till en ny lag om samordningsnummer och även till ändringar i bland annat folkbokföringslagen och folkbokföringsdatabaslagen. Syftet är att stärka systemet för samordningsnummer genom att till exempel öka kraven på de identitetskontroller som görs innan man ger ett samordningsnummer till en person. Ett samordningsnummer är en identitetsbeteckning för personer som inte är eller har varit folkbokförda i Sverige, men som ändå har behov av att ha kontakt med svenska myndigheter eller andra delar av samhället. Personer som folkbokförs i Sverige tilldelas i stället ett personnummer. Samordningsnummer delas upp i olika nivåer beroende vilken identitetskontroll som gjorts innan. Idag finns det två nivåer. Med den nya lagen ska ett samordningsnummer kunna ges i tre olika nivåer. För att få den högsta nivån ska personen kunna styrka sin identitet med giltiga identitetshandlingar och även personligen infinna sig på plats vid ansökningstillfället. Identitetshandlingarna ska även kunna begäras in för kontroll av de biometriska uppgifter som finns lagrade i dessa handlingar. Förslaget innebär också att Skatteverket tar över ansvaret för bland annat identitetskontroller när ett samordningsnummer ska tilldelas en person. Andra myndigheter ska underrätta Skatteverket om det kan antas att en uppgift är felaktig i folkbokföringsdatabasen när det gäller personer med samordningsnummer. Förslaget innehåller även en begränsning av det undantag från folkbokföring som gäller för personer som är lokalanställda vid utländska ambassader eller konsulat i Sverige. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna som gäller lokalanställda vid ambassader och konsulat ska börja gälla den 1 januari 2023 och övriga den 1 september 2023.
- Tilldelning av samordningsnummer till asylsökande Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Undantag från underrättelseskyldighet Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Lagring av biometriska data För utskottets förslag VVänsterpartiet röstade för
Ett oberoende tvistlösningsorgan för kollektiva hyrestvister (CU2)
Vad handlade det om?
Den förra regeringen har lagt fram ett förslag om tvistlösning vid vissa kollektiva hyresförhandlingar. Det innebär bland annat ett nytt oberoende tvistlösningsorgan för hela hyresmarknaden och skärpta regler för hyresförhandlingarna. Parterna på hyresmarknaden för regelbundet kollektiva förhandlingar om den allmänna hyresnivån. Sådana förhandlingar kallas ofta för de årliga hyresförhandlingarna. När dessa förhandlingar drar ut på tiden kan det innebära ekonomiska risker för de inblandade parterna. Inom det allmännyttiga hyresbeståndet finns i dag ett tvistlösningsorgan, Hyresmarknadskommittén (HMK). Nu ska en motsvarande lösning införas för hela hyresmarknaden, även för det privata hyresbeståndet. Om parterna inte kommer överens om den årliga hyresändringen, ska en särskild skiljeman kunna utses att pröva tvisten. Syftet är att effektivisera de kollektiva förhandlingarna och att de årliga hyresförhandlingarna ska kunna avgöras snabbare. Det införs även skärpta regler för hyresförhandlingarnas sammanträden. Bland annat kan en part bli skadeståndsskyldig som inte inställer sig till ett förhandlingssammanträde som ska hållas inom en viss tid. Riksdagen sa ja till förslaget. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2023.
- Den framtida regleringen av tvistlösningsförfarandet Frånvarande VVänsterpartiet röstade emot
Fastighetsbildningen i Sverige har granskats (CU4)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat en skrivelse från den förra regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av de statliga insatserna inom fastighetsbildningen i Sverige. Riksrevisionens övergripande slutsats är att dessa inte är tillräckligt effektiva. I sin rapport lämnar Riksrevisionen ett antal rekommendationer till regeringen och Lantmäteriet. I skrivelsen välkomnar regeringen granskningen och anser att Riksrevisionens rapport är ett viktigt bidrag i det fortlöpande arbete som bedrivs i syfte att utveckla och förbättra fastighetsbildningen. Digitalisering bedöms vara den insats som kommer att ha störst betydelse för fastighetsbildningens handläggningstider och arbetet för den utvecklingen bör prioriteras. Det kan vidare finnas anledning till en översyn av delar av Lantmäteriets avgiftsmodell. Med skrivelsen anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Riksrevisionens rapport om fastighetsbildningen i Sverige Frånvarande VVänsterpartiet röstade för
Betydande väg kvar för Sveriges genomförande av Agenda 2030 (FiU7)
Vad handlade det om?
I en skrivelse redogör den förra regeringen för arbetet med att genomföra Agenda 2030 och de globala mål för hållbar utveckling som FN:s generalförsamling antog 2015. Skrivelsen är en följd av att riksdagen i ett tillkännagivande uppmanat regeringen att vartannat år lämna en redovisning av genomförandet och måluppfyllelsen av arbetet med Agenda 2030. Skrivelsen som nu lämnats är den första i ordningen. I skrivelsen bedömer den förra regeringen att 35 av de 169 delmålen för att nå Agenda 2030 har uppnåtts helt, eller att de har uppnåtts inom Sverige. För 60 av delmålen bedömer den förra regeringen att ytterligare åtgärder behövs. För 21 av delmålen saknades data för att göra en bedömning. Riksdagen välkomnar skrivelsen och konstaterar att många framsteg har gjorts vad gäller målen, både inom Sverige och globalt. Vidare konstaterar riksdagen att Sverige har ett gott utgångsläge och bättre förutsättningar att nå de globala målen än många andra länder. Riksdagen anser dock att det finns en betydande väg kvar för Sverige innan målen är uppfyllda. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Sveriges genomförande av Agenda 2030 Frånvarande VVänsterpartiet röstade emot
Ja till ökad insyn i ägande av radio- och tv-företag (KU13)
Vad handlade det om?
Regeringen har lämnat förslag om ökad insyn i ägandet av radio- och tv-företag. Riksdagen sa ja till förslagen. Förslagen innebär att fler leverantörer av medietjänster ska lämna information till mottagarna och att omfattningen av den information som ska lämnas utökas jämfört med vad som gäller i dag. Lagändringarna börjar gälla 1 mars 2023.
- Uppföljning Frånvarande VVänsterpartiet röstade för
Ändringar i grundlag och ny riksbankslag (KU8)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till vilande förslag om ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen som rör Riksbanken och till regeringens förslag om en ny riksbankslag. Förslagen om ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen är så kallade vilande förslag, vilket innebär att riksdagen har tagit beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. Ändringarna i regeringsformen innebär bland annat ett förtydligande av Riksbankens uppgifter. Förslaget om ändring i riksdagsordningen innebär att det blir tydligt att riksdagens finansutskott ska följa upp och utvärdera Riksbankens verksamhet. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till en ny riksbankslag, men med några mindre ändringar. Den nya riksbankslagen innebär bland annat: Mål, uppgifter och befogenheter för Riksbanken tydliggörs när det gäller penningpolitiken, det finansiella systemet, betalningsmedel, fredstida krissituationer och höjd beredskap samt internationell verksamhet Det ska bli tydligare hur Riksbankens ansvarsområden förhåller sig till varandra och ansvarsområdena för Finansinspektionen och Riksgäldskontoret Det ska bli tydligare att Riksbanken inom ramen för penningpolitiken ska ta realekonomisk hänsyn, och det skapas förutsättningar för en demokratisk förankring av preciseringen av prisstabilitetsmålet Grunderna för Riksbankens organisation behålls, men antalet ledamöter i direktionen minskas från sex till fem. Det införs en mer ändamålsenlig ansvarsfördelning mellan riksbanksfullmäktige, direktionen och riksbankschefen Riksbankens ställning som oberoende centralbank och självständig förvaltningsmyndighet stärks Riksbankens finansiella oberoende stärks inom ramen för exempelvis att disponera vinster och strukturera det egna kapitalet samt upplåning till valutareserven Förutsättningarna för insyn i och granskning av Riksbankens verksamhet ökar Riksbanken ska bidra till en hållbar utveckling på finansmarknaden. Eftersom förslagen i vissa delar gäller ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen krävs det att riksdagen röstar lika två gånger och det måste vara ett val mellan omröstningarna. Det första beslutet om förslagen togs den 1 juni 2022 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval. Samtliga lagändringar ska börja gälla 1 januari 2023.
- Ändringar i den nya riksbankslagen Frånvarande VVänsterpartiet röstade emot
Nej till förslag om spelreglering (KrU2)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till delar av den förra regeringens förslag om en förstärkt spelreglering. De åtgärder som riksdagen sa nej till gäller ändringar i regler om måttfullhet vid marknadsföring av spel uppsägning av avtalet mellan Sverige och Finland om automatspel på färjor i reguljär linjetrafik. Riksdagen sa ja till övriga lagändringar i förslaget. De lagändringarna ska börja gälla 1 januari 2023 samt 1 juli 2023.
- Krav på måttfullhet vid marknadsföring av spel Frånvarande VVänsterpartiet avstod
- Kassaregister för förströelsespel Frånvarande VVänsterpartiet röstade för
- Måttfullhet vid marknadsföring av spel Frånvarande VVänsterpartiet röstade emot
- Allmännyttiga lotterier Frånvarande VVänsterpartiet röstade för
Nya regler om Sjunde AP-fonden - förvalsalternativet inom premiepensionen (SfU5)
Vad handlade det om?
Regeringen har föreslagit lagändringar som gäller Sjunde AP-fonden och förvaltningen av premiepension åt dem som inte själva har valt pensionsfonder, det så kallade förvalsalternativet. Riksdagen sa ja till lagändringarna. Ändringarna innebär bland annat att målet för förvalsalternativet inom premiepensionen är ett pensionssparande av hög kvalitet som ger en trygg pension, det vill säga samma mål som för premiepensionssystemet i stort ett hållbarhetsmål införs för Sjunde AP-fonden, som innebär att fondförvaltningen ska ske på ett föredömligt sätt det ska finnas större möjligheter att placera fondens pengar i så kallade illikvida tillgångar. I förslaget tar regeringen även upp frågor om Finansinspektionens tillsyn över Sjunde AP-fonden och om meddelarfrihet för uppgifter inom AP-fondernas investeringsverksamhet. Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2023.
- Riktlinjer för Sjunde AP-fonden Frånvarande VVänsterpartiet röstade emot
Allmänna arvsfondens fördelning av pengar under 2021 (SoU2)
Vad handlade det om?
Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Allmänna arvsfondens förvaltning och hur Arvsfondsdelegationen har fördelat pengar från fonden under 2021. Riksdagen håller med regeringen om att pengar från Allmänna arvsfonden har fördelats på ett bra sätt och i linje med fondens ändamål och prioriterade områden. Också under coronapandemin menar regeringen att Arvsfondsdelegationen huvudsakligen lyckades fullgöra sitt uppdrag, även om ansökningarna minskade under 2021. Med bland annat minskningen som bakgrund anser regeringen att det är viktigt att fortsätta arbetet med att öka kännedomen och kunskapen om arvsfonden. Riksdagen delar regeringens bedömning att det finns ett fortsatt behov av att öka antalet ansökningar i hela landet och att de positiva resultat som projekten genererar sprids nationellt. Allmänna arvsfondens kapital kommer främst från arv från personer som avlider utan att efterlämna make, maka eller närmare släktingar än kusiner och inte har testamenterat egendomen till någon annan. Arvsfondsdelegationen är den myndighet som bland annat tar beslut om och följer upp de projekt som får pengar av Allmänna arvsfonden. Riksdagen sa nej till en motion inom området och lade med detta skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Framtida inriktning Frånvarande VVänsterpartiet röstade för
Skrivelser om frågor inom hälso- och sjukvårdsområdet har behandlats (SoU3)
Vad handlade det om?
Riksdagen har hanterat två skrivelser från den förra regeringen. I skrivelserna berättar den regeringen vilka förändringar den gjort inom hälso- och sjukvårdsområdet, för att möta de uppmaningar som riksdagen riktat till regeringen. Bland annat handlar uppmaningarna om att öka antalet vårdplatser, korta vårdköerna och främja valfrihet i vården. Riksdagen håller med regeringen om att uppmaningarna inte är fullt tillgodosedda. Riksdagen lade regeringens skrivelser till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Vårdplatser, köer och arbetsmiljö Frånvarande VVänsterpartiet avstod
Lagföring av brott ska gå fortare (JuU2)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till ett förslag från regeringen om lagändringar som ska göra processen för lagföring snabbare och mer effektiv. Lagändringarna handlar bland annat om att det införs ett krav på tingsrätterna att avgöra brottmål snabbare om brottet har ingått i ett särskilt snabbförfarande under utredningen tillgänglighetsdelgivning införs som ett permanent delgivningssätt och utvecklas till att omfatta även handlingar som är omedelbart tillgängliga förenklad delgivning ska kunna användas i fler fall uppdelad handläggning av åtal ska kunna användas i större omfattning delgivning ska gå snabbare vid misstankar mot personer som är under 18 år hantering av strafförelägganden ska göras effektivare. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023.
- Ny påföljdsbestämning efter tidigare dom Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
Större möjlighet att begränsa föreningsfriheten för grupper som ägnar sig åt terrorism (KU4)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till ett grundlagsförslag som innebär utökade möjligheter att genom vanlig lag begränsa föreningsfriheten för sammanslutningar som ägnar sig åt eller understöder terrorism. Förslaget är ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. För att ändra en grundlag krävs det att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och det måste vara ett val mellan omröstningarna. Det första beslutet om förslaget togs den 6 april 2022 och då röstade riksdagen ja. Lagändringen ska börja gälla 1 januari 2023.
- Vilande förslag Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
Utlandsspioneri kriminaliseras och införs som tryck- och yttrandefrihetsbrott (KU7)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar och grundlagsändringar. Grundlagsändringarna är ett så kallat vilande förslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i den delen vid ett tidigare tillfälle. Lagförslagen innebär bland annat att utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och grov obehörig befattning med hemlig uppgift med grund i utlandsspioneri kriminaliseras och förs in i brottsbalken. Riksdagen sa också ja till det vilande förslaget om ändringar i de två grundlagarna tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Ändringarna innebär bland annat att utlandsspioneri samt de former av obehörig befattning med hemlig uppgift och vårdslöshet med hemlig uppgift som har sin grund i utlandsspioneri även blir kriminaliserat som tryck- och yttrandefrihetsbrott. Lagändringarna innebär även begränsningar av meddelarfriheten och anskaffarfriheten, alltså rätten att meddela och anskaffa uppgifter för publicering i grundlagsskyddade medieformer. Eftersom förslaget i vissa delar gäller ändringar i grundlagar krävs det att riksdagen röstar lika två gånger och det måste vara ett val mellan omröstningarna. Det första beslutet om grundlagsförslaget togs den 6 april 2022 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval. Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2023.
- Vilande förslag Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Ändringar i rättegångsbalken Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
- Övriga lagförslag Emot utskottets förslag VVänsterpartiet röstade emot
Skatt på kemikalier och avfallsförbränning kommer inte att påverkas av BNP-utvecklingen (SkU2)
Vad handlade det om?
Riksdagen sa nej till regeringens förslag att justera två skatter i relation till utvecklingen av bruttonationalprodukten (BNP), en så kallad BNP-indexering. Regeringens förslag gäller skatt på kemikalier i viss elektronik och skatt på förbränning av avfall. Förändringen som regeringen föreslår skulle innebära att skatterna justeras med hänsyn till både förändringar i konsumentprisindex (KPI) och utvecklingen av bruttonationalprodukten (BNP). Riksdagen menar att de utvärderingar som gjorts av skatterna har visat att de inte har varit tillräckligt effektiva för att nå de mål som varit syftet med dem. Riksdagen påpekar också att regeringen har föreslagit att skatten på förbränning av avfall ska avskaffas i januari 2023. Mot bakgrund av detta sa riksdagen nej till regeringens förslag om att räkna om dessa skatter utifrån BNP-index.
- BNP-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning Frånvarande VVänsterpartiet avstod
- Utveckla skatten på kemikalier i viss elektronik Frånvarande VVänsterpartiet röstade för
Källa: Sveriges riksdag. Kammarkoll är en oberoende tjänst.